Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län

Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-53 Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - Sammanställning och utvärdering av mätningar och beräkningar avseende tre år till och med 2014

Pärmbild. Jönköpings län och ingående kommuner.

RAPPORT NR 2015-53 Författare: Sven Kindell, Jörgen Jones Uppdragsgivare: Jönköpings kommun, för Jönköpings läns Luftvårdsförbund Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: 2015-09-23 Hans Backström, Marina Verbova 2013/240/9.5 1.0 Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - Sammanställning och utvärdering av mätningar och beräkningar avseende tre år till och med 2014 Uppdragstagare SMHI 601 76 Norrköping Uppdragsgivare Jönköpings kommun, för Jönköpings läns Luftvårdsförbund Adress: Jönköpings kommun 551 89 Jönköping Projektansvarig Sven Kindell Telefon 011-495 8201 E-post sven.kindell@smhi.se Kontaktperson Anne-Catrin Almér Jönköpings läns Luftvårdsförbund c/o Länsstyrelsen i Jönköpings län 551 86 Jönköping Telefon 010-223 63 96 E-post anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Distribution Jönköpings läns Luftvårdsförbund Klassificering ( ) Allmän ( ) Affärssekretess Nyckelord Luftkvalitet, halt i luften, Jönköpings läns Luftvårdsförbund, spridningsberäkning, SIMAIR, kvävedioxid, partiklar, bensen Övrigt

Denna sida är avsiktligt blank

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund i regelverken... 3 1.2 Uppdrag och inriktning... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖKVALITETSMÅL... 4 2.1 Regelverk och styrmedel... 4 2.2 Innebörden av miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar... 5 2.3 Haltmått - Percentiler... 5 3 MÄTNINGAR... 6 3.1 Kontinuerliga och indikativa mätningar har genomförts... 6 3.2 Utvärderade resultat från kontinuerliga mätningar i Jönköping... 6 3.2.1 Partiklar (PM10)... 6 3.2.2 Kvävedioxid (NO 2 )... 8 3.2.3 Bensen (C 6 H 6 )... 10 3.3 Resultat från de indikativa mätningarna i länet (år 2014)... 12 3.3.1 Partiklar (PM10)... 12 3.3.2 Kvävedioxid (NO 2 )... 14 3.3.3 Svaveldioxid (SO 2 )... 14 3.3.4 Bensen (C 6 H 6 )... 15 4 MODELLBERÄKNINGAR... 17 4.1 Beräkningsmodellen SIMAIR-väg... 17 4.1.1 Totalhalten beräknas som haltbidrag från olika geografiska skalor... 17 4.1.2 Modeller för lokala haltbidrag och bakgrundshaltbidrag... 18 4.1.3 Uppvirvling av partiklar... 18 4.1.4 Kalibrering mot mätdata för Jönköping... 18 4.2 Indata... 18 4.2.1 Indata för de studerade gatuavsnitten... 18 4.2.2 Indata för beräkning av bakgrundshalter... 18 4.2.3 Meteorologiska data... 19 4.3 Beräkningsresultat... 19 4.3.1 Inrapporterade beräkningsresultat och -förutsättningar... 19 4.3.2 Partiklar (PM10)... 19 4.3.3 Kvävedioxid (NO 2 )... 22 4.3.4 Bensen (C 6 H 6 )... 25 5 UTVÄRDERING... 26 5.1 Utvärdering av mätningarna... 26 5.1.1 Utgångspunkt bakgrundsluft... 26 5.1.2 Kontinuerliga mätningar i Jönköping... 26 5.1.3 Indikativa mätningar i länet... 28 5.2 Utvärdering av beräkningarna... 28 5.2.1 Jämförelser med miljökvalitetsnorm och utvärderingströsklar... 28 5.2.2 Studie av haltursprung (källområde) och utveckling över tid... 31 5.3 Syntes och analys... 35 6 REFERENSER... 37 BILAGA 1. RESULTATTABELLER FÖR ALLA BERÄKNADE GATOR

Denna sida är avsiktligt blank

Sammanfattning För att tillgodose de krav på kontroll av utomhusluftens kvalitet som kommunerna i Sverige är ålagda har Jönköpings läns Luftvårdsförbund upphandlat mätning (Opsis och IVL Svenska Miljöinstitutet) respektive modellering (SMHI) i länets 13 kommuner. Uppdraget har avsett arbete under de tre åren 2013, 2014 och 2015. Studerade föroreningskomponenter är partiklar (PM10), kvävedioxid (NO 2 ) och bensen (C 6 H 6 ) de som i första hand förväntas kunna vara kritiska relativt miljökvalitetsnormer. Mätningar redovisas från åren 2013 och 2014. Beräkningarna avser åren 2010, 2012 (bensen 2011) och 2014; metodiken för framställning av nödvändiga data för ett beräkningsår snabbades efterhand upp så att de första årens tidseftersläpning senare kunde undvikas. Kontinuerliga mätningar har pågått i Jönköping på två platser 2013 och 2014, medan det i övriga kommuner under 2014 har utförts tidsbegränsade s.k. indikativa mätningar en vecka per månad under året. Beräkningar har utförts för (upp till) 10 gatuavsnitt i varje kommun. Gatorna har valts ut av respektive kommun, baserat på var man bedömer att de högsta luftföroreningshalterna kan förväntas förekomma. SMHIs modellsystem SIMAIR-väg har använts för uppdraget. Det som i dessa sammanhang framförallt tilldrar sig intresset är att ställa mätta och beräknade halter i relation till vad som stadgas i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Där anges haltnivåer för olika luftföroreningar som ej får överskridas miljökvalitetsnorm (MKN) och övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT, NUT). Utvärderingströsklarna styr hur kommunernas övervakning av luftkvaliteten ska utföras. Vidare har regeringen fastställt preciseringar av riksdagens miljökvalitetsmål Frisk luft (MMål) som ska eftersträvas att nås senast år 2020. MMål är i motsats till MKN och utvärderingströsklarna inte juridiskt bindande för kommunerna. Tabell A visar översiktligt hur den ogynnsammaste gatan i varje kommun gatan med högst halt jämfört med MKN, ÖUT, NUT förhåller sig till dessa jämförelsetal. Både mätningar och beräkningar redovisas i samma tabell. Det ska observeras att mätningarna sker för väsentligt mer begränsat antal platser än beräkningarna, och utom i Jönköping bara under begränsade tidsperioder under året. Beräkningarna har således större möjlighet än mätningarna att fånga de ogynnsammaste förhållandena i varje kommun. För år 2010 och 2012 användes mätningarna i Jönköping för att kalibrera beräkningarna också för övriga beräknade gator/vägar i staden. Däremot 2014 är det även i Jönköping okalibrerade beräkningar eftersom 2014 års mätningar inte var tillgängliga i tid för att kunna utnyttjas. Tabell A Sammanställning av i vilken mån överskridande noterats av MKN (rött), ÖUT (orange) eller NUT (gult). Grönt anger att varken utvärderingströskel eller MMål överskreds. Tabellen baseras på alla de tre studerade luftföroreningskomponenterna och visar utfallet för den ogynnsammaste. Mätningar Beräkningar 2013 2014 2010 2012 2014 Aneby - Eksjö - NUT NUT NUT Gislaved - ÖUT NUT NUT Gnosjö - NUT Habo - Jönköping ÖUT NUT MKN ÖUT ÖUT Mullsjö - Nässjö - ÖUT NUT NUT Sävsjö - Tranås - NUT NUT NUT Vaggeryd - NUT Vetlanda - NUT NUT NUT Värnamo - NUT NUT NUT Av tabell A framgår att Jönköping noterade överskriden MKN under 2010 men klarade densamma 2012 och 2014; däremot överskreds ÖUT. Av övriga kommuner var det bara Gislaved och Nässjö som överskred ÖUT år 2010 men överskred endast NUT åren 2012 och 2014. Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014 1

