Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011
Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står kvar på perrongen. Trots kraftig tillväxt och en återhämtning i sysselsättningen har långtidsarbetslösheten bland unga fördubblats det senaste året. Även med striktare regler i sjukförsäkringen fortsätter unga att flöda in i förtidspensionen. Unga med funktionsnedsättningar har särskilt svårt att få fotfäste på den ordinarie arbetsmarknaden. Den grundläggande orsaken är att arbetslösheten bland unga i huvudsak är strukturell och därför består även när konjunkturen vänder uppåt. Höga anställningskostnader, en rigid arbetsmarknadslagstiftning och ett allt sämre fungerande utbildningsväsende har gjort det svårt även för de lätt anställningsbara ungdomarna att få fotfäste på arbetsmarknaden. Då blir vägen till arbetsmarknaden ännu längre för de unga som har svårast att konkurrera om jobben, till exempel genom en funktionsnedsättning. Att stängas ute från arbetsmarknaden redan i unga år kan ge men för resten av arbetslivet genom förlorat humankapital, lägre livstidsinkomster och sämre hälsa. För samhället blir försörjningsbördan omfattande både i termer av ekonomiskt stöd och insatser för att stötta personen tillbaka i arbete. Men politikens fokus på subventionerad sysselsättning har inte varit tillräcklig. Att minska det långvariga utanförskapet kräver nytänkande inom sysselsättningspolitiken. Arbetsmarknaden måste förbättras strukturellt så att fler och även enklare jobb kan växa fram. På så sätt skapas arbetstillfällen så att även de med nedsatt arbetsförmåga får plats på den ordinarie arbetsmarknaden. Tidigare studier har visat att individens arbetsförmåga inte bara bestäms av ohälsan eller striktare krav i ersättningssystemen. Arbetsförmågan definieras också i förhållande till kraven på arbetsmarknaden och antalet lediga jobb. I den här rapporten presenteras en ny studie som visar att unga med funktionsnedsättningar och unga i förtidspension gynnas av ett bättre lokalt företagsklimat. Särskilt viktig är andelen marknadsförsörjda i kommunen. Det innebär att om andelen som försörjs i privat sektor ökar med tio procentenheter minskar andelen unga med förtidspension med 0,5 procentenheter. Resultaten tyder på att det är tillgången på lediga arbeten som är avgörande. Ett större anställningsbehov leder till ett större utbud av lediga jobb, vilket också underlättar matchningen. Därtill är det rimligt att anta att ett större antal arbetsgivare också gör det lättare för Arbetsförmedlingen och kommuner att hitta praktikplatser.
Innehåll 3 Innehåll Sammanfattning...1 Ungas utanförskap... 4 Unga med funktionsnedsättningar... 6 Unga förtidspensionärer... 9 Avslutning...12 Referenser...13
Ungas utanförskap 4 Ungas utanförskap Den svenska ungdomsarbetslösheten är hög. Som figur 1 visar är den öppna arbetslösheten 23 procent bland unga mellan 15 24, vilket är betydligt högre än i befolkningen som helhet där arbetslösheten är drygt 8 procent (mars 2011). Figur 1 Öppen arbetslöshet unga 15 24 år 30 Källa: SCB/AKU, säsongsrensade månadsdata 25 20 15 10 5 0 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Att unga har kortare erfarenhet av arbetsmarknaden innebär att de därmed löper en naturligt större risk att drabbas av arbetslöshet. Men de höga arbetslöshetsnivåerna bland unga har också strukturella förklaringar som hänger samman med arbetsmarknadens funktionssätt. Lagen om anställningsskydd, LAS, bidrar till att höja trösklarna in på arbetsmarknaden genom att det blir dyrare att anställa. Kombinerat med höga ingångslöner och höga skatter på arbete hämmas arbetsgivarens vilja att anställa unga. Med turordningsreglerna i LAS är de unga också de första att sägas upp vid nedskärningar, vilket lägger grunden för en osäker arbetsmarknadssituation. Unga drabbas därtill av en arbetsmarknad där jobbtillväxten generellt är låg. Nettotillväxten av nya jobb i privat sektor är nära noll sedan 1950-talet, vilket är följden av många års tillväxthämmande politik i form av höga skatter och många regleringar. Detta har bidragit till en låg företagsamhet jämfört med omvärlden, där företagen har svårt att växa i Sverige. Det har särskilt drabbat tillväxten av snabbväxande så kallade gasellföretag, som står för den största delen av jobbtillväxten. 