Pedagogens lokaler står till största delen tomma sedan skolan flyttat sommaren 2006. - 66 -



Relevanta dokument
Pedagogen. Förtätning genom återanvändning av mark. Inventering... 49

Markanvändning och bebyggelseutveckling

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

Markanvändning och bebyggelseutveckling

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

Plug Inn. - Underlag från Nyréns till Fas 2

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31

påverkas av detta. Det blir överlag en stor förändring för dem men förhoppningsvis väger de positiva effekterna över.

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

15. Vallentuna/Lindholmen

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

Startpromemoria för stadsbyggnadsprojekt Orminge 42:1 i Boo

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 82:1, Uddvägen 11.

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

7 övriga intressen, riksintressen

Program för detaljplan

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

SAMRÅD GRANSKNING LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR STORBYN 22:1 FÖRENINGARNAS HUS I FÄRILA LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN

PLANBESKRIVNING. SAMRÅDSHANDLING Upprättad DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

STÅNGBY. en inventering

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR

ANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning

Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

planprogram Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12)

Louise Heimler. HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning.

H-E Åslin Arkitektkontor

Stadsrumsanalys Arkivet 1

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan.

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/ :S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

5 Demografi och boende

H A N D E L S H A M N E

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

DETALJPLAN FÖR DJULÖ SKOLA OMFATTANDE FASTIGHETERNA DJULÖ 1:172 M.FL., KATRINEHOLMS KOMMUN

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Start-PM Dnr MSN/2011:1439. Kommunstyrelsen

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

STADSBYGGNADSKONTORET

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

PROGRAM LANDVETTER CENTRUM

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

DETALJPLAN FÖR NYKROPPA 14:1 OCH DEL AV 10:1

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling för

Samrådshandling Dnr Btn 2011/ :M. Detaljplan för Småhus vid Hyacintvägen

Björsjö 42:1, kvarteret Klarinetten (Tranmursskolan)

Förstudierapport för utökat planområde för detaljplan Skorstenen

INLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Naturvårdens intressen

Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

Nyexploateringen drivs som ett samverkansprojekt där både kommunen, Arvidsjaurhem och privata fastighetsägare berörs.

Lägesuppdatering 2015

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården

Dnr 2014/ GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum

Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för

Kv Tjädern (Sofieberg)

Detaljplan för fastigheten Påarp 8:115 m. Fl. (Solsidan) i Torekov, Båstad kommun

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation,

Restaurang vid Granängsvägen

Hagaström 77:15 mfl, Hagaströmsskolan

30 juni Byggnadsnämnden Göteborgs stad Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Backsippan 16-19, Gideonsberg, Västerås. Byggnadsnämnden

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

KLASATORPET Förslag Klass 1

Kyrkudden Gymnasiet (B285) Plan- och genomförandebeskrivning

cykla & vandra i Svenljunga

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Transkript:

Bebyggelse Mölndals stadslandskap består av bebyggelse i dalgångarna där de branta bergsväggarna utgör starka landskapselement. Bebyggelsen håller sig i stort sett till en enhetlig höjdskala men Fässbergs kyrka, som ligger på en kulle och sjukhuset utgör tydliga landmärken. 71 I västra Mölndal, med flera bostadsområden från 1950-talet och framåt, är gult tegel det dominerande fasadmaterialet. 72 Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet flyttade 1975 delar av lärarutbildningen till Mölndal. För detta byggdes en ny stor byggnad i 2-3 våningsplan. Från början var det inte tänkt att enbart lärarutbildningen skulle ligga här. Ett campus Bifrost skulle skapas men det visade sig svårt att få med andra institutioner eftersom de protesterade. Den enda institution som utlokaliserades blev den pedagogiska och dess bibliotek. Detta gjorde att delar av byggnaden stod tomma. 73 De blivande lärarna kom att läsa både på pedagogen och andra institutioner och för att tydliggöra detta gavs namnet Pedagogen på såväl verksamhet som byggnad. När byggnaden planerades fanns ett krav på att lokalerna även skulle kunna fungera som krigssjukhus vilket ledde till den speciella utformningen med bland annat mycket breda och raka korridorer. 74 Redan på 1970-talet var studenterna missnöjda med 71 Översiktsplan 2006 Mölndals stad antagendehandling. Kap. 8 sid. 77. Mölndal: Stadsbyggnadskontoret 2006. 72 Översiktsplan 2006 Mölndals stad antagendehandling. Kap. 19 sid. 179. Mölndal: Stadsbyggnadskontoret 2006. 73 Bengtson, Monika m fl. Pedagogen i centrum - Bygge på historisk mark., sid 14. Warne förlag Omnigraf International AB, Mölndal 2006-10-19 74 Ibid sid 66-65 -

