Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08
Vem är byggherre? Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten, som t ex husbyggen och infrastrukturprojekt. Byggherren ska i sitt arbete ta med perspektiv på ägare, kund, bransch och samhälle. Byggherren är oftast fastighetsägaren och ansvarar bl a för bygglov och kontrollplan samt för att kvalitetssäkra hela byggprocessen. Byggherren tar i nutid och framtid ansvar för kunders/brukares behov, förväntningar och önskemål genom att tolka och tydligt översätta dessa till krav och förutsättningar.
Byggherren har det grundläggande ansvaret för att under förberedelsen av byggprojektet (planeringen och projekteringen) beakta arbetsmiljön under byggskedet. Byggherren har det fulla ansvaret för att projektet uppfyller gällande bestämmelser och att tillsyn och kontroll genomförs på ett riktigt sätt. Byggherren ska ha tillgång till erforderlig kompetens och är skyldig att anlita en kvalitetsansvarig om han eller hon inte själv är behörig
Byggherren arbetsmiljöansvar enligt lagen Huvudansvaret för arbetsmiljön i ett byggprojekt ligger hos byggherren (se AML 3:6): Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet
I föreskriften Byggnads- och anläggningsarbete (se AFS 1999:3 inkl ändringsföreskrifter AFS 2009:12) specificeras och förtydligas byggherrens ansvar enligt arbetsmiljölagen. 5 Byggherren ska under varje skede av planeringen och projekteringen ska se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas när det gäller: objektets eller anläggningens placering och utformning
Syftet med bestämmelserna är att de som upprättar och samordnar bygghandlingarna gör de riskbedömningar och visar på sådana lösningar som behövs för att säkerheten ska bli godtagbar i byggskedet. På så sätt underlättas den enskilde entreprenörens möjligheter att planera och genomföra de arbeten han/hon åtagit sig på ett ur arbetsmiljösynpunkt godtagbart sätt. Paragrafen ställer också krav på att byggtiden och tiderna för deletapperna beräknas så att tillräckligt med tid finns för arbetets utförande. Det ställs även krav på god framförhållning för planering och projektering.
Ansvaret gäller sådana arbetsvillkor som är följder av de olika val som görs under projekteringen, t.ex. arbetsutrymmen och arbetsställningar vid montage eller arbete med farliga ämnen eller i bullrig miljö. Det är byggherren som har det övergripande ansvaret för projekteringen. Byggherrar behöver ha rutiner för att ta med arbetsmiljöaspekterna vid projekteringen. Byggherren behöver styra projekteringen aktivt mot en god arbetsmiljö.
Kunskaper om arbetsmiljö är viktiga för att det hela ska fungera. Den som byggherren utser att sköta arbetsmiljöfrågor och samordning under projekteringen måste ha tillräcklig kompetens när det gäller arbetsmiljö. Dessutom behöver denne ha kunskaper om byggnadsarbete för att förstå hur valen i projekteringen påverkar arbetsmiljön på bygget.
Överlåta sitt ansvar Byggherren kan dock överlåta hela sitt ansvar till en självständig uppdragstagare kan dock i princip endast vara en upphandlad generaleller totalentreprenör. Ansvarsöverlåtelsen måste ha skett skriftligen. Vid delad entreprenad föreligger däremot ingen möjlighet för byggherren att överlåta allt ansvar för arbetsmiljöfrågorna
Samordnings ansvar Den 1 januari börjar ändringar att gälla i AML och i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete, AFS 2008:16. De nya reglerna 3 kap 6 AML innebär att byggherren nu ska beakta arbetsmiljösynpunkter under varje skede av planering, projektering och utförande av byggprojekt. De nya reglerna handlar om planering och samordning under hela byggprocessen, från projekteringen till utförandet av byggnadsarbetet.