1 Unga är generellt arbetslösa kortare tider än äldre. Medelarbetslöshetstiden bland unga 15 24 var 17 veckor år 2010 jämfört med 31,1 veckor bland den vuxna befolkningen. Orsaker till de kortare arbetslöshetstiderna kan till exempel vara att unga oftare varvar studier med arbete och även har tillfälliga anställningar i högre utsträckning än äldre. Men även bland unga finns långvarig arbetslöshet. Som figur 2 visar är andelen unga som varit arbetslösa i 27 veckor 2,25 procent år 2010. Långtidsarbetslösheten var lika hög för unga som för alla under 2007 och 2008, men har därefter ökat kraftigare bland unga än bland befolkningen som helhet. 1 Bjuggren och Johansson 2009, Henrekson mfl 2010.
Ungas utanförskap 5 Figur 2 Långtidsarbetslösa i 27 veckor eller mer 2,5 Andel av befolkningen 2 1,5 1 0,5 15 24 år 15 74 år 0 2007 2008 2009 2010 Källa: SCB/AKU Långvarig arbetslöshet hos unga är särskilt allvarlig. Att sakna arbetslivserfarenhet på grund av sin ungdom såväl som arbetslöshet gör det extra svårt att klara konkurrensen på arbetsmarknaden. Därmed riskerar en grupp unga att permanent slås ut från arbetsmarknaden genom förtidspensioneringar eller långvarigt beroende av arbetsmarknadspolitiska insatser.
Unga med funktionsnedsättningar 6 Unga med funktionsnedsättningar Bland unga som drabbats av långvarig arbetslöshet finns många med en eller flera funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning behöver i sig inte innebära att chanserna försämras på arbetsmarknaden, det avgörande är om arbetsförmågan är nedsatt eller inte. En tidigare studie för visade att arbetsförmågan inte bara bestäms av en individs ohälsa eller striktheten i ersättningssystemen. Arbetsförmågan definieras också av hur lätt det är att få ett arbete, vilket i sin tur beror på arbetsmarknadens funktionssätt. Uttryckt annorlunda kan uppfattningen om den egna hälsan och arbetsförmågan speglas av sannolikheten att få ett arbete. 2 Andelen som av befolkningen som upplever sig ha en funktionsnedsättning varierar nämligen med konjunkturen. År med hög sysselsättning upplever sig färre ha en funktionsnedsättning och år med låg sysselsättning är andelen högre. Att konjunkturen spelar roll för de upplevda funktionsnedsättningarna indikerar också att strukturella förändringar på arbetsmarknaden kan komma att öka eller minska andelen som upplever sig ha en funktionsnedsättning. Att diskutera funktionsnedsättningar blir allt viktigare eftersom gruppen ökar i samhället. Hela en miljon människor upplever sig ha en funktionsnedsättning, varav drygt hälften 525 000 upplever sig ha en nedsatt arbetsförmåga. Bara 28 procent av de med nedsatt arbetsförmåga har ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden och även när subventionerade anställningar räknas med är arbetslösheten 50 procent. 3 Totalt finns en arbetskraftsreserv på 211 000 individer med nedsatt arbetsförmåga, även när de med svårast funktionsnedsättningar räknas bort. Men för att gruppens sysselsättning ska öka krävs både kort- och långsiktiga reformer. För det första finns det ett behov att se över den djungel av subventionerade anställningar som finns för att underlätta anställningar av personer med funktionsnedsättningar. För det andra krävs en målmedveten satsning på att förbättra företagsklimatet, så att fler med nedsatt arbetsförmåga får plats på den ordinarie arbetsmarknaden. 4 Företagsklimatet viktigt även för unga med funktionsnedsättningar Andelen unga som registreras med en funktionsnedsättning hos Arbetsförmedlingen uppgår till 1,2 procent av befolkningen 18 till 24 år, men varierar från 0,3 procent av befolkningen i Solna till 4,68 procent i Åsele. Samtidigt är det orimligt att ohälsan skulle variera lika kraftigt, utan kan snarare bero på arbetsmarknadens funktionssätt. Tabell 1 Deskriptiv statistik över andelen som registreras med funktionsnedsättning i åldrarna 18 24 år, i Sveriges kommuner Medel 1,645184 Min 0,30426 Max 4,6875 2 Jansson 2010. 3 Jansson 2010, SCB. 4 Jansson 2010.
