Klimatbokslut 2008. - uppföljning av Klimatstrategi för Lindesbergs kommun

Klimatbokslut 2008 - uppföljning av Klimatstrategi för Lindesbergs kommun Solceller installerades på gamla kirurgens tak under 2008. Det är 72 paneler med en total yta av 90 m 2 som från juli 2008 till juli 2009 producerade 24 650 kwh el. Det motsvarar ungefär totala årsförbrukningen för en elvärmd villa. Planeringsenheten Andreas Eriksson September 2009

Sammanfattning Genomförande 2007-2008: Positivt är att Lindesbergs kommun via Regionförbundet Örebro län har fått medel för att ge bidrag till utbyte av gamla vedpannor, informera företag om alternativ till oljepannor samt byggandet av lågenergihus i Frövi. Negativt är att merparten av åtgärderna i klimatstrategin inte ens fanns med i planeringen hos utförarna, samtidigt som pågående/genomförda åtgärder till stor del skulle ha gjorts även utan en klimatstrategi. Lärdomar: Under 2008 drogs några viktiga lärdomar kring processen med en klimatstrategi. Med all säkerhet blir resultatet bättre om åtgärder tas fram med delaktighet från utförarna och det finns en koppling till verksamheternas ordinarie budgetarbete. En strategi vinner troligen i tydlighet på att ha få och övergripande mål. Tydligt blir det också om t.ex. det övergripande målet att utsläppen av växthusgaser ska ha minskat med 50 % mellan år 2000 och 2025 bryts ner i årsvisa reduceringstal (5 700 ton efter 2010). Hur stor del av dessa 5 700 ton kapar respektive åtgärd? Det måste vi kunna svara på i framtiden för att bedöma åtgärdernas effektivitet och tillräcklighet. Utsläpp: Inom energi- och fastighetssektorn minskar oljeanvändningen, men utvecklingen av växthusgasutsläppen är ändå ganska osäker. Utsläppen från transporter uppvisar en liten minskning för första gången på mycket länge, trots att körsträckan ökar och miljöbilsandelen fortfarande är låg. Utsläppen från jordbruket fortsätter att sjunka sakta, främst pga. minskad djurhållning. Innehåll ETT FÖRSTA KLIMATBOKSLUT... 3 UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRANDE... 4 GENOMFÖRDA: TVÅ ÅTGÄRDER... 4 PÅGÅENDE: NIO ÅTGÄRDER... 4 PLANERADE: TRE ÅTGÄRDER... 4 EJ PLANERADE: 17 ÅTGÄRDER... 4 AVVIKELSER OCH LÄRDOMAR... 5 PROJEKTMEDEL STORT MERVÄRDE... 5 DELAKTIGHET GER FÖRANKRING GER HANDLING... 5 BUDGETKOPPLING FÖRUTSÄTTNING FÖR HANDLING... 5 FÅ OCH ÖVERGRIPANDE MÅL MER INTRESSANTA... 5 SVÅRT HITTA TILLFÖRLITLIG STATISTIK... 6 SVÅRT BERÄKNA ÅTGÄRDERS EFFEKT... 6 EXTERN SAMVERKAN NÖDVÄNDIG... 6 TRENDER FÖR VÄXTHUSGASUTSLÄPP... 7 KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE... 7 KOMMUNEN SOM ORGANISATION... 12 WORKSHOPTEMA FÖR 2009 ÅRS UPPFÖLJNING... 14 BILAGA 1 - TILLFÖRLITLIGHET LOKALA DATA VÄXTHUSGASER 2007... 15 2

Ett första klimatbokslut Tanken med ett klimatbokslut är att årligen kunna svara på följande frågor: - Hur har vi lyckats med förra årets åtaganden? Är de genomförda? - Vad kan vi lära av de händelser då det gick bättre eller sämre än förväntat? - Hur ser utvecklingen ut för de indikatorer som beskriver vår klimatpåverkan? Genom att svara på ovanstående frågor får vi dels en dokumentation av klimatarbetet, dels ett diskussionsunderlag till höstens uppföljningsträff. Höstens uppföljning ska bli en dialog kring mål inför 2010 samt workshop om kommunens transporter. Klimatstrategin antogs i juni 2007 och denna första uppföljning gäller alltså 1,5 års genomförande. 3