De nya reglerna innebär byggherren måste ta hänsyn till arbetsmiljön i både planering och projektering, både för de som ska bygga, men också för dem som ska arbeta i huset eller vid anläggningen även i framtiden. Tidigare har inte arbetsmiljön poängterats lika tydligt i planeringsfasen, men blir nu alltså en röd tråd som på ett naturligt sätt följer med i hela processen. Regeländringarna innebär för byggherrar bland annat har en skyldighet att beakta arbetsmiljön även under planeringen och möjlighet att överlåta arbetsmiljöansvaret på en uppdragstagare.
Byggherren ska utse lämplig byggarbetsmiljösamordnare (BAS), dels för planering och projektering (BAS-P) och dels för utförandet av arbetet (BAS-U). BAS kan vara en fysisk eller en juridisk person. Byggherren kan också utse sig själv men måste alltid göra ett aktivt val. Att utse en BAS befriar inte byggherren från ansvar för de uppgifter BAS ska utföra.
Uppgifter och kompetenskrav för BAS. Krav på utbildning för BAS (börjar gälla den 1 januari 2010). Fler uppgifter ska finnas med i förhandsanmälan. Ändringarna i lag och föreskrifter innebär en noggrannare anpassning till EU:s byggplatsdirektiv - Construction Site Directive 92/57/EEG
BAS-P uppgifter BAS-P deltar i planering och i ledning av projektering Medverkar med olika projektörer Upprättar arbetsmiljöplan Utarbetar dokumentation om drift, reparation, ändring och rivning
BAS-U uppgifter Deltar i planering, hänsyn till arbetsmiljön Organiserar gemensam skyddsverksamhet på arbetsplatsen, självständigt ansvar för detta Mer än traditionell samordning, t ex kontroll och uppföljning Anpassningar i arbetsmiljöplan Tekniska anordningar är besiktigade och provade
BAS-U uppgifter Deltar i planering, hänsyn till arbetsmiljön Organiserar gemensam skyddsverksamhet på arbetsplatsen, självständigt ansvar för detta Mer än traditionell samordning, t ex kontroll och uppföljning Anpassningar i arbetsmiljöplan Tekniska anordningar är besiktigade och provade
Konsumentförhållande En privat person som låter bygga till exempel en villa, de vill säga en konsument, är också byggherre, och arbetsmiljölagen gäller förstås också ett sådant bygge. När han/hon ger i uppdrag åt en entreprenör övertar denne byggherren arbetsmiljöansvar automatisk över på entreprenör. Utan speciellt kontrakt.
Samordning på fasta driftställen Om ett byggnadsarbete utförs på fast driftställen där ska finnas en samordningsansvarig för arbetsställe. Ska de särskilda reglerna om BAS tillämpas på byggarbetet och de andra reglerna om samordningsansvar på de andra verksamheterna. De som har samordningsansvar för de senare verksamheten ska ta initiativ till samråd med BAS.
Nya AMA AF 2007-texter om arbetsmiljö Svensk Byggtjänst har nu tagit fram AMA-texter som är anpassade till de nya reglerna: AFC.242 - Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden AFC.364 Samordning av arbetarskydd AFC.3641 Ansvar för byggarbetsmiljö AFC.3642 Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) AFC.3643 Byggarbetsmiljösamordnare för utförande (BASU) AFC.3644 Upplysning om byggarbetsmiljösamordnare
Beställare av ett arbete Som vi konstaterat tidigare utför en entreprenör och en konsult sitt arbete självständigt. Som arbetsgivare har de arbetsmiljöansvar för sina anställda, även när arbete utförs på beställarens uppdrag eller på beställarens arbetsställe. Det finns exempel på att beställaren styr arbetet så hårt att entreprenören eller konsulten i praktiken inte kan uppfylla sitt ansvar att förebygga ohälsa och olycksfall för sin personal. Det gäller exempelvis vid omsorg och vård, färdtjänst, renhållning och transporter.
Om en beställare till exempel sätter ut för kort tid för arbetets genomförande kan följden bli sådana brister i arbetsmiljön att ohälsa och olycksfall uppkommer, exempelvis i form av stress eller skador i nacke, axlar och rygg. Entreprenören eller konsulten kan då vara tvungen att avsäga sig eller upphöra med arbetet åt beställaren.
