AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

Relevanta dokument
Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

Ledarskap och partnerskap

Välkomna till Uppsala och Klimatkommunernas årsmöte 2016

Färdplan klimatneutralt Uppsala

Uppsala kommuns arbete med systematisk uppföljning. Rebecca Sandström Avdelningen för Hållbar utveckling Uppsala kommun

Stadens möjligheter ett Uppsala perspektiv

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Klimatkontrakt för Hyllie

Uppsala klimatprotokoll - Period II JUNI 2012 JUNI 2015

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete. Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun. ordförande, Miljönämnden

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Effektivare energi- och transportanvändning. Tre prioriterade miljöområden

Klimat- bokslut 2010

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Vad händer med vårt klimat?

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR

Klimatbokslut 2014 Maj 2015

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel september 2010, Borås

Industrin och klimatet till Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar

Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Ekologi Så fungerar naturen

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimatplan för Örebro kommun

Klimatrapport rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Hållbara och miljövänligare val i vardagen för bostadsföretag och boende

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Askor i Sverige Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

2014 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Urban struktur Göteborg /

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Fossiloberoende fordonspark 2030

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

XX-nämndens Verksamhetsplan Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Miljöenkät inför kommunvalet 2014

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Biogasutbildning i Kalmar län

begränsad klimatpåverkan

Energiförbrukning 2009

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Intern klimatavgift Örebro kommun

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2

Biobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi. Cecilia Sundberg Institutionen för energi och teknik, SLU

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Resilienta mikroregioner

Helsingborg - unika förutsättningar

Icke-teknisk sammanfattning

Byt vanor. och res klimatsmart

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Plastpåsar Myter och sanningar

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Klimatstrategi i Sollentuna

Lokala miljömål Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

SCAs hållbara värdekedja Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi

KLIMATBOKSLUT (Räkenskapsåret 2014) Toyota Sweden AB

Energigaser bra för både jobb och miljö

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Nej. 7. Vad är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetande Studerande Sjukskriven, föräldraledig, arbetssökande Pensionär Annat

En hållbar utveckling

Konkurrenskraft och Klimatmål

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Miljöstatistik utsläppens drivkrafter

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

2014 DoA Fjärrvärme. Alingsås Energi Nät AB

2014 DoA Fjärrvärme. Statkraft Värme AB. Åmål

Transkript:

AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län

Hur når vi ett fossilbränslefritt och klimatpositivt Uppsala län? Björn Sigurdson, klimatstrateg, Uppsala kommun Cecilia Sundberg, Institutionen för energi och teknik, SLU (& Industriell ekologi, KTH)

Planetens tak golv bild

Innehåll Klimatutmaningen: från globalt till lokalt Uppsala kommuns framtidsscenarier med slutsatser med bäring på länet Förslag till nya mål för Uppsala kommun något för RUS? Hur kan målen se ut i nya RUS? Vilka är de viktigaste områdena för en klimatomställning? Strategier Actions!

FNs IPCC / Klimatpanel 2013-14 Enda scenariet som med sannolikhet klarar 2- gradersmålet RCP - Representative Concentration Pathways

Ny prognos 2015 från SMHI: Årsmedeltemperatur RCP4.5 RCP8.5

Uppsalas utsläpp och klimatmål 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 Växthusgaser tusen ton CO2e Semester-resor Jordbruk, Djur, VA, etc Lokala transporter, AM Energianvändning Mål 2020: 400 200 Mål 2050: nära noll 0 1990 2000 2014 2020 2030 2040 2050 Invånare: 151 000 210 000 340 000 Historiska utsläpp Mål / Målbild

Klimatfärdplan Uppsala 2015 8 Tillsammans med Uppsala klimatprotokoll Modellerings-program 2012-15 Stockholm Environment Institute SLU med stöd av Uppsala Universitet

Dagens ambitioner EU-nationellt-lokalt når nog målet 2020. Men inte målet 2050! 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 Växthusgaser tusen ton CO2e Nationell politik tom 2014 Starkare nationell politik troliga förslag i NV Nationell klimatfärdplan& Fossilbränslefrihet på väg Uppsala klimatprotokoll 200 Mål 2050: nära noll 0 1990 2000 2014 2020 2030 2040 2050 Invånare: 151 000 210 000 340 000 Historiska utsläpp Mål / Målbild

Övergripande slutsatser från Uppsala klimatfärdplan Klimatneutralitet är inte tillräckligt. Omställningar inom alla områden. Bädda för systemskiften nu. Stora samhällstag komplexa frågor, komplexa svar. Se samhällsprocesser inte sektors-stuprör Miljödriven affärs- och verksamhetsutveckling, alla nivåer. Övrigt miljöarbete blir centralt. Förnybara material i avgiftade kretslopp. Ekosystemtjänster Stad och land i samspel Visioner om den goda världen