Vaggeryd överskred NUT 2010 men inte 2012 och 2014. Gnosjö noterar istället en ökning 2014 till att ha överskridande av NUT 2014 till skillnad från de tidigare åren. Aneby, Habo, Mullsjö och Sävsjö noterade inget tröskelöverskridande; även MMål klarades. Det kan konstateras att ingen kommun i länet noterade överskridet MMål utan att samtidigt överskrida en utvärderingströskel. Tabell B visar för jämförelse värdena för MKN, ÖUT, NUT och MMål. Därunder följer närmare beskrivningar av de viktigaste inslagen i resultat och analys. Tabell B Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar, samt preciseringar av de nationella miljökvalitetsmålen (avser år 2020). Haltenhet: µg/m 3. Ämne Haltmått Miljökvalitetsnorm (MKN) Övre utvärderingströskel(öut) Nedre utvärderingströskel (NUT) Miljökvalitetsmål (MMål) Partiklar (PM10) Årsmedelvärde 40 28 20 15 Dygnsmedelvärde 50 35 25 30 1 36:e högsta/år (90-percentil) 1 Kvävedioxid (NO 2 ) Årsmedelvärde 40 32 26 20 Dygnsmedelvärde 60 48 36-8:e högsta/år (98-percentil) Timmedelvärde 90 72 54 60 176:e högsta/år (98-percentil) Bensen (C 6 H 6 ) Årsmedelvärde 5 3,5 2 1 1 Miljökvalitetsmålet avser dock maxvärde som ej ska överskridas ( 100-percentil ). År 2010 beräknas MKN för NO 2 ha överskridits i och utanför Jönköping på flera vägsträckor, med 98- percentil av dygnsmedelhalter på mellan 90 och 97 µg/m 3 dels längs E4, dels för Norra Strandgatan. För åren 2012 och 2014 slopades beräkningarna för E4 till förmån för fler innerstadsgator. Halterna sjönk väsentligt år 2012, 79 µg/m 3 för 98-percentil timmer på ogynnsammaste gata (Kungsgatan), respektive 56 µg/m 3 för 98-percentil dygn innebärande klarad MKN men överskriden ÖUT. År 2014 sjönk haltnivåerna ytterligare, dock låg 98-percentil dygn fortfarande något över ÖUT: 49 µg/m 3 på Kungsgatan och Östra Strandgatan. Jönköping noterade åren 2012 och 2014 överskridanden av ÖUT även för PM10, med 45 respektive 42 µg/m 3 för 90-percentil timme på Barnarpsgatan. År 2010 noterades överskridanden av ÖUT för två andra kommuner. Detta avsåg PM10, 90-percentil av dygnsmedelhalter: Dels för Gislaved, dels för Nässjö, med 39 µg/m 3 för Anderstorpsvägen respektive 38 µg/m 3 för Brogatan. Dessa värden sjönk därefter så att ÖUT klarades både 2012 och 2014, men NUT överskreds fortfarande. Flera andra kommuner noterade överskridanden av NUT, främst avseende PM10, 90-percentil dygn. År 2014 gällde detta Eksjö, Gnosjö, Tranås, Vetlanda och Värnamo, förutom de ovan nämnda Jönköping, Gislaved och Nässjö. Vaggeryd hade ett överskridande av NUT för PM10 år 2010 men inte 2012 och 2014. Gnosjö noterade överskridande 2014 men inte 2010 och 2012. Helt utan tröskelöverskridande alla tre åren var Aneby, Habo, Mullsjö och Sävsjö. Dessa hade inte heller något överskridande av miljökvalitetsmål. Bensen uppvisar genomgående en gynnsammare bild än PM10 och NO 2. Trenderna över tid är splittrade och sammanhänger med olika förändringar i trafikflödena för de individuella gatorna. Meteorologiskt är 2012 det gynnsammaste året med de bästa ventilationsförhållandena. Det ogynnsammaste året är 2010, då alltså MKN-överskridandet i Jönköping noterades. Övriga år under den aktuella perioden 2011, 2013 och 2014 är ungefär jämbördiga och intar en mellanställning. För i övrigt oförändrade förhållanden kan haltskillnaden mellan det ogynnsammaste och det gynnsammaste året uppskattas till i genomsnitt en faktor 1,15 (faktorn framtagen med särskilda beräkningar med SIMAIR-väg). Totalhaltens fördelning på källområden regional bakgrund, urbant haltbidrag (från egna tätorten) och lokalt haltbidrag (från gatans egen trafik) ser väsentligt olika ut för PM10 och NO 2. För PM10 svarar den regionala bakgrunden för en betydande andel, medan det för NO 2 är det lokala bidraget som dominerar. 2 Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014

1 Inledning 1.1 Bakgrund i regelverken Varje svensk kommun är skyldig att kontrollera att miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft uppfylls inom kommunen, enligt kraven i 5:e kapitlet Miljöbalken, i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11). Kommunernas kontrollansvar kan genomföras på flera sätt: Kommunen kan själv utföra kontrollen, anlita en konsult för detta och/eller samverka med andra kommuner i t.ex. ett luftvårdsförbund. 1.2 Uppdrag och inriktning För att tillgodose kontrollkraven har Jönköpings läns Luftvårdsförbund upphandlat mätning (Opsis och IVL Svenska Miljöinstitutet) respektive modellering (SMHI) i länets 13 kommuner. Uppdraget har avsett arbete under de tre åren 2013, 2014 och 2015. Inom ramen för denna upphandling erhöll SMHI uppdraget att i slutet av 3-årsperioden ta fram en rapport som sammanställer och utvärderar luftkvalitetssituationen i länet, baserat på de tre årens mätningar och modelleringar. Detta uppdrag fullgörs genom föreliggande rapport. Ett underlag till rapporten har varit årssammanställningar av mätningar och modellberäkningar som IVL Svenska Miljöinstitutet har haft i uppdrag att ta fram (ref. 1, 2); för år 2014 har i skrivande stund rapporten om mätningar kommit (ref. 3). Mätningarna har genomförts av IVL och Opsis, och SMHI har svarat för modellberäkningarna. Luftguiden (ref. 4) har utgjort ett underlag för kapitel 2 om miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål. Det är i trafikmiljöer man idag ska söka efter normkritiska förhållanden i de allra flesta svenska tätorter. Detta är en följd av att utsläppen från värmeproduktion och industri under 1900-talet och framåt varit föremål för både ökade utsläppshöjder och reningsåtgärder. Därför har såväl mätningar som beräkningar inriktats mot gaturum med mycket trafik, i vissa fall även stora friliggande vägar. En del av mätningarna har dock utförts i s.k. urban bakgrund (alltså på avstånd från större gator). Arbetet har inriktats främst på tre föroreningskomponenter i MKN som anses som de viktigaste att följa upp, i bemärkelsen att det är dessa som i första hand kan tänkas uppnå normkritiska haltnivåer. Partiklar (PM10) 1 Kvävedioxid (NO 2 ) Bensen (C 6 H 6 ) Indikativa mätningar (se avsnitt 3.1) har under 2014 genomförts för ytterligare två föroreningar: Flyktiga organiska ämnen (VOC) Svaveldioxid (SO 2 ) Studien omfattar de tretton kommunerna i Jönköpings läns Luftvårdsförbund: Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo 1 PM10: Partiklar med diameter upp till 10 µm (s.k. aerodynamisk eller fallhastighetsekvivalent diameter). Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014 3