Pedagogens lokaler står till största delen tomma sedan skolan flyttat sommaren 2006. - 66 -

kollektivtrafiken och att annan service som bokhandel och bankomat, som de hade blivit lovade, saknades. Många använde egen bil för att ta sig dit vilket resulterat i överdimensionerade parkeringsytor. 75 Diskussionerna om att flytta Pedagogen har förts länge då man ville komma närmare de övriga institutionerna och skapa ett cityuniversitet i Göteborg. 76 Pedagogen omgärdas av flera bostadsområden med skilda stadsbyggnadskaraktärer vilket innebär hur bebyggelsen är organiserad i förhållande till gator, kvarter, byggnader och grönytor. Fässbergs by ligger väster om Pedagogen vid sydvästra kanten av Fässbergsåsen med utsikt över hela dalen. Fässberg är det ursprungliga namnet på kommunen tills dess att Mölndal blev stad 1922. Namnet kan förklaras med att området tidigare varit en havsvik, och Faest-bergh betyder berget där man förtöjer båtar, ett minne från den tid då Askimsfjorden gick ända upp i Fässbergsdalen. Områdets flacka landskap och vidsträckta ängar har genom historien mest använts som jordbruksmark. Fässbergs by är känd från 1600-talet men den lantliga idyllen har förändrats i takt med att Mölndal blivit en industristad. 77 Idag dominerar industri- och travverksamhet i dalen men det finns undantag då jorden fortfarande brukas i Fässbergs by. Huvuddelen av byn ligger kvar i sitt ursprungliga läge. Den 75 Ibid sid 67 76 Ibid sid 15 77 J U F veteraner och Mölndals Hembygdsförening. Mölndal lantbruks- och trädgårdsstad under omvandling Sid 242. Lindgren & Söner AB. Mölndal 1993-67 -

odlande marken fanns då som nu strax söder om Frölundagatan. 78 Vid början av 1800-talet förtätades Fässbergs by betydligt. Bebyggelsen består i huvudsak av hus från 1800-talets slut och 1900-talets början. I nordvästra delen av Fässbergs by ligger Torsgården som är ett fint exempel på hur en välmående lantgård såg ut förr. Den välbevarade huvudbyggnaden från1870- talet ingår i Mölndals kulturmiljövårdsprogram. Bebyggelsen på den bördiga jorden har varit omtvistad. Allt eftersom har åkermarken bebyggts med industrier och handel. Men tidigare planer på att bygga på de branta bergen Salfjället och Änggårdsbergen har stoppats. 79 På östra sidan av Fässbergsåsen stod en gång en kyrka som låg kvar till slutet av 1800-talet då den revs och ersattes med den nuvarande i centrum. En minnessten visar var den gamla kyrkan stod. Platsen för den gamla kyrkan är registrerad som fornminne. Prästgården 80, byggdes 1884 i samband med att den gamla kyrkan revs. Det är en pampig byggnad med stildrag från nationalromantik och svensk herrgårdsarkitektur. 81 En prästgård lär ha funnits på platsen sedan medeltiden. Till gården hörde tidigare ett stort jordbruk, men i dag återstår bara de enkla arbetarbostäderna. Det äldsta kvarvarande hus som hört till prästgården är den så kallade "Kaffekvarnen", vars källare en gång utgjorde grunden till en sockenstuga. 78Mölndals museum [Elektronisk] Tillgänglig: www.museum.molndal.se/ Upptäck Mölndal/Res i tiden. [september 2006] 79 J U F veteraner och Mölndals Hembygdsförening. Mölndal lantbruks- och trädgårdsstad under omvandling Sid 67. Lindgren & Söner AB. Mölndal 1993 80 Mölndals museum [Elektronisk] Tillgänglig: www.museum.molndal.se/ Upptäck Mölndal/Res i tiden. [september 2006] 81 J U F veteraner och Mölndals Hembygdsförening. Mölndal lantbruks- och trädgårdsstad under omvandling Sid.66. Lindgren & Söner AB. Mölndal 1993-68 -