FNs IPCC / Klimatpanel 2013-14 Enda scenariet som med sannolikhet klarar 2- gradersmålet RCP - Representative Concentration Pathways

1 800 1 600 1 400 1 200 Förslag till nya klimatmål för Uppsala kn Växthusgaser tusen ton CO2e Semester-resor Jordbruk, Djur, VA, etc Lokala transporter, AM Energianvändning 1 000 800 600 400 200 0 1990 2000 2014 2020 2030 2040 2050 2070-200 Historiska utsläpp Mål / Målbild Invånare: 151 000 210 000 305 000 Fossilfritt 2030 lokalt Mål 2040: nära noll: -90% Klimatpositivt: Mål 2050: noll -100 % Mål 2050: < noll -110 %

Fossilfritt Uppsala 2030 - utmaningarna och möjligheterna På gång: - Vattenfall byter från torv till biobränslen ca 2020 - Eldningsolja i enskilda fastigheter på väg att fasas ut Stor utmaning med möjlighet till tyst och mindre hälsovådlig trafik - Elektrifiering av transportsystemet (el, vätgas) kompletterat med förnybara drivmedel Dessutom Även med stor utbyggnad av exempelvis solceller kommer Uppsala troligen använda mer el än vad som kan produceras lokalt. Fossilfri nordisk el-produktion? Grön el? En mycket stor utmaning för 2040 med möjlighet till forskning och näringslivsutveckling: - Fossil plast i avfallsförbränningen (0,7 ton/inv, = utsläpp fr personbilar)

Klimatpositivt? En start: Kol-infångning genom energikombinat till produktanvändning eller jordbättring - direkta lokala noll- och minus-utsläpp Exempel: cracking av metan till fast kol och vätgas (CarboNext), nästa generation fjärrvärme-produktion kan ex göras genom pyrolys som ger bio-olja och kol (SLU) Öka biomassa, användning av förnybara material och energi, slutna kretslopp: - indirekta minus-utsläpp lokalt och globalt Exempel: fiskodling i spillvärme och spill-avlopp (Vega Fish) Ansvar för utsläpp från produkter, livsmedel och investeringar indirekt lokalt, direkt minskning globalt Exempel: desinvesteringar och Gröna obligationer (Uppsala kommun) Positiva lokala / global bidrag: näringslivsutveckling, nya branscher, inspiration och goda exempel, lösningar för ett attraktivt liv Exempel: Uppsala klimatprotokoll, STUNS-energi och Uppsala kommun Industrihus solceller med energilagring, medlem i Klimatkommunerna och

Det går att åstadkomma stor förändring. Historiska exempel: En total omställning av avfallssystemet från deponi till återvinning och energiutvinning Från olja till biobränslen i när- och fjärrvärme 35 år sen 1980, 35 år till 2050

Hur beräkna utsläpp och sätta 1. Geografiskt perspektiv = Växthusgasutsläpp i länet + från el använd i länet = Länets del av Sveriges utsläpp =fossil CO 2 + andra växthusgaser (CH 4, N 2 O) mål?

2. Livscykelperspektiv En aktör i livscykeln påverkar utsläpp även utanför länet Vilken del i livscykeln av sker i länet? Råvaruutvinning Produktion Användning Avfallshantering

Växtlighete n tar upp CO 2

Biomassa kan bli produkter ersätta fossila material och bränslen Organiskt bundet kol kan lagras i mark Klimatpositiv?

Hur göra för att nå ett mål som verkar omöjligt? Slut - mål Nuläge

Slut - mål Delmål Delmål Delmål Konkretiserade delmål. Det är bra. Men hänger de fortfarande i luften? Nuläge

Slut - mål Statistik och modeller stöder processen Delmål Delmål Delmål Nuläge

Handlingsplan Kunskap och uppföljning Statistik, modeller, scenarier Certifieringar, ledningssystem Samverkan Helheter i tid och rum (t.ex. transportsystemet) Driva förändring i stort och smått

Länsdatabas energi-klimat

Gruppdiskussionen: Mål Strategier Handling/Aktörer Några centrala områden och samhällsprocesser utvalda för den här diskussionen för RUS:en. 1. Helhet, övergripande klimat 2. Elektrifiering av transportsystemet; (förklara, visa på alla transportslag, alla sätt och eko-utmaning) 3. Biomassabaserad ekonomi; 4. Hållbar livsmedelsförsörjning- och konsumtion; 5. Bygg- och anläggning giftfritt och förnybart? Energi- och kolsnålt? Noll avfall? Områden som hanteras på andra seminarier: Stad-Land, Fysisk planering, Kollektivtrafik, Kultur, Kompetens, Social hållbarhet osv. A. Utveckla och skärpa mål B. Mejsla ut strategier inom några centrala områden och samhällsprocesser

AGENDA Bikupe-diskussion fram till kaffe / paus: Hur säljer vi in framtidens liv på en planet (inte 3-5 planeter) och omställningen dit?