2 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål I detta kapitel beskrivs miljökvalitetsnormer och tillhörande utvärderingströsklar samt innebörden av reglerna. Vidare informeras om de mer långsiktiga miljökvalitetsmålen. En förklaring ges också av det i sammanhanget frekvent använda begreppet percentil. 2.1 Regelverk och styrmedel Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett regelverk i svensk miljörätt som fungerar som ett styrmedel i miljöarbetet. MKN avser utomhusluften och ska ta fasta på vad människan och naturen tål utan hänsyn till ekonomiska intressen eller tekniska förhållanden. MKN inbegriper förekomst och halt i luft av ett drygt tiotal luftföroreningskomponenter. Av dessa har tre PM10, NO 2 och bensen valts ut för här aktuellt kontrollarbete (motiveras i avsnitt 1.2). Till miljökvalitetsnormerna finns kopplat två nivåer av utvärderingströsklar, som styr hur kommunernas övervakning av luftkvaliteten ska utföras. De övre och nedre utvärderingströsklarna (ÖUT och NUT) styr med vilken omfattning och detaljeringsgrad som övervakning av luftföroreningshalter ska ske. För att kunna styra utvecklingen även på längre sikt har riksdagen infört nationella miljökvalitetsmål. Det här aktuella miljökvalitetsmålet är Frisk luft. Regeringen har fastställt preciseringar av miljökvalitetsmålet i denna rapport förkortat MMål genom att ange högsta halt av tio luftföroreningskomponenter. Dessa preciseringar anger i regel lägre haltnivåer än MKN men inte alltid lägre än NUT. Miljökvalitetsmålen innebär, i motsats till MKN och utvärderingströsklarna, inte några juridiska krav t.ex. på att kommunerna ska övervaka. Tabell 1 visar miljökvalitetsnormerna, utvärderingströsklarna och miljökvalitetsmålen för de studerade luftföroreningskomponenterna (varav SO 2 endast i de indikativa mätningarna). Tabell 1 Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar, samt preciseringar av de nationella miljökvalitetsmålen (avser år 2020). Haltenhet: µg/m 3. Ämne Haltmått Miljökvalitetsnorm (MKN) Övre utvärderingströskel (ÖUT) Nedre utvärderingströskel (NUT) Miljökvalitetsmål (MMål) Partiklar (PM10) Årsmedelvärde 40 28 20 15 Dygnsmedelvärde 36:e högsta/år (90-percentil) 1 50 35 25 30 1 Kvävedioxid (NO 2 ) Årsmedelvärde 40 32 26 20 Dygnsmedelvärde 8:e högsta/år (98-percentil) Timmedelvärde 176:e högsta/år (98-percentil) 60 48 36-90 72 54 60 Bensen (C 6 H 6 ) Årsmedelvärde 5 3,5 2 1 Svaveldioxid (SO 2 ) Dygnsmedelvärde 8:e högsta/år (98-percentil) Timmedelvärde 176:e högsta/år (98-percentil) 1 Miljökvalitetsmålet avser dock maxvärde som ej ska överskridas ( 100-percentil ). 100 75 50-200 150 100-4 Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014

2.2 Innebörden av miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar Miljökvalitetsnormerna (MKN) för här studerade ämnen får inte överskridas, dvs. är gränsvärdesnorm, skall-norm. MKN gäller på alla platser utomhus, med vissa undantag. Luftkvalitetsförordningen anger att de inte ska tillämpas för luften i vägtunnlar och i tunnlar för spårbunden trafik. Vidare anges att luften på arbetsplatser ska undantas. Med detta ska tolkas arbetsplatser där bestämmelser om hälsa och säkerhet på arbetsplatser tillämpas och dit allmänheten inte har tillträde. Tabell 2 visar översiktligt vad som ska utföras vid olika haltnivåer relativt MKN och trösklarna. För mer detaljerad information hänvisas till ref. 4. Tabell 2 Innebörden av miljökvalitetsnorm (MKN) respektive övre (ÖUT) och nedre (NUT) utvärderingströskel vad ska utföras vid olika haltnivåer? (Översikt) Haltnivå Över MKN Över ÖUT men under MKN Över NUT men under ÖUT Under NUT Vad ska utföras? Kontinuerliga mätningar Kommunen ska omedelbart underrätta Naturvårdsverket och länsstyrelse. Naturvårdsverket gör därefter bedömning av behovet av att upprätta ett åtgärdsprogram som berörd länsstyrelse eller kommun ska ta fram. Kontinuerliga mätningar Kontinuerliga mätningar (samverkansområden) respektive indikativa mätningar, beräkningar och/eller objektiv skattning (enskilda kommuner) Objektiv skattning och/eller beräkning Generellt har svenska kommuner svårast att klara MKN för partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ), speciellt i kritiska områden såsom starkt trafikerade gatumiljöer. 2.3 Haltmått - Percentiler Beräkningsresultaten tas fram för de statistiska haltmått som återfinns i miljökvalitetsnormerna. Dessa är formulerade för årsmedelvärden och vissa s.k. percentiler, ett statistiskt begrepp som innebär att halterna ligger under en viss nivå under en viss andel av tiden. Med 98-percentil av dygnsmedelvärden menas att 98 % av dygnsmedelvärdena under ett år ligger under angivet värde. Under 2 % av tiden är halten alltså högre än angivet värde, dvs. under 7 dygn. 90-percentilen av dygnsmedelvärden överskrids således 10 % av tiden och kan beräknas som medelvärdet av det 37:e och 38:e högsta dygnsmedelvärdet under året. 98-percentilen av timmedelvärden motsvaras på samma sätt av årets 176:e högsta timmedelvärde. Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014 5