Unga med funktionsnedsättningar 7 Att registreras hos Arbetsförmedlingen med en funktionsnedsättning är en förutsättning för att ta del av insatser som subventionerad sysselsättning. Därför finns det incitament hos både Arbetsförmedlingen och den enskilde att registrera en funktionsnedsättning om det är svårt att få jobb på den lokala arbetsmarknaden. Figur 3 indikerar att det finns ett samband mellan företagsklimatet 5 i en kommun och andelen unga som registreras med en funktionsnedsättning hos Arbetsförmedlingen. Ju högre betyg företagsklimatet ges av företagarna i kommunen desto färre unga verkar registreras med en funktionsnedsättning. Figur 3 Unga med funktionsnedsättning och företagsklimatet Andel unga 18 24 år som registreras med funktionsnedsättning hos Af 5 4 3 2 1 0 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Företagens omdöme av det lokala företagsklimatet Att företagsklimatet och andelen förtidspensionärer hänger samman beror på att bättre företagsklimat i regel skapar fler arbetstillfällen. När företagsklimatet är bra är till exempel kontakten med kommunen enkel, handläggningstiderna för miljö- och bygglovsärenden korta och kommunen bedriver inte osund konkurrens genom egna gym och caféer. Då finns bättre möjligheter att starta nya företag eller investera i befintlig verksamhet, vilket ökar anställningsbehovet och vidgar arbetsmarknaden. Det innebär i sig att arbetsmarknaden för unga förbättras genom att ett bredare spektrum av lediga jobb gör det enklare att komma in på arbetsmarknaden. För att säkerställa effekten av företagsklimatet har en regressionsanalys genomförts som även tar hänsyn till andra faktorer som påverkar antalet registrerade funktionsnedsättningar. Analysen använder också fler sätt att mäta effekten av den lokala arbetsmarknaden och inkluderar marknadsförsörjningen, eller hur hög del av inkomsterna i kommunen som kommer från privat sektor. För att ta hänsyn till att alla kommuner inte har samma förutsättningar inkluderas också en variabel för befolkningstäthet. Regressionsresultaten presenteras i tabell 2 och bekräftar en koppling mellan företagsklimatet och andelen unga som registreras med funktionsnedsättningar. Det gäller både med olika mått på företagsklimatet men också andelen marknadsförsörjda. Om andelen marknadsförsörjda i hela befolkningen ökar med tio procentenheter hänger det samman med 0,5 procentenheters lägre andel som registreras med funktionsnedsättningar i befolkningen. Andelen marknadsförsörjda varierar samtidigt mellan 33 till 69 procent i kommunerna. 5 Företagens omdöme av företagsklimatet är en av de arton variabler som mäter varje år och som tillsammans sammanvägs till ett index över kommunens företagsklimat.
