Visa vägen - Dalarnas kultur- och bildningsplan 2016-2018

2015-10-28 Visa vägen - Dalarnas kultur- och bildningsplan 2016-2018 Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsförvaltning

Innehåll 1. Kultur och folkbildning för ett hållbart Dalarna... 4 2. Förord... 5 3. Regional vision för bildning och kultur... 6 4. Argument för en gemensam kultur- och bildningsplan... 7 5. Politisk inramning för kultur och bildning... 9 Nationella politiska mål för kulturen och bildningen... 9 Nationella kulturpolitiska mål... 9 Samverkansmodellens områden... 9 Statens syften med bidragen till folkbildningen... 9 Övriga nationella mål... 10 Principen om armlängdsavstånd... 10 Barnkonventionen är vägledande... 10 Landstingsplanen... 10 Dalastrategin 2020... 10 6. Strategi för samverkan och samråd... 11 Samverkan med Dalarnas kommuner... 11 Regional kulturdialog... 12 Överenskommelser... 12 Dialoger... 12 Bildningen... 12 Civila samhället... 13 Fria kulturskapare... 13 De nationella minoriteterna... 13 Remissförfarandet... 13 Samverkan över länsgränserna... 14 En ökad internationalisering... 14 7. Övergripande utvecklingsområden... 15 Barn och unga... 15 Inflytande och delaktighet... 15 Nätverk och samverkan... 17 Kultur och lärande... 17 Utveckla kulturbuss... 17 Tillgänglighet... 18 1

Stärka arrangörsledet... 18 Funktionshinderspolitiken... 19 Synliggörande av historiska källor och samordning av ingångar till arkiv... 19 Kulturskaparna... 19 Samverkan kulturskapare och omvärld... 20 Stöd för yrkesverksamma kulturskapare... 20 Kulturella och kreativa näringar... 20 Särskilda kulturområden... 21 Kulturmiljö... 21 Arkitektur och design... 22 Läs- och litteraturfrämjande... 22 Nationella åtaganden inom musikområdet... 22 Högre utbildning och forskning... 23 Hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt... 23 Miljö... 23 Hälsa... 23 Integration och mångfald... 24 HBTQ... 24 8. Kulturverksamheternas prioriterade områden... 25 Professionell teater- och musikverksamhet... 25 Dalateatern... 25 Musik i Dalarna... 27 Folkmusikens hus... 29 Regional museiverksamhet... 32 Dalarnas museum... 32 Regional biblioteksverksamhet... 34 Länsbibliotek Dalarna... 34 Läs- och litteraturfrämjande verksamhet... 36 Litteratur... 36 Läsfrämjande... 37 Konst- och kulturfrämjande verksamhet... 39 Enheten Scen Dans Konst... 39 Avesta Art... 42 Regional enskild arkivverksamhet... 45 Arkivcentrum Dalarna... 45 Dalarnas Folkrörelsearkiv... 47 2

Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga... 49 Film i Dalarna... 49 Hemslöjdsfrämjande verksamhet... 51 Dalarnas Hemslöjdsförbund... 51 Andra kulturverksamverksamheter i Landstinget Dalarna... 54 Konstarkivet... 54 Musikkonservatoriet Falun... 54 Mentalvårdsmuseet... 56 Bibliotek och informationscentral, Landstinget Dalarna... 57 9. Bildning... 59 Folkbildning... 59 Bildningens och folkbildningens roll i Dalastrategin... 59 Landstinget främjar bildningen i länet... 59 Länsbibliotek Dalarna... 60 Bibliotek och informationscentral, Landstinget Dalarna... 60 Stöd till ideella idéburna organisationer... 60 Studieförbund och folkhögskolor... 60 Utmaningar för bildningen... 60 Prioriteringar... 61 Folkhögskolor i Dalarna, studieförbund och idrottens bildningsverksamhet... 61 Folkhögskolor... 61 Studieförbund... 63 Idrottens bildningsverksamhet... 64 Dalarnas bildningsförbund... 64 10. Uppdrag och uppföljning... 65 Uppdrag och överenskommelser... 65 Uppföljning... 65 Förklaring av begrepp... 66 Litteraturförteckning... 67 Bilaga 1. Sammanställning av dialoger under processen med att ta fram Dalarnas kultur- och bildningsplan... 68 Bilaga 2. Sammanfattning av de 15 dialogerna om bildning... 70 3

1. Kultur och folkbildning för ett hållbart Dalarna Den för kultur och bildning gemensamma planen utgår från de nationella målen. Den är en del av den övergripande utvecklingsstrategin i Dalarna, även kallad Dalastrategin. Kulturdelen regleras enligt den statliga Kultursamverkansmodellen. Det har lett till att kulturen kommit högre upp på dagordningen i kommunerna, landstinget och Region Dalarna. Arbetet med kultur- och bildningsplanen har resulterat i en sammanhållen plan med gemensam styrgrupp och projektledare. Förvaltningens två verksamhetsområden, kultur och bildning, knyts därmed ihop med en vision och en gemensam utvecklingsstrategi. Planen utgår från kulturens egenvärde utan kommersiell exploatering. Den syftar till utveckling av självkänsla, uttrycksförmåga, fantasi och kreativitet, allt i nära samarbete och dialog med Dalarnas kommuner och civilsamhälle. Den kulturella inriktningen och utvecklingen står stadigt på regional och lokal grund. Genom de egna folkhögskolorna tar Landstinget Dalarna sin del av ansvaret för det livslånga lärandet och ökar människors möjligheter till arbete och deltagande i samhällsutvecklingen. Folkrörelser, studieförbund, olika idéburna organisationer, rörelsedrivna folkhögskolor och det i egen regi drivna Musikkonservatoriet är viktiga komplement både när det gäller människornas kulturella och intellektuella utveckling. Kultur och bildning är också förutsättningar för både fysisk och psykisk hälsa. Utövande av kultur och utvecklad kunskap kan också vara ett hållbart alternativ till en klimat- och miljöförstörande överkonsumtion och en livsstil som hotar allas vår framtid. Dalarnas starka kulturtraditioner är en viktig del av Sverige som begrepp. Men kultur är aldrig statisk utan utvecklas ständigt och berikas genom yttre påverkan. Dagens interkulturella samhälle med inslag från många länder innebär trösklar som måste övervinnas men skillnaderna kan också vara berikande och bidra till förståelse och gemenskap mellan människor med olika etnisk och kulturell bakgrund. Vi har en stark förhoppning att Dalarnas kultur- och bildningsplan 2016-2018 skall vara en inkluderande kraft och en framgångsfaktor för en socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling i Dalarna. Ingalill Persson Landstingsstyrelsens ordförande Mursal Isa Kultur- och bildningsnämndens ordförande 4