3 Mätningar Mätningar av luftföroreningar utförs i de 13 kommunerna i Jönköpings län på uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund. De kontinuerliga mätningarna utförs av Opsis och de indikativa mätningarna av IVL Svenska Miljöinstitutet. Detta kapitel baseras på IVL:s årsvisa sammanställningar (ref. 1, 2 och 3). Jämförelser görs med miljökvalitetsnormer (MKN), övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT, NUT) och miljökvalitetsmålets precisering (se kapitel 2). 3.1 Kontinuerliga och indikativa mätningar har genomförts Under juni 2013 startades de kontinuerliga mätningarna av luftkvalitet i Jönköping inom ramen för samverkan i Jönköpings län. Kontinuerliga dygnsvisa mätningar av partiklar (PM10) utförs i gaturum på Barnarpsgatan och i urban bakgrund vid Lantmätaregränd. Därutöver genomförs mätningar av kvävedioxid (NO 2 ) i gaturum på Kungsgatan, där även veckovisa mätningar av bensen (C 6 H 6 ) registreras. Mätningar av PM10 på Barnarpsgatan och NO 2 på Kungsgatan har funnits sedan tidigare i Jönköpings kommuns regi och resultat finns därmed för hela 2013, medan mätningarna från Lantmätaregränd samt mätningarna för bensen på Kungsgatan startades i juni 2013. För de sistnämnda mätningarna blir därför för 2013 jämförelsen med miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål endast en indikation då inte ett helt kalenderår mätts. De timvisa kontinuerliga mätningarna av kväveoxider utförs med kemiluminiscensinstrument och de dygnsvisa mätningarna av PM10 med ett betaabsorptionsinstrument. För de veckovisa mätningarna av bensen används aktiv pumpad provtagning med efterföljande analys på gaskromatograf. Indikativa mätningar startades under år 2014 i alla de 13 kommunerna. Med indikativa mätningar menas mätningar som sker på en mätplats under kortare tid, dock minst 14 % av ett år enligt gällande föreskrifter, dvs. minst 51 dagar. Samma mätutrustning kan alltså flyttas runt till olika platser. Utöver PM10, NO 2 och bensen har indikativa mätningar utförts även för svaveldioxid (SO 2 ) och flyktiga organiska ämnen (VOC). I sistnämnda ämnesgrupp ingår bensen (C 6 H 6 ). Under 2014 utfördes veckovisa mätningar i gaturum i alla 13 kommunerna, en vecka per månad. Mätningarna av NO 2, SO 2 och VOC genomfördes med diffusionsprovtagare. Mätningarna av partiklar genomfördes med en intermittent provtagning, vilket innebär att luftprov tas femton minuter per timme under en vecka. IVL:s intermittenta provtagare består av samma system som används vid de kontinuerliga mätningarna. 3.2 Utvärderade resultat från kontinuerliga mätningar i Jönköping I var sitt avsnitt nedan presenteras och kommenteras de kontinuerliga mätningarna i Jönköpings tätort åren 2013 och 2014 avseende partiklar (PM10), kvävedioxid (NO 2 ) respektive bensen (C 6 H 6 ). Jämförelser görs med miljökvalitetsnorm. Slutsatser ges i avsnitt 5.1. 3.2.1 Partiklar (PM10) Kalenderåret 2013 var datatillgängligheten för PM10 vid Barnarpsgatan 89 % vilket ej uppfyller Naturvårdsverkets kvalitetskrav som på 90% (NFS 2013:11). Databortfallet inföll främst under perioden slutet av april - maj. Datatillgängligheten vid Lantmätaregränd för perioden juli december var 99 %. Mätningarna uppvisade högst halter på Barnarpsgatan (gaturum) under mars april, se Figur 1, då generellt en stor andel av partiklarna i luften härrör från uppvirvlat damm och slitagepartiklar från vägbanor. Under sommarmånaderna var det ingen stor skillnad mellan halterna i gaturum (Barnarpsgatan) och i urban bakgrund (Lantmätaregränd), medan det under vintermånaderna periodvis var något högre halter i gaturum. Årsmedelvärdet vid Barnarpsgatan var 17 µg/m 3 och överskred varken MKN, utvärderingströsklarna eller miljökvalitetsmålets precisering, se Tabell 3. Noteras bör dock att data saknas för delar av april 6 Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014

och maj då halterna normalt är förhöjda. För dygnsmedelvärden överskreds den nedre utvärderingströskeln (NUT) och miljökvalitetsmålet. För Lantmätaregränd under perioden juli-december låg halterna långt under MKN och miljökvalitetsmålet, men mätningarna inbegrep inte våren 2013 då halterna var som högst. Figur 1 År 2013: Dygnsmedelvärden av PM10 i gaturum vid Barnarpsgatan (januari december) samt urban bakgrund vid Lantmätaregränd (26 juni 31 december). Tabell 3 År 2013: Års-/periodmedelvärden PM10 samt antal dygn som överskred haltnivåerna för MKN, ÖUT och NUT samt miljökvalitetsmålets precisering; Barnarpsgatan (gaturum) respektive Lantmätaregränd (urban bakgrund). Observera att kvalitetskravet för datatillgänglighet enligt NFS 2013:11 ej är uppfyllt. Barnarpsgatan Datatillgänglighet (%) 89 99 90 Lantmätaregränd MKN ÖUT NUT Miljömål 1 kvalitets- Års-/periodmedelvärde (µg/m 3 ) 17 9,6 40 28 20 15 Antal dygn med > 50 µg/m 3 14 0 35 Antal dygn med > 35 µg/m 3 30 0 35 Antal dygn med > 30 µg/m 3 38 0 0 Antal dygn med > 25 µg/m 3 43 1 35 1) Resultat för perioden juni-december 2013. Kalenderåret 2014 hade alla redovisade mätningar löpt på helårsbasis (1 januari-31 december). Datatillgängligheten var 93 % på Barnarpsgatan (gaturum) och 96 % vid Lantmätaregränd (urban bakgrund), vilket är godkänt enligt NFS 2013:11. Mätningarna uppvisade högst halter under mars april, såväl vid Barnarpsgatan som vid Lantmätaregränd, se Figur 2. Under våren var halterna högre i gaturum på Barnarpsgatan jämfört med halterna i urban bakgrund vid Lantmätaregränd, vilket kan förklaras med att en stor andel av partiklarna i luften härrör från uppvirvlat damm och slitagepartiklar från vägbanor under denna del av året. Under 2014 överskreds varken MKN eller utvärderingströsklarna för årsmedelvärde vid de båda mätstationerna, däremot tangerades miljökvalitetsmålets precisering på Barnarpsgatan, se Tabell 4. Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014 7

