Skolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen

Relevanta dokument
Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet

LAGSTIFTNINGEN VERKSAMHETEN LEDARNA ANSVARET

LOJO STADS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET FÖR SKOLELEVER VERKSAMHETSPLAN

Läsårsplan för morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetsredovisning 2010

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Arbetsplan/Beskrivning

VERKSAMHETSPLAN FÖR SKOLELEVERS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET I LARSMO

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

Förfrågan hösten 2014 till föräldrarna vid Vindängens skola Sammanställning av svaren. 1. Uppgift. Sammanfattning:

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

Sundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan

Anmälan till musikinstitutet

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem.

Småbarnsfostran i Helsingfors

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN I SIBBO

Skolplaneenkät 2015 Vårdnadshavare förskola

NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Annan pedagogisk verksamhet

Barn- och utbildningsförvaltningen Sammanträdesdatum Sida Lokala styrelsen Hammargärdet Anders Bernhardsson förälder

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

Likabehandlingsplan

Hur kan vi hjälpa dig? SOC. skola

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv

Arbetsplan. För Åsenskolans fritidshem. Läsåret

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Kriterier för elevantagning till svenskspråkig grundläggande utbildning i Åbo fr.o.m

ARBETSPLAN

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER

Färdtjänst särskild kollektivtrafik

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Specialundervisning 2013

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

Samhälle, samverkan & övergång

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

Tillämpningsregler. Förskola, annan pedagogisk omsorg och fritidshem. Gäller fr.o.m Antagen av bildningsnämnden

Liv & Hälsa ung 2011

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

3=delvis av samma åsikt. 4=helt av samma åsikt

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott

Tobaksfri skoltid. omfattar barn/unga i förskola, grundskola och fritidsverksamhet under Ystads kommuns regi

PRINCIPER OM SKOLSKJUTS FÖR FÖRSKOLE- OCH GRUNDSKOLEELEVER I KYRKSLÄTTS KOMMUN

Resultat nationella ämnesprov årskurs 5 läsåret 2009/2010

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN I HÄRJEDALEN. I n n e h å l l. Välkommen till förskolan...3. Förskolans uppdrag...4. Förskolans organisation...

INFO. feb. Monica Martens-Seppelin (09)

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLSTADGA. Hammarlands kommuns bestämmelser för grundskolan. Hammarlands kommun

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Kvalitetsredovisning

Fritidshem på Knappekulla. På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen.

Beslutad av kommunfullmäktige Senast reviderad Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Rudolf Steinerskolan - att lära för livet. Upptäck waldorfpedagogiken!

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Verksamhetsplan för småbarnsfostran. Garantiföreningen för Kallbäck Barnträdgård r.f

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret

Borgviks förskola och fritidshem

Jag känner mig trygg på min skola

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten

Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Skärgårdsskolan. Lokal arbetsplan läsåret 2009/10

Anmälan av elever till grundskolans första klass hösten 2012

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan Läsåret 2013/2014. Strandvägsskolan Regnbågen

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun

Handlingsplan vid elevs frånvaro

FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011

Skolplan Uppföljning och utvärdering

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Arbetsplan. Textdelen

Transkript:

Skolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen

Skolans klubbverksamhet utvecklar kvaliteten i den grundläggande utbildningen De resurser som frigörs från undervisningen när åldersklasserna minskar används till att utveckla utbildningens kvalitet. Genom att stärka den grundläggande utbildningens resurser förebyggs och förhindras utslagningen av barn och unga. Klubbverksamheten spelar en betydande roll i utvecklingen av skolan. En trygg och inspirerande klubbverksamhet som tar vid när skoldagen tagit slut, stödjer och kompletterar den grundläggande utbildningen. Det är kostnadsfritt och frivilligt för barn och unga att delta i verksamheten.

Statsunderstödet för skolans klubbverksamhet är 75 % Med skolans klubbverksamhet avses den verksamhet som nämns i 47 i lagen om den grundläggande utbildningen och som definieras i grunderna för läroplanen. Principerna för ordnandet av verksamheten ska skrivas in i skolans läroplan. Skolan fastställer verksamheten i sin årliga arbetsplan. Statsunderstödet beviljas åt en utbildningsanordnare för kostnader som uppkommer till följd av att verksamheten startas och dess resultat befästs, för fortbildning, vikariekostnader, skolresor och materialkostnader. Anslaget kan användas för att ordna klubbverksamhet i regioner, kommuner och skolor. Förutsättningarna för skolans klubbverksamhet Skolans klubbverksamhet utvecklas för elever i årskurs 1 9. Klubbverksamheten ska utvecklas åtminstone i en skola i kommunen eller som kommunalt samarbete. Skolorna ska ordna mångsidig klubbverksamhet (till exempel idrotts-, miljö-, bildkonst-, musik- och språkklubbar), åtminstone 3-5 timmar i veckan under två års tid. Elevkårerna deltar i utvecklandet av klubbverksamheten.