Uppföljning av genomförande Gällande klimatstrategi innehåller 31 konkreta åtgärder varav tio skulle ha genomförts senast 2008. De mest långsiktiga åtgärderna ska vara klara till 2015. I november 2008 var läget följande för de 31 åtgärderna: Genomförda: Två åtgärder BMB har vid sina tillsynsbesök informerat lantbrukare om hur de kan minska metanavgången från gödselbrunnar. Detta är dock en löpande insats som de gjort sedan tidigare och även kommer att fortsätta med. Gatubelysningen har till största delen bytts ut mot mer energieffektiva, dock redan innan klimatstrategin antogs. Pågående: Nio åtgärder Även här finns åtgärder som har karaktären av löpande arbete, t.ex. att energi- och klimatrådgivningen ska ta fram en verksamhetsplan samt informera villaägare om förnybara uppvärmningsformer. Att energideklarationer ska tas fram senast 2008 är lagstadgat. Det finns andra insatser som har pågått redan innan klimatstrategin antogs, t.ex. utbyte av oljepannor inom Libo, samt miljödiplomering inom skola/förskola. Andra satsningar som pågick 2008 har startat samtidigt som klimatstrategin togs fram, t.ex. att BMB miljödiplomeras och förberedelser för ett tankställe med biogas. Det finns däremot två exempel som är en direkt följd av klimatstrategin, nämligen att Regionförbundet Örebro län, genom den ansökan där Lindesberg ingick, har fått medel för att ge bidrag till utbyte av gamla vedpannor, informera företag om alternativ till oljepannor samt byggandet av lågenergihus i Frövi (som dock inte ingår som åtgärd i klimatstrategin). Planerade: Tre åtgärder Utbildning i klimatfrågor, revidering av kommunens miljöpolicy för upphandling, samt framtagande av utbildningsplan för sparsam körning planerades till 2009. Ej planerade: 17 åtgärder Merparten av åtgärderna var dock inte planerade alls. De flesta av dessa kommer inte heller bli aktuella att planera in eftersom de helt enkelt är felriktade och dåligt förankrade hos utförarna. Mer om detta i kapitlet avvikelser och lärdomar. Det har även genomförts en del åtgärder med betydelse för klimatet som inte finns med i klimatstrategin. Några exempel från 2008 är: Installation av solceller på Gamla kirurgens tak (se framsida) samt Vargen 5. Libo har ersatt oljepannor med pellets vid Grönbodahemmet i Storå, Månstigen i Guldsmedshyttan samt Ekgården i Fellingsbro. Libo har ersatt direktverkande el med fjärrvärme på Granvägen. 4