Unga med funktionsnedsättningar 8 Tabell 2 Y = Procent unga 18 24 som registrerats med funktionshinder hos Arbetsförmedlingen juli 2010 A B C D E Marknadsförsörjning 0,050* 0,047* Omdöme glidande medelvärde 2006 2010 0,38* 0,33* Omdöme 2003 0,37* Befolkningstäthet 0,00036* 0,00036* 0,00012 0,00014 0,00035* Andel elever i gymnasieskolan på IV 2009 0,042* 0,026** 0,04* Adj R 2 0,08 0,10 0,20 0,21 0,11 *=1%, **=5%,***=10%. N = 288, bortfall Sorsele och Dorotea Innebörden av resultaten tyder på att samme ungdom som i en kommun registreras med en funktionsnedsättning hänvisas till subventionerade anställningsstöd i den kommunen, men i en annan kommun får plats på den ordinarie arbetsmarknaden. Eftersom registreringen hos Arbetsförmedlingen också är en förutsättning för att erhålla subventionerad anställning tyder resultaten på att den nationella sysselsättningspolitiken även används för att kompensera ett bristande lokalt jobbskapande.
Unga förtidspensionärer 9 Unga förtidspensionärer Den yttersta konsekvensen av ett omfattande långvarigt utanförskap bland unga är att dörren till arbetsmarknaden till slut stängs helt. Den unge bedöms vara oförmögen att delta på arbetsmarknaden och hänvisas då till aktivitetsersättning, eller förtidspension. I februari 2011 uppgick antalet unga förtidspensionärer, mottagare av aktivitetsersättning i åldern 19 till 30 år till 28 700 personer. Som tabell 3 visar har inflödet i sjukersättningen, som utbetalas till vuxna i förtidspension, minskat till en fjärdedel sedan 2008: från 2 500 till 660 personer per månad. Minskningen kan hänföras till de striktare regler som införts i socialförsäkringssystemet. Men reglerförändringarna verkar inte ha påverkat inflödet av unga förtidspensionärer, som består konstant på drygt 500 personer per månad. Tabell 3 Antalet nybeviljade S/A i genomsnitt per månad. 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sjukersättning över 30 år 5 727 4 635 3 509 3 417 2 468 1 321 663 Aktivitetsersättning 19 30 år 370 394 506 557 521 534 514 Källa: Försäkringskassan Samtidigt varierar andelen unga förtidspensionärer mellan så mycket som 0,95 till 5,43 procent av befolkningen (se tabell 4) bland Sveriges kommuner. Om det finns förklaringar till dessa skillnader kan den typen av insikter också ligga till grund för reformer som minskar inflödet i förtidspensionen som helhet. Tabell 4 Deskriptiv statistik unga förtidspensionärer 19 30 år per kommun, procent Medel 2,66 Min 0,95 Max 5,43 Eftersom ungas funktionsnedsättningar visade sig hänga samman med företagsklimatet i en kommun finns skäl att undersöka om företagsklimatet också kan förklara skillnader i andelen förtidspensionerade unga. Som figur 4 visar verkar det finnas ett samband mellan andelen unga förtidspensionärer och företagens omdöme av företagsklimatet i den egna kommunen. En god lokal arbetsmarknad kan även mätas genom storleken på det privata näringslivet. Det kan illustreras genom marknadsförsörjningen, eller hur del av inkomsterna i kommunen som kommer direkt från privat sektor. En högre marknadsförsörjning indikerar en mer dynamisk arbetsmarknad med fler arbetstillfällen. Som figur 5 visar hänger även andelen marknadsförsörjning ihop med andelen unga förtidspensionärer.