1984 flyttade den siste kyrkoheden ut ur prästgården. Huset användes sedan för socialverksamhet tills en ny hyresgäst tog över 1992. - 69 -

- 70 - Upprustning och utbyggnad av bostadsområdet Bifrost, bland annat med detta kooperativa hyreshus.

Fässbergs kyrkogård är den äldsta i socknen och har medeltida ursprung. Kyrkogården har utvidgats i etapper. 1992 antogs ett bevarandeprogram för begravningsplatsen och i detta betonas vikten av att den allmänna karaktären behålls i de äldsta kvarteren. Bifrost som ligger norr om Pedagogen är ett bostadsområde byggt från slutet av 1960-talet och början av 1970-talet, under Miljonprogrammet. Bebyggelsen är ordnad efter u-formade storgårdskvarter med öppna gårdar. Husen är enhetliga lamellhus i gult tegel och till största delen i fyra våningar. 82 En till- och ombyggnad, som ger 148 nya lägenheter, pågår i området. Befintliga hus kompletteras med små lägenheter i form av påbyggnad av takvåningar. Ett nytt fristående punkthus har även byggts 83 (se fotografi). De nytillkomna byggnaderna har träfasader och balkonger. I området finns främst flerbostadshus men även en del villor. I de fornnordiska gudasagorna är Bifrost namn på regnbågen. 84 Solängen öster om Pedagogen består av småhus, med egnahemsbebyggelse från början av 1900-talet och framåt. Karaktären är enhetlig, vilket innebär att husen är till stor del i samma höjd och storlek samt liknande placering i förhållande till gatorna. Området ligger utmed Frölundagatan, som är en av de tidiga huvudvägarna i Mölndal och sammanbinder de olika bostadsområdena, gatan fortsätter västerut mot Eklanda. 82 Översiktsplan 2006 Mölndals stad antagendehandling. Kap. 19 sid. 186. Mölndal: Stadsbyggnadskontoret 2006. 83 Mölndals kommun. [Elektronisk] Tillgänglig: www.molndal.se/ Bygga & Bo/Planerat Byggande/ Bifrost Havrekornsgatan [pdf-fil] sid. 1 [oktober 2006] 84 Mölndals museum [Elektronisk] Tillgänglig: www.museum.molndal.se/ Upptäck Mölndal/ Res i tiden. [september 2006] - 71 -

Eklanda trädgårdsstad började byggas på 1990-talet och kommer att vara fullt utbyggt år 2011. Inspirationen kommer från den engelska trädgårdsstaden med en tät bebyggelse som formas utmed gaturum och anpassas efter det omgivande odlingslandskapet. Bebyggelsen är varierande former av småhus och grupphus med en genomsnittlig hushöjd på två våningar. Trä är det dominerande fasadmaterialet som målats i omväxlande ljusa färger, med gult och rött som huvudfärg. 85 Upplåtelseformerna är främst äganderätter och bostadsrätter. Kommunen planerar ett mindre äldreboende samt gruppboende i området. (Se fotografi på Eklanda, sidan 74) Industriområdet Jolen och Åby. Vid korsningen Frölundagatan och Bifrostgatan ligger KappAhls huvudkontor och lager, vars stora verksamhetsbyggnad dominerar i den flacka omgivningen. Fasaden har moderniserats från att tidigare varit i stil med Pedagogens fasad, dovt rosa, är den nu svartmålad. Det pågår en utbyggnad av fler verksamhetslokaler i området söder om Frölundagatan. Toltorpsdalens egnahemsbebyggelsen byggdes tidigt i Fässbergsdalen eftersom mycket arbetskraft behövdes till industrierna. Området är i dag sammanvuxet med Göteborg och så gott som fullt utbyggt även om det kontinuerligt har förtätats genom tomtdelningar. 86 Tomterna är fortfarande relativt stora med mycket grönska och karaktären kan ses som en villastad men inslag av trädgårdsstadskaraktär. 87 85 Översiktsplan 2006 Mölndals stad antagendehandling. Kap. 19 sid. 183. Mölndal: Stadsbyggnadskontoret 2006. 86. Wirsin, Ingrid. Göteborg då och nu. Sid 134. Tre Böcker Förlag AB Uddevalla 1989 87 Översiktsplan 2006 Mölndals stad antagendehandling. Kap. 19 sid. 184. Mölndal: Stadsbyggnadskontoret 2006. - 72 -

