MPSA Molkom C UTBILDNING TEKNIK-MILJÖ & ARBETSMILJÖ HARMONISERADE TEKNISKA RÄTTSREGLER OCH ÖVRIGT FÖR EU-EES-OMRÅDET Om Du Ni vill öka kunskapen beställ MPSA:S företagsanpassade och målinriktade kurser Valj lämpliga kurser för respektive personalkategori utifrån hur det passar Er 2014-2015 Maskin & Processäkerhetsanalys Telefon 0553 14060 Mobil 070 6406027 T Adress MPSA Tidafors 346 660 60 Molkom Email: mpsa@telia.com Hemsida www.mpsa.se
Molkom i september 2014 UTBILDNINGAR MPSA 2014-2015 ARBETSMILJÖ & SÄKERHETSTEKNISKA KURSER Exempel på företagsanpassade utbildningar MPSA genomför inom området arbetsmiljö, tekniska säkerhetsregler maskiner, bygg, ATEX, Tryck, El m.m Är Du intresserad kontakta oss för information. Mvh Tomas Beäff 070 6406027 mpsa@telia.com Aktivera bokmärkesmenyn (som då kommer upp på vänster sida) så kan ni enkelt och snabbt klicka fram de olika utbildningarna
Expertutbildningar inom många områden Kursutbildare inom området sedan 1995
FÖLJANDE UTBILDNINGAR INGÅR SOM STANDARDKURSER I MPSA:S UTBUD Utöver dessa finns även möjlighet till andra kurser inom området. 1.-GRUNDUTBILDNING-EU-RÄTT-ARBETSMILJÖ, Maskinsäkerhet, CE-märkning, Riskanalys m.m 2 dgr 2.- FÖRDJUPNING CE-MÄRKNING MASKIN- OCH PROCESSOMRÅDET 2 dgr 3 -RISKHANTERING I INDUSTRIN 2 dagar, riskhantering-riskbedömning och riskanalys 4.-ATT DRIVA ANLÄGGNINGSPROJEKT med kolla på lagar, förordningar och föreskrifter 2-3 dgr 5.-FÖRDJUPNING STYRSYSTEMSSÄKERHET, El-Styr-Driv, SIL-och PL klassning 2 dgr 6.- TRYCKBÄRANDE ANORDNINGAR och industriella rörledningar Tillverkning-Användning-Besiktning och egenkontroll 2-3 dgr 7- ATEX Grunder och tillämpning -tillverkning-användning-kontroll (damm-gas/vätska) 8. -CPR-CE-märkning av byggprodukter och bärverk (EN 1090) 1 dag (Info) 2 dgr (Fördjupning) 9.-LYFTANORDNINGAR OCH LYFTREDSKAP Grunder och tillämpning -tillverkning-användning-kontroll med fördjupning i standarder tex EN 13155 10 CHEFS-OCH LEDNINGSGRUPPSKURS EU-RÄTT SÄKERHET Chefen & Arbetsrätten 11 BESTÄLLARKOMPETENS INOM EU-RÄTTEN-TEKNISKA KRAV 12 UNDERHÅLLSUTBILDNING TEKNIKER I dag, säkerhetskrav kring underhållet 13 -BAM+ -Bättre arbetsmiljö allmän kurs 14 SÄKRA STOPP Säkra stopp energifrånskiljning och energiavlastning industri 15.-PRODUKTANSVAR OCH PRODUKTSÄKERHET 16. LASERSÄKERHET KRAV OCH HANTERING PÅ ARBETSPLATSEN (för 3B laseranvändare) 17. HÄRDPLASTER OCH KEMISKA HÄLSORISKER MED REACH 18. FÖRDJUPAD SKYDDSOMBUDSUTBILDNING BAM +++-Kompetenshöjning för skyddsombud.3 dgr Ny mycket uppskattad kurs bland skyddsombud, huvudskyddsombud samt regionala skyddsombud. 19.TEMADAG SKYDDSTEKNISKA LÖSNINGAR I MASKINER Från analys till slutlig lösning 1 dag 20. SKYDDSOMBUDSUTBILDNING STEG 1STEG 2 6 dgr Fristående Fördjupningskurs (kurs 18). 21. STÅLKONSTRUKTIONER INOM INDUSTRIN-MASKIN ELLER BYGGRAV ELLER BÅDE OCH (1 dag) Se följande sidor för fördjupad information om upplägg- och innehåll för respektive per kurs. Varje kurs kan även specialanpassa för respektive företag.
