Ställ och kontrollera energikrav NAMN PÅ RAPPORTEN 0

Ställ och kontrollera energikrav NAMN PÅ RAPPORTEN 0

Ställ och kontrollera energikrav 1

UFOS Organisationen Offentliga fastigheter (UFOS) består av organisationer som förvaltar Sveriges offentliga fastigheter. Tillsammans förvaltar vi över 90 miljoner kvadratmeter skolor, myndighetsbyggnader, militära installationer, sjukhus och fängelser. I vårt nätverk finns det en enorm bredd, inte bara av olika slags fastigheter utan också i form av olika slags erfarenheter. För att ta tillvara och utveckla vår breda kompetens har vi gått samman i UFOS. Vi bedriver gränsöverskridande utvecklingsprojekt som effektiviserar och förbättrar förvaltningen av våra gemensamma fastigheter. Projekten ska vara angelägna och väcka nya tankar. De ska visa på goda exempel och erbjuda praktiska verktyg som i slutändan höjer kvaliteten på offentliga fastigheter och för våra hyresgäster. Projekt som inte bara gynnar oss själva utan också kan hjälpa och vägleda många fler. Bakom UFOS står Sveriges Kommuner och Landsting, Fortifikationsverket, Akademiska Hus, Samverkansforum genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter. En viktig del av vår fastighetsförvaltning handlar om att anpassa byggnader till moderna krav och teknik för att på så sätt både spara energi och effektivisera våra lokaler. UFOS Energi är ett samarbete med Energimyndigheten där vi jobbar med projekt som verkar för energieffektivisering och minskad miljöpåverkan. Hittills har vårt energisamarbete bland annat resulterat i ett flertal publikationer och vi fortsätter målmedvetet med projekt som rör fastighetsförvaltning utifrån ett tydligt energi- och klimatperspektiv. offentligafastigheter.se energibiblioteket.se Ställ och kontrollera energikrav 2

Förord I samband med upphandling och genomförande av byggentreprenader finns stora möjligheter att påverka framtida kostnader för energi och utsläpp av växthusgaser. Tydliga krav på lönsamhet och verifiering av energiprestanda är framgångsfaktorer, men hur ska arbetet genomföras? Hur kan energikrav formuleras, entreprenörer utvärderas och resultat mätas för att säkerställa att slutprodukten ger önskad effekt när arbetet är utfört? Syftet med den här rapporten är att presentera olika arbetssätt, verktyg och metoder för formulering av energikrav och verifiering av resultat under olika skeden i byggprocessen. Målgruppen är byggprojektledare, energi-, drift- och fastighetsansvariga inom offentliga fastighetsorganisationer och fastighetsansvariga politiker, men också konsulter, projektörer, konstruktörer och entreprenörer. Rapporten har initierats och finansierats av Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS). Här ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter. Detta projekt har också stöttats ekonomiskt av Energimyndigheten. Rapporten är författad av Margot Bratt, K-konsult Energi. Per Wickman, Aton Teknik konsult, har anlitats för den inledande delen av uppdraget. Sonja Pagrotsky och Magnus Kristiansson, Sveriges Kommuner och Landsting, har varit projektledare. Stockholm i augusti 2014 Ställ och kontrollera energikrav 3

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 1. Energiarbete från idé och bygghandling till byggproduktion och förvaltning 9 2. Erfarenheter från genomförda entreprenader 15 3. Installationsentreprenad 23 4. Entreprenaden där en passivhusförskola blev tre 29 5. Passivhusförskola i kallt klimat 37 6. Slutsatser 43 Bilaga 45 Ställ och kontrollera energikrav 4