Skolans klubbverksamhet är mångsidig fritidsverksamhet Syftet med att utveckla skolornas klubbverksamhet är att få till stånd mångsidig fritidsverksamhet, som stödjer barns och ungas växande och som etableras till en del av barnets och den ungas eftermiddag.

Målen för utvecklingen av skolans klubbverksamhet Hemmets och skolans samarbetsformer fördjupas. Färdiga strukturer utnyttjas då verksamhet ordnas, till exempel tredje sektorn, skolans övriga intressentgrupper och olika förvaltningar. Målet är att varje barn ska få en möjlighet att delta i någon form av klubbverksamhet, till exempel idrottslig, under hela sin grundläggande utbildning. Elevernas delaktighet ökas. Samarbete mellan skolorna och andra aktörer (såsom Klubbcentralen stöd för skolan, Svenska Finlands Skolidrottsförbund, Finlands föräldraförbund och Förbundet Hem och Skola i Finland rf)) etableras för barns och ungas bästa. Också sådana barn och unga, som till exempel på grund av bristande stöd från familjen inte har möjligheter att regelbundet utöva hobbyer, fås med i klubbverksamhet.

Högklassig klubbverksamhet genom samarbete Skolans klubbverksamhet påverkar starkt hela samhällets välfärd. Den förebygger elevernas och de ungas utslagning och förbättrar förhållandet mellan lärare och elev. Samtidigt blir samarbetet mellan skolan, kommunen och den tredje sektorn tätare.

Skolans klubbverksamhet för den enskilda elevens bästa Barnets och den ungas välfärd och balanserade utveckling stöds. Utvecklingen av elevens sociala färdigheter stöds. Eleven får erfarenheter av att lyckas och av att vara delaktig. För utvecklingen av en positiv självbild skapas gynnsamma förutsättningar. Efter skoldagen erbjuds meningsfull sysselsättning. Skolans klubbverksamhet - en sporre för lärarna Lärarna ges möjlighet att utveckla sina färdigheter Lärarna får möjlighet att utnyttja och utveckla sin yrkesskicklighet i ett brett perspektiv. Lärarna ges möjlighet att utveckla innovativa undervisnings- och handledningsmetoder. Arbetshälsan och förhållandet mellan lärare och elev förbättras. Samarbetet mellan lärarna förbättras. Skolans klubbverksamhet som utvecklare av skolorna Klubbpedagogiska metoder, som gör det möjligt att utnyttja klubbverksamhet som en del av skolans allmänna verksamhetskultur, tas i bruk. Samarbetet mellan skolan och de övriga aktörerna i området, såsom tredje sektorn, utvecklas. Samarbetet och samhörigheten mellan hemmet och skolan förstärks. Skolans klubbverksamhet som en del av kommunens värderingar Kvaliteten i skolornas grundläggande utbildning utvecklas. För samarbetet mellan olika förvaltningar, tredje sektorn och skolornas intressentgrupper skapas gynnsamma förutsättningar i syfte att trygga elevernas välfärd. Skolans klubbverksamhet utvecklas till ett fungerande instrument för verksamhetsformer som riktar sig till barn och unga och för förebyggande arbete.

Undervisningsministeriet PB 29 00023 STATSRÅDET www.minedu.fi Utbildningsstyrelsen PB 380 00531 HELSINGFORS www.edu.fi Syftet med skolans klubbverksamhet är att stödja hemmets och skolans fostringsarbete att öka barnens och de ungas delaktighet att ge eleverna möjlighet att utveckla sociala färdigheter och att växa till människor med samhällsansvar att ge känslan av att lyckas att utveckla kreativt handlande och tänkande att sporra barnen och de unga till att skapa sin egen kultur att ge en möjlighet att bättre lära känna eleven att stödja intressen och främja positiva fritidssysselsättningar (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004, Utbildningsstyrelsen)