2. Förord Visa vägen Dalarnas kultur- och bildningsplan 2016-2018 pekar ut vad Landstinget Dalarnas kultur- och bildningsverksamheter ska arbeta med och prioritera under de kommande tre åren och den ersätter den tidigare kulturplanen 2013-2015 Kulturen i Dalarna - En enhet av mångfalder. Planen är ett politiskt dokument som beslutas av Landstingsfullmäktige. En tvärpolitisk styrgrupp, med representanter från landstingets Kultur- och bildningsnämnd samt Region Dalarna har funnits med under hela processen för att kvalitetssäkra arbetet. Planen beskriver inte allt som sker i Dalarna, utan håller sig till de verksamheter som styrs eller finansieras av Landstinget Dalarna. Den innehåller två delar kultur och bildning och det är nytt! Under många år har landstinget valt att ha en egen kulturplan, som tydligt visar vad och vart man vill med kulturen i Dalarna. Det har varit framgångsrikt och Landstinget Dalarna beslutade därför 2014 om att även bildningsfrågorna ska omfattas av planen, d v s landstingets egna folkhögskolor och de ideella idéburna organisationer som erhåller landstingsbidrag, såsom studieförbund och rörelseägda folkhögskolor. Bildningen har funnits med även i tidigare kulturplaner, men då utifrån ett kulturperspektiv. Nu tar vi ett helhetsgrepp om kultur och bildning, som ju ytterst handlar om demokrati, delaktighet och samhällsutveckling och försöker, där det är möjligt, att inte skilja frågorna åt. Landstinget Dalarna har valt att ingå i Kultursamverkansmodellen from 2013. Det innebär att staten lämnar över ansvaret för att fördela de statliga medlen till kultur till landstinget om vi, i en Regional kulturplan, kan visa hur vi kan bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås. Det ger landstinget möjlighet att göra egna prioriteringar, men det ställer också krav på redovisning och återrapportering till staten att vi uppfyller våra åtaganden. För att planen ska vara tydlig är därför avsnitt åtta där kulturen beskrivs inte indelade efter konstområden, utan i verksamhetsområden utifrån statens förordning om kultursamverkansmodellen. Vidare ställer staten krav på samverkan och samråd i framtagandet av planen och det är kanske också det bästa med hela samverkansmodellen att vi tar fram den i dialog, samråd och samverkan. Det har tagit drygt ett år att ta fram den plan som du nu har i din hand och det är många som varit inblandade i processen (se avsnitt sex). Under planperioden 2013-2015 införde landstinget ett särskilt utvecklingsbidrag som endast kunde sökas av kulturföreningar, studieförbund och ideella idéburna organisationer i syfte att bidra till att öka samverkan mellan Landstinget Dalarnas verksamheter, föreningsliv och kulturskapare. Ett bidrag som vi ser gör skillnad och som vi hoppas kunna bibehålla och utveckla. När planen nu är klar börjar det riktiga svåra arbetet att uppfylla de mål och prioriteringar som finns. Det innebär bl a att vi, tillsammans med Dalarnas kommuner, återigen ska skriva överenskommelser om hur vi på bästa sätt ska kunna samverka för att främja en god tillgång av kultur och bildning till alla våra invånare utifrån de förutsättningar kommunerna har ifråga om tillgänglighet, demografi, mottagarled m m. Det är utmanande och ställer krav på omställning och nytänkande, men stärker också samarbete och samverkan mellan lokal och regional nivå. Tillsammans ska vi också arbeta för att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande inom kulturen. Tillsammans visar vi vägen. Malin Lagergren Kultur- och bildningschef Landstinget Dalarna 5

3. Regional vision för bildning och kultur Kulturen i Dalarna lyfter Sverige och kulturen i världen lyfter Dalarna. Dalarnas kraft som ledande kulturbärare ligger i ett öppet sinne för nya influenser, som kan stärka, utveckla och förnya kulturarvet. I Dalarna har barn och unga inflytande över kulturen. Här bor och hit flyttar människor som vill utveckla och ta del av kulturlivet och bildningen. Här kan kulturskapare och kreatörer leva och verka i en tillåtande och innovativ miljö. I Dalarna finns kultur och bildning tillgängligt och möjligt för alla och här blomstrar kreativitet och kulturell mångfald utan gränser. I det moderna Dalarna har kulturen och bildningen kraft att berika individen och driva fram ny utveckling för arbete och attraktivitet. Dalarna vidareutvecklar och förnyar sin kulturella identitet utan att förlora sin själ. 6