KappAhls lager och huvudkontor ligger vid korsningen Frölundagatan/Bifrostgatan. - 73 -

Trädgårdsstaden Eklanda som fullt utbyggt kommer bestå av 1400 lägenheter. - 74 -

Bifrost Solängen Eklanda Fässbergsby Åby Jolen - 75 -

Markägoförhållanden Byggföretaget JM har under 2006 köpt marken från Akademiska Hus och efter en viss tveksamhet från kommunstyrelsen, över att riva ett fungerande hus, är det nu beslutat att byggnaden ska rivas. Detta ansågs nödvändigt för att kunna skapa ett bostadsområde anpassat till dagens standard. 88 Byggnaden utnyttjas fortfarande av Göteborg Universitet, som ännu inte flyttat Idrottshögskolan, och kommer att utnyttja lokalerna fram till sommaren 2007. 89 Kulturmiljökvaliteter Kulturhistorien för området kring Pedagogen spänner över en lång tid men inom planområdet finns inga kulturhistoriska restriktioner. Det finns fornlämningarna på Västerberget som ingår i ett sammanhängande fornlämningsområde och sträcker sig över Änggårdsbergen. Rekommendationer för bevarande av dessa omfattar Västerbergets fornlämningsmiljö och Fässbergs By med omgivande odlingslandskap. Alla fasta fornlämningar är skyddade med fornminneslagen. Delar av Västerberget ingår i ett naturreservat, som även fortsätter in i Göteborg. En utvidgning av naturreservatet är föreslaget att omfatta hela 88 Pukari, Harriet. Pedagogen kan rivas för bostäder. (2005-11-2). Göteborgs-postens artikelarkiv [Elektronisk] Tillgänglig: www.gp.se/ Pedagogen. [september 2006] 89 Göteborgs Universitet [Elektronisk] Tillgänglig: www.ufn.gu.se/praktiskt info/pedagogen i Mölndal. [augusti 2006] - 76 -

bergsområdet ner till odlingsmarkerna i Fässberg. Odlingslandskapet kring Fässbergsåsen har dessutom så stora landskapskvaliteter att området inte bör exploateras ytterligare. Sydväst om planområdet ligger Fässbergs by som har fått behålla sin sammanhållna karaktär och sitt ursprungliga läge intill åsen. Både den historiska och nuvarande landskapsbilden har sin grund i ett kontinuerligt bruk av mark och byggnader. Odlingslandskapet och bebyggelsen som helhet är av avgörande betydelse för att bevara miljön. 90 Eventuell komplettering av bebyggelsen ska anpassas till den befintliga. Vid detaljplanering bör samråd ske med antikvariska myndigheter. 91 90 Översiktsplan 2006 Mölndals stad antagendehandling. Kap. 11 sid. 106. Mölndal: Stadsbyggnadskontoret 2006. 91 Mölndals kommun. Kulturhistorisk undersökning, underlag för kulturminnesvårdsprogram och fysisk planering. Del 1. Sid. 65. Tryck Kommuntryckeriet Uddevalla1984. Bohusläns museum - 77 -

- 78 - Handelsgatan i Mölndals centrum kallas Mölndals Bro.