Krav på god arbetsmiljö redan i upphandling Det är värdefullt om beställaren vid upphandling av en entreprenad noga beskriver det arbete som ska utföras och anger de risker som kan finnas i arbetet. Entreprenören ingår att redovisa kritiska moment i anbudet. Man kan inte i ett anbud presentera lösningar på allt, men måste samtidigt kunna prissätta jobbet. Det gäller att prioritera bevakningen av de största riskerna, analysera dem och ge förslag på hur de bör hanteras. Självklart det är underlättar om beställaren redovisar sitt riskarbete i förfrågningsunderlaget till entreprenören.
Arbetsmiljöansvar enligt AFS 2009:12 se till att byggtiderna är väl tilltagna. AFS 5 a se till att lämpliga transport- och tillträdesleder finns. AFS 5 a se till att etableringsområdet är tillräckligt. AFS 5 a se till att förhandsanmälan lämnas till Arbetsmiljö verket och anslås på arbetsplatsen. AFS 7 se till att det upprättas en arbetsmiljöplan och att den finns tillgänglig. AFS 8
se till att det utarbetas en dokumentation. Den ska beskriva objektets konstruktion samt de byggprodukter som använts som är av betydelse för säkerhet och hälsa vid drift, underhåll och rivning. AFS 9 se till att anpassningar och uppdateringar genomförs av förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och dokumentationen AFS 7, 8, 9 se till att inför rivning, ombyggnad säkerställa hanteringen av hälsofarligt material. AFS 5 b ska kunna styrka att utsedd BAS är lämplig för sitt uppdrag. AFS 6
Nya Förhandsanmälan Enligt AML 4 kap 8 och AFS 2009:12 7 Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska, innan arbetena påbörjas, lämna en förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket då det gäller byggarbetsplatser på vilka arbetet beräknas pågå under längre tid än 30 arbetsdagar och där mer än 20 personer vid något tillfälle sysselsätts samtidigt eller på vilka det totala antalet persondagar beräknas överstiga 500.
Förhandsanmälan Ett exemplar av förhandsanmälan ska finnas uppsatt väl synligt på byggarbetsplatsen och, om det behövs, uppdateras regelbundet och den som låter utföra byggnads eller anläggningsarbetet ansvarar för att så sker. Uppdragstagare enl. AML Kap 3 7c för planering och projektering Uppdragstagare enl. AML Kap 3 7c för utförande Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering Byggarbetsmiljösamordnare för utförande
Arbetsmiljöplan (AMP) Enligt AML 4 kap 8 och AFS 2009:12 8 & 12 Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska se till att en arbetsmiljöplan upprättas och finns tillgänglig innan byggarbetsplatsen etableras om En BAS (BAS P) enligt AML 3 kap 7a ska upprätta eller låta upprätta en AMP och utarbeta en sådan dokumentation.
Arbetsmiljöplanen innehåller Uppdrag Skyddsorganisation Ordningsregel Checklista vid arbetsolyckor Skyddsrutiner Rutiner för byggarbetsplatsen Identifierar risker
Byggherren bör under byggskedet också kontrollera att Arbetsmiljöplanen blir rätt anpassad och följs. En sådan kontroll kan t.ex. integreras i den kontrollplan som skall upprättas enligt PBL kap. 9. Om Arbetsmiljöplan ej tas fram kan detta enligt 101 i AFS 2009:12 medföra böter.
Dokumentation (enligt i ALM 3 kap 7a & AFS 2009:12 12 b ) Dokumentationen ska vara färdigställd då arbetena avslutats. ska beskriva objektets konstruktion och utformning samt de byggprodukter som använts, allt i den omfattning som är av betydelse för säkerhet och hälsa vid arbete med drift, underhåll, reparation, ändring och rivning av objektet.