Dessutom överskreds NUT samt miljökvalitetsmålets precisering med avseende på dygnsmedelvärde på Barnarpsgatan, och miljökvalitetsmålets precisering för dygnsmedelvärde överskreds vid båda stationerna. Figur 2 År 2014: Dygnsmedelvärden av PM10 vid Barnarpsgatan (gaturum) och Lantmätaregränd (urban bakgrund) i Jönköping. Tabell 4 År 2014: Årsmedelvärden PM10 samt antal dygn som överskred gränshalterna för MKN, ÖUT och NUT samt miljökvalitetsmålets precisering; Barnarpsgatan (gaturum) respektive Lantmätaregränd (urban bakgrund). Barnarpsgatan Lantmätaregränd Datatillgänglighet (%) 93 96 90 MKN ÖUT NUT Miljökvalitetsmål Års-/periodmedelvärde (µg/m 3 ) 15 11 40 28 20 15 Antal dygnsmedelvärden >50 µg/m 3 6 0 35 >35 µg/m 3 16 4 35 >30 µg/m 3 27 9 0 >25 µg/m 3 42 17 35 3.2.2 Kvävedioxid (NO 2 ) Kalenderåret 2013 var datatillgängligheten för mätningarna av NO 2 vid Kungsgatan var 90 %, vilket uppfyller Naturvårdsverkets kvalitetskrav. En stor del av databortfallet förekom under större delen av juni, se Figur 3. Årsmedelvärdet, 24 µg/m 3, låg under MKN och utvärderingströsklarna, men över miljökvalitetsmålets precisering. För dygns- och timmedelvärdena överskreds ÖUT och därmed också miljökvalitetsmålets preciseringar, se Tabell 5. 8 Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014

Figur 3 År 2013: Timmedelvärden av NO 2 vid Kungsgatan. Tabell 5 År 2013: Års-, dygns- och timmedelvärden NO 2 vid Kungsgatan jämfört med MKN, ÖUT, NUT samt miljökvalitetsmålets preciseringar. Datatillgänglighet (%) 90 90 Kungsgatan MKN ÖUT NUT Miljökvalitetsmål Årsmedelvärde (µg/m 3 ) 24 40 32 26 15 Antal dygnsmedelvärden > 60 µg/m 3 4 7 > 48 µg/m 3 15 7 > 36 µg/m 3 55 7 Antal timmedelvärden > 90 µg/m 3 46 175 > 72 µg/m 3 183 175 > 60 µg/m 3 420 175 > 54 µg/m 3 613 175 Kalenderåret 2014 var datatillgängligheten för mätningarna av NO2 i gaturum vid Kungsgatan 95 procent, se Figur 4. Den största delen av databortfallet förekom i januari och november. Årsmedelvärdet låg under MKN och utvärderingströsklarna, men över miljökvalitetsmålets precisering. För dygns- och timmedelvärdena överskreds NUT och för timmedelvärdet även miljökvalitetsmålets precisering, se Tabell 6. Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014 9

Figur 4 År 2014: Timmedelvärden av NO2 i gaturum vid Kungsgatan. Tabell 6 År 2014: Års-, dygns- och timmedelvärden NO2 i gaturum vid Kungsgatan i Jönköping 2014 jämfört med MKN, ÖUT, NUT samt miljökvalitetsmålets preciseringar. Kungsgatan MKN Datatillgänglighet (%) 95 90 3 21 40 > 60 µg/m3 0 7 3 1 3 27 Årsmedelvärde (µg/m ) ÖUT NUT Miljökvalitetsmål 32 26 15 Antal dygnsmedelvärden > 48 µg/m > 36 µg/m 7 7 Antal timmedelvärden > 90 µg/m3 6 3 61 3 202 3 347 > 72 µg/m > 60 µg/m > 54 µg/m 3.2.3 175 175 175 175 Bensen (C6H6) Kalenderåret 2013: Mätningarna av bensen vid Kungsgatan utfördes veckovis under perioden juni december, totalt 23 veckor, se Figur 5. Enligt MKN:s kvalitetskrav krävs mätningar under 20 veckor jämnt fördelat under ett kalenderår. Periodmedelvärdet var 0,7 µg/m3, vilket är lägre än MKN, utvärderingströsklarna samt miljökvalitetsmålets precisering. Noteras bör dock att mätningar under flera vintermånader då halterna normalt är som högst saknas, vilket kan innebära ett underskattat årsmedelvärde. 10 Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014

Figur 5 År 2013: Veckomedelvärden (23 veckor) av bensen på Kungsgatan juni december jämfört med MKN, ÖUT och NUT samt miljökvalitetsmålets precisering. Kalenderåret 2014: Mätningarna av bensen i gaturum vid Kungsgatan utfördes veckovis under perioden januari december, totalt 20 veckor, se Figur 6. Enligt MKN:s kvalitetskrav krävs en datatäckning på 35 procent, d.v.s. minst 18 veckor jämnt fördelat under ett kalenderår, för att betraktas som kontinuerlig. Årsmedelvärdet var 1,8 µg/m 3, vilket är lägre än MKN och utvärderingströsklarna, men högre än miljökvalitetsmålets precisering (1 µg/m 3 ). Figur 6 År 2014: Veckomedelvärden (20 veckor) av bensen i gaturum vid Kungsgatan januari december jämfört med MKN, ÖUT och NUT samt miljökvalitetsmålets precisering. Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014 11

3.3 Resultat från de indikativa mätningarna i länet (år 2014) Under 2014 utfördes veckovisa indikativa mätningar i gaturum av PM10, NO 2, SO 2 och VOC (vari ingår bensen) i Jönköpings läns kommuner. Mätningarna utfördes en vecka per månad i vardera kommunen. I detta avsnitt redovisas vecko- och årsmedelvärden för partiklar, kvävedioxid och bensen liksom även årsmedelvärden för svaveldioxid. Man kan jämföra de redovisade värdena (årsmedelvärden) med miljökvalitetsnormen (MKN), men man ska ha i minnet att mätningarna på varje plats inte pågått under hela året utan under en vecka per månad. Utförliga mätprotokoll finns i ref. 3. 3.3.1 Partiklar (PM10) I Figur 7 redovisas de veckovisa mätningarna, en vecka/månad, av PM10 som utfördes 2014 i Jönköpings län, och i Tabell 7 redovisas årsmedelvärdena för respektive kommun. Partikelhalten var högst i Jönköpings kommun under nästan hela året. Under juni månad var dock halterna högre i Nässjö och Värnamo, vilka är länets största kommuner efter Jönköping. Årsmedelvärdet var högst i Jönköping (19 µg/m 3 ), följt av Nässjö (15 µg/m 3 ) och Värnamo (15 µg/m 3 ). De andra kommunernas årsmedelvärde låg på ungefär samma nivå, runt 10 µg/m 3, och haltnivåerna följdes väl åt under hela året. Ingen kommun överskred MKN eller utvärderingströsklarna för årsmedelvärde. Miljökvalitetsmålets precisering överskreds dock i Jönköping och tangerades i Nässjö och Värnamo. Tabell 7 Årsmedelvärden av PM10 år 2014 i de tretton kommunerna. Kommun Årsmedelvärde PM10 (µg/m 3 ) Aneby 8,1 Eksjö 10 Gislaved 12 Gnosjö 11 Habo 10 Jönköping 19 Mullsjö 9,6 Nässjö 15 Sävsjö 10 Tranås 12 Vaggeryd 11 Vetlanda 11 Värnamo 15 12 Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014