Kurs 1, 2 dgr 1.-Grundutbildning-EU-Rätt-Arbetsmiljö, Maskinsäkerhet, CEmärkning, Riskanalys m.m (populär kurs sedan 1993) Dag 1 En teoretiskt inriktad dag med grunder förståelse och bakgrunder INTRODUKTION OCH GRUNDER REGELVERKEN EU Rätten inom teknik och arbetsmiljöområdet (tillverkning användning kontroll) Produktdirektiv Minimidirektiv (tillverkar och användarkrav) EU lagstiftningen och direktiv inom maskin och processsäkerhetsområdet (Maskindirektiv, EMC LVD PED Atex samt vissa övriga ) Nya metoden systemet CE märkning 24 reglerade områden Moduler för CE märkning Tekniska filer Teknisk dokumentation EES ansvarig för tekniska filen Nya maskindirektivet 2006/42/EG och dess svenska implementering AFS 2008:3 Maskiner Krav kring i samband med utbyte tillägg och förändringar och reparationer Lågspänningsdirektivet och EMC direktivet vad innebär dessa rent konkret Olika typer av konformitetshandlingar, IIA, IIB, EG Försäkran allmänt,standardiseringssystemet knutet till EG rätten samt standarder ur ett globalt perspektiv SS EN ISO IEC ETSI samt indelning i standardnivåer C standarder att beakta Riskhantering EN ISO 12100 (metoder metodik tillämpning samt hut går det till) Dag 2 Användarens skyldigheter i samband med användning av arbetsutrustning maskiner truckarlyftanordningar elsäkerhetsarbetet m.m ANVÄNDARSKYLDIGHETER I TEORIN OCH PRAKTIKEN FM Användarkrav och skyldigheter avseende arbetsutrustning/maskiner generellt, truckar, lyftanordningar och lyftredskap samt även kraven om tillfälliga personlyft. (användningskrav ny utrustning, retroaktiva säkerhetskrav befintlig utrustning, de språkliga kraven) Bullerkrav, vibrationskrav, varselmärkning AFS 2008:13 skyltar och signaler, Ergonomi, Strålning m.m Samordningskrav Bas U Bas P Förhandsanmälan, Arbetsmiljölaner
Den interna inventeringsskyldigheten av arbetsutrustning Elsäkerhetsaspekter Underhållsaspekter ur ett konstruktionsperspektiv och ur ett användarperspektiv Egencertifiering (CE märkning) Om Ni själva bygger produktdirektivbunden utrustning, maskiner, kopplingsutrustning, maskinsammanbyggnader etc. TCF, Bruksanvisningar, standardtillämpning, DOC. Hur göra. Om och tillbyggnad av befintlig utrustning (CE märkt eller ej CE märkt ) EU:s krav kring detta. Viktiga praktiska rutiner för detta och hur förfara i olika steg. Förändringar, byte till reservdelar som inte är original (vad ska man tänka på, krav mm) Sammansatta maskiner (vad ska man tänka på, krav mm) Nödstopp skyddsstopp produktionsstopp bryt & lås Egencertifiering (CE märkning) Om Ni själva bygger produktdirektivbunden utrustning, maskiner, kopplingsutrustning, maskinsammanbyggnader etc. TCF, Bruksanvisningar, standardtillämpning, DOC. Hur göra UPPHANDLINGSASPEKTER Beställarkompetens, vad tänka på i samband med upphandlingar Språkliga krav på och i dokumentation ANSVARSFRÅGOR Skyddsansvar straffansvar och produktansvar (skillnader och påföljder kring detta) Fördelning av arbetsuppgifter dele go Provdrift, Ta i drift, ta i bruk, släppa ut på marknaden Ansvarsrollen vandrar i projekt, vem/vilka har ansvaret i olika skeden Uppföljning av leverans (kontrollskyldigheten)
Kurs 2, 2 dgr Fördjupning CE-märkning Fördjupning 2 dagar steg II inom maskin-process- och elsäkerhetsområdet För de som har grundkunskaper inom området, fördjupning i harmoniserade Standarder. Kort repetition och uppdatering Nya metoden systemet, CE + standardisering Viktiga produkt- och minimidirektiv Det viktigaste i Nya Maskindirektivet 2006/42/EG och AFS 2008:3 Riskhantering övergripande EN ISO 12100 Riskhantering och maskinsäkerhet på djupet Fördjupning På djupet i maskindirektivet-hur uppfylla kraven i blagorna Nyheter inom standardiseringen +A1 Tilläggen i harmoniserade standarder På djupet i viktiga standarder knutna till Bilaga 1 i maskindirektivet SIL- och Performance Level praktisk tillämpning-styrsystem EN ISO 13849-1 (PL) samt EN 62061 (SIL) Hur konstruera, validera funktionssäkra kretsar. Sektorstandarderna under EN 61508 På djupet i viktiga standarder knutna till kraven i Bilaga 1 MD Varje punkt i Bilaga 1 har en eller flera standarder knutna till sig, vilka är dom och vad innebär de för att uppfylla karven. Kopplingarna till övriga föreskrifter och direktiv Buller, vibrationer, strålning EMF-fält, skyltning m.m Potentialutjämning Praktiska aspekter och tillämpningar Hur verifiera mot C-standarder Tekniska filer och dess status Utbyte-tillägg samt om- och tillbyggnader vad gäller då Typfall från verkligheten EMC-LVD-PED-ATEX-viktiga aspekter