4. Argument för en gemensam kultur- och bildningsplan Landstinget har kunnat konstatera vilka goda effekter processen kring den nuvarande kulturplanen 2013-2015 har haft i Dalarna. Kulturen har kommit högre upp på dagordningen i kommunerna, landstinget och Region Dalarna. Den 11 februari 2014 beslutade Kultur- och bildningsnämnden att en bildningsplan skall tas fram för folkbildningen i Dalarna. Arbetet med kultur- och bildningsplanen har integrerats till en gemensam plan, med gemensam styrgrupp, projektledare och delvis lika process. Med den nya kulturoch bildningsplanen knyter man ihop förvaltningens två verksamhetsområden, kultur och folkbildning, med en vision och gemensamma övergripande utvecklingsområden. Landstinget Dalarna vill därmed integrera bildningen i den infrastruktur som skapats i spåren av Kultursamverkansmodellens 1 dialogmöten med kommuner, civilt samhälle och kulturskapare. 2 Man hoppas i enlighet med forskaren Tobias Hardings iakttagelser, dra nytta av att modellen har lett till ökade kontakter så väl mellan civilsamhället och den offentliga sektorn som mellan olika ideella organisationer inom samma region. 3 Detta vägval kan även motiveras med tre goda argument: För det första, har kultur och demokratifrågor sedan valet 2014 placerats på samma departement med en gemensam minister. Demokratifrågan är gemensam och angelägen för både kultur och folkbildning, men den senare har än tydligare inskrivet i statens syften med stödet att särskilt stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin (se avsnittet Politisk inramning för kultur och bildning). Ökad samverkan mellan kultur och bildning borde därför även stärka arbetet med att utveckla demokratin i Dalarna. För det andra, visar Tobias Harding i antologin Under konstruktion på hur folkbildningens, mer specifikt studieförbundens 4, medverkan i det regionala kulturplansarbetet tonades ned som samverkansaktör i det civila samhället, från en självklar huvudroll i kulturutredningens betänkande till en möjlig aktör bland många i utredningsrapporten Spela samman (SOU 2010:11). 5 Den huvudsakliga förklaringen till att studieförbundens roll tonades ned är att de låg (ligger) under ett annat departement, Utbildningsdepartementet. För det tredje, har folkbildningen å sin sida i sitt övergripande strategidokument Folkbildningens Vägval och vilja tydligt formulerat en viljeyttring där man skriver att: Vi vill tydligare ta plats i regionala samverkansprocesser kring kulturplaner och regionala komptensplattformar, och förstärka dialogen på kommunal nivå. 6 I och med att folkbildningen och kulturen ryms inom samma förvaltning på Landstinget Dalarna finns det alltså goda argument för att inför perioden 2016-2018 skriva en gemensam kultur och bildningsplan för 1 I den följande löpande texten förkortat samverkansmodellen. 2 Pernilla Luttropp skriver i en artikel (Luttropp 2012, s. 63.) att trots små resurser, kort om tid, orimliga förväntningar och otydliga intentioner kan många vittna om att dialogmötena har bidragit till att intresset för kulturpolitiska frågor ökat och att kultur har blivit något som nämns allt oftare i samtal om regional utveckling. I kölvattnet av alla dialogmöten, menar Luttropp, har en infrastruktur av möten organiserats. 3 Harding 2012, s. 148. 4 Folkhögskolorna, den andra delen av folkbildningen, har helt ställts utanför diskussionen om det civila samhället i de statliga utredningarna och propositionerna. (Harding 2012, s. 35.) 5 Kulturutredningen skrev i sin grundanalys (SOU 2009:16, del 1, s. 20. Citatet hämtat ur Harding 2013, s. 29) att Folkbildningen har av hävd utgjort den viktigaste länken i kulturpolitikens samband med det civila samhället. [ ] Kulturaktiviteterna växer och dominerar numera i bildningsförbundens cirkelverksamheter och naturligtvis i kulturprogrammen. [ ] I den politiska styrningen förordar vi att kulturpolitiken och folkbildningen får en närmare knytning till varandra. 6 Folkbildningens Vägval och vilja, 2013, s. 36. 7

Dalarna. Det gäller dock att hålla i huvudet att bildningsdelen i planen skrivs utifrån ett regionalpolitiskt beslut medan kulturdelen regleras enligt samverkansmodellen. Samverkansmodellen regleras av Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Det är Statens kulturråd som beslutar om det statsbidrag som får fördelas till ett landsting. Medlen ska bidra till de nationella kulturpolitiska målen samt ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Enligt förordningen ska ett landsting upprätta en regional kulturplan där det redovisas prioriteringar för den regionala kulturen, hur prioriteringarna förhåller sig till de nationella målen samt hur en planerad statlig, regional och kommunal samfinansiering ser ut. Planen ska utarbetas i samverkan med länets kommuner och i samråd med det civila samhället och kulturskaparna. Dalarna gick in i samverkansmodellen 2012 och har under 2013-2015 arbetat enligt planen Kulturen i Dalarna En enhet av mångfalder. Det finns inga liknande krav på hur en regional bildningsplan ska se ut. De två områdena har förenats i samma plan där merparten av avsnitten är gemensamma. I planens femte avsnitt skissas den politiska inramning som styr kultur och bildning på nationell och regional nivå. I avsnitt sex beskrivs strategier för samråd och samverkan under planens framtagande och hur landstinget tänker sig processen under kommande planperiod. I det sjunde avsnittet redovisas de övergripande utvecklingsråden som kommer att prioriteras under 2016-2018. I det åttonde avsnittet redogör de kulturverksamheter som omfattas av samverkansmodellen för sin verksamhet, utmaningar, prioriteringar 2016-2018 samt för hur man tänker arbeta med de nationella horisontella målen. I det nionde avsnittet beskrivs bildningen. I ett avslutande tionde avsnitt beskrivs arbetet med uppdrag och uppföljning. 8

5. Politisk inramning för kultur och bildning Nationella politiska mål för kulturen och bildningen Nationella kulturpolitiska mål De nationella kulturpolitiska målen beslutades av riksdagen i december 2009 och är gällande för den regionala kulturpolitiken. Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Vid sidan av de kulturpolitiska målen ska även kulturverksamheter som ingår i samverkansmodellen redovisa hur man strävar mot de horisontella perspektiven: Barn och ungas rätt till kultur, internationalisering, interkulturell kulturverksamhet, jämställdhet och tillgänglighet. Från och med januari 2014 har regeringen uttalat en hbt-strategi, där bl a kultur ingår, för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Samverkansmodellens områden Enligt förordningen för kultursamverkansmodellen ska landstinget i en plan visa hur man ämnar främja en god tillgång för länets invånare inom följande åtta områden: professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet biblioteksverksamhet läs-och litteraturfrämjande verksamhet konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet, och främjande av hemslöjd Statens syften med bidragen till folkbildningen Riksdagens mål för folkbildningspolitiken är att folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Syftena med statens bidrag till folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald av människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom t ex politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete), 9

bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Övriga nationella mål Planen förhåller sig även till de nationella målen för kulturmiljöarbete, bibliotek, läsfrämjande samt arkitektur, formgivning och design, vilka återges i de sammanhang där det anses lämpligt. Principen om armlängdsavstånd Förutom de kulturpolitiska målen värnar landstinget principen om armlängdsavstånd. Principen innebär att den politiska nivån beslutar om mål och riktlinjer samt lägger fast de ekonomiska ramarna för verksamheten. De konstnärliga och andra kvalitativa bedömningar överlåts till konstnärliga ledare, ämnesexperter och sakkunniga. Barnkonventionen är vägledande Vägledande för Landstinget Dalarnas arbete med kultur för barn och unga är FN:s barnkonvention om barns rättigheter. Enligt konventionen är man barn upp till 18 års ålder. Barn och unga har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade. De har vidare rätt till vila och fritid, lek och rekreation som är åldersanpassad. De har rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och de ska även få ta del av andra barns kulturella uttryck. Kultur ska finnas tillgänglig för alla barn och unga oavsett kön, språk, religion, ålder, funktionsnedsättning, bostadsort, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. Barn och unga ska ges möjlighet till inspiration och uttrycka sina tankar genom kultur och konst och att utveckla sitt eget skapande. Kulturen ska vara en naturlig del av barns och ungas vardag och lärande i förskolan, skolan och på fritiden. Barn har också rätt till kulturella upplevelser utanför lärandets ramar och för dess egen skull. Landstingsplanen Kultur- och bildningsförvaltningens främsta styrdokument är Landstingsplanen, där bland annat uppdragen anges. Den treåriga planen revideras och antas årligen av landstingsfullmäktige, så att styrdokumentet alltid omfattar det innevarande och de två kommande åren. Förvaltningens uppdrag förändras år från år. I Landstingsplanen 2015-2018 står bl a att Landstinget ska aktivt verka för ett brett, tillgängligt och kvalitativt kulturutbud i hela Dalarna, i enlighet med landstingets regionala kulturplan. Dalastrategin 2020 Dalarnas kultur- och bildningsplan utgör ett underdokument till Dalastrategin Dalarna 2020, som beskriver målområden, viktiga vägval samt prioriterade insatsområden för att forma det regionala tillväxtarbetet i Dalarna fram till och med år 2020. I avsnitt sju i Kultur- och bildningsplanen relateras löpande de olika utvecklingsområdena till Dalastrategin. I Dalastrategin tecknas tretton målbilder, där tre av dem direkt relaterar till kultur och bildning: Dalarna är en region som genom kulturens kraft driver fram ny utveckling för samhälle och näringsliv. Dalarna är en lärande region som möter människornas, näringslivets och samhällets behov av kunskap och kompetens. Dalarna tar vara på landsbygdens attraktionsvärden och tillväxtpotential och ser sina unika naturoch kulturmiljöer som en tillgång för både lokal och regional utveckling. Dessutom är kultur och bildning viktiga verktyg för att uppnå målbilderna lika villkor för alla, mångfald och tolerans, Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion samt ett välkänt och respekterat miljöarbete. 10

6. Strategi för samverkan och samråd I avsnittet redogörs för samverkan med dalakommunerna och dialogen med folkbildningen, civila samhället, kulturskaparna och de nationella minoriteterna samt för remissförfarandet för planen. Enligt samverkansmodellen ska en regional kulturplan tas fram i samverkan med länets kommuner samt i samråd med professionella kulturskapare och det civila samhället. En bra dialog mellan Landstinget Dalarna, Region Dalarna, Högskolan Dalarna och Länsstyrelsen i Dalarna stärker dessutom ytterligare medborgarperspektivet. Prioriteringar under 2016-2018 God kommunikation är en förutsättning för fruktbar samverkan. Landstinget ska fortsätta att utveckla metoder och förhållningssätt för detta och vara till stöd genom processledning. Dialogen mellan landsting, studieförbund, folkhögskolor, länskultur och kommuner ska utvecklas under 2016-2018 i syfte att stimulera till ökad samverkan kring kultur- och bildningsfrågor. Dalarnas Bildningsförbund är en given aktör i dessa samtal. Samverkan med Dalarnas kommuner I Dalarna finns femton kommuner. Falu kommun är residensstad och här ligger merparten av länskulturinstitutionerna. Av alla kulturverksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen är det endast Avesta Art som har en kommunal huvudman i form av Avesta kommun. Samverkan med länets kommuner sker genom forumet Regional kulturdialog och överenskommelser. Kartan visar hur landstingets kultur- och bildningsverksamheter är spridda över länet. De flesta verksamheterna är koncentrerade till Falun. 11

Regional kulturdialog I syfte att skapa ett forum för dialog mellan tjänstemän i länskulturverksamheter och kommuner arrangeras två gånger per år en regional kulturdialog. Planer finns även att bjuda in politiken på kommunal och regional nivå till ett liknande forum. Överenskommelser I den förra Kulturplanen 2013-2015 skrev Landstinget överenskommelser med elva av femton dalakommuner. 7 I dessa dokument har särskilda samverkansområden pekats ut med olika hög konkretionsgrad. I vissa fall rör det sig om existerande samverkansprojekt och i andra fall rör det sig mer om viljeyttringar på samarbete. Borlänge kommun har exempelvis understrukit att man vill att länskulturen ska prioritera arbetet med integration. Mora, Orsa, Rättvik, Leksand och Älvdalen har lyft kulturarvet Siljan som ett särskilt utvecklingsområde. I överenskommelsen med Falu kommun nämns konkreta existerande samverkansprojekt, som Läsfrestivalen, Kulturnatta och grafikområdet. Överenskommelserna har stimulerat en kontinuerlig dialog med kommunerna och har konkretiserat formerna/behoven för samverkan mellan den kommunala och regionala nivån. Under planperioden 2016-2018 kommer landstinget åter igen att bjuda in länets kommuner att ingå överenskommelser. Formerna för och uppföljning av överenskommelserna ska vidareutvecklas. Dialoger Under processen med denna plan har dialoger hållits med de fria kulturskaparna, de nationella minoriteterna och det civila samhället. Dialoger om bildningens betydelse har arrangerats i alla femton dalakommunerna. Sammanfattningsvis har deltagarna i dialogerna företrätt en mängd intressen och organisationer. Ibland har de företrätt sig själva och i andra fall representerat ett helt förbund med 23 000 medlemmar. Det omfattande underlag som kommit fram genom de över 40 dialogerna har legat till grund för identifieringen av flera av de särskilda utvecklingsområden och prioriteringar som presenteras i denna plan. Dialogerna redovisas i Bilaga 1. Bildningen Dalarnas Bildningsförbund är samverkansorgan för folkbildningen i Dalarna och ett gemensamt forum för studieförbunden, folkhögskolorna och kulturinstitutioner i länet. Bildningsförbundets uppgift är att främja medlemmarnas folkbildningsarbete genom opinionsbildning, information, samråd och samverkan. I arbetet med att genomföra och följa upp Kultur- och bildningsplanen kommer bildningsförbundet att spela en viktig roll. Regelbundna samverkansmöten mellan de sju folkhögskolorna i Dalarna finns och bör utvecklas för ökat samarbete och nätverkande skolorna emellan, samt för att följa upp genomförandet av kultur- och bildningsplanen. Inför framtagande av Kultur- och bildningsplanen har Landstinget i nära samverkan med Dalarnas Bildningsförbund arrangerat femton dialoger i var och en av länets kommuner. Dialogerna har allt som allt samlat ungefär 300 personer, vilka har representerat folkbildning, föreningsliv samt kommunal politik och förvaltning, ofta på högsta nivå. I dialogerna har deltagarna särskilt fått fundera över vad som främjar respektive hämmar bildning, samt vad bildning är för individen, kommunen och i en uppkopplad värld. Utifrån de olika frågeställningarna redovisas en sammanfattning av diskussionerna i Bilaga 2. 7 Följande kommuner har tecknat en överenskommelse med Landstinget Dalarna: Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Leksand, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Smedjebacken, Rättvik och Älvdalen. 12