Figur 7 Medelvärden av de veckovisa mätningarna av PM10 i de tretton kommunerna i Jönköpings län under 2014. PM2,5: Mätningar utfördes även av PM2,5 i Habo, Mullsjö och Vetlanda. Årsmedelvärdet var något lägre i Mullsjö, 4,7 µg/m 3 än i Habo och Vetlanda, där årsmedelvärdena var 5,5 µg/m 3 respektive 5,4 µg/m 3, se Tabell 8. I Figur 8 syns att variationen i halter i de tre olika kommunerna följdes väl åt under året. Ingen av kommunerna överskred MKN, ÖUT, NUT eller miljökvalitetsmålets precisering. PM2,5 härrör främst från långväga transporterade partiklar och PM10 härrör från lokalt producerade partiklar. Kvoten mellan PM10 och PM2,5 var tämligen ensartad och höll sig kring värdet 2. Tabell 8 Årsmedelvärden av PM10 och PM2,5 år 2014 för tre av kommunerna. PM2,5 (µg/m 3 ) PM10 (µg/m 3 ) Kvot Habo 5,5 10 1,8 Mullsjö 4,7 9,6 2,1 Vetlanda 5,4 11 2,1 Figur 8 Medelvärden av de veckovisa mätningarna av PM2,5 i de tretton kommunerna i Jönköpings län under 2014. Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014 13

3.3.2 Kvävedioxid (NO 2 ) I alla de tretton kommunerna utfördes under 2014 indikativa mätningar av NO 2 som veckomedelvärden. I Figur 9 jämförs halterna av NO 2 mellan de olika kommunerna. Månadsmedelvärdena av NO 2 var betydligt högre i Jönköpings tätort jämfört med övriga kommuner. Halterna var dock i samma nivå som resultaten från de kontinuerliga mätningarna. Generellt var halterna i Aneby och Gnosjö lägst. Utöver Jönköping var halterna av NO 2 högst i Tranås. Årsmedelvärden för de olika kommunerna presenteras i Tabell 9. Samtliga kommuner, med undantag av Jönköping, underskred MKN, utvärderingströsklarna samt miljökvalitetsmålets precisering med avseende på årsmedelvärde med god marginal. I Jönköpings tätort, där årsmedelvärdet var 25 µg/m 3, överskreds däremot miljökvalitetsmålets precisering, medan NUT tangerades. Tabell 9 Årsmedelvärden av NO 2 år 2014 i de tretton kommunerna. Kommun Årsmedelvärde NO 2 (µg/m 3 ) Aneby 4,7 Eksjö 10 Gislaved 7,2 Gnosjö 4,4 Habo 6,8 Jönköping 25 Mullsjö 5,3 Nässjö 9,7 Sävsjö 6,0 Tranås 13 Vaggeryd 7,0 Vetlanda 8,5 Värnamo 8,4 Figur 9 Medelvärden av de veckovisa mätningarna av NO 2 i de tretton kommunerna i Jönköpings län under 2014. 3.3.3 Svaveldioxid (SO 2 ) I alla de tretton kommunerna utfördes under 2014 indikativa mätningar av SO 2 som veckomedelvärden. Halterna var mycket låga; flera av veckomedelvärdena låg under detektionsgränsen. I Figur 10 presenteras årsmedelvärdena av SO 2 i de olika kommunerna. Högst årsmedelvärde uppvisades i Gnosjö och lägst i Tranås. Under december uppmättes i samtliga kommuner de högsta 14 Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014

halterna, högst var veckomedelhalten i Jönköping (1,6 µg/m 3 ). Årsmedelvärdena låg dock långt under MKN, ÖUT och NUT. Figur 10 Årsmedelvärde år 2014 av SO 2 från de veckovisa mätningarna av SO2 i de tretton kommunerna i Jönköpings län. 3.3.4 Bensen (C 6 H 6 ) I Figur 11 presenteras veckomedelvärden av bensen från de tretton kommunerna i länet. Precis som för de kontinuerliga mätningarna visade mätningarna med diffusionsprovtagare att halterna var högst under vintermånaderna. Halterna var under året generellt högst i Jönköping, men med högst veckomedelvärde i Aneby under vecka 8 och Vetlanda under vecka 15. Enstaka höga veckomedelvärden av bensen beror vanligen på lokala utsläpp från till exempel vedeldning och träffar med äldre bilar (veteranbilar och amerikanare ), vilket troligen var fallet för Vetlanda. Årsmedelvärden för de olika kommunerna presenteras i Tabell 10. Samtliga kommuner underskred MKN och utvärderingströsklarna (årsmedelvärde). Miljökvalitetsmålets precisering överskreds i Jönköpings kommun, men klarades i övriga kommuner. Figur 11 Veckomedelvärden av bensen i de tretton kommunerna i Jönköpings län under 2014. Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014 15

Tabell 10 Årsmedelvärden av bensen i de tretton kommunerna. Kommun Bensen (µg/m 3 ) Aneby 0,71 Eksjö 0,61 Gislaved 0,54 Gnosjö 0,56 Habo 0,58 Jönköping 1,3 Mullsjö 0,52 Nässjö 0,70 Sävsjö 0,65 Tranås 0,76 Vaggeryd 0,52 Vetlanda 0,82 Värnamo 0,62 16 Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014