Byggherre ska genomföra eller låta genomföra alla anpassningar i dokumentationen som kan komma att behövas med hänsyn till hur arbetet fortskrider och till de eventuella förändringar som ägt rum under byggskedet. Byggherre ska förvara dokumentationen så länge som objektet består. Om objektet överlåts ska dokumentationen överlämnas till den nya innehavaren.
Juridisk arbetsmiljöansvaret Byggherren kan inte överlåta det juridiska ansvaret för projekteringen eller för förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och dokumentation, till någon annan, varken i sin helhet eller delvis. Observera särskilt att byggherrens ansvar för dessa saker ligger kvar oavsett entreprenadform, således också vid t.ex. totalentreprenad.
Det innebär att om tillsynsmyndigheten inte kan nå samordnaren eller om denna inte rättar sig efter de krav som ställs, kan kraven riktas direkt mot byggherren. Däremot går det naturligtvis att fördela uppgifter i detta arbete. Det finns emellertid ett annat ansvar som byggherren har möjlighet att överlåta, nämligen ansvaret för samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på gemensamt arbetsställe.
Straffansvar Direkt straffsanktionerade delar av Byggföreskrifter Fick böter/vite Diskussion om höjning av maxbeloppet för företagsbot höjs från tre till tio miljoner kronor.
Brottbalken gäller alltid brott mot liv och hälsa av oaktsamhet orsakar död av oaktsamhet orsakar kroppsskada Utsätter anan för livsfara, svår kroppsskadare eller sjukdom Vid överträdelse av straffsanktionerad föreskrifter t. ex. arbetsmiljölagen eller lag om kemiska produkter och asbest. En överträdelse kan vara straffbar redan vid fara och olycka Vid brott enligt brottsbalken
Beställare vid drift, underhåll och rivning I en bostadsfastighet utförs ofta fastighetsskötsel, städning, sophantering samt ambulans- och färdtjänsttransport. Det kan finnas brister i fastighetens lokaler eller fasta inredning som innebär risker som kan leda till ohälsa eller olycksfall, exempelvis till följd av för tunga lyft eller arbete i obekväma arbetsställningar. Om det finns risk för ohälsa eller olycksfall i arbetet kan Arbetsmiljöverket ställa krav mot arbetsgivaren med stöd av AML. Arbetsgivaren har oftast lagligt sett mycket små möjligheter att påverka fastighetens utformning, och inredning. AML ger dock ännu inga möjligheter att använda tvångsmedel mot ägare av en bostadsfastighet.
Fastighetsägaren ansvarar för att avfallsutrymmen och hämtställen samt den del av transportvägen som ligger på dennes mark uppfyller kraven på en god arbetsmiljö. Att jobba på ett tak är alltid farligt. Men på vintern gör snö, is, kyla och blåst jobbet extra farligt. Då är de som arbetar på taken särskilt beroende av riktiga skyddsanordningar. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att rätt säkerhetsanordningar finns på taken och att de underhålls
Fastighet med arbetslokaler Om en fastighet innehåller arbetslokaler med brister finns det möjlighet enligt AML att använda tvångsmedel mot den som upplåter lokalerna, dvs. fastighetsägaren. Det är inte fråga om ett generellt ansvar utan ansvaret faller ut först efter ett ingripande från Arbetsmiljöverket. Bristerna kan exempelvis vara i form av trånga utrymmen, ohälsosamma luftförhållanden eller bristfälliga transportmöjligheter. Arbetsgivaren som hyr lokaler i fastigheten kanske bedömer i ett visst fall att det krävs ombyggnad av lokalerna för att förbättra arbetsförhållandena. Om lokalupplåtaren inte är beredd att genomföra de åtgärder som arbetsgivaren önskar kan Arbetsmiljöverket ingripa. Om Arbetsmiljöverket anser att det behövs åtgärder för att förebygga ohälsa eller olycksfall kan myndigheten utfärda ett förbud mot upplåtaren att hyra ut lokalen till den aktuella verksamheten (7 kap. 8 AML).