Avvikelser och lärdomar Projektmedel stort mervärde Avvikelse: För att sammanfatta genomförandet av åtgärder så var det tio av åtgärderna som skulle ha utförts 2008. Resultatet var att två genomfördes och nio pågick. Vill man tolka det positivt så motsvarar dessa elva åtgärder ungefär det uppsatta åtagandet. Ett av syftena med att ta fram klimatstrategin var att kunna ingå i en regional ansökan om KLIMP-medel 1, som beviljades. På så vis har klimatstrategin haft ett värde och minst tre av åtgärderna i den regionala KLIMP-ansökan kommer Lindesbergs kommun till del. Lärdom: Att ansöka om projektmedel kan vara avgörande för att få till nya åtgärder. Delaktighet ger förankring ger handling Avvikelse: Lägger man an en mer kritisk blick på genomförandets resultat så pågick sju av elva genomförda/pågående åtgärder redan innan klimatstrategin antogs så vad tillför den för nytt? Det mest bestående intrycket av samtalen med utförarna var att så många av åtgärderna inte var rimliga att genomföra. Varför fanns det med åtgärder som inte var rimliga att utföra? Den främsta anledningen till det verkar vara att det var bråttom att få fram klimatstrategin för att kunna delta i KLIMP-ansökan. Då fanns det ingen tid att engagera de ansvariga utförarna av åtgärderna. Utförarna fick bara yttra sig över en remiss. Det kom en del synpunkter i remissen som också ledde till ändringar. Trots detta fanns det kritiska synpunkter på de flesta av åtgärderna vid avstämningen 2008 och sjutton av åtgärderna var inte ens planerade. Lärdom: En skriftlig remiss kan inte ses som någon väl fungerande förankringsprocess och utan förankring blir mycket av tankearbetet aldrig till praktik. Vid revideringen 2009 har därför utförarna bjudits in till delaktighet i framtagandet av åtgärder. Budgetkoppling förutsättning för handling Avvikelse: Ytterligare brister med processen fram till klimatstrategin var att åtgärderna inte var kostnadsberäknade och det saknades koppling till kommunens budgetprocess. Åtgärderna kom därför i få fall in i verksamhetsplaneringen. Lärdom: Åtgärder i klimatstrategin måste beredas på samma sätt som andra aktiviteter och investeringar i de kommunala verksamheterna. Revideringen av åtgärderna slutfördes därför i mars 2009 då kommunens budgetprocess inför 2010-2012 startade. Då revideringen var tvungen att ske snabbt blev fokus att få de orimliga åtgärderna rimliga snarare än att lägga till nya åtgärder. Få och övergripande mål mer intressanta Avvikelse: Nästan var och en av de 31 åtgärderna har ett eget mål i klimatstrategin. Det innebär många mål att följa upp. I flera fall medför det också att målen är kortsiktiga när åtgärden är genomförd är målet inte längre intressant att följa upp. Lärdom: Miljöberedningen enades om att målstrukturen bör vara mer övergripande och långsiktig. 1 KLIMP står för klimatinvesteringsprogram där Naturvårdsverket delar ut statliga bidrag till utvalda kommuner med kostnadseffektiva projekt för att sänka växthusgasutsläppen. Sista beviljandet gjordes 2008 och programmet pågår till 2012. 5

Svårt hitta tillförlitlig statistik Avvikelse: Även det övergripande målet om att minska de totala utsläppen av växthusgaser visade sig vara svårt att följa upp (se kapitel Trender för växthusgasutsläpp). Det beror på osäkerheter i hur lokala data räknas fram från nationella siffror. Lärdom: Lokala indikatorer med rimlig arbetsinsats bör utvecklas som komplement till de som tillhandahålls från centrala myndigheter. Svårt beräkna åtgärders effekt Avvikelse: Klimatstrategin innehåller tre övergripande, mätbara mål och 31 åtgärder. Man vet dock inte hur mycket dessa åtgärder bidrar till målens uppfyllande. En ambition vid revideringen var därför att för varje åtgärd beräkna vilken effekt i kilowattimmar eller ton koldioxid de kan få om de lyckas fullt ut. Tanken var dels att se om åtgärden var tillräckligt stor för att få ingå i ett strategiskt dokument, dels vid en summering av åtgärderna kunna se om de uppsatta målen kan nås med föreslagna åtgärder. Det visade sig dock att för de flesta av åtgärderna var det svårt att beräkna någon effekt. Vad blir t.ex. effekten av att revidera kommunens resepolicy? Hur många ton koldioxid minskas genom att bygga ut en cykelväg eller att upphandla med hårdare miljökrav? Lärdom: Metoder att beräkna åtgärdernas effekt behöver utvecklas. I många fall handlar det om planer eller utredningar som ska tas fram. Dessa bör kunna peka på vilken potential som finns i ett senare skede. När det gäller mjukare åtgärder kan man kanske bedöma insatsernas effekt med faktor 10: är effekten enstaka ton, 10-tals ton, 100-tals ton, osv? Extern samverkan nödvändig Avvikelse: De insatser som utförs varierar mycket i betydelse. Hur stor är en betydande insats? Klimatstrategins övergripande mål anger att mellan 2010 och 2025 ska utsläppen årligen minska med 5 700 ton. Miljöberedningen enades om att en åtgärd som kapar 5 % (285 ton) av det totala minskningsmålet kan anses vara tillräckligt stor. Detta var dock feltänkt eftersom kommunen inte har direkt rådighet över alla utsläpp. Kommunens direkta påverkan är endast 1,5 % (3 000 ton) genom förbrukning av bränsle i fordon, samt el och värme i kommunala fastigheter. Kommunens indirekta påverkan är visserligen större genom t.ex. upphandling, fjärrvärme och kollektivtrafik, men få av kommunens åtgärder kan uppnå så stora siffror som 285 tons minskning. Däremot är det stora perspektivet det som är intressant hur kan de totala utsläppen i Lindesbergs kommun som geografiskt område minska? Lärdom: En stor del av klimatarbetet bör fokuseras på närmare samarbete/dialog med framförallt industrin och lantbruket samt att genom strukturförändringar underlätta för medborgare att göra rätt val i vardagen. Ovanstående avvikelser och lärdomar handlar uteslutande om revideringsprocessen för själva klimatstrategin. Det är dessutom enbart miljösamordnarens lärdomar som tas upp. Vid uppföljningar kommande år bör detta avsnitt kunna fokusera mer på vad alla berörda lärt från genomförandet av konkreta åtgärder. 6