4 Modellberäkningar SMHI har utfört beräkningar med haltberäkningssystemet SIMAIR-väg för upp till tio gator i varje deltagande kommun. Genomförandet skedde under åren 2013, 2014 och 2015; beräkningarna avsåg åren 2010, 2012 respektive 2014 (för bensen 2011 istället för 2012 p.g.a. beräkningstekniska problem). Tidseftersläpningen de första åren sammanhängde dels med senare övervunna problem med att på kort tid preparera ett nytt beräkningsår till beräkningsmodellen, dels att beräkningarna skulle rapporteras till Datavärdskapet redan 31 mars, vilket sedermera har ändrats till 30 juni. I detta kapitel presenteras beräknade halter av partiklar (PM10), kvävedioxid (NO 2 ) och bensen (C 6 H 6 ). Beräkningarna avser gaturum där de högsta koncentrationerna i respektive tätort misstänks kunna förekomma, till följd av trafikbelastning samt reducerad ventilation orsakat av utformningen av gaturummet. Resultaten jämförs med gällande miljökvalitetsnormer (MKN), utvärderingströsklar övre och nedre (ÖUT, NUT) och miljökvalitetsmål. Detta kapitel baseras delvis på IVL:s årsvisa sammanställningar av mätningar och beräkningar (ref. 1 och 2). 4.1 Modellsystemet SIMAIR-väg Beräkningarna har utförts med modellsystemet SIMAIR-väg (ref. 5). SIMAIR-väg utvecklades av SMHI tillsammans med Trafikverket (dåvarande Vägverket). Motivet var att möjliggöra att relativt enkelt beräkna föroreningshalter vid gator och vägar samt jämföra med miljökvalitetsnormer och tillhörande utvärderingströsklar. 2 Med SIMAIR-väg kan man beräkna halter av partiklar, kvävedioxid, bensen och kolmonoxid. Halterna av kolmonoxid har dock minskat mycket kraftigt de senaste årtiondena och är därför i regel inte av intresse att beräkna. En av fördelarna med SIMAIR-väg är att man får fram totalhalter, direkt jämförbara med de svenska miljökvalitetsnormerna. Totalhalterna erhålls genom en metodik där tidsserier av bakgrundshaltbidrag på olika geografiska skalor tas fram i ett förberedande beräkningssteg som SMHI årligen genomför för ett stort antal orter. En modellberäkning med SIMAIR-väg innebär tidsstegning timme för timme genom ett års meteorologiska data samt genom i förväg framtagna föroreningsdata för bakgrundshalter. I sistnämnda framtagningsprocess kommer flera olika hjälpmodeller till användning som beskrivs i underavsnitt som följer. Modellanvändaren behöver förse modellen med detaljerade data främst trafikflöden och gaturumsgeometri såsom gaturumsbredd och hushöjde för de gatuavsnitt man väljer att göra beräkningar för. För framtidsscenarier tas hänsyn till förändrade emissionsfaktorer för fordonsparken och förändringar i intransporten av luftföroreningar (ref. 6, 7). 4.1.1 Totalhalten beräknas som haltbidrag från olika geografiska skalor Totalhalten i beräkningarna med SIMAIR-väg sätts samman av föroreningsbidragen från flera olika geografiska skalor. Det lokala haltbidraget från den gata man just beräknar adderas till de större skalornas haltbidrag: Övriga vägar och andra källor runtom i tätorten (urbana haltbidraget) respektive från övriga Sverige och utlandet (regionala haltbidraget). Observera skillnaden mellan urbant haltbidrag och urban bakgrundshalt. Det förstnämnda avser haltbidraget från källor inom den aktuella tätorten, medan den senare inkluderar även de mer avlägsna källorna. Begreppet urban bakgrundshalt kan konkretiseras som en tätortshalt som kan uppmätas på behörigt avstånd från främst gator med betydande trafik. Denna typ av halt förekommer t.ex. i mindre parker eller på gågator. Även mätningar i taknivå kan ofta sägas visa en urban bakgrundshalt. Denna halt beräknas således i ett förberedande beräkningssteg och adderas i SIMAIR-väg till det lokala haltbidraget från den studerade gatan/vägen. 2 Senare har även modellvarianterna SIMAIR-korsning och SIMAIR-ved utvecklats, den förstnämnda för yttäckande beräkningar på lite större skala än SIMAIR-vägs gaturumsmiljö, medan SIMAIR-ved utvecklades för beräkning i områden med småskalig vedeldning. Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014 17

4.1.2 Modeller för lokala haltbidrag och bakgrundshaltbidrag För det lokala haltbidraget från den enskilda gatan/vägen innehåller SIMAIR-väg speciella småskaliga modeller för bebyggda respektive obebyggda sträckor. Det urbana haltbidraget beräknas i 1 1 kmrutor med en urbanskalig modell främst gjord för marknära utsläpp; för höga källor utnyttjas istället SMHIs lokalskaliga spridningsmodell Dispersion (ref. 8). Bidragen från övriga Sverige och utlandet är framtagna med SMHIs regionalskaliga spridningsmodell MATCH, Mesoscale Atmospheric Transport and Chemistry model (ref. 9). 4.1.3 Uppvirvling av partiklar För partiklar beräknar SIMAIR-väg även uppvirvlingsbidraget, varvid hänsyn tas till dubbrivning och eventuell sandning som ökar vägbanans depå av uppvirvlingsbart material. Hänsyn tas också till nederbörd som binder vägdammet och till efterföljande upptorkning. För kväveoxider (NO X ) beräknas den hälsomässigt intressanta delen, nämligen halten av kvävedioxid (NO 2 ). SIMAIR-väg beräknar även bensenhalter. 4.1.4 Kalibrering mot mätdata för Jönköping För Jönköping kunde beräknade värden kalibreras mot mätdata för PM10 (Barnarpsgatan) och NO 2 (Kungsgatan) för beräkningsåren 2010 och 2012. Använda korrektionsfaktorer redovisas i Tabell 11. För år 2014 fanns inte kompletta mätningar tillgängliga i tid för att genomföra korrigeringar. Tabell 11 Korrektionsfaktorer som använts för Jönköping baserat på jämförelser Mätt/Beräknat. Beräkningsår Årsmedel 90-perc. dygn PM10 NO2 Bensen Årsmedel 98-percentil dygn 98-percentil timme Årsmedel 2010 0,73 0,63 1,18 1,43 1,43 Ingen korr. 2012 0,97 1,1 0,93 1,13 1,25 Ingen korr. 2014 Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. 4.2 Indata Beräkningarna baseras på trafikdata och gaturumsgeometrier för de studerade gatuavsnitten, indata från olika datakällor för att beräkna bakgrundshalter, samt meteorologiska data. 4.2.1 Indata för de studerade gatuavsnitten Varje kommun i studien har valt ut upp till tio gatuavsnitt att göra beräkningar för. Urvalet har gjorts med syfte att fånga de gator (vägar) som har högst haltbelastning relativt miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar. För dessa platser har Trafikverkets oftast grova data ersatts av trafik- och gatugeometriska data som respektive kommun har tagit fram. 4.2.2 Indata för beräkning av bakgrundshalter Indata i form av geografiskt fördelade emissioner från olika källtyper i Sverige härrör från SMED, Svenska MiljöEmissionsData (ref. 10). Grunden för trafikemissionsdelen är Trafikverkets rikstäckande trafikkartläggning, som kombineras med data från den europeiska emissionshandboken HBEFA (ref. 11). Utländska emissionsdata har tagits fram av SMHI (ref. 12) baserat på PRIMES energiprognoser framtagna av IIASA, International Institute for Applied System Analysis (ref. 13). De utländska och svenska emissionerna utgör indata till MATCH-Europa och MATCH-Sverige för beräkning av transport och kemisk omvandling för långväga transporterade ämnen. Resultatet från dessa beräkningar kategoriseras i SIMAIR-väg som regional bakgrundshalt och avser intransporten av luftföroreningar över den aktuella tätorten. Då kvävedioxid eller partiklar (PM10) beräknas görs även en jämförelse med mätdata från norska och svenska mätstationer i regional bakgrund. 18 Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014