Kurs 3 Riskhantering i industrin 2 dagar RISKHANTERING-RISKBEDÖMNING OCH RISKANALYS *Begrepp inom riskhantering *Terminologi och definitioner, metoder och metodik *Förutsägande och jämförande analys *Riskanalyskrav i direktiv, föreskrifter och standarder *SS EN ISO 12100 standard för riskhantering-maskinsäkerhet *SS EN ISO 31000 Riskhantering-Managementnivå *Riskanalytiska metoder, de vanligast använda *Kvalitetskrav på analyser *Riskbedöma styr- el- och drivsystem, tryckbärande anordningar, Maskiner, EX-miljö, Arbetsplatsens utformning, PL-SIL klassificering m.m. *Bedömningsavgränsningar *Praktiska synpunkter och tips *Riskbedömningar på i brukvarande maskiner. *Riskbedömningar för CE-märkning *Hur hantera ombyggnationer ur ett riskbedömningsperspektiv *Grupparbeten i form av praktiska analysövningar Kurslitteratur Överlämnas efter kursen i form av en sökbar pdf-fil (som ett senare hjälp- och sökmedel) Med användarrättighet för respektive deltagare. Vissa pappers underlag ingår även på kursen så man kan hänga med. Kursintyg ingår.
Kurs 4 Att driva anläggningsprojekt Kursen vänder sig till projektörer,byggherrar,projektledare, delprojektledare, tekniker,tillverkare, entreprenörer, installatörer anläggningsägare,chefer, QA, skydds- och säkerhetspersonal m.m I samband med såväl projektering, upphandlingar av entreprenader, tekniska produkter, CEmärkningar, om- och tillbyggnader, överlämningar och övertaganden samt senare förvaltning av dessa anläggningar uppstår frågor som rör säkerheten och säkerhetskraven. Vidare kan man genom att driva anläggningsprojekt på rätt sätt få en kostnadseffektiv anläggning, slippa fördyrningar i efterhand samt undvika tvisteproblem samt problem med kunder problem med tillsynsmyndigheter om olyckor inträffar etc. Det finns allt att vinna på att driva anläggningsprojekt på ett strukturerat sätt såväl projektekonomiskt-produktionsekonomiskt-tillverkningseknomiskt som miljö- och arbetsmiljömässigt.. Programinnehåll EU-rätt-kort repetition Importörsrollen och krav utanför EES-stater EG-direktiv & standarder som styr anläggningsprojekt Maskin-process, El-instrument, Bygg-anläggning och Eurocoder Anläggningsdefinition, produktdefinition Projektmodeller Projektfaser Att driva anläggningsprojekt från början till slut Att beakta vid förstudie, förfrågningsunderlag och upphandlingar Skillnader mellan olika Entreprenadformer & Teknikprojekt. Ansvarsroller- och leveransgränser i ett projekt Viktiga säkerhetskrav i anläggningar att beakta under alla projektfaserna Vilka krav kan man ställa och vilka skyldigheter har: tillverkare, entreprenörer,installatörer, distributörer,slutanvändare etc. Projektörsansvar-byggherreansvar, förhandsanmälan till myndighet, arbetsmiljöplaner, bygg & anläggningskrav EES-gemensamma krav i bygg- och anläggningsprojekt Samordningsansvar, delsamordningsansvar och koordineringsansvar Kostnadsaspekter kring projekt och CE-märkning specifikt Projektsamordning säkerhetsaspekter, projektledarrollen Överlämning till beställare
Skyddsövertagande-produktövertagande-avslut och avetablering Dokumentera projektet (Anläggningstekniska filer-produkttekniska filer) Redovisande dokument i projekt Certifikat och konformitetshandlingar, konstruktionsintyg, tillverkningsintyg, Installationsintyg. Provdrift, Ta i drift, ta i bruk, släppa ut på marknaden Ansvarsrollen vandrar i projekt, vem/vilka har ansvaret i olika skeden Produktspecifika, användarspecifika, områdesspecifika Uppföljning av leverans (kontrollskyldigheten) Tvistelösningar mellan köpare och leverantör Skiljedomsförfarande, civil domstol för- och nackdelar Förvaltningsfasen-Vad gäller och hur hantera framtida förändringar
Kurs 5, 2 dgr Fördjupning El-Styr-Driv Förslag på lämplig fördjupning 2 dagar -specialist Öka förståelsen och kompetensen allmänt inom området styr- och drivsystem samt explicit dess säkerhetskrav och hur hantera dessa utifrån den lagstiftning som finns inom EESområdet vidare hur tillämpa detta utifrån harmoniserade standarder som ger riktlinjerna. Kurstid 2 dagar enligt programförslag på följande sida.