Det goda livet på en planet Föreställ dig ett framtida samhälle (2050) som har klarat klimatutmaningen. En framtid som rymmer ett gott liv för 9 miljarder människor på en planet. Vilka positiva värden finns det på vilka områden? I framtiden - med fokus på Uppsala Sverige På vägen dit med fokus på Uppsala Hur berättar vi om de positiva värden som gör att människor vill kraftsamla och arbeta för att ställa om livet och samhället för det samhället? Bikupa om 3: redovisa 1 värde 1 metod/grupp, men kom gärna fram till fler skriv på post-it-lappar Not till mig själv: Göteborg? Välbefinnande-forskning

AGENDA Fika

TRE INSPEL Biobaserad ekonomi - En cirkulär ekonomi i Uppsala län Cecilia Sundberg, Institutionen för energi och teknik, SLU Människor och transporter. Behov och möjligheter att vara fossilbränslefri 2030 Greger Henriksson, Avd. Miljöstrategisk analys, KTH Quadrupel-helix : Näringsliv, forskning, offentlighet och samhället i samspel Simon Strandberg, STUNS Energi

AGENDA - GRUPPARBETE Tillfälle för diskussion och inspel om mål, strategier och handling/aktörer - formuleringar som ska tas med i Regionala utvecklingsstrategin 2017-2020 UPPGIFT A. Utveckla och skärpa mål B. Mejsla ut strategier inom centrala områden och samhällsprocesser.

Grupparbete: Centrala områden & Mål B: Några utvalda centrala områden och samhällsprocesser för RUS:en. 1. Helhet, övergripande klimat 2. Elektrifiering av transportsystemet; (visa på alla transportslag, alla sätt och eko-utmaning) 3. Biomassa-baserad ekonomi, cirkulär ekonomi; 4. Hållbar livsmedelsförsörjning- och konsumtion; 5. Bygg- och anläggning giftfritt och förnybart? Energi- och kolsnålt? Noll avfall? Områden som hanteras på andra seminarier: Stad-Land, Fysisk planering, Kollektivtrafik. A. Utveckla och skärpa mål De tre viktigaste mätbara energi/klimat-mål för RUS:en? 2030 2050? Det viktigaste målet för respektive sakområde / samhällsprocess?

Grupparbete: Mejsla ut strategier B. Mejsla ut strategier inom centrala områden och samhällsprocesser för RUS:en. 1. Beskriv målbilden 2050 Hur ser samhället ut 2050 på det här området? 2. Beskriv vad som måste ha hänt till 2030 (och sedan 2020), med fokus på ett par större omställningarna från dagens situation Vilka är de svåraste/största utmaningarna & bästa möjligheterna i denna omställning? Krävs en samhällsledd omställning eller en marknadsdriven utveckling? 3. Vilka nya näringar inom vilka områden måste utvecklas? Hur måste gamla näringar förändra sig? Om tid finns men prioritera att formulera bra mål: Vem gör vad för att ställa om: Vad gör näringslivet, vad gör kommuner respektive regionen? Vad gör nationen? Hur samspelar regionen med nationen? Vad gör universiteten, vad gör andra stödprocesser, vad gör, Vad gör du? Hur startar vi arbetet nu?

Grupparbete: Tillvägagångsätt A. Mål - Metod Kommunrepresentanter anger kommunens mål i mål-schemat (kan förberedas innan / under). Andra anger andra verksamheters relevanta mål. Punkta/Post-it-lappar på stort blad Efter grupp-arbetet anger grupperna gruppens förslag på mål. B. Område Metod Arbeta i grupper. En grupp per område 1-5. Minst 3 pers. Om många dela på två eller fördela. Punkta/Post-it-lappar på stort blad Gå tillbaka till A och se över målen i ljuset av B. Återkoppling 15 min = max 2 minuter per grupp lyft 1) viktigaste målet 2) viktigaste omställningen 3) vad ger det för näringslivsutveckling / jobb 4) när och hur börjar vi?

Grupparbete: Redovisning Återkoppling 15 min = max 2 minuter per grupp lyft 1) viktigaste målet 2) viktigaste omställningen 3) vad ger det för näringslivsutveckling / jobb 4) när och hur börjar vi?

Mål-omröstning: vilket mål vilket år? - Officiellt kommuner [A] - Andra officiella [B] - Gruppens förslag [C] 2030 2050 SIFFERMÅL Klimat ex 50 % i absoluta tal, 80 % relativt invånare, till år jämfört med år SEKTORSMÅL eller ANNAT VIKTIGT MÅL

Redovisning målbild - strategi AV GRUPP-ARBETE. ETT BLAD PER GRUPP Område / samhällsprocess.. 2020 Vad har hänt! 2030 Vad har hänt! 2050 Målbild NYTT Nya näringar Annan omställning BEFINTLIGT Befintliga näringar ställer om Annan omställning

AGENDA Slutsummering och processen framöver