Civila samhället Landstinget har inför skrivandet av planen givit alla kulturverksamheter inom samverkansmodellen i uppdrag att arrangera egna dialoger med de parter från det civila samhället som man tyckt det vara angeläget att samråda med. Verksamheterna har utifrån sina behov gått till väga på olika sätt: genom samtal, telefonintervjuer, enkäter på papper och webb, studier etc. Under den kommande planperioden ska dialoger med företrädare för det civila samhället bättre integreras i det löpande arbetet. Fria kulturskapare I syfte att svara upp mot Kultursamverkansmodellens krav på dialog med de fria kulturskaparna, har landstinget, enligt rekommendationer från Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), inrättat Rådet för de fria kulturskaparna. I rådet representeras de fyra konstområdena ord, bild/form, ton och scen/film. Ledamöterna företräder sina egna konstområden och i vissa fall även sina intresseorganisationer. Under planprocessen har rådet sammanträtt regelbundet för att diskutera hur utformningen av den nya planen ska gynna kulturskapare att bo och verka i Dalarna. Minnesanteckningar från gruppens möten är offentliga och publiceras på Landstinget Dalarnas webb. Dessutom har verksamheterna arrangerat dialoger med de fria dans- och teatergrupperna i länet samt med ombuden för Sveriges författarförbund. Det regionala rådet för de fria kulturskaparna kommer löpande att träffas under hela planperioden 2016-2018. De nationella minoriteterna Enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar omfattas av särskilda rättigheter utifrån sin historiskt långa samexistens med den svenska majoritetskulturen. Regeringen har utsett Landstinget Dalarna till förvaltningslandsting för det samiska och finska språket. Älvdalen är förvaltningskommun för samiska medan Borlänge, Ludvika och Smedjebacken är förvaltningskommuner för finska. Inom respektive förvaltningsområde har minoritetsspråket ett förstärkt skydd. Enligt minoritetslagens grundskydd ska förvaltningsmyndigheter ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. I arbetet med Kultur- och bildningsplanen har landstinget valt att driva processen med planen genom sin egen samrådsgrupp, där det ingår representanter från olika landstingsfunktioner samt samordnare från alla länets förvaltningskommuner. I varje kommun finns dessutom egna samrådsgrupper med representanter från minoritetens föreningsliv, vilka blivit särskilt kontaktade och inbjudna att delta i processen runt planen. Dialogen med de nationella minoriteterna kommer att föras fortlöpande genom landstingets samrådsgrupp under hela planperioden 2016-2018 i syfte följa upp kultur- och bildningsverksamheternas kommunikation och samverkan med de nationella minoriteterna. I avsnitt åtta beskriver var och en av kulturaktörerna i samverkansmodellen under rubriken Interkulturell verksamhet för sina planerade insatser för de nationella minoriteterna. Remissförfarandet Remisstiden har varit utlyst mellan den 15 augusti och 15 september 2015. Sammanlagt 36 remissvar har mottagits från så väl externa som interna verksamheter. Kommunerna i Dalarna har beretts förlängd remisstid i syfte att kunna processa sina svar i politiskt. Alla femton kommuner har inkommit med svar. Inför remissrundan har Landstinget Dalarna valt att komplettera dialoger och remissrunda genom att ta fram och pröva en ny metod i form av en sms-panel för att nå barn och unga. Syftet med SMS-panelen är att möjliggöra ytterligare en kanal för ungas inflytande, för att nå en målgrupp som kan vara svår att nå i 13

de andra dialogerna. Omkring 30 unga mellan 10-25 år har registrerat sig till Sms-panelen. Deltagarna har besvarat tre frågor via SMS. Samverkan över länsgränserna Landstingets kulturverksamheter samverkar på olika sätt med grannlänen. Det kan handla om utvecklingsfrågor inom den egna konstformen eller mellan konstgenrer, där nytt kan uppstå, men det kan också handla om samverkan kring barn och unga, jämställdhet, tillgänglighet osv. Ofta resulterar det i konkreta gemensamma projekt, som annars kanske inte hade kunnat förverkligas. Genom samverkan stärks finansiering och spridning och därmed möjligheten till mer långsiktiga projekt. Samverkan sker främst med de närliggande länen men förekommer också med län i helt andra delar av landet. Samtliga regionala kulturverksamheter har väl uppbyggda nätverk på olika nivåer; nationella, internationella, mellansvenska osv. Dessa nätverk utgör en förutsättning för det kvalitativa och nyskapande arbete som sker i verksamheterna. Studieförbunden är ofta organiserade över länsgränserna med större regionala kontor. En ökad internationalisering Utöver samverkan med dalakommuner och andra regioner i Sverige bedriver förvaltningens verksamheter en omfattande internationell samverkan. Alla verksamheter ingår i internationella nätverk och medverkar direkt eller indirekt på ett internationellt plan. Mycket av kulturverksamheternas internationella arbete redovisas i avsnittet kulturverksamheternas prioriterade områden. För EU är kultursamarbeten och kulturutveckling ett prioriterat område. Kontakter med andra länder och kulturer utvecklar det ideella och professionella kulturlivet i Dalarna. Med nya tekniker möjliggörs samarbeten med andra länder. Med Dalarnas kulturevenemang, festivaler, läger och projekt sker ett utbyte mellan olika nationer världen över. Landstinget Dalarna har anslutit sig till Icorn och är via Mora Folkhögskola värd för en fristadsförfattare. Dalarna har också ett upparbetat samarbete med Hedmarks fylke i Norge genom en svensk-norsk gränskommitté. Internationell samverkan utgör ett område att utveckla under planperioden. 14