PROGRAM 1.Inledning-Bakgrund- och förståelse Regelöversikt inom styrsystemsområdet samt viktiga definitioner inom om Definitioner- driv- och styrsystem Krav samt hur tillämpa och validera styrsystems- och drivsystemskraven enligt AV:s föreskrifter. Bilaga 1 i AFS 2008:3 samt enligt PED AFS 1999:4. Användarkrav samt krav enligt AFS 2006:4. Presumptionsprincipen i föreskrifterna genom tillämpning av standarder från A-B till C-nivå 2. Viktiga grunder Stopptyper och stoppkategorier i maskiner -Nödstopp och skyddsstopp samt produktionsstopp. Reglverkens krav förtydligas i SS EN ISO 13850 Nödstopp, SS EN 60204-1 maskiners elutrustning samt för hydraulik och pneumatik enligt SS EN ISO 4413 och SS EN ISO 4414 Energifrånskiljning och energiavlastning-säkra stopp Startspärrar, undantagna kretsar, krav för att förebygga oönskad och oavsiktlig start, krav i samband med att energitillförseln måste hållas obruten i samband med vissa underhållsinsatser. Säkerhetskraven i maskindirektivets Bilaga 1 avsnitt 1.2 Vad betyder dessa krav i praktiken- och hur bedriva tillsyn kring dessa. Säkerhetskomponenter enligt Bilaga 5 samt de specifika kraven enligt Bilaga 4 2.1.A AFS 2008:3 -Försäkran för funktionssäkra kretsar samt säkerhetskomponenter Hur hantera styrsystemskraven på maskiner tillverkade före 1995 (som i grunden omfattas av AFS 2006:4) i samband med om- och tillbyggnader, byte av styrsystem, komplettering av funktionssäkra styrningar typ nya nödstopps- och skyddsstoppskretsar, ljud- och ljussignaleringssystem. Vilka styrfunktioner och systemlösningar i maskiner, processanläggningar omfattas av kraven på funktionssäkra styrningar. Översiktlig genomgång av viktiga standarder inom området för att tillmötesgå föreskrifts kraven gällande styr- och drivsystem samt dess funktionssäkta styrningar. 3. Fördjupning- Tillämpning-Säkerhetsrelaterade delar i styrsystem PL-SIL i praktiken Även om tillsynen ur ett myndighetsperspektiv och kravställandet utgår från föreskrifternas grundläggande hälso- och säkerhetskrav är det viktigt ha en viss kunskap och insikt om de huvudsakiga standarder som finns för att säkerställa att man har kretsar och där tillhörande komponenter som säkerställer en rimlig säkerhetsnivå i förhållande till den aktuella risken. Krav på säkerhetsrelaterade delar i maskiner och processers styrsystem enligt SS EN 13849 (f.d 954-1) PL-kraven (PLa-e), EN 61508-1-7 (system- och komponenttillverkarens krav), EN 62061 sektorstandarden för maskiner för att via
riskbedömning komma fram till relevant SIL-klass 1-3, EN 61511 Sil för processindustrin. Det nya sättet att verifiera och validera funktionssäkra styrningar genom att SILklassa eller PL-klassa rent konkret hur går det till, vad innebär detta. 4 Konkreta krav avseende Drivsystem krav att beakta (startspärrar, stopptider,, bromsar, förreglingar m.m) Nödstopp-funktion,sammanbyggnader, klassning, stopptyper, undantag Skyddsstopp Ljud-ljussignaler Processtyrning-temp-värme.-tryck etc Riskbedömningar- och analyser inom området styrsystem HMI-MMI-språkliga krav, lösenord i olika nivåer, utformning, larmhantering Olika exempel på lösningar, brister, fel som uppstått
Kurs 6 Tryckbärande anordningar och industriella rörledningar Tillverkning-Användning-Besiktning och egenkontroll Förslag på lämplig fördjupning 2-3 dagar specialist Dag 1 Tillverkning- och konstruktion INTRODUKTION OCH KRAV INOM OMRÅDET PED 97/23/EG (AFS 1999:4) >0,5 bar. På djupet *Tryckkärl, * Rörledningar, *Säkerhetsutrustning, *Tryckbärande tillbehör och aggregat Omfattar dock inte sammansättning av tryckbärande anordningar som sker på plats hos brukaren under brukarens ansvar när det gäller industriella anläggningar. Relaterade standarder inom området tillverkning och svetsning. SEP-God teknisk praxis vad innebär det och när uppstår dessa krav.