Sammanfattning Bakgrunden till skriften är att byggherrar oftast är bra på att ställa funktionskrav vid beställning av ny- och ombyggnationer. Däremot är det inte lika självklart att de levererade funktionerna följs upp och kontrolleras. Detta är särskilt vanligt när det gäller energikrav i byggprocessen. I detta projekt har arbetet med hur energikrav ställts och följts upp dokumenterats för fyra bygg- och/eller energientreprenader. Entreprenaderna är genomförda av Fortifikationsverket, Huge Fastigheter, Fastighetskontoret i Stockholms stad och Fastighetskontoret i Skellefteå kommun. Av dessa är tre nybyggnationer där beställarna ställt energikrav motsvarande passivhusnivå. Den fjärde är en installationsentreprenad med energikrav för det befintliga byggnadsbeståndet. Fokus har varit på att beskriva beställarnas organisation och praktiska arbete från ett tidigt skede till anbudsförfrågan, produktion och garantiperiod. De fyra fastighetsägarna har varit medvetna om att det är under byggproduktionen som de har störst möjlighet att säkerställa att beställda energikrav uppnås. Att åtgärda bygg- och installationsfel i efterhand medför ofta ökade kostnader. I konventionella byggprojekt kostar byggfel ca 10 procent av totalkostnaden utöver beräknad entreprenadkostnad 1. Genom god organisation, kvalitetssäkring och fungerande uppföljning av krav kan fel i större utsträckning undvikas eller åtgärdas direkt under produktion. De arbetssätt som presenteras i skriften har inte tagit fler timmar i anspråk eller varit kostnadsdrivande. Den stora skillnaden är att mer tid avsätts i det inledande skedet för planering, samarbete och ansvarsfördelning mellan involverade aktörer i byggprocessen, vilket leder till tydligare instruktioner och att produktionen blir effektivare. De ekonomiska resultaten från de fyra entreprenaderna visar att det inte är dyrare att bygga lågenergihus än traditionella hus. Det kan till och med vara billigare. Det är en erfarenhet som även gjorts i ett antal lågenergiprojekt som bl.a. finns redovisade på LÅGANS (Program för byggnader med mycket låg energianvändning) hemsida www.laganbygg.se. Incitamenten för att få till en förändring är enligt de fyra fastighetsägarna: att det blir högre kvalitet på utförande att kostnaderna för entreprenaderna blir mer kontrollerbara att framtida driftkostnader blir lägre att arbetet blir mer kreativt och roligare. 1 Skärpning gubbar, SOU 2002:115 Ställ och kontrollera energikrav 5

Framgångsfaktorer är enligt de fyra fastighetsägarna att bestämma vilka energikrav som ska ställas, hur kraven ska kontrolleras och hur en effektiv uppföljning ska genomföras när beslut tas om genomförande av entreprenad för ny- och ombyggnad. Energiuppföljningen bör vara en del av hela projektet med start redan i programskedet, där det bestäms vilka provningar, mätningar och kontroller som ska genomföras för att säkra energikrav och energimål. För att nå satta mål är det viktigt att: ha en tidig dialog med verksamheten om dess behov bemanna projektet internt så att resurs- och kompetensbehov tillgodoses uppdraget är definierat, tidplanerat och kostnadsberäknat det utses en projektledare och/eller en energisamordnare med ansvar för att energikraven följs i hantering och överföring av handlingar mellan programskede, projektering, produktion och garantiperiod och att uppföljningen fungerar på ett bra sätt. de konsulter, entreprenörer, installatörer och byggare som anlitas har den energikunskap som krävs för att genomföra projektet Konsulter, projektörer, konstruktörer och entreprenörer har varierande erfarenhet av att bygga och renovera lågenergihus. I vissa fall saknas relevant kunskap. Att ställa krav på kompetens och be om referensprojekt i upphandlingen är ett bra sätt att försäkra sig om att de som anlitas kan sin sak. Kraven signalerar också till dem som inte fick uppdraget att de kan ställas inför ett sådant krav i framtida upphandlingar. Ett alternativ som använts i en av de presenterade entreprenaderna är att de som får uppdrag inom entreprenaden ska gå en utbildning i lågenergibyggande. En tidig samverkan med tydlig ansvarsfördelning mellan beställare, verksamhet, konsulter, konstruktörer, projektörer och entreprenörer skapar förutsättningar att uppnå: högre kvalitet på slutprodukten ställda energikrav kortare processtider bättre kommunikation mellan parterna effektivare system för erfarenhetsåterföring Samtidigt får alla en ökad förståelse för varandras uppgifter, arbetssätt, kultur och risker. En central erfarenhet är att det är viktigt att säga ifrån om samarbetet med konsulter och entreprenörer inte fungerar som avsett. Ett projekt kan bli fel bemannat och missförstånd kan uppstå, men i de flesta fall vill alla berörda parter hitta bra lösningar. Ställ och kontrollera energikrav 6

Inledning I det här projektet delar beställarna med sig av sina erfarenheter av fyra byggoch/eller energientreprenader. Tre av dessa är nybyggnationer där beställarna ställt energikrav motsvarande passivhusnivå. Den fjärde är en installationsentreprenad med energikrav för det befintliga byggnadsbeståndet. I fokus har varit att följa beställarnas organisation och arbete från ett tidigt skede till anbudsförfrågan, produktion och garantiperiod. Hur har de formulerat sina krav? Hur ska kraven följas upp? Hur har arbetet genomförts i praktiken? Syftet är att presentera olika arbetssätt, verktyg och metoder, formulering av energikrav och verifiering av resultat under olika skeden i byggprocessen. Målgruppen är byggprojektledare, energi-, drift- och fastighetsansvariga inom offentliga fastighetsorganisationer och fastighetsansvariga politiker, men också konsulter, projektörer, konstruktörer och entreprenörer. Bakgrunden är att byggherrar oftast är bra på att ställa funktionskrav vid beställning av ny- och ombyggnationer. Däremot är det inte lika självklart att de levererade funktionerna följs upp och kontrolleras. Detta är särskilt vanligt när det gäller energikrav i byggprocessen. Det har inte funnits någon tradition att följa upp energikrav trots att det funnits regleringar (byggregler) sedan 70-talet i Sverige. Risker om krav som ställs inte följs upp är till exempel högre energianvändning än beräknat, dyrare drift och sämre inomhusklimat. Problemet har identifierats i flera utredningar, bl.a. Skärpning gubbar, SOU 2002:115, som visar att kostnader för fel ofta överstiger 10 procent av projektkostnaderna. I rapporten Det konstiga är att vi inte upptäckte det tidigare har över 3 000 byggfel analyserats, vilka leder till stora produktionsförluster, materialförstöring, sämre hälsa och höjda förvaltningskostnader. Byggfelen har sitt ursprung hos samtliga aktörer och de vanligaste orsakerna är slarv, okunskap och otydliga beställningar. Mot denna bakgrund har metoder och verktyg, som t.ex. Sveby (standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader) och DUR-metoden (Debiteringsmätare, Utetemperaturkorrigering och Referensnivå)utvecklats för att göra det enklare för beställare/byggherrar att ställa tydliga energikrav och ange hur de ska mätas och följas upp i anbudsförfrågningar för entreprenader. Även lagstiftningen har skärpts på vissa punkter. Ställ och kontrollera energikrav 7

Entreprenaderna i detta projekt har först sammanställts enligt en mall som utgått från riktlinjerna i Svebys energiverifikat. Sedan har kompletterande intervjuer med fastighetsägarna genomförts. I de fall projekten avslutats redovisas uppmätt energiprestanda/energianvändning. Resultaten har löpande presenterats i artiklar under projektperioden 2011 till 2013. Läsanvisning Inledningsvis beskrivs verktyg, metoder och lagstiftning som kan användas som stöd för att uppföljning av energianvändning ska bli ett naturligt inslag i byggprocessen. Därefter presenteras fyra beställare som genomfört olika typer av byggprojekt och som delar med sig av sina erfarenheter. Syftet är att presentera olika arbetssätt, verktyg och metoder för formulering av energikrav och verifiering av resultat under olika skeden i byggprocessen. De fyra byggentreprenader som tidigare dokumenterats som artiklar presenteras i kortform, men finns i sin helhet på www.skl.se/fastighet. Ställ och kontrollera energikrav 8

1. Energiarbete från idé och bygghandling till byggproduktion och förvaltning guide till verktyg och metoder Här presenteras olika verktyg och metoder för att ställa och följa upp energikrav samt göra en kravspecifikation för energisamordnare vilka har en nyckelroll i byggentreprenader. Flertalet dokument kan kostnadsfritt laddas ner på respektive hemsida. Verktyg och metoder för att ställa energikrav vid entreprenadupphandling FEBY (Forum för energieffektiva byggnader) Passivhuskonceptet är en metod för att på ett kostnadseffektivt sätt få en byggnad som är mycket energieffektiv. Kriterier för passivhus i svenskt klimat har tagits fram av Forum för energieffektiva byggnader (FEBY) med finansiering från Energimyndigheten. Kriterierna omfattar också en specifikation över hur energianvändningen ska följas upp med provningar och mätningar. Forumets mål är ett minskat energibehov i fastighetsbeståndet genom ökat byggande av energieffektiva byggnader samt energieffektiv renovering av befintliga byggnader. Forumet består av IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Aton Teknikkonsult AB, LTH/Energi och Byggnads Design samt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. Kriterierna finns att ladda ner på: www.energieffektivabyggnader.se. Kravspecifikationer för energi vid ny- och ombyggnationer, BELOK Inom BELOK (Beställargruppen lokaler) har kravspecifikationer för energi vid ny- och ombyggnadsprojekt tagits fram. De får användas fritt, utan kostnad och kan hämtas på www.belok.se. BELOK är en av Energimyndigheten initierad samverkan mellan 16 av Sveriges största fastighetsföretag inom lokalsektorn. Målsättningen är att införa och prova ny lovande teknik och nya metoder inom energi- och inneklimatområdet i sitt byggnadsbestånd och sitt nybyggande. Det grundläggande syftet är att bidra till minskad energianvändning med bibehållen eller förbättrad kvalitet och inneklimat. Ställ och kontrollera energikrav 9

Kostnadsbedömning vid entreprenader livscykelkostnadsberäkning, LCC Kostnadsbedömningen är ett viktigt beslutsunderlag för beställaren. Redan i ett tidigt skede är det viktigt att kunna se vad olika lösningar kommer att kosta med så låg felmarginal som möjligt. Det är viktigt att fånga upp kostnadsdrivarna i projektet innan detaljprojekteringen påbörjas. Förändringar i senare skeden blir oftast mycket kostsamma. En aspekt att ta hänsyn till är att det inte är ovanligt att kostnaden för fel i produktionen i konventionella byggprojekt står för ca 10 procent utöver den beräknade entreprenadkostnaden 2. Det är också viktigt att ta reda på vilken lösning som har lägst energikostnader och är billigast att underhålla och inte bara titta på den lösning som har lägst investeringskostnad. Energi- och underhållskostnaderna under byggnadens livslängd spelar nästan alltid en större roll för de totala kostnaderna än investeringskostnaderna. På www.belok.se finns ett verktyg för beräkning av LCC som kan laddas ner gratis. Metoder för kontroll och uppföljning av energikrav Sveby Sveby står för standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader. Metoden har utarbetats och finansierats av Fastighetsägarna Sverige tillsammans med ett stort antal fastighetsägare och byggbranschen. Den var klar under 2010 och har idag använts av ett antal byggherrar. Sveby består av branschgemensamma riktlinjer för avtal, beräkning och mätning som säkerställer att krav på energianvändning vid drift i färdig byggnad uppfylls. Riktlinjerna fungerar som ett stöd för alla parter oavsett entreprenadform. De ska säkerställa att uppmätt energiprestanda efter 2 års drift stämmer överens med beställd energiprestanda samt ge ett underlag för hantering av eventuella avvikelser. En central del i metoden är Energiverifikatet. I det beskrivs rutiner för hur arbetet ska organiseras och ansvar fördelas vid uppföljning av energikrav under hela byggprocessen. Resultat från provningar förs in i energiverifikatet och blir sedan en del av relationshandlingen. Nedan finns en skiss över de aktiviteter som behöver ingå i en entreprenad för att säkra att energimål uppnås. Alla mallar, checklistor avtal m.m. som ingår i Sveby finns för gratis nedladdning på www.sveby.org. Där finns också fallstudier över entreprenadupphandlingar där Sveby har använts. 2 Skärpning gubbar, SOU 2002:115 Ställ och kontrollera energikrav 10

Ställ och kontrollera energikrav 11

DUR-metoden verifiering av energianvändning i befintliga byggnader Under hösten 2012 lanserade Visem en ny metod för verifiering av energianvändningen i befintliga byggnader, DUR-metoden 3. Metoden presenteras i publikationen Verifiering av energianvändning i befintliga byggnader. DUR står för Debiteringsmätare, Utetemperaturkorrigering och Referensnivå. Metoden innehåller följande delar som hanteras i ett sammanhang för att minimera osäkerheterna vid verifiering av förändrad energianvändning i befintliga byggnader. En beräkningsmodell som gör det enkelt att beräkna en byggnads normala energianvändning. En standardiserad rapportstruktur för energi-/vattenanvändning, energikostnader och utsläpp av koldioxid. En energisignatur eller profil som beräknas på ett mycket enkelt sätt. Referensnivåer i olika kategorier som är konstruerade så att de kan summeras, vilket gör att omfattande energiprojekt kan följas upp och besparingar beräknas. Debiteringsmätare används för verifiering, dvs. energileverantörernas mätare ger underlag för fakturering. På så sätt syns de ekonomiska besparingarna direkt, oavsett om de beror på hyresgästernas eller fastighetsägarens energianvändning. En korrigering för klimat görs genom uppföljning av månadsmedelvärdet för ortens utetemperatur. Med hjälp av statistik över energianvändningen som relateras till utetemperaturen bestäms sedan byggnadens balanstemperatur 4. För att kunna följa utfallet av en energieffektivisering tas en referensnivå, dvs. ett startvärde fram. Det finns tre kategorier av referensnivåer: en som påverkas av klimatet (värme, kyla), en som inte påverkas av klimatet (avser varmvatten) och som är ett rakt medelvärde av den tidsperiod som används för referensvärdet samt en tredje kategori som inte heller påverkas av klimatet (avser varmvatten) och är ett medelvärde för samma månader föregående år. En analys av balanstemperatur och den klimatberoende energianvändningen i förhållande till utetemperaturen ligger sedan till grund för energieffektiviseringsåtgärder. Efter åtgärder jämförs energianvändningen med den energianvändning byggnaden hade innan åtgärderna. Under 2013 har utarbetats en metod för att underlätta/möjliggöra för fastighetsägare att verifiera ställda energikrav gentemot en entreprenör eller konsult vid nybyggnation som lanseras under 2014. 3 Källa: www.visem.se 4 Balanstemperaturen är den utetemperatur då värmesystemet börjar tillföra värme för att önskad inomhustemperatur ska uppnås och den används som underlag när värmeanvändning räknas om till normalår. Ställ och kontrollera energikrav 12

Kravspecifikation Energisamordnare, Belok Energisamordnare är en relativt ny yrkesroll. Deras uppgift är att aktivt arbeta med samordning av energifrågorna vid om-, till- och nybyggnation. Först i ett tidigt skede då energikrav/mål formuleras och sedan för att se till att dessa finns med vid projektering och följs upp under byggskede, garantiperiod och förvaltning. Arbetsroller och arbetsuppgifter är specificerade i översikten nedan. Kravspecifikationen är tänkt att användas som vägledning för rollen som energisamordnare vid byggentreprenader. Den anger vilka krav som ska ställas på energisamordnaren och vilka befogenheter som denne ska tilldelas, se bild. Kravspecifikationen kan laddas ner gratis på www.belok.se Partnering Partnering är ett samlingsbegrepp för arbetsprocesser mellan olika aktörer eller projektparter som utgår från förtroende, samverkan och arbete mot gemensamma mål i byggprojekt. I vid mening är partnering en process där leverantörer och kunder tillsammans systematiskt söker en form av samverkan för att uppnå ett bättre gemensamt helhetsresultat i ett enstaka eller flera på varandra följande projekt (strategisk partnering). Fördelarna är produktions- och kostnadseffektivitet, hög nivå på samarbetet mellan beställare, konsulter och entreprenörer och kontinuerlig förbättring av produkter och service. Ställ och kontrollera energikrav 13

Lagstiftning Vad säger BBR om uppföljning av energi i entreprenader? De nya kraven i Boverkets byggregler, BBR, som gäller från 1 januari 2013, är mer inriktade på funktion än tidigare. Ribban för byggnadens energiprestanda har höjts. Den ska som tidigare beräknas och mätas efter att byggnaden har tagits i bruk. Det finns dock inga krav på hur branschen ska säkerställa att funktionskraven uppnås under byggprocessen när eventuella fel och brister kan åtgärdas. Det är byggherrens ansvar att kraven uppnås med de metoder som väljs. Det har medfört ett behov av att ta fram branschförankrade riktlinjer för hur energifrågorna ska hanteras i byggprocessen, vilket gjorts inom Sveby. En annan metod som utvecklats för att stärka beställarnas roll vid uppföljning av energianvändning är DURmetoden. Ökad kontroll av energi i nya Plan- och bygglagen från 2011 Kvalitetsansvaret vid byggentreprenader har förstärkts och är numera en kontrollfunktion. Det finns krav på kontrollplaner för provning och mätning av energiprestanda. Kommunen kan utdela en sanktion enligt 11 kapitlet i PBL (plan- och bygglagen) om mätningsresultaten visar att energikraven i genomförd entreprenad inte är uppfyllda. Det kan bli fråga om föreläggande med vite (11 kap. 20 PBL). Om ingen energimätning genomförs enligt kontrollplanen kan kommunen besluta om ett åtgärdsföreläggande enligt 11 kap.19 PBL. Ställ och kontrollera energikrav 14

2. Erfarenheter från genomförda entreprenader Här presenteras fyra entreprenader som följts upp där beställarna delar med sig av sina erfarenheter. Arbetet beskrivs för alla skeden i processen, från inledande arbete till garantiperiod. Varje exempel inleds med kortfakta om krav och resultat samt avslutas med en sammanfattning av erfarenheter. Elevhem i Motala Fortifikationsverket har under lång tid ställt ambitiösa energikrav vid vissa typer av byggentreprenader. De är medveten om svårigheterna vid uppföljning av energiprestanda, t.ex. köldbryggor och luftläckning, och har ett stort intresse av att systematiskt kunna verifiera den energiprestanda som upphandlas. Fortifikationsverket har följt Svebys arbete med intresse och när metoden blev tillgänglig för användning, beslutade man att tillämpa den för att verifiera energianvändningen vid byggnation av ett elevhem i Motala. Nedan beskrivs arbetet vid elevhemmet i Motala och hur Sveby har använts som stöd för uppföljningen från programskede till garantiperiod. Inledande arbete Kortfakta Energimål fastställdes och det beslutades att Sveby skulle användas för att följa upp byggnadens energiprestanda. Livscykelkostnadsberäkningar genomfördes. Dessa utgick från BBRkrav för att kalkylen skulle kunna jämföras med entreprenörernas kalkyl i anbudet som motsvarade de verkliga energikraven för projektet. Fastighetsägare: Fortifikationsverket Verktyg för energikrav: Fortifikationsverkets riktlinjer för energi och inomhusklimat; Föreskrift 14-2007 och Sveby, Energiverifikat09 Metod för uppföljning: Sveby Typ av entreprenad: Funktions/totalentreprenad Byggnadsbeskrivning Byggnadsår: 2011 Area Atemp : 4590 Verksamhet: Elevhem Antal huskroppar/våningar: 7/2 Ventilation: VAV Uppvärmning: Fjärrvärme Kyla: Nej Energianvändning (kwh/m 2 och år A temp ) Beräknad energiprestanda: 55 Relationsberäknad energiprestanda: 44 BBR-krav: 110 60 procent under BBR-kraven Ekonomi Kostnad: 60 miljoner kr 18 procent lägre kostnad jämfört med beräknad kalkyl som utgick från BBRkrav Ställ och kontrollera energikrav 15

I praktiken innebar Fortifikationsverkets beslut ett nytt sätt att arbeta. Det fanns ett tydligt och uttalat intresse från ledningen vilket skapade bra förutsättningar för att förankra och driva arbetet internt inom både bygg- och driftavdelning. En konsult anlitades som stöd för tillämpning av Sveby genom hela processen. Upphandlingsskede totalentreprenad Vid upphandlingen fanns krav och energiinriktning för projektet beskrivna. I entreprenörernas anbud skulle en beskrivning av hur projektets mål skulle uppnås och en ekonomisk kalkyl för genomförande ingå. Dessutom krävdes referenser från tidigare genomförda byggprojekt med höga energikrav. De konsulter som skulle ta fram ramhandlingarna intervjuades om sin kunskap om lågenergibyggnader. Tre entreprenörer lämnade in anbud varav den vinnande, NCC, både klarade de tuffa kraven och hade lägst kostnad. Aktiviteter för uppföljning av energianvändning, Sveby 1. Entreprenörer utvärderas utifrån erfarenhet - lågenergibyggnation Utvärdering av entreprenörer utifrån hur de ansågs kunna uppfylla energimålet. Krav på referenser från lågenergibyggnation samt ekonomisk kalkyl. 2. Kompetens säkras vid utvärdering av konsulter som skulle arbeta fram ramhandlingen Fortifikationsverket valde att göra intervjuer med alla konsulter som del i en utvärdering av upphandlingen för att få insikt om deras faktiska kunskap och erfarenhet av att arbeta strukturerat med byggprojekt som har höga energikrav. Bild 1. Byggproduktion vid elevhemmet i Motala. Foto: Per Wickman, Aton Ställ och kontrollera energikrav 16

Framtagande av energiprogram/ramhandling energi En central nyhet är att en ramhandling för energi upprättades. Det innebar att energi med automatik blev en del av besiktningen och juridiskt bindande i avtalet, vilket inte förekommer i traditionella byggprojekt. I ramhandlingen formulerades byggnadens kravnivåer för energi i enlighet med Fortifikationsverkets riktlinjer för energi och inomhusklimat; Föreskrift 14-2007. En energibalansberäkning som visar hur mycket energi som används i utgångsläget och hur energianvändningen och den totala kostnadsbilden förändras vid olika teknikval genomfördes. Vid arbetet med beskrivningar i ramhandling energi fördes diskussioner i samråd med arkitekt, projektledare, beställare och konsulter avseende fönsterytor, solavskärmning, placering, byggnadens geometri, väderstreck, lokala förutsättningar för värme/kyla osv. För att säkra samarbetet mellan aktörer i olika skeden under byggprocessen upprättades en checklista för energiuppföljning enligt Svebys rekommendationer (del i energiverifikatet). I denna finns en ansvarsfördelning för övergripande uppföljningsaktiviteter och leveranser. Ett tydligt fastställt ansvar för vem som gör vad från tidiga skeden till garantiperiod minskar risken för glapp mellan olika faser i byggentreprenaden. Överlämningen mellan olika skeden gör att alla, från byggprojektledare och projektörer till entreprenörer, installatörer och snickare, får tydlig information om vad som gäller. Ställ och kontrollera energikrav 17

Aktiviteter för uppföljning av energianvändning, Sveby 1. Energiprogram - ramhandling för energi Ett energiprogram tas fram, som tillika utgör ramhandling för energi enligt Svebys verifikat 09. Där specificeras bl.a. alla tekniska krav som rör energi, inomhusmiljö och ekonomi. Vidare hur ansvarsfördelningen mellan olika aktörer i olika skeden ska se ut och hur uppföljning ska ske. 3. Checklista för uppföljning av energi Ansvarsfördelning för övergripande uppföljningsaktiviteter och leveranser under byggprocessen upprättas. Ingår som del i kontrollplan enligt PBL och ramhandling för energi. 2. Energimål och ekonomi Entreprenörens ekonomiska kalkyl ingår som del i ramhandling för energi och ska svara mot projektets energimål. 4. Organisation och ansvarsfördelning Entreprenören ansvarar för all energisamordning under anbuds-, projekteringsoch entreprenadtiden samt uppföljning av energiprestanda under fem års drift. Ansvar för olika aktiviteter anges under respektive Sveby-aktivitet och i checklistan för energiuppföljning anges ansvarig person. 5. Energiberäkning Energiberäkningar har utförts med IDA ICE 4.0 utifrån energitekniska funktionskrav. Referens/stöd: Boverkets byggregler BBR, Sveby brukarindata. Indata och beräkningsresultat har getts status som del i relationshandling. Del i ramhandling energi. 6. Kontrollplan Kontrollplan med avseende på energi upprättas enligt PBL. Beskriver planerade kontroller av funktionskrav och ansvarsfördelning för övergripande uppföljningsaktiviteter. Del i ramhandling energi. 7. Mall för Energiverifikat09 upprättas Utgör ett kvalitetsdokument med energimål, energitekniska funktionskrav, systembeskrivningar, beräkningar och planerade provningar. Beskriver dokumentation och resultat av utförda uppgifter enligt checklistan för energiuppföljning och verifikationsplanen. Energiverifikatet utgör tillsammans med energiberäkningen en relationshandling och är underlag för den formella besiktningen. Del i ramhandling energi. Ställ och kontrollera energikrav 18

Projektering, bygghandling Entreprenören upprättade bygghandlingar utifrån ramhandlingar i samråd med beställaren. Aktuella åtgärder inarbetades i respektive bygghandling. De tekniska funktionskraven och resultat från energiberäkningarna sammanställdes som en del av underlaget för en mer detaljerad uppföljning med kontroll och funktionsprovning av mätbara energiparametrar. Aktiviteter för uppföljning av energianvändning, Sveby 2. Energiberäkning bygghandling Sammanställning av energitekniska funktionskrav uppdateras. Reviderad energiberäkning med projekterade energitekniska funktionskrav. Energiberäkningar har utförts med IDA ICE 4.0. Förändrade energikostnader beräknas vid avvikelser från krav. 4. Beskrivningstexter för provning och kontroll Utgör underlag för kontroller och besiktningar samt för installation av fast mätutrustning. Del i AF, förfrågningsunderlag. Referens/stöd: AMA, Sveby Mätföreskrifter09, Sveby Energikrav09. Följande provningar och kontroller ingår: Byggnadsrelaterad provning Okulär besiktning av isolering och tätskikt Termografering av köldbryggor Täthetsprovning, kontroll av läckageflöde vid 50 Pa Installationsrelaterad provning När ventilationssystemet färdigställts och injusterats ska luftbehandlingsaggregatens prestanda verifieras. Protokoll för provdrift - luftbehandlingsaggregat ska tjäna som underlag. Mätning av värmeväxlarens temperaturverkningsgrad vid aktuella flöden. Provning av värmesystem När värmesystemet färdigställts och injusterats ska systemets prestanda verifieras. Drivenergi och driveffekt för värmesystemet sammanställs för att verifiera att värden som ingår i energikalkylen är rimliga. Uppföljning av elkraftsystemet, styrsystemet Egenkontrollhandlingar för elkraftsystemet och styrsystemet ska gås igenom och drivenergier och drifteffekter för ansluten utrustning, som inte ingår i ventilationssystemet och värmesystemet, men som ingår i energikalkylen ska sammanställas. Sammanställningen ska verifiera att de värden som ingår i energikalkylen är rimliga. Speciellt ska driftdata för belysningsanläggningen kontrolleras med avseende på installerad effekt, belysningsvärden och drifttider. Samordnad funktionskontroll och provdrift genomförs för att visa att byggnaden har de egenskaper som avtalats. Ställ och kontrollera energikrav 19