7. Övergripande utvecklingsområden I följande avsnitt redogörs för de utvecklingsinsatser som gäller för hela eller flera delar av länskulturen och bildningen. Flera av de planerade insatserna har tillkommit genom de beskrivna dialogerna i avsnitt sex. Kulturverksamheternas egna prioriteringar återfinns i avsnitt åtta och folkbildningens prioriteringar i avsnitt nio. Barn och unga Barn och unga 8 behöver ett språk för att kunna ta plats och uttrycka sig i en demokrati. Därför är det viktigt att den uppväxande generationen får möta och utöva konst och kultur. Kultur ska vara en självklar del av deras vardag oavsett var de bor. Speciell hänsyn ska därför tas till barns och ungdomars behov när kulturplanen genomförs. Barn och unga är ingen homogen grupp och därför ska prioriteringarna på området präglas av en mångfald av konstnärliga uttryck och möjligheter. Det behövs flera olika insatser för att säkerställa att alla barn och ungdomar får tillgång till kvalitativ konst och kultur och möjligheter att konstnärligt uttrycka sig på sina villkor. I samverkan med kommuner, institutioner, kulturskapare och ideella aktörer ska barns och ungas möten med kultur stärkas, både under skoltid och på fritid. Äldre ungdomar är ofta en missgynnad grupp när offentliga satsningar görs på kultur. Därför behöver insatser som riktas till unga vuxna, 19-25 år, särskilt beaktas. Folkhögskolor, studieförbund och föreningsliv erbjuder möjligheter för unga till det livslånga lärandet och ger människor möjlighet till utveckling. Folkhögskolorna är viktiga för att ge människor en andra chans och öka chanserna att få ett arbete. Genom detta så skapas också möjligheter för individer att påverka sin livssituation och ge dem möjlighet till ett engagemang och deltagande i samhällsutvecklingen. Här nedan redovisas de satsningar inom området som sker förvaltningsövergripande. I avsnittet Kulturverksamheternas prioriterade områden redogör varje verksamhet för sina egna prioriterade insatser för barn och unga. Landstinget Dalarna ska i samverkan med Dalarnas kommuner integrera ett barnperspektiv i den regionala kulturens verksamhet. Barns och ungas egna behov ska vara vägledande för verksamheten. De ska kunna vara med och påverka och de ska erbjudas möjligheter att uttrycka sig inom konsten och kulturen. Inflytande och delaktighet Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion I februari 2015 antogs den regionala strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Utgångspunkten för strategin är den målbild som slås fast i Dalastrategin: Dalarna är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet. Målet, att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion, handlar inte om att Dalarna ska tävla med andra regioner. Istället handlar det om att Dalarna genom ett sektorsövergripande och kunskapsbaserat arbete ständigt ska utvecklas till en bättre region för unga att leva och verka i. Målen i strategin är att unga i Dalarna ska känna att tillvaron är meningsfull och att de blir sedda, att unga i Dalarna ska känna att de kan påverka såväl sina egna liv som länets utveckling, och att unga ska känna att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna. 8 Det förekommer olika indelningar av gruppen barn och unga. Barnrättspolitiken tar sin utgångspunkt i konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) och målgruppen är därför barn och ungdomar upp till 18 år. Målgruppen för den nationella ungdomspolitiken är ungdomar mellan 13 och 25 och åldersgruppen 19-25 år benämns ofta som unga vuxna. 15