OPEDEN AFS 2002:2. På djupet. Säkerhetskrav och kontrollkrav gällande tillverkning av behållare, rörledningar och anläggningar som inte omfattas av SPV (enkla tryckkärl) eller MSB (anger krav om brandfarlig vara ingår i cisterner) och Naturvårdsverkets krav om cisterner placeras i vattenskyddsområden. Omfattar även krav på anläggningar som inte klassas som aggregat. Omfattar även krav på ingrepp. SPV. ENKLA SERIETILLVERKADE TRYCKKÄRL. Orienterande TILLVERKNING AV CISTERNER OCH RÖRLEDNINGAR FÖR BRANDFARLIG VARA MSB och Naturvårdsverkets krav.. På djupet INDUSTRIELLA RÖRLEDNINGAR -Krav-Konstruktion, Tillämpning-Kontroll, Dokumentation, krav på leverantörer SVETSSTANDARDER MATERIALCERTIFIKATEN Dag 2 Användning och besiktning ANVÄNDNING AV TRYCKSATTA ANORDNINGAR AFS 2002:1.(AFS 2011:10) På djupet Nationella Svenska krav som gäller för användaren (anläggningsägaren) av trycksatta anordningar. Användning av trycksatta anordningar omfattas dock även av användardirektiv 2009/104/EG dvs AFS 2006:4 enligt tolkning från kommissionen. *Anläggningsägarens ansvar allmänt, *Program för fortlöpande tillsyn. *Särskilt utsedda personer. *Riskbedömningar, *Krav kring ändringar, utbyte och tillägg. KEMISKA ARBETSMILJÖRISKER-TRYCK *Krav på märkning av rörledningar med införda sanktionsbelopp, *krav kring ingrepp i trycksatta system *Krav kring arbete i slutna utrymmen BESIKTNING AV TRYCKSATTA ANORDNINGAR. På djupet *Arbetsmiljöverkets krav AFS 2005:3 *MSB:s krav *Naturvårdsverkets krav *Tillämpning PROVNING MED ÖVER ELLER UNDERTRYCK Krav allmänt Gas eller vätska olika krav föreligger. Rutiner kring provtryckning.
Dag 3 Tillämpning och praktiska aspekter (börjar med detta slutet av dag 2) Fortlöpande tillsyn av tryckbärande anordningar på djupet Krav kring installationer, reparationer, infogning, förändringar, anborrning (AO saknas i Sverige, AV ger tillstånd). När krävs ny CE-märkning. Hur hantera installation av ny trycksatt anordning i en befintlig avsäkringskrets Hur hantera ändringar i CE-märkta aggregat. Vilka förändringar kan jag göra själv Svetskraven. Ansvaret efter förändringar. Riskbedömningar i tillverknings- och användarfasen olika krav, hur göra, vad tänka på Tryckbärande anordningar, rörledningar, cisterner och ATEX ur hänger det ihop SIL. Tillämpning av E/E/PE Elektrisk/Elektronisk/programmerbara säkerhetssystem i trycksatta och tryckbärande anordningar kontra kraven på mekanisk avsäkringar. Det är här SIL-klassningen kommer in när det gäller krav på icke mekanisk utrustning som lågnivåskydd, högnivåskydd, tryckvaktssystem för frekevnsreglerade pumpar m.m, temperaturvakter med diverse kombinationer. Säkerhetsanordningar skall finnas när PS eller TS kan överskridas. CE-märkningsprocessen inom området tryck Kontrollskyldigheten och beställarkompetensen inom området Köp vid köp av installation, aggregat, entreprenad. ÖVRIGT INOM OMRÅDET Praktiska grupparbeten ingår Olika projekt- och anläggningsexempel redovisas
Kurs 7 ATEX GRUNDER OCH TILLÄMPNING -Tillverkning-användning-kontroll Explosionsfarlig miljö. Ett område där explosiv atmosfär kan förekomma samt intilliggande områden i vilka arbetstagare kan utsättas för fara orsakad av den explosiva atmosfären. Explosiv atmosfär Blandning av gas/gaser med annan gas, ånga, aerosol eller damm i vilken en hastig exoterm kemisk reaktion med eller utan påtaglig tryckvåg efter antändning sprider sig till hela eller större delen av den oförbrända blandningen. Kursen ger dig grunder, förståelse och underlag för tillämpning för att tillmötesgå kraven som ställs inom området. Dag 1-Teori Introduktion EU-rätt teknisk arbetsmiljö direktiv-standarder allmänt EES-krav allmänt inom ATEX-området-hur är regelverket uppbyggt Tillverkning-användning-kontroll Viktiga definitioner inom området Explosionsgränser LEL-UEL (undre-övre) ST, Kst, Pmax värden, Flampunkter, Temperaturklasser, Tändtemperaturer, Explosionsgrupper m.m. GAD direktivet, snarligt område Nya krav på cisterner och rörledningar med brandfarlig vara --------------------------------------------------------------------------------