Trender för växthusgasutsläpp Kommunen som geografiskt område Var står vi då idag när det gäller klimatpåverkan och hur ser trenden ut? För att kunna svara på det måste man ha tillförlitlig lokal statistik. När miljöförbättrande åtgärder har genomförts vill man kunna se effekten av dessa i statistiken. Detta är svårt idag. En stor del statistik grundas på nationella data som på mer eller mindre klumpiga sätt bryts ner till lokal nivå. T.ex. beskrivs Lindesbergs utsläpp från panncentraler genom att studera bränslestatistik för regionen Östra Mellansverige 2 och fördela bränsleförbrukningen på lokalytan i respektive kommun. De beräknade utsläppen från panncentraler i Lindesberg beror alltså av om lokalytan ändras (oavsett dess uppvärmningsform) samt hur mycket och vilka bränslen som använts i fem län. Tämligen trubbigt verktyg för uppföljning! Se bilaga 1 för en mer utförlig förklaring av vilka indikatorer som är tillförlitliga. Gällande klimatstrategi har som mål att utsläppen av växthusgaser ska minska 5 % mellan 2000 och 2010 och 50 % mellan 2000 och 2025. Figur 1 redovisar de två målen samt faktiska totala utsläpp fram till 2007. Utsläppen visar en kraftig uppgång under 2007, alternativt nedgång 2005, som verkar lite märklig. Övergripande klimatmål för Lindesbergs kommun (geografiskt) År 2025 skall utsläppen av klimatpåverkande gaser ha minskat med 50 % jämfört med år 2000. År 2010 skall utsläppen av klimatpåverkande gaser ha minskat med 5 % jämfört med år 2000. 300000 250000 Utfall Klimatmål Utsläpp växthusgaser (ton) 200000 150000 100000 50000 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Figur 1. Faktiska utsläpp av växthusgaser i Lindesbergs kommun mellan 1990 och 2007 (blå linje) samt mål till 2010 respektive 2025 (rosa linje). Källa: Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål. 2 I Östra Mellansverige ingår Uppsala, Västmanlands, Örebro, Södermanlands och Östergötlands län. 7