I enlighet med Sveriges nationella ungdomspolitik lyfter strategin vikten av alla insatser som berör unga ska ha ett ungdomsperspektiv. Med ett ungdomsperspektiv menas att unga betraktas som en mångfald av individer, att unga stöttas att bli självständiga och har möjlighet att vara delaktiga och har inflytande. Kopplad till strategin finns en avsiktsförklaring som anger hur Dalarnas femton kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Med strategin följer också en inbjudan till andra aktörer organisationer, studieförbund, privata företag och föreningar att bli samarbetsparter i arbetet. Landstinget, med Kultur- och bildningsförvaltningen som samordnare, ska i enlighet med avsiktsförklaringen vara en aktiv part i arbetet med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Elevkulturombud att sätt att påverka på riktigt Myndigheten för kulturanalys visar att elevinflytandet i Sverige måste bli bättre. Inom barn- och ungdomsforskning påpekas att det krävs strukturer för att barn och unga ska få inflytande över samhällsangelägenheter. I Dalarna har en struktur för barn och ungas inflytande över kulturen byggts upp. I samverkan med anslutna kommuner 9 är strukturen kring elevkulturombud permanent och återkommande för att garantera barns och ungas inflytande över kulturfrågorna i länet. Kommunala samordnare har återkommande träffar med utsedda elevkulturombud (EKO) som ges inflytande över det kommunala kulturutbudet. Elevkulturombuden är länken mellan de andra skoleleverna och tjänstemannanivån i kommunen i kulturfrågor. Landstinget Dalarna anordnar även regionala träffar där elevkulturombud och deras vuxna samordnare utbildas i kultur-, inflytande- och arrangörsfrågor samt garanterar att ett inflytande över det regionala kulturutbudet möjliggörs för målgruppen. Organiseringen för elevkulturombud varierar från kommun till kommun. Det gemensamma är barn och ungas reella inflytande över kulturen. Landstinget ansvarar för en fortsatt samordning av elevkulturombuden. Kulturverksamheterna som dörröppnare Ungas kulturvanor förändras. Gränsen mellan rollerna som producent och kreatör, konsument och aktiv deltagare, professionell och amatör flyter samman. De kulturområden som räknas upp i de nationella kulturmålen omfattar den traditionella kulturen och här saknas nya kulturyttringar och subkulturer som utvecklas främst inom ungdomskulturen. Ett mer gränsöverskridande arbetssätt mellan olika kulturformer ökar. Efterfrågan på kultur individualiseras på ett sätt som utmanar det traditionella kulturbegreppet. Unga vill vara mer delaktiga. De nöjer sig inte med att titta på, de vill vara medskapande, genom att exempelvis göra sina egna musikinspelningar, digitala skrivningar, filmer o s v. Unga är en kraft i den regionala utvecklingen. Det är viktigt att ta tillvara ungas engagemang och kreativitet och skapa goda förutsättningar för unga att utveckla sitt kulturutövande eller konstnärskap i länet. Unga bidrar det till länets utveckling och genom insatser för att stödja unga att förverkliga sina idéer kan Dalarna bli en mer attraktiv region för unga kulturskapare. Befintliga strukturer inom föreningslivet med långsamma ansökningsprocesser för bidragsgivning tilltalar inte alla unga. Här kan en ökad samverkan mellan studieförbund, kulturverksamheter och föreningsliv vara fruktbar. Men här behövs också andra insatser, medel och stöd, för att möjliggöra att unga kan förverkliga sina idéer och projekt. Kulturverksamheter i samverkansmodellen ska vara öppna för impulser och nya idéer från barn och unga 9 De nio kommuner som 2015 infört elevkulturombud i Dalarna är: Älvdalen, Mora, Leksand, Falun, Borlänge, Hedemora, Avesta, Orsa och Ludvika. Elevkulturombuden är ca 110 st och kommer från åk 2 9. 16

skapa mötesplatser som är tillgängliga för alla barn och unga och som inbjuder till att de kan uttrycka sig, skapa och uppleva kulturens olika uttryck, samt möta yrkesutövande kulturskapare och en publik sträva efter att hitta nya sammanhang och platser, och nya samarbetspartner som gör det möjligt att sprida kulturaktiviteterna till fler barn och unga och till alla orter i Dalarna stödja unga kulturutövare som vill utveckla sitt konstnärskap, samt verka för att skapa möjligheter för unga att förverkliga sina idéer. Landstinget ska prioritera satsningar som möjliggör ungas egna uttryck och gränsöverskridande former, som inte är etablerade eller självklara för vuxenvärlden. Nätverk och samverkan Det är viktigt att fortsätta bygga nätverk och att skapa plattformar för samverkan under planperioden. För att stärka samverkan mellan de regionala kulturverksamheterna i övergripande strategiska frågor om barn och ungas kultur kommer ett regionalt samverkansråd att formeras under planperioden. Ytterligare angelägna nätverksbyggen är samarbeten med de aktörer som möter eller har dialog med barn och unga i sin verksamhet. Fortsatt satsning på samverkan och nätverkande för att ytterligare lägga fokus på barn och ungas kultur och öka utbud och aktiviteter. Kulturverksamheterna ska samverka i övergripande frågor och under planperioden ingå i ett samverkansråd. En representant från Region Dalarna ska erbjudas att ta plats i rådet för inflytandefrågor. Kultur och lärande Skapande skola Skolan är den arena där alla barn och unga kan få möjlighet att möta kultur. För att skapa goda tvärsektoriella samarbeten, som exempelvis Skapande skola, är samverkan mellan professionella kulturskapare, landstingets kulturverksamheter och Dalarnas skolor och utbildningar viktiga. Skapande skola-medel söks av länets kommuner och friskolor. 17 Landstinget ska skapa ett regionalt forum för erfarenhetsutbyte mellan kommuner och länskulturverksamheterna i frågan om kultur i skolan. Musik- och kulturskolor I Dalarnas kommuner har musik- och kulturskolorna en stor betydelse för barns och ungas möjlighet att på ett lustfyllt sätt utveckla sina färdigheter inom musik, dans, drama eller vad som nu erbjuds. Närvaron av musik- och kulturskolorna bidrar till att stärka det lokala kulturlivet och utgör grunden för framtidens blivande professionella kulturutövare. Flera samarbeten finns mellan Dalarnas musik- och kulturskolor och landstingsfinansierade kulturverksamheter. Musikkonservatoriet i Falun avser öka samverkan med länets musik- och kulturskolor. Genom ökad dialog och samverkan ökar också möjligheten för Konservatoriets elever att verka som inspiratörer till unga musikintresserade. Utveckla kulturbuss Dalatrafik erbjuder, tillsammans med landstinget, förskola, grundskoleelever och lärare att resa med s k kulturbuss för besök av kulturkaraktär till institutioner, bibliotek och vissa evenemang i länet. Ett