Service Offentlig service i västra Mölndal och planområdets närhet finns kommunens gymnasieskola samt flera grundskolor och daghem. Framtida behov av fler skolor bedöms i översiktsplanen påverkas av utbyggnaden av bostäder men behovet av fler förskolor är mer akut. Mölndal har en stor andel äldre befolkning och det finns flera äldreboenden i området. Enligt befolkningsprognoser kommer andelen äldre och omsorgskrävande öka. 92 Biblioteket finns i centrum och ett kulturhus finns med i visionen för Mölndals framtid. I Mölndal centrum ligger en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt specialisttandvård. Kommersiell service i Mölndal centrum består av bank, systembolag, apotek, livsmedelsaffärer, hotell, restauranger, caféer samt flera småbutiker och kedjor. Den planerade utbyggnaden av centrum skulle innebära en markant ökning av butiksytorna. Kundunderlag för ökad handel finns redan idag. 93 Små torg med begränsad handel finns bland annat i Bifrost, vid Jungfruplatsen och i Eklanda. Utmed Frölundagatan finns sedan länge detaljhandel till exempel färgaffär. Söderleden omges av volymhandel i stora byggnader med elektronik, vitvaror, bilhandel och snabbmatskedjor. Inom en radie av cirka 4 kilometer från Pedagogen finns förutom centrumhandeln i Mölndal även Frölunda Torgs köpcentrum med mer än 100 butiker. 94 Det 92 Översiktsplan 2006 Mölndals stad antagendehandling. Kap. 5. sid. 37. Mölndal: Stadsbyggnadskontoret 2006. 93 Översiktsplan 2006 Mölndals stad antagendehandling. Kap. 11 sid. 109. Mölndal: Stadsbyggnadskontoret 2006. 94 Frölunda Torg [Elektronisk] Tillgänglig: www.frolundatorg.se/ Om Frölunda Torg [augusti 2006]. - 79 -

finns även här externa köpcentra som konkurrerar. Sisjöns industriområde, Kållered köpstad med till exempel IKEA och det nyöppnade 421 i Högsbo. Denna byggnad innehåller 30 000 kvadratmeter butiksyta 95, vilket kan jämföras med Mölndal centrums 20 000 kvadratmeter. 96 Även denna byggnad signerad Wingårdhs Arkitekter. 95 Fastighetsvärlden. Högsbo [Elektronisk] Tillgänglig: www.fastighetsvarlden.se/ Artikelarkiv/ Högsbo/ Köpcentrum i Högsbo får unik arkitektur (2006-04-20) [september 2006] 96 Översiktsplan 2006 Mölndals stad antagendehandling. Kap. 11 sid. 109. Mölndal: Stadsbyggnadskontoret 2006. - 80 -

Skola Inventering: Service - 81 - Vård & äldreboende Centrum, handel & kultur

Analys Pedagogen kommer, när den stora skolbyggnaden rivs, att vara ett öppet flackt område med hårdgjorda ytor. Planområdet är cirka 8 hektar och kommer troligtvis att kräva en relativt hög exploatering för att det ska vara ekonomisk försvarbart med en rivning. Vi anser, som kommunen, att en rivning är nödvändig då marken kan utnyttjas bättre. Alternativet att bevara byggnaden men med en annan funktion och med kompletterande bebyggelse ser vi som en svårare väg att gå. Viktiga kvaliteter för planområdets läge är den natur som finns på höjderna väster om området och som fortsätter i naturreservatet Änggårdsbergen. Kyrkogården är en vacker plats vid Fässbergsåsens fot. Det finns inga större grönytor inom området idag men ett flertal träd och buskage ramar in området i norr och öster. Det är viktigt att ta tillvara utblickarna från åsen samt använda det faktum att den också bildar en vacker fond. Det öppna odlingslandskapet i Fässbergsdalen är idag vackert men svårare att förhålla sig till. Många företag etablerar sig här, eftersom det är en viktig del av den expansiva Göteborgsregionen, och förändringarna sker fort. Bifrostgatan utgör en barriär i öster och kan även innebära bullerstörningar. Det öppna landskapet i Fässbergsdalen kan innebära att den kraftigt trafikerade Söderleden också påverkar ljudklimatet. - 82 -

- 83 - Vy över Fässbergsdalen från Pedagogen.