Förutsättningar för damm & gasexplosioner-vilka villkor krävs Ämnesdata och explosionsbenägenhet hos blandningar damm, gas/luft Zonindelningar och klassningar, klassningsplaner, klassningsprinciper enligt standarder damm och gas. Klassningsplan med tillhörande ritningar är i första hand upprättad för att utgöra en bas för val av material och utförande av utrustningar samt bedömning av andra riskfaktorer såsom statisk elektricitet och heta ytor, inom rum och områden, där risk för uppkomst av explosiv atmosfär föreligger. --------------------------------------------------------------------------------- Produkter som omfattas av CE-märkning enligt 94/9/EG-När tillämpas direktivet och vilka krav gäller. Krav på utrustningen (maskiner, apparater) Skyddssystem och komponenters provning, utförande och kontroll. Produktkrav för utrustning i explosionsfarlig miljö och CE-märkning Bestämmelserna omfattar utrustningar, skyddssystem och komponenter som är avsedda för användning i explosionsfarlig miljö. Utrustningarna omfattas dock bara om de kan tänkas antända en explosiv atmosfär genom en inneboende tändkälla. Tändkällan kan vara t.ex. en het yta, en mekanisk gnista eller en gnista från en elektrostatisk urladdning. Viktiga standarder inom ATEX området samt tillämpning av dessa Riskbedömningar i konstruktionsfaser. ---------------------------------------------------------------------------------- Användarkrav/minimikrav för arbete i Explosionsfarlig miljö Anläggningsägarens skyldigheter inledande. Utföra riskbedömningar Upprätta en klassningsplan Ta fram säkerhetsinstruktioner (arbetstillstånd) Skapa rutiner för säker avställning och driftklarhetsverifiering Skylta klassade områden med en ATEX-skylt Slutligt sammanställa ett explosionsskyddsdokument. Viktiga användarrelaterade standarder med avseende på ATEX
Dag 2 Tillämpning Riskbedömningar och riskanalyser i damm och gasatmosfärer enligt standarder samt enligt beprövade principer Gas-dammexplosionsdata- olika ämnen, samt hur gör man när relevant data saknas. Beräkningar-dimensionering-tryckavlastningar m.m, Ventilation, ventilationsberäkningar ATEX-EX godkända skyddssystem och komponenter Skyddssystem skall skydda mot att explosioner inträffar, eller är avsedda att begränsa en explosions effekt. Komponenter är delar som behövs för att utrustningar och skyddssystem ska fungera på ett säkert sätt, men som saknar självständig funktion. Statisk elektricitet Potentialutjämning Varsel- och faroskyltning brand- och explosionsrisker Hur förebygga överklassning Verktyg i klassade zoner El- och komponentkrav i klassade områden/zoner- Installationsaspekter ATEX krav mekaniska delar Avståndskrav till spänningsförande delar Minsta horisontella avstånd i meter från spänningsförande ledare till ett område med explosionsrisk Explosionsskyddsdokument, varför skall sådand finnas, vilka skall ha detta och vad skall ett sådant innehålla samt hur ser dessa dokument ut. Många exempel redovisas. Olika ansvarsroller och vad beakta i projekt och upphandlingar Tillverkare, importörer, användare har olika skyldigheter och ansvar.
Kurs 8 CPR-BYGGPRODIKTER OCH BÄRVERK GRUNDER OCH TILLÄMPNING -Tillverkning-användning-kontroll CE-MÄRKNING AV BYGGPRODUKTER ENLIGT CPR Byggproduktförordningen GRUNDER OCH TILLÄMPNING CE-märkning av byggprodukter är sedan 1 juli 2013 obligatoriskt. När det finns en harmoniserad standard eller ett utfärdat ETA från den 1juli 2013. Från och med 1juli 2014 blir även CE-märkning av sammansatta stål och aluminiumkonstruktioner obligatoriskt Kursen ger dig grunder, förståelse och underlag för tillämpning för att tillmötesgå kraven som ställs inom området. Dag 1 Bakgrund, krav, teori och förståelse Introduktion EU-rätt teknisk arbetsmiljö direktiv-standarder allmänt Den tragiska historiken gällande CE-märkning av byggprodukter EES-krav allmänt inom Byggområdet-hur är regelverket uppbyggt Tillverkning-användning-kontroll Nya metoden systemet allmänt (CE-märkning) Nya metoden systemet kopplat till byggprodukter EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG. PRODUKTOMRÅDEN Bilaga IV i CPR innehåller en förteckning över produktområden. Här kan man se vilka produkter som faller in under något av de 35 produktområdena och utifrån relevant område kan man lättare ta reda på om det finns en harmoniserad standard för produkten. UNDANTAG kan finnas för byggprodukter som tillverkas på byggplatsen eller hantverksmässigt för ett särskilt byggnadsverk av exempelvis kulturhistoriskt värde, specialtillverkat. TRÖSKELVÄRDEN OCH KLASS Hänsyn till en byggprodukts prestanda skall även tas till de hälso- och säkerhetsaspekter som förknippas med användningen av produkten under hela dess livslängd. Grundläggande krav för byggnadsverk och byggprodukters väsentliga egenskaper Förfarande för bedömning av överensstämmelse för byggprodukter CE-märkning med hjälp av harmoniserad standard, europeiskt bedömningsdokument, europeisk teknisk bedömning. CE-märkning utan Harmoniserade standarder Europeiskt tekniskt bedömningsdokument som grund för märkning System för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda
Dag 2 Fördjupning Vilka uppgifter skall tillverkaren ska utföra själv och vilka uppgifter skall det anmälda organet ska göra. Teknisk bedömning-produktvalidering Utfärdande av Prestandadeklarationer -Om harmoniserad standard finns -Utifrån Europeisk teknisk bedömning NPD: No Performance Determined, ingen prestanda fastställd REACH- Information om farliga ämnen i byggprodukter Ekonomisk aktör. Olika ansvarsroller och vad beakta i projekt, tillverkning och upphandlingar Tillverkare, importörer, användare har olika skyldigheter och ansvar. Mottagningskontrollen på byggarbetsplatsen Byggherren måste förvissa sig om att material och byggprodukter har sådana egenskaper att materialen och produkterna korrekt använda i byggnadsverket gör att detta kan uppfylla egenskapskraven Med mottagningskontroll avses i denna författning byggherrens kontroll av att material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på byggplatsen. Marknadskontroll- tillbakadragande- och återkallelse Åtgärd för att förhindra att en byggprodukt i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden. CE-märkning av sammansatta stål och aluminiumkonstruktioner-bärverk Från och med 1juli 2014 blir CE-märkning av sammansatta stål och aluminiumkonstruktioner obligatoriskt. CE-märkningen omfattar all tillverkning det vill säga även mindre arbeten som utförs av stålleverantörer. Stål avsedda för byggnadsverk,frånskruvar och tillsatsmedel för svetsning till sammansatta produkter. De produkter som omfattas är exempelvis bärande takplåt, väggreglar, takåsar till fackverk, pelare och balkar för byggnader,broar, torn och master. -CE-märkning av sammansatta bärverk. - Stålentreprenörens ansvar -Krav på projektering -Certifieringskraven. För att kunna bli certifierad måste kraveni SSEN10901 uppfyllas. -Standarder för utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner samt cisterner Utförandeklass Kvalitetssystem