Inköp och upphandling I dag väljer många företag att köpa in underhållstjänster ( eg. reparation av olika slag, snickeriarbeten, målning, snöskottning) av underleverantörer. Nya underentreprenörer är inte bekanta med företagets anläggning och arbetsmiljö. Det kan även förekomma skillnader i säkerhetskultur och arbetsmetoder mellan entreprenörernas och företagets egen personal.
Det här sättet att arbeta ställer krav på inköp och upphandling av underhållstjänster, och på att samordningsansvaret fungerar bra: Arbetsmiljö- och säkerhetskrav bör finnas med som grund för valet av leverantör, till exempel genom tydliga specifikationer i förfrågningsunderlag. På så sätt kan de företag som köper tjänsterna medverka till höjd standard i säkerhetsarbetet även i underleverantörsledet. Samordningsansvaret är en nyckelfråga för säkerhet i underhållsarbete som utförs av underentreprenörer. Den som är samordningsansvarig ska tidsplanera arbetet och se till att ansvaret för skyddsanordningar, avspärrningar och andra skyddsåtgärder är tydligt fördelat mellan företaget och entreprenören. Kommunikation och gemensam planering behövs för att reducera de risker som kan uppstå under pågående underhållsarbete.
2010-11-23 Akademiska sjukhuset riskerar att få betala tre miljoner kronor i vite på grund av brister i arbetsmiljön. Det har Arbetsmiljöverket bestämt. Bristerna finns på onkologkliniken där toalettutrymmena inte är stora nog. Det gör att personalen tvingas till påfrestande arbetsställningar när de måste hjälpa patienter på toaletten och det kan leda till arbetsskador. Även tillredningslokalerna för läkemedel har brister. I dag används samma rum för tillredning av läkemedel som för behandling av patienter och som sterilförråd. Akademiska sjukhuset har till juli 2012 på sig att avhjälpa bristerna
Att arbeta med asbest Asbesten har använts i ett stort antal produkter tack vare värdefulla tekniska egenskaper såsom hållfasthet, smidighet, beständighet mot värme och kemikalier samt god värmeisolerande förmåga. I arbetsmiljöplanen ska skyddsåtgärder mot eventuell asbestförekomst vara beskrivna.
Det är byggherrens eller redarens skyldighet att undersöka om asbest förekommer i befintlig byggande innan arbetet påbörjas. Det är därför viktigt att arbetsmiljöplanen påbörjas redan under projekteringsstadiet. I de flesta hus runt från 1950 till mitten av 1970- talet, bland annat miljonprogrammets bostäder. Runt 400 000 ton finns i inbyggt i fastighetsbeståndet.
Många av husen är nu mogen för renovering och antalet asbestrivningar ökar. Asbest är förbjudet sedan 70-talet, men finns fortfarande kvar som brandskydd i äldre byggnader. Asbest består av mineralfibrer som med damm tränger in i andningsorganen och kan orsaka allvarliga lungsjukdomar. Enligt företaget som ska sanera lokalerna kommer det att ta upp till tre veckor innan bygget kan fortskrida
I byggnader och fartyg förekommer asbest främst som: brandskydd stålkonstruktioner, ventilationsanläggningar, soprum m m värmeisolering rör, värmepannor och ventilationsanläggningar kondensisolering ventilationskanaler, rör bullerdämpning sprutat ytskikt packningar armering skivor, kanaler och golvplattor alkaliskydd underskikt till plastmattor fyllmedel färger och plaster kakel fix och fog.
Regler Huvudregeln, fastställd i Arbetsmiljöverkets och Kemikalieinspektionens, föreskrifter, AFS 2006:1 är att asbest och asbesthaltigt material inte får användas eller hanteras i arbetslivet. Det finns några undantag från förbudet: Teknisk anordning som innehåller asbest får användas så länge ingrepp inte görs i det asbesthaltiga materialet och om asbestdamm inte sprids vid användning. Asbest och asbesthaltigt material får under vissa förutsättningar hanteras vid bearbetning och behandling eller vid rivning efter tillstånd från Arbetsmiljöverket