Gång- och cykelvägnätet är bra utbyggt i alla riktningar. Kollektivtrafik försörjer Pedagogen idag och med ett ökat underlag kan turtätheten öka. Det finns ett spårreservat längs med Frölundagatan som kan bli intressant för en framtida spårbunden koppling mellan Mölndal och Frölunda. Närliggande bebyggelse är av vitt skilda slag. Det industriområde, som ligger i söder och är under uppbyggnad, innebär större byggnadsvolymer med mycket modern utformning. Enligt gällande detaljplan är det området avsett för industri- och kontorsändamål med inriktning mot företag med verksamhet inom medicin- och bioteknik. 97 Detta påverkar framtida bebyggelse i och med eventuella skyddsavstånd men även estetiskt med tanke på skala, vyer och identitet. Inom planområdet finns inga kulturmiljökvaliteter att ta hänsyn till men strax intill ligger Fässberg By med höga kulturvärden. Detta är inget som ny bebyggelse påverkar. Bysamhället möter alltså industrisamhället och gränsen mellan dessa suddas ut. Kartan till höger visar möjliga rörelsemönster till och från planområdet. Målpunkterna är bland annat Mölndals centrum, Eklanda/Frölunda och Änggårdsbergen. Befintliga övergångar samt en saknad koppling till Solängen, är markerade med små pilar. 97 Mölndals kommun. [Elektroniskt] Tillgänglig: www.molndal.se/ Näringslivarbete/ Foretagsetablering/ Marklokaler/ Pedagogen. [september 2006] - 84 -

Mot Bifrost & centrum Mot Änggårdsbergen Saknad koppling Mot centrum Mot Eklanda & vidare mot västra Göteborg Mot Fässbergsdalen - 85 -

Bostadsområden i närheten har tydliga karaktärer och gränser. Bifrost med sina storgårdskvarter, Solängens villamatta och den nya trädgårdsstaden Eklanda. Det är en intressant förutsättning med olika typer av bebyggelser, men områdena är dåligt sammankopplade. I Mölndals stad är tegel det dominerande fasadmaterialet och består till största delen av flerfamiljbostäder eller större och äldre villor. I kontrast till detta finns nya inslag som den småskaliga träbebyggelsen i Eklanda. Framtida visioner för centrum föreslår högre och vassare arkitektur. För planområdet innebär detta att det finns många olika traditioner att bygga vidare på. Flera stora arbetsplatser (SCA, Astra Zeneca och Ericsson) och service ligger i närheten. Strax norr om Pedagogen finns en grundskola med specialinriktade klasser för elever med olika funktionshinder vilket man också måste ta hänsyn till vid den fysiska planeringen. En förtätning genom bostadsbebyggelse på Pedagogens tomt är önskvärd. Istället för en storskalig institution kan marken utnyttjas betydligt effektivare. Ett ökat behov av lägenheter framför allt för ungdomar, yngre familjer och äldre kan avhjälpas. Vi anser att en blandning av boendeformer är eftersträvansvärd. För att en rivning av skolbyggnaden ska vara ekonomiskt vill JM bygga cirka 400-500 lägenheter. - 86 -

Planområdet idag. Stora asfalterade ytor med inslag av grönska. Lätt sluttning åt öster. - 87 -

Sammanfattning: Pedagogen Minus: Flack mark ensidig miljö/brist på utblickar Bifrostgatan buller/barriär Tillfarter norrifrån försvåras av grundskola Splittrad bebyggelsekaraktär kaos i skalan Rivningskostnader Förtätning störst förändring för de boende mellan Pedagogen och åsen (delar av Fässbergs by) Plus: + Tydligt inramat. Tack vare något isolerat läge ges större möjligheter för ny bebyggelse + Flack mark Bra byggförutsättningar & tillgänglighet + Relativt centralt med närhet till service och rekreation + Splittrad bebyggelsekaraktär alla möjligheter + Inga riksintressen + Bra transportmöjligheter med bil, cykel och buss + En fastighetsägare (JM) + Förtätning effektivare markanvändning med bostäder. Höja kvaliteten på området. - 88 -