Figur 2 visar en sektorsvis uppdelning av utsläppen. Där framgår det tydligt att det främst är en post som uppvisar stora variationer från år till år och det är utsläpp från Energiförsörjning. 3 Denna indikator är den enskilt största posten och är samtidigt relativt osäker. Det är därför svårt att uttala sig om hur trenden egentligen ser ut. 160000 140000 120000 Energiförsörjning Utsläpp växthusgaser (ton) 100000 80000 60000 40000 Transporter Jordbruk Arbetsmaskiner, lösningsmedel, avfall/avlopp Industriprocesser 20000 0 1990 1995 2000 2005 2010 Figur 2. Sektorsvisa utsläpp av växthusgaser 1990-2007. Det är främst energiförsörjning som uppvisar stora variationer, men underlaget för streckade indikatorer har stora osäkerheter. Utvecklingen för transporter, jordbruk och industriprocesser anses relativt säker på lokal nivå. Källa: Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål. Vid granskning av en säkrare siffra, oljeleveranser till industri och värmeverk, så syns inte samma variation (figur 3). Leveranserna motsvarade utsläpp på 40 000 ton år 2005 och 37 000 ton år 2007. Tyvärr saknas dessa siffror för vårt basår 2000, men år 2001 var utsläppen från oljeeldning inom industrin 62 000 ton. Det har alltså skett en kraftig minskning (-40 %) av koldioxidutsläpp inom denna sektor. Från miljörapporter summeras växthusgasutsläppen från sex större företag i kommunen till 46 000 ton år 2007. Endast tre av dessa företag har utsläpp över 1 000 ton och övriga företag i kommunen bedöms tillsammans bidra med enstaka tusen ton. Det verkar därmed som de 99 000 ton som figur 2 anger bör bortses ifrån (se bilaga 1 för ytterligare motivering). Vid en jämförelse med tio liknande kommuner 4 märks tydliga skillnader, troligen beroende på vad man har för typ av industri. Med våra 37 000 ton från oljeleveranser är vi näst största utsläppare efter Avesta (71 000 ton, stålindustri). Kristinehamn ligger inte långt efter oss med sina 34 000 ton (kemi-, metall-, pappersindustri), men sedan ligger resterande kommuner mellan blygsamma 300 och 8 000 ton. 3 Här ingår utsläpp från industrin samt el- och värmeverk. 4 De kommuner som Lindesberg brukar jämföras med och som också används i klimatbokslutet är Avesta, Flen, Finspång, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Ludvika, Mariestad, Mora och Sala. 8

60000 50000 Eldningsolja 1 Eldningsolja 2-5 Koldioxidutsläpp (ton) 40000 30000 20000 10000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 3. Oljeleveranser till industri samt el- och värmeverk i Lindesbergs kommun omräknade till koldioxidutsläpp. Källa: SCB. Fjärrvärmenätet byggdes 1998 om för att grundas på spillvärme från Korsnäs Frövi istället för gasol, olja och eldrivna värmepumpar. Under åren 2000-2001 fick även Frövi samhälle fjärrvärme vilket ger utslag i figur 4. Sedan 2001 har fjärrvärmenätet främst utökats genom förtätningar, dvs. anslutning av nya kunder längs befintligt nät. Vid mycket kallt väder behövs komplettering, vilket sker genom oljeeldning vid panncentralen Gnistan i Lindesberg. Andelen olja har sedan år 2000 legat mellan 4 och 9 %. År 2007 gav denna oljeeldning upphov till 1 900 ton koldioxid. 120000 100000 Tillförd energi fjärrvärmenätet (MWh) 80000 60000 40000 20000 Spillvärme Biovärme Olja 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 4. Tillförd energi till fjärrvärmenätet fördelat på olika bränsleslag. Största andelen är spillvärme från produktionen i pappersbruket Korsnäs Frövi. Biovärme kommer också från Korsnäs och används när spillvärmen inte räcker till. Olja är spetseldning i panncentralen Gnistan i Lindesberg när inte heller biovärmen räcker till. Källa: Linde energi. 9

Utsläpp från transporter, som under decennier har uppvisat en uppgång, har kanske nått en brytpunkt nu (figur 2)? Men vad skulle ha orsakat denna minskning? Mer detaljerad statistik säger att den tunga trafiken fortfarande ökar medan utsläppen från personbilstrafiken verkar minska. En nedbrytning i körsträcka per person och år visar dock att denna fortfarande ökar i Lindesberg och ligger väsentligt högre än i jämförbara kommuner (figur 5). Lindesberg är visserligen en relