Med det som här benämns "avsättning" menas öronmärkning i det egna kapitalet.

ARBOGA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-01-15 Blad 4 Ks 3 Au 216 Ks 194 Dnr 268/2012-049 Sociala investeringar, projektet Kornjobb Bakgrund Flera kommuner har under senare år "avsatt" särskilda medel för förebyggande insatser så kallade sociala investeringar eller sociala investeringsfonder. Ofta har det skett i samband med att kommunen redovisat ett större överskott än väntat. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har, i samband med ekonomirapporten ioktober månad 2012, frågat kommunerna om de gjort sådana "avsättningar. Det framgick att 4 procent av kommunerna gjort någon form av sådan "avsättning" och att 10 procent planerar det år 2013. Benämningen sociala "investeringar' skapar enförvirring eftersom det enligt redovisningsreglerna inte handlar om investeringar i den bemärkelsensom används i kommunal ekonomi. Sociala "investeringar "har blivit ett samlingsbegrepp för olika verksamhetsutvecklingsprojekt. När verksamheten bedrivs är den en kostnad och belastar resultatet samma år på samma sätt som ordinarie verksamhet. Vissa kommuner har via sin balanskravsavstäm ingöronrnärkt delar av det egna kapitalet, men detta skapar inte större ekonomiskt utrymme för förebyggande insatser. Det innebär i praktiken att medel till sociala "investeringar' måste prioriteras som vilken annan verksamhet som helst. Även om öronmärkning sker i det egna kapitalet, t ex år 2012, handlar det om år 2013 att besluta om ett lägre resultat för året och/eller prioritera detta i budgetberedningen för kommande år. Med det som här benämns "avsättning" menas öronmärkning i det egna kapitalet. Exempel från andra kommuner Det finns flera exempel på kommuner som arbetar med sociala "investeringar. Ett exempel som nämns i ekonomirapporten är Umeå kommun som "avsatt" 120 mkr för att "långsiktigt främja hälsa, lärande och trygghet och att andelen medborgare som lever i fattigdom, arbetslöshet, ohälsa, kriminalitet och drogberoende ska minska varaktigt och långsiktigt". O\r^dtOra %es^sign. n/d f ^ Justerandes ^^^^^ sign. S kreterarenss n. U^ags6e ^rk nde \

ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-O1-15 Blad 5 Ett annat exempel är Norrköpings kommun som har arbetat fram riktlinjer för hantering av social investeringsfond. Syftet med fonden är att" genom ett förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare bryta negativa händelseförlopp iett tidigt skede, för att exempelvis undvika kostnader för genomgripande insatser i skolan och stora kostnader för placering av barn och ungdomar. På sikt ska det förebyggande arbetet minska risken för långvarig arbetslöshet. Arbetslöshet kan resultera i utsatthet samt negativa konsekvenser för hälsa, välbefinnande och möjlighet att delta i samhället". Ett tredje exempel är Kumla kommun där kommunfullmäktige beslutat om riktlinjer för social "investeringsfond", bilaga 2. Syftet med "fonden' är att den ska "bidra till att kommunen i ett tidigt skede kan sätta in lämpliga åtgärder för grupper av kommuninvånare för att motverka framtida problem. Arboga kommun Socialnämnden i Arboga kommun har aktualiserat ett projekt, "Kornjobb", en arbetsmarknadssatsning för ungdomar. Projektet innebär att totalt 40 ungdomar i åldern 18-25 år, som uppbär försörjningsstöd, anställs 12 månader (20 personer 2013 och 20 personer 2014). Målet är att ungdomarna ska stärka sina möjligheter att få fortsatt arbete efter projektets slut alternativt börja studera. Ekonomi Nedan redovisas ett utdrag ur socialnämndens "Planeringsförutsättningar för flerårsplan 2013-2015" där ekonomin för projektet framgår. Uträkning av projekt, kostnader och effekter av minskat försörjningsstöd (belopp i tkr): 2013 2014 2015 TOTALT 20 latser å 20 000 kr/mån 4 800 4 800 0 9 600 Statsbidra 6 200kr/mån och lats -1488-1488 0-2 976 Försö 'nin stöd 5 600 kr/mån och lats -1344-1344 0-2 688 KOSTNAD FÖR AME 1968 1968 0 3 936 MINSKNING FÖRSÖRJNINGSSTÖD 0-1344 -2 688-4 032 TOTALT FÖR PROJEKTET 1968 624-2 688-96 De ekonomiska konsekvenserna blir som följer; under förutsättning att kommunens resultat år 2012 uppgår till, enligt prognos, ca 13 000 000 O^es sign. Justerandes sign. Se^Cre^e

ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-O1-15 Blad 6 kronor kan 2 600 000 kronor öronmärkas i det egna kapitalet för projektet under åren 2013-2014. För år 2013 har budgeterats ett resultat på 6 600 000 kronor. Av detta bör 2 000 000 kronor ombudgeteras till socialnämnden vilket innebär att budgeterat resultat kommer att uppgå till 4 600 000 kronor. För år 2014 bör, i samband med budgetberedning, 600 000 kronor tillföras socialnämnden från "investeringsfonden'.?,r 2015 kan socialnämndens ekonomiska ram reduceras med 2 700 000 kronor. För åren därefter består kostnadsminskningen på 2 700 000 kronor Medel för sociala "investeringar' öronmärks alltså i det egna kapitalet. Efterhand som resurser används avräknas öronmärkningen. Det egna kapitalet blir intakt över tid. När den ekonomiska ramen reduceras kan nya sociala "investeringar' ta medel i anspråk. Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Socialnämndens ram för år 2013 utökas med 1968 000 kronor genom att kommunens resultat för år 2013 sänks med motsvarande belopp. 2. Den bestående ekonomiska effekten från år 2015 ska disponeras av socialnämnden och användas för ökade kostnader för vård- och omsorgsboende. 3. Projektet, Kornjobb, ska fortlöpande redovisas i socialnämndens ordinarie uppföljningar. Skickas till: Kommunfullmäktige Akten ic; Ordfbrandes sign. Justerandes sign. Sekretera ens sign. V rk de

ARBOCA KOMMUN Komm unstyrelsefärvaltningen Ekonomikontoret Ekonomichef Ann Björkman 0589-87025,073-7657077 an n. bjorkm an @arbog a. se INFORMATION Datum 2012-11-26 Reviderad 2013-01-08 1 (4) Sociala " investeringar" Bakgrund Flera kommuner har under senare år "avsatt" särskilda medel för förebyggande insatser så kallade sociala investeringar eller sociala investeringsfonder. Ofta har det skett i samband med att kommunen redovisat ett större överskott än väntat. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har, i samband med ekonomirapporten ioktober månad 2012, frågat kommunerna om de gjort sådana "avsättningar". Det framgick att 4 procent av kommunerna gjort någon form av sådan "avsättning" och att 10 procent planerar det år 2013. Benämningen sociala "investeringar' skapar en förvirring eftersom det enligt redovisningsreglerna inte handlar om investeringar i den bemärkelsen som används i kommunal ekonomi. Sociala "investeringar " har blivit ett samlingsbegrepp för olika verksamhetsutvecklingsprojekt. När verksamheten bedrivs är den enkostnad och belastar resultatet samma år på samma sätt som ordinarie verksamhet. Vissa kommuner har via sin balanskravsavstämning öronmärkt delar av det egna kapitalet, men detta skapar inte större ekonomiskt utrymme för förebyggande insatser. Det innebär i praktiken att medel till sociala "investeringar' måste prioriteras som vilken annan verksamhet som helst. Även om öronmärkning sker i det egna kapitalet, t ex år 2012, handlar det om år 2013 att besluta om ett lägre resultat för året och/eller prioritera detta i budgetberedningen för kommande år. Med det som här benämns "avsättning' menas öronmärkning i det egna kapitalet. Exempel från andra kommuner Det finns flera exempel på kommuner som arbetar med sociala "investeringar'. Ett exempel som nämns i ekonomirapporten är Umeå kommun som "avsatt" 120 mkr för att "långsiktigt främja hälsa, lärande och trygghet och att andelen medborgare som lever i fattigdom, arbetslöshet, ohälsa, kriminalitet och drogberoende ska minska varaktigt och långsiktigt". Pastadress eestlksadress Telefon Fax Intemet Bankgiro Org.nr Box 45 Smedjegatan 5 vx 0589-870 00 0589-144 86 www.arboga. se 481-1667 212000-2122 732 21 Arboga ekonomikontoret @arboga.se

ARBOGA KOMMUN 2 (4) Exempel på ett projekt som beviljats medel är "Tillbaka till skolan' som handlar om att, med intensiva insatser för varje enskild individ förmå elever som inte går i skolan att återvända. Ett annat exempel är Norrköpings kommun som har arbetat fram riktlinjer för hantering av social investeringsfond (se bilaga 1). Syftet med fonden är att" genom ett förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare bryta negativa händelseförlopp iett tidigt skede, för att exempelvis undvika kostnader för genomgripande insatser i skolan och stora kostnader för placering av barn och ungdomar. På sikt ska det förebyggande arbetet minska risken för långvarig arbetslöshet. Arbetslöshet kan resultera i utsatthet samt negativa konsekvenser för hälsa, välbefinnande och möjlighet att delta i samhället". "Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader'. Hanteringen innebär i praktiken att en öronmärkning sker i balanskravsutredningen av årets resultat som sedan minskar det budgeterade resultatet året därpå. Återföring till det egna kapitalet sker genom minskning av de aktuella nämndernas ekonomiska ramar i takt med att kostnadsminskningen för verksamheten sker. Ett tredje exempel är Kumla kommun där kommunfullmäktige beslutat om riktlinjer för social "investeringsfond", bilaga 2. Syftet med "fonden' är att den ska "bidra till att kommunen i ett tidigt skede kan sätta in lämpliga åtgärder för grupper av kommuninvånare för att motverka framtida problem. Syftet är i första hand att nå mänskliga vinster men även att undvika framtida kostnader för kommunen och samhället i övrigt. Syftet är också att medel från "fonden' ska användas för att utveckla nya arbetssätt som kommunen inte tidigare använt sig av. Inrättandet av en social "investeringsfond" är en del i arbetet med att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen. Tidiga insatser ska också på sikt minska risken för långa perioder av arbetslöshet och sjukskrivning'. Prioriterade grupper i Kumla kommun är barn och ungdomar, långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna. Arboga kommun Socialnämnden i Arboga kommun har aktualiserat ett projekt, "Kornjobb", en arbetsmarknadssatsning för ungdomar, bilaga 3. Projektet innebär att totalt 40 ungdomar i åldern 18-25 år, som uppbär försörjningsstöd, anställs 12 månader (20 personer 2013 och 20 personer 2014). Målet är att ungdomarna ska stärka sina möjligheter att få fortsatt arbete efter projektets slut alternativt börja studera.

ARBOGA KOMMUN 3 (4) Ekonomi Nedan redovisas ett utdrag ur socialnämndens "Planeringsförutsättningar för flerårsplan 2013-2015" där ekonomin för projektet framgår. Uträkning av projekt, kostnader och effekter av minskat försörjningsstöd (belopp i tkr): 2013 2014 2015 TOTALT 20 latser å 20 tkr/mån 4 800 4 800 0 9 600 Statsbidra 6,2 tkr/mån och lats -1488-1488 0-2 976 Försö 'nin sstöd 5,6 tkr/mån och lats -1344-1344 0-2 688 KOSTNAD FÖR AME 1965-1968 0 3 936 MINSKNING FÖRSÖRJNINGSSTÖD 0-1344 -2 688-4 032 TOTALT FÖR PROJEKTET 1968 624-2 688-96 De ekonomiska konsekvenserna blir som följer; under förutsättning att kommunens resultat år 2012 uppgår till, enligt prognos, ca 13 mkr kan 2,6 mkr öronmärkas i det egna kapitalet för projektet under åren 2013-2014. För år 2013 har budgeterats ett resultat på 6, 6 mkr. Av detta bör ombudgeteras 2,0 mkr till socialnämnden vilket innebär att budgeterat resultat kommer att uppgå ti114,6 mkr. För år 2014 bör, i samband med budgetberedning, 0,6 mkr tillföras socialnämnden från "investeringsfonden'. År 2015 kan socialnämndens ekonomiska ram reduceras med 2,7 mkr, se exempel nedan. För åren därefter består kostnadsminskningen på 2,7 mkr, vilket innebär att reduceringen av socialnämndens ekonomiska ram kan bestå åren framöver alternativt användas till andra kostnadsökningar. Medel för sociala "investeringar" öronmärks alltså i det egna kapitalet. Efterhand som resurser används avräknas öronmärkningen. Det egna kapitalet blir intakt över tid. När den ekonomiska ramen reduceras kan nya sociala "investeringar' ta medel i anspråk, se exempel nedan.

ARBOGA KOMMUN 4 (4) Balanskravsavstämning 2012 2013 2014 2015 Mkr Prognos Budget Budget Budget Resultat enligt resultaträkning 13,0 6,6 6,7 6,9 Till socialnämnden -2,0-0,6 Från socialnämnden 2,7 Nytt budgeterat resultat 4,6 6,1 9,6 Till social investeringsfond/alt annat -2,6 _2,7 Disponering social investeringsfond 2,0 0,6 Årets balanskravsresultat 10,4 6,6 6,7 6,9 Eget kapital 187,4 varav årets resultat 13,0 4,6 6,1 9,6 varav social investeringsfond 2,6-2,0-0,6 2,7 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Ann`Björkman Ekonomichef

ffi`. y^, ktlinjer för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Beslutade av kommtwstyrelsen den 15 december 2010 NORRKÖPING

1 Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Syftet med den sociala investeringsfonden är att genom ett förebyggande azbete för grupper av kommuninvånaze bryta negativa händelseförlopp iett tidigt skede, för att exempelvis undvika kostnader för genomgripande insatser i skolan och stora kostnader för placering av bam och ungdomar. På sikt ska det förebyggande arbetet minska risken för långvarig azbetslöshet. Arbetslöshet kan resultera i utsatthet samt negativa konsekvenser för hälsa, välbefinnande och möjlighet att delta i samhället. De förebyggande insatserna ska genomföras med ett nämndövergripande perspektiv och effekten ska vara att kommunens kostnader minskas samtidigt som mänskliga vinster görs. Utgångspunkten är således att identifiera grupper med riskfaktorer, där det genom en kedja av möjliga händelser forns en större risk än för andra grupper att som vuxen hamna i långvarig arbetslöshet. Därför är det viktigt att de investeringar som erhåller medel på vetenskaplig grund minskaz den långvariga azbetslösheten. Sedan gäller det att investera i förebyggande verksamhet för att så tidigt som möjligt bryta den möjliga händelsekedjan och stärka friskfaktorerna. Exempel: Barn till ensamstående, lågutbildad och långtidsazbetslös förälder haz större sannolikhet att själv som vuxen hamna i långvarig azbetslöshet än andra barn. På vägen dit är sannolikheten större än för andra barn att det uppstår problem med språkutveckling, läsinlärning, snatterier, droganvändning etcetera. Här kan man gå in med förebyggande insatser i form av till exempel stöd för föräldern att komma ut på azbetsmarknaden, tidig extra språkträning i förskolan och så vidaze för att bryta den möjliga händelsekedjan. Men det är naturligtvis inte så att alla barn till ensamstående, lågutbildade och långtidsazbetslösa föräldrar som vuxna hamnaz i långvarig arbetslöshet, men sannolikheten är större än för andra barn. Det är viktigt att skilja mellan risk för grupper av individer och förväntan på den enskilda individen. NORRKÖPING

z Ekonomi Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringaz i förebyggande azbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering måste tidsperioden definieras som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom att göra årliga avskrivningar/utgiftsminskningaz på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår under den definierade tidsperioden, bygger man upp ett kapital som kan användas för nyinvestering. Eftersom den sociala investeringen inte kan hanteras enligt gällande redovisningsprinciper för investeringaz, %r uppbyggnaden av nödvändigt investeringskapital istället lösas genom öronmärkningaz av driftsresultatet. Nedanstående exempel redovisaz förenklat hur en sådan öronmärkning kan hanteras inom kommunernas krav på ekonomi i balans. Balanskravsutredning 2012 Balanskravsutredning 2015 Årets resultat enl resultatrdlmipg +75 Årets resultat enl resultaträlming +50 Kostnadsminskning - 15 Disponering av investeringsfond +40 social investering Till investeringsfond Åres balanskravsresuttat +60 Årets balanskravsresultat +90 Vid bedömning av investeringens ekonomiska effekter på den kommunala ekonomin beskrivs och beräknas om möjligt även översiktligt effekter på samhällsekonomin iövrigt. För att fa en överblick över kostnader som skulle kunna minskas genom det fdrebyggande arbetet, sammanställs vissa kostnader som i dag uppstår i det kommunala systemet fdrdelade på invånarnas ålder och i vilken verksamhet som kostnaderna uppstår. En generell modell tas fram för beräkning av kostnadsminskningaz. NORRKÖPING

3 Uppföljning För varj e investering i fdrebyggande arbete för definierade grupper ska det finnas enplan för löpande uppföljning. I den ska det framgå hur resultatet ska mätas och vid villa tidpunkter det ska redovisas. Arbetssättet för insatserna ska dokumenteras så att de kan fa en spridning till ett mer generellt genomförande om insatserna är lyckade.dessutomska det årligen göras en samlad uppföljning kopplad till det långsiktiga syftet att fa ned azbetslösheten. Beredning av beslut Initiativ till ansökan till den sociala investeringsfonden kan tas av nämnder eller förvaltningar i Norrköpings kommun. Det finns enmall fdr vad ansökan ska innehålla, se bilaga. Ansökan skickas fill ekonomi- och styrningskontoret som haz som uppgift att dels kontakta berörda förvaltningaz för diskussion om ansökan och dels inhämta synpunkter från det vetenskapliga råd, som kommer att knytas till den sociala investeringsfonden. Ekonomi- och styrningskontoret ställer samman en tjänsteskrivelse i ärendet. Kommunstyrelsen beslutar i ärendet på delegation av kommunfullmäktige. Anknytning till forskning Efter att ansökningaz om sociala investeringar haz kommit in från den kommunala organisationen behövs ett stöd från ett vetenskapligt råd vid hanteringen av ansökningarna. Sveriges Kommuner och Landsting står för vetenskaplig medverkan från sitt nordiska forskarnätverk, som kan kompletteras med Norrköpings kommuns egna forskazkontakter. Villa forskaze som blir aktuella beror på vilka verksamheter som berörs i ansökningarna. Det vetenskapliga rådet kan både bedöma och ge tips på metoder för genomfdrande av insatser, hjälpa till med beräkningaz av kommande kostnadsminskningaz och hjälpa till att utforma själva insatsen och uppföljningssystemet för den. N9RRKÖPING

4 Mall för ansökan till Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Bilaga 1 Ansökan kan göras av nämnder eller förvaltningar i Norrköpings kommun. Den skickas till ekonomi- och styrningskontoret. Bekräftelse på inkommen ansökan skickas ut. Utgå från kommunstyrelsens "Riktlinjer för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond", diarienummer KS-605(2010 003. Svaza så utförligt som möjligt på frågorna nedan. Namn på investeringen Beskrivning av investeringens innehåll Beskrivning av metod för investeringen och referenser till forskning eller evidensbaserad praktik Vilka verksamheter i kommunen är delaktiga i investeringen? Målgrupp för investeringen Hur ska målgruppen identifieras? Tidsperiod för investeringen Kostnad för investeringen fördelat per år under tidsperioden Vilka olika effekter kommer investeringen att ge för de personer som ingår i målgruppen? Nät förväntas de alika effekterna att inträffa? Hur ska effekterna mätas? Vid villa tidpunkter ska mätningen ske? På vilket sätt bidraz investeringen till att kommunens totala kostnader under en viss period minskaz? I vilka verksamheter sker kostnadsminskningar pågrund av investeringen? Med hur mycket kan man anta att kommunens totala kostnader minskaz? För vilken tidsperiod är det rimligt att räkna på minskade kostnader? Om det forns några frågor kontakta gärna verksamhetscontroller Cecilia Karlsson, ekonomi- och styrningskontoret 011-1^ 29 51, innan ansökan lämnas in. NORRKiiPING

1(4) Kumr.^a rcommunr 2012-11-07 KS 2012/833 Kommunstyrelsen Riktlinjer för social investeringsfond Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den' 17 september 2012 att avsätta 5 miljoner kronor till en social investeringsfond. Syfte Fonden ska bidra till att kommunen i ett tidigt skede kan sätta in lämpliga åtgärder för grupper av kommuninvånare för att motverka framtida problem. Syftet är i första hand att nå mänskliga vinster men även att undvika framtida kostnader för kommunen och samhället i övrigt. Syftet är också att medel från fonden ska användas för att utveckla nya arbetssätt som kommunen inte tidigare använt sig av. Inrättandet av en social investeringsfond är en del i arbetet med att främja engod och jämlik hälsa i befolkningen. Tidiga insatser ska också på sikt minska risken för långa perioder av arbetslöshet och sjukskrivning. Målgrupper Prioriterade grupper är barn och ungdomar, långtidsarbetslösa och lå ngtidssjukskrivna. Ansökan Projektet ska omfatta minst två förvaltningar i samverkan. Andra än kommunala förvaltningar kan vara medsökande. Av ansökan ska framgå vilken nämnd som är huvudansvarig för projektet. Av ansökan ska även framgå vilka nya arbetssätt förvaltningarna tänkt använda i arbetet och hur det förväntade resultatet ska följas upp och utvärderas. Postadress Besåksudress Te/e%n Tele%nx E-post 69280 KUMLA Stadsfiuse^Torgetl 819-588000 019-588115 kommun@kum(a.se

Ansökan skrivs under avförvaltningschef/er samt den eller de som praktiskt kommer att leda arbetet. Vad ansökan i övrigt ska innehålla framgår av bifogad blankett som också finns på kommunens intranät. Ansökan lämnas till folkhälso - och samordningsberedningen, FSB. FSB utser en kontaktperson som kan informera om och svara på frågor om fonden. Beredning och beslut Tjänstemän från FSB bereder ärendet tillsammans med representant från folkhälsoteamet.vid beredningen ska en representant från varje nämnd delta. FSB behandlar sedan ansökan på närmast följande sammanträde och lämnar förslag till kommunstyrelsens arbetsutskott där det slutliga beslutet om ansökan fattas. Uppföljning och redovisning Redovisning av hur arbetet för beviljade projekt fortlöper lämnas till FSB en gång per halvår. När tidsperioden för ett beviljat pröjekt gått ut ska en slutrapport lämnas till FSB. Rapporten ska publiceras på kommunens hemsida och i övrigt spridas på lämpligt sätt så att så många som möjligt kanta del av resultatet. Ekonomi Avsatta medel för den sociala investeringsfonden redovisas som reserverade medel inom ramen för kommunens eget kapital i balansräkningen. används avräknas de reserverade medlen. Efterhand som resurser Använda medel ur den sociala investeringsfonden reducerar fondens tillgodohavande, men påverkar inte kommunens resultat vid en avstämning av kommunallagens balanskrav. Beviljade medel redovisas inom den sökande nämndens ansvar. Redovisning sker på en unik driftprojektkod som tillhandahålls av ekonomiavdelningen.

Ansökan om medel ursocial investeringsfond KlIML,4 KOMMUN Projektets namn Sökande förvaltningar 1 2 Eventuella medsökande med kontaktperson och kontaktuppbifter Ansvarig nämnd Målgrupp q Barn och ungdomar q Långtidsarbetslösa ^ Långtidssjukskrivna Annan grupp, ange vilken Sökt belopp och tidsperiod Sökt helupp Tidsperiod när projektet är tänkt att pågå Namnteckning Ort och datum Förvaltningschef, färvaltning 1 Namnförtydligande Fönaltningschef, förvakning 2 Namnförtydligande Förvaltningschef, färvaltning 3 I Namnförtydligande Ev, medsökande 1 Namnförtydligande Ev. medsökande 2 Namnförtydllgande Projektansvarig Namnförtydligande Ifylles av ekonomiavdelningen Ansvar Verksamhet Driftprojekt

Försök att svara så utförligt som möjligt på nedanstående. Beskriv tänkt arbetssätt och metod Eventuell hänvisning till tidigare erfarenheter och/ellerforskning Hur ska eventuella beviljade medel användas? Hur ska arbetet följas upp och utvärderas? Vad förväntas resultatet bli? När kan projektet förväntas ge resultat?

G(^^^ ^c^ ARBOGA KOMMUN Planeringsförutsättningar för flerårsln 013-2015 Socialnämnden Socialförvaltningen Marjo Savelius Rev. 2012-04-10 2012-03-28

so 5 Projekt som initialt skulle innebära en kostnad för kommunen men som inom tre årskulle löna sig 5.1 "Kornjobb ", arbetsmarknadssatsning för ungdomar För att möta den stora ungdomsarbetslösheten i Arboga, minska utanförskapet och risk för ohälsa samt på sikt minska utbetalningen av försörjningsstöd finns det incitament att starta ett särskilt och riktat arbetsmarknadsprojekt där Samordningsförbundet finansierar arbetsledare för uppföljningar och administration för projektet. Ansökan om detta lämnas till Samordningsförbundet under våren 2012. Projektet innebär att totalt 40 ungdomar i åldern 18-25, som uppbär försörjningsstöd, anställs 12 månader (20 pers 2013 och 20 pers 2014). Samverkan med Arbetsförmedlingen är viktigt utifrån att myndigheten bistår projektet med anställningsstöd, nystartsjobb. Projektet avslutas i december 2014. Målet är ungdomen ska stärka sina möjligheter att kunna få fortsatt arbete efter projektet alternativt börja studera. Oavsett kvalificerar sig individen till egen försörjning (annan socialförsäkring) vilket innebär att försörjningsstödskostnaderna minskar. På tre år beräknas de kostnader som uppkommit under år ett och två vara igentjänade i form av minskat försörjningsstöd. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har genom studier påvisat vikten av att satsa på ungdomar i utanförskap, utifrån samhällsvinster, där just arbetsmarknadsprojekt har uppmärksammats. Vidare visar forskning gjord av IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) att tillgången till nystartsjobben gör att de arbetslösa lämnar arbetslöshet för arbete fortare än de annars skulle ha gjort, trots viss undanträngningseffekt. Uträkning av projekt, kostnader och effekter av minska försörjningsstöd: 2013 2014 2015 TOTALT 20 latser å 20 tkr/mån 4 800 4 800 0 9 600 Statsbidra 6,2 tkr/mån och lats -1488-1488 0-2 976 Försö 'nin sstöd 5,6 tkr/mån och lats -1344-1344 0-2 688 KOSTNAD FÖR AME 1968 1968 0 3 936 MINSKNING FÖRSÖRJNINGSSTÖD 0-1344 -2 688-4 032 TOTALT FÖR PROJEKTET 1968 624-2 688-96 Kostnad 3 936 tkr ^, 59Z blir

31 5.2 "Instegsjobb", arbetsmarknadssatsning riktad mot utrikesfödda Nyanländ kompetens är en delvis outnyttjad källa av kunskaper och erfarenheter. Instegsjobb bygger på iden att den kompetensen snabbare ska bli tillgänglig. Att få ett instegsjobb är också en möjlighet för den nyinflyttade att snabbare lära sig språket. Den som fått uppehållstillstånd under de senaste 36 månaderna kan få ett instegsjobb under längst 24 månader. Ett instegsjobb innebär en subventionerad anställning. Alla arbetsgivare som anställer en nyanländ invandrare kan få 80 procent av lönen i bidrag, dock max 800 kronor per dag. Utöver det finns möjlighet att få stöd å 50 kr/dag i max 3 månader i handledningsstöd. Anstälhungen ska vara kopplad till svenska för invandrare, SFI, så att den anställde får kombinera teori med den praktiska språkträning ett arbete innebär. Jobbet kan vara på heltid, deltid, tillsvidareanställning, provanställning eller tidsbegränsad anställning. Forskning påvisar tydligt att chanserna för att lyckas få en ickesubventionerad anställning efter Instegsjobb ökar markant. Individen har fått lära sig yrkessvenska och får arbetsintyg och referenser som gör det lättare för fortsatt arbete framöver. I Arboga finns idag 8-10 personer som läser SFI, vilka skulle kunna vara aktuella för instegsjobb. Kostnaden för Instegsjobb på halvtid för 10 personer innebär en satsning på ca 130 tlcr. Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner ekonomisk flerårsplan för 2013-2015 2. Förslaget överlämnas till Kommuxifullmäktige Marjo Savelius Socialchef