prioriterat insatsområde i Dalastrategin är att öka människors rörlighet med kollektivtrafiken som bas. Uppföljning och vidareutvecklingen av kulturbussen är ett viktigt verktyg i strategin att förverkliga Dalarna till Sveriges bästa ungdomsregion. I dialog med Dalatrafik se över formerna för kulturbussen i syfte att öka barn och ungas möjligheter att ta del av länskulturen runt om i Dalarna. Tillgänglighet Kulturlivet har stor betydelse för en orts identitet och attraktivitet. Ett rikt och intressant kulturliv, är på samma sätt som t ex goda kommunikationer, en väsentlig faktor när människor väljer bostadsort. Kultur väcker nya tankar och tillför nya perspektiv, särskilt när vi får möta kulturella uttryck som i sig bjuder på överraskningar. Värdet av professionellt buren kultur runt om i hela Dalarna, i människors omedelbara närmiljö, kan inte nog understrykas. Det gäller stora tätorters ytterområden likaväl som landsbygdens byar. I Dalarna bor ca 277 000 invånare, inom ett stort geografiskt område, vilka alla har rätt till kultur. Stärka arrangörsledet Vi nås av kultur på olika sätt i det lokala biblioteket, från scener, genom utställningar, från filmduken, via radio, TV och böcker de sätt som vi är vana vid. Nya vägar för kulturen att nå ut växer fram. Med digitala sändningar finns möjligheten att nå alla Dalarnas invånare. Unga konstnärer i alla genrer gör verk anpassade till mobiler och surfplattor. Men både de traditionella och de nya sätten kräver att det finns någon eller några som arrangerar kulturen. Det krävs teknik och rekvisita, kunskaper inom marknadsföring och projektledning, nätverksbyggande och en stor kännedom om branschen. Arrangören kan vara några vänner, en förening, kulturskapare eller ett studieförbund. 10 Det kan också vara en kommun, ett landsting, en statlig verksamhet eller en privat aktör. Utöver en arrangör behövs också oftast en lokal. För att turnerande kulturverksamhet ska kunna nå ut med exempelvis teater, dans, musik, konstutställningar, föredrag och utställningar till alla kommuner i länet krävs oftast att det finns en lokal arrangör. Arrangörsledet är därmed en vital del som måste fungera för att kunna förverkliga en nationell och regional kulturpolitik. Landstingets kulturverksamheter arbetar därför, förutom med att producera kultur, för att bygga och främja strukturer inom sina områden. Strukturerna består av föreningar, förbund eller nätverk mellan kulturverksamheter, kulturskapare, kulturarrangörer, studieförbund, föreningar, kommunala kulturförvaltningar, skolor och arenor. Intentionen med dessa strukturer är att skapa förutsättningar att tillgängliggöra, sprida och utveckla kulturområdet i hela Dalarna. I dialoger med Dalarnas kommuner har det framkommit önskemål om en ökad närvaro av landstingets kulturverksamheter i den egna kommunen. Landstingets verksamheter vill i sin tur nå fler invånare än i dag. Landstinget ska hitta nya vägar för arrangörskap i dialog med länskulturen, kommunerna, studieförbund, samlingslokalsorganisationer och föreningsliv, verka för att en samordnande nationell kraft inom musikområdet skapas, med ansvar att erbjuda förstklassiga musikproduktioner på turné genom landet, stimulera ungt arrangörskap utifrån resultaten i Kultur Hjärta Skola-projektet, utveckla och stärka arrangörsledet tillsammans med exempelvis projekten Kulturjouren och Kompetensutveckling för event- och evenemangsarrangörer. 10 De allra flesta kulturprogram i Sverige sker inom ramen för studieförbundens verksamhet, skriver Tobias Harding m fl i boken Kulturprogrammens betydelse för lokalsamhället. 18

Funktionshinderspolitiken Alla ska erbjudas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och utveckling av sina skapande förmågor. Det behöver förtydligas utifrån ett funktionshinderperspektiv. Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet ska förbättras och det ska vara integrerat i de ordinarie verksamheterna i kulturområdet. Landstingets kulturutbud ska i högre utsträckning utformas på ett sätt som gör det tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Människor med funktionsnedsättning i alla åldrar ska vara fullt delaktiga i samhället och få ta del av det kulturutbud som finns. Det funktionshinders-politiska arbetet ska inriktas särskilt på att identifiera och undanröja hinder mot full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning. Regeringen har beslutat om en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige 2011-2016. Tre delmål ska uppnås under perioden 2011-2016. Landstingets kulturinstitutioner arbetar sedan 2013 i enlighet med sina handlingsplaner för tillgänglighet. Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, musik-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag i Dalarnas län ska senast 2016 ha webbplatser och e-tjänster som är tillgänglighetsanpassade. Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, musik-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag i Dalarnas län ska senast 2016 ha åtgärdat enkelt avhjälpta hinder, och bör då endast verka i tillgängliga lokaler. Landstinget ska ta till vara kulturverksamheternas och folkhögskolornas kompetens med att arbeta med och möta människor med funktionsnedsättning. Synliggörande av historiska källor och samordning av ingångar till arkiv Ett prioriterat insatsområde i Dalastrategin 2020 är att skapa förutsättningar för effektiv datakommunikation och främja användning av tjänster inom informations- och kommunikationsteknik. I Dalarnas Historiska Minnen samverkar Arkivcentrum Dalarna, Dalarnas Folkrörelsearkiv, Dalarnas landstingsarkiv och Dalarnas museum, i syfte att tillgängliggöra källor till Dalarnas historia och kultur. Detta ska ske bland annat genom gemensam marknadsföring, genom insatser riktade mot utvalda målgrupper, genom att källmaterial från de olika medverkande organisationerna kopplas samman i webbaserade utställningar för barn och ungdomar och genom ett ökat samarbete med Högskolan Dalarna. Arbetet i Dalarnas Historiska Minnen ska intensifieras. Samarbetet skulle även kunna utökas till att omfatta Dalarnas hemslöjdsförbund, Folkmusikens hus och Mentalvårdsmuseet. Kulturskaparna I ett samhälle där konst och kultur kan vara en del av vardagen för alla istället för ett privilegium för ett fåtal, behövs ett brett och till och med spretigt utbud där kulturen tar plats på oväntade arenor och nya format. Flera kulturaktörer kan göra punktinsatser i både mindre och större skala. Kulturskaparna inom alla konst- och hantverksområden bidrar till ett reflekterande samhälle och ger möjligheter till upplevelser för den enskilde. Barn och unga kan inspireras av de professionella kulturskaparna. Enligt Konstnärsnämnden bor de flesta konst- och kulturskaparna i storstadsregionerna där de kan få större kontakt med marknad och offentliga arenor 11. Det gör att vissa konstformer inte når ut till alla. Emellertid har flera unga kulturskapare på senare tid valt att etablera sig i Dalarna. Idag arbetar ju många på ett globalt sätt och nya medier gör att världen krymper. Nya digitala tekniker ger konst- och kulturskapare nya möjligheter att bosätta sig utanför storstäderna och på olika sätt få inspiration. Sammanslutningar av kulturskapare i kluster kan utveckla de olika konstområdena men även 11 Konstnärsnämnden Årsredovisning 2014, s. 18-19. 19