Unga förtidspensionärer 10 Figur 4 Unga förtidspensionärer och företagens omdöme av företagsklimatet Andel förtidspensionärer 19 30 år 6 5 4 3 2 1 0 y = -0,2017x + 3,3568 R² = 0,0107 Källa: Försäkringskassan, 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Företagens omdöme om företagsklimatet i kommunen 2010 Figur 5 Marknadsförsörjning och unga förtidspensionärer 6 Källa: Försäkringskassan, Procent unga förtidspensionärer 19 30 år 5 4 3 2 y = -0,0403x + 4,6761 R² = 0,1275 1 0 25 35 45 55 65 75 Marknadsförsörjning andel av hela befolkningen Utöver villkoren för företagande kan det finnas andra faktorer som också förklarar variationen i andelen unga förtidspensionärer mellan kommuner. Det är tänkbart att utbildningsnivån spelar roll, och att en hög andel med låg utbildning hänger samman med fler i förtidspension. Det är också relevant att ta hänsyn till att kommuner genom sin geografiska placering har inbyggda hinder för ett lika bra företagsklimat som till exempel större städer i Mellansverige. Resultaten som presenteras i tabell 5 tyder på att effekten av företagsklimatet kvarstår både med olika mått på företagsklimat, men är starkast kopplad till marknadsförsörjningen. Om andelen marknadsförsörjda i hela befolkningen ökar med tio procentenheter hänger det samman med ca 0,4 procentenheters lägre andel unga förtidspensionärer. Effekten är i princip lika stor som om andelen med endast förgymnasial utbildning ökar med tio procentenheter, vilket tyder på att förbättringar på den lokala arbetsmarknaden måste gå hand i hand med reformer för att fler ska slutföra sin gymnasieutbildning.
Unga förtidspensionärer 11 Tabell 5 Regressionsresultat när Y = Procent förtidspensioner 19 30 år Marknadsförsörjning 0,04* 0,034* A B C D Andel med högst förgymnasial utbildning 0,056* 0,05* 0,04* 0,039* Omdöme företagsklimatet glidande medelvärde 2006 2010 0,097 Omdöme företagsklimatet 2003 0,21*** Befolkningstäthet 0,0002* 0,0004* 0,0004* Adj R 2 0,18 0,19 0,12 0,13 *=1%, **=5%,***=10%. N = 288, bortfall Sorsele och Dorotea
Avslutning 12 Avslutning Att minska ungas långvariga utanförskap är angeläget. Den här rapporten har visat att dagens politik med arbetsmarknadspolitiska insatser och stramare ersättningssystem inte är tillräckligt. Sysselsättningspolitiken måste utvecklas till att även omfatta förbättringar av företagsklimatet för att öka jobbskapandet och ge fler chansen att komma in på arbetsmarknaden. Resultaten i rapporten tyder på att samma ungdom som i en kommun med dåligt företagsklimat hänvisas till lönebidrag eller förtidspension i en annan kommun skulle få plats på den ordinarie arbetsmarknaden. Särskilt viktigt framstår marknadsförsörjningen i en kommun. Det innebär att i kommuner där en större del av människornas försörjning kommer från det privata näringslivet kommer fler unga att stanna kvar på arbetsmarknaden och ha bättre förutsättningar i livet. Logiken är rättfram och kanske uppenbar, med fler jobb kommer fler unga i arbete. Men reformbehovet är stort vad gäller förbättringar i företagsklimatet både lokalt och nationellt. Att minska regelkrånglet och öka lönsamheten i företagsamheten är därför angeläget av flera skäl, inte minst för att öka ungas chanser på arbetsmarknaden.
Referenser 13 Referenser Bennmarker, Helge; Carling, Kenneth och Forslund, Anders, Vem blir långtidsarbetslös?, Rapport 2007:20, IFAU 2007. Bjuggren, Carl Magnus och Johansson, Dan, Privat och offentlig sysselsättning i Sverige 1950 2005, Ekonomisk Debatt nr 1, årgång 37, 2009. Calmfors, Lars; Forslund, Anders och Hemström, Maria, Does Active Labor Market Policy Work? Lessons from the Swedish experiment, IFAU Working paper 2002:4, 2002. Henrekson Magnus; Johansson, Dan och Stenkula, Mikael, Taxation, Labor Market Policy and High-Impact Entreprenurship, IFN Working Paper no 826, 2010. Jansson, Li, Handikappolitiken en björntjänst i all välmening,, 2010.
www.svensktnaringsliv.se storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00