Mätningar och modellresultat assimileras med en tvådimensionell variationsanalys för att skapa en syntes av modeller och mätningar. En förfining av indata görs för tätortsmiljön. Utsläppen av de olika ämnena finns geografiskt fördelade med upplösningen 1 km. Utifrån dessa data görs för tätorter beräkningar av urbant haltbidrag dvs. från utsläpp i den egna tätorten med denna upplösning. Det framräknade urbana bakgrundshaltbidraget varierar alltså med läget i tätorten. 4.2.3 Meteorologiska data Meteorologiska data är hämtade från SMHIs analyssystem för väderobservationsdata, Mesan Mesoskaligt analyssystem (ref. 14). I Mesan interpoleras data, från olika typer av observationssystem, till ett rikstäckande nät av analyspunkter med tätheten 11 km. Analyserna från Mesan för var tredje timme används till MATCH-Sverige samt efter interpolering till 1 1 km täthet och timvisa data till de urbana och lokala spridningsmodellerna i SIMAIR-väg. Beräkningar har utförts med meteorologiska data extraherat för respektive tätort, för det år som beräkningarna har avsetts gälla och som trafikdata i möjligaste mån avser. Vidare har använts emissionsfaktorer och föroreningsdata (haltbakgrund) för samma år. 4.3 Beräkningsresultat SMHI har producerat och inrapporterat beräkningsresultat och -förutsättningar enligt avsnitt 4.3.1. Resultaten sammanfattas i avsnitten 4.3.2-4.3.4 med hjälp av stapeldiagram över ogynnsammaste gata i beräkningarna för varje kommun, för åren 2010 och 2012 hämtade från de årsvisa rapporter som IVL Svenska Miljöinstitutet haft i uppdrag att ta fram (ref. 1 och 2). Diagrammen har samlats treårsvis för de tretton kommunerna 3, sorterade i ett avsnitt vardera för de tre studerade föroreningskomponenterna. I kapitel 5 görs en samlad utvärdering av resultaten av mätningar och beräkningar. Resultat för alla beräknade gator visas i Bilaga 1. 4.3.1 Inrapporterade beräkningsresultat och -förutsättningar SMHI har varje år under kontraktsperioden (2013-2015) rapporterat in modellberäkningarna för de tretton kommunerna till Naturvårdsverkets Datavärdskap, som innehas av IVL, samt till respektive kommun och Länsstyrelsen. Därefter har IVL gjort en årlig sammanställning av både mätningar och beräkningar. Följande komponenter har ingått i SMHIs inrapportering av beräkningar: A) Halttabeller som visar resultaten för alla beräknade gator i varje kommun, för de tre ämnena och de tre beräkningsåren. Redovisas i Bilaga 1. B) Kartor för varje kommun där de upp till tio gatuavsnitten markerats med olika färg beroende på vilket haltintervall halten beräknats ligga inom. Intervallen har avpassats för att indikera hur halten ligger i förhållande till miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar. Även lägre halter visas i olika färgindikerade intervall. C) Utförliga halttabeller med sidoinformation till det som ges i A). En tabellsida per gata och ämne. D) Indatatabeller för gatudata trafikmängder och gaturumsgeometrier. E) Datavärdskapets kortfattade inrapporteringsmall för beräkningar som anger vissa nyckeldata. 4.3.2 Partiklar (PM10) I figurerna 12-13 visas resultaten för de tre beräkningsåren 2010, 2012 och 2014. Det är den ogynnsammaste beräknade halten för respektive kommun som redovisas. De presenterade haltmåtten årsmedelvärden i Figur 1 och 90-percentil av dygnsmedelvärden i Figur 2 är desamma som återfinns i miljökvalitetsnorm och utvärderingströsklar. Jämför Tabell 1. 3 Två kommuner, Habo och Mullsjö, har inte kommit med i de diagram som framställts för år 2010 pga. insamlingstekniska skäl. Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014 19

a) 2010 b) 2012 c) 2014 25 PM10 Årsmedel 20 Årsmedelhalt PM10 [µg/m3] 15 10 MKN 40 µg/3 ÖUT 28µg/m3 NUT 20µg/m3 MMÅL 15µg/3 5 0 Figur 12 Högsta beräknade årsmedelhalter av PM10 för respektive år och kommun. Miljökvalitetsnorm (MKN), övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT, NUT) samt miljömål (MMål) är markerade; i c-figuren markeras nivåöverskridande med respektive färg. 20 Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014

a) 2010 b) 2012 c) 2014 45 PM10 90-percentil dygnsmedel 40 90-percentil av dygnsmedelhalt PM10 [µg/m3] 35 30 25 20 15 10 MKN 50 µg/3 ÖUT 35µg/m3 MMÅL 30µg/3 NUT 25µg/m3 Halt 5 0 Figur 13 Högsta beräknade 90-percentiler av dygnsmedelhalter PM10 för respektive år och kommun. Miljökvalitetsnorm (MKN), övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT, NUT) samt miljömål (MMål) är markerade; i c-figuren markeras nivåöverskridande med respektive färg. Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014 21

4.3.3 Kvävedioxid (NO 2 ) I figurerna 14-16 visas resultaten för de tre beräkningsåren 2010, 2012 och 2014. Det är den ogynnsammaste beräknade halten för respektive kommun som redovisas. De presenterade haltmåtten årsmedelvärden i Figur 14 och 98-percentil av dygns- respektive timmedelvärden i figurerna 15 och 16 är desamma som återfinns i miljökvalitetsnorm och utvärderingströsklar. Jämför Tabell 1. a) 2010 b) 2012 c) 2014 35 NO2 Årsmedelhalt 30 25 NO2 [µg/m3] 20 15 MKN 40µg/m3 ÖUT 32µg/m3 NUT 26µg/m3 MMÅL 20µg/m3 10 5 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Figur 14 Högsta beräknade årsmedelhalt av NO 2 för respektive år och kommun. Miljökvalitetsnorm (MKN), övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT, NUT) samt miljömål (MMål) är markerade; i c-figuren markeras nivåöverskridande med respektive färg. 22 Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014

a) 2010 b) 2012 c) 2014 60 NO2 98-percentil dygnsmedelhalt 50 40 NO2 [µg/m3] 30 MKN 60µg/m3 ÖUT 48µg/m3 NUT 36µg/m3 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Figur 15 Högsta beräknade 98-percentil av dygnsmedelhalter NO 2 för respektive år och kommun. Miljökvalitetsnorm (MKN), övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT, NUT) samt miljömål (MMål) är markerade; i c-figuren markeras nivåöverskridande med respektive färg. Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014 23

a) 2010 b) 2012 c) 2014 70 NO2 98-percentil timmedelhalt 60 50 NO2 [µg/m3] 40 30 MKN 90µg/m3 ÖUT 72µg/m3 NUT 54µg/m3 MMÅL 60µg/m3 20 10 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Figur 16 Högsta beräknade 98-percentil av timmedelhalter NO 2 för respektive år och kommun. Miljökvalitetsnorm (MKN), övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT, NUT) samt miljömål (MMål) är markerade; i c-figuren markeras nivåöverskridande med respektive färg. 24 Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014

4.3.4 Bensen (C 6 H 6 ) I Figur 17 visas resultaten för de tre beräkningsåren 2010, 2011 (ej 2012 p.g.a. beräkningstekniska problem för bensen) och 2014. Det är den ogynnsammaste beräknade halten för respektive kommun som redovisas. Det presenterade haltmåttet årsmedelvärde är detsamma som återfinns i miljökvalitetsnorm och utvärderingströsklar. Jämför Tabell 1. a) 2010 b) 2011 c) 2014 1.4 Bensen Årsmedel 1.2 1 Bensen [µg/m3] 0.8 0.6 0.4 Mmål 1µg/m3 0.2 0 Figur 17 Högsta beräknade årsmedelhalter av bensen (C 6 H 6 ) för respektive år och kommun. Miljökvalitetsnorm (MKN), övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT, NUT) samt miljömål (MMål) är markerade; i c-figuren markeras nivåöverskridande med respektive färg. Nr. 2015-53 SMHI - Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - mätningar och beräkningar t.o.m. 2014 25