KURS 9 LYFTANORDNINGAR OCH LÖSA LYFTREDSKAP tillverkning, användning, egenkontroll och besiktning Kursen omfattar Lyftanordningar och lyftredskap avseende -upphandling, -användning, -tillverkning, CE-märkning samt -kontroll och -besiktning. Innehåll i kurs översiktligt Introduktion och bakgrund Skadestatistik inom lyft Krav Viktiga definitioner och begrepp Konkreta riktlinjer i lyftrelaterade standarder Beräkningar och dimensioneringar Riskbedömningar inom lyftområdet Om- och tillbyggnationer samt förändringar av lyftanordningar Tillämpning och kontroll Rutiner för tillverkning DAG 1 (8.30-16.00) Introduktion och bakgrund Nya metoden och CE-märkning med inriktning på lyft Produktdirektiv och minimidirektiv avseende lyft EN-standarder och dess tillämpning allmänt inom lyftsektorn Teknisk il och bruksanvisningar (vad krävs rörande lyftanordningar vid tillverkning) Krav Maskindirektivets dimensionerings- och konstruktionskrav rörande lyft (AFS 2008:3 Maskiner) Krav rörande användning av lyftanordningar och lyftredskap enligt AFS 2006:6 Viktiga deinitioner och begrepp Kodord klassiicering Max last, nyttjande- och testfaktorer Var går gränsen mellan lyftanordningen och byggnaden och hur dimensionera i gränssnitten, tillträdeslederserviceplattformar var- hur och ansvarsgränser Vad gäller för lyftanordningar som en del i en Maskininstallation Personlyft-regler och krav kring detta Konkreta riktlinjer i standarder Viktiga C-standarder inom området, bl a EN 13155 lösa lyftredskap,en 15011 Lyftkranar Portal- och traverskranar, EN 13001-serien kranar m.m Beräkningar och dimensioneringar Hållfasthetskrav och vissa övriga aspekter rörande konstruktion av lyftredskap, lyftanordningar och maskiner Hur beräkna och dimensionera Riskbedömningar Hur göra, vad beakta, hur dokumentera Förenklad riskbedömningsprocess genom att använda C-standarder Kort om Eurocoder-stålkonstruktioner CPR Bärverksdelar i stål och aluminium lyftrelaterade krav Certifieringskrav på utförandet
DAG 2 (08.00-16.00) Tillämpning och praktik Om- och tillbyggnationer samt förändringar av lyftanordningar På djupet om CE-märkning av lyftredskap enligt EN 13155 Teknisk fil, Bruksanvisning, Försäkran, märkning, beräkning, provlyft Metodbeskrivning för tillverkning av lyftredskap och lyftanordningar Tillämpning och kontroll Viktiga krav att ställa i samband med upphandling av lyftredskap Fortlöpande egenkontroll och tillsyn av lyftanordningar och lyftredskap Konditionsanalyser Besiktningskrav av lyftanordningar och lyftredskap Praktiska exempel från verkligheten GRUPPARBETE
KURS 10 CHEFS-OCH LEDNINGSGRUPPSKURS EU-RÄTT Chefen & Arbetsrätten RÖRANDE ARBETSMILJÖ-MILJÖ-ANSVARSFRÅGOR, DELEGERING, NYA METODEN CE m.m Introduktion EU-rätt Systemet inom EU-EES. Produktdirektiv-minimidirektiv Nya metoden systemet, CE + standardiseringsystemet Kort om maskindirektivet och hur det påverkar er Föreskriftskraven på riskbehandling 8 SAM m.m samt enligt EN-ISO standarden 12100- och Riskmanagmentstandarden EN 31000 Användarens skyldigheter vid användning av arbetsutrustning som maskiner, truckar, lyftanordningar och tryckbärande anordningar. Teknisk dokumentation objekt samt anläggningsdokumentation. Ansvarig för tekniska filer i företaget från 29/12 2009 Hur driva anläggningsprojekt-ansvar och struktur Ansvar och skyldigheter vid förändringar och vid om- och tillbyggnader samt utbyte och tillägg- Kontrollskyldigheten vid mottagande av projekt och utrustning samt vikten av Beställarkompetens Ansvar och Delegeringsbrev i företaget. Linjedelegeringar kontra expertdelegeringar. Ansvarstyper -skyddsansvar-straffansvar- produktansvar och produktsäkerhetsansvar, vad innebär detta och vilka konsekvenser kan det få. Skiljedomar, företagsbot och sanktionssystemet från 1/7 2014 Hur systematisera upp ett företag map tekniska produkt- och användarkrav (exempel från projekt i andra liknande företag). Kurslitteratur Överlämnas efter kursen i form av en pdf-fil (som ett senare hjälp- och sökmedel) Med användarrättighet för respektive deltagare. Kursdiplom Utfärdas för deltagarna. Endagsseminariet (halvdag 4 h eller heldag vilket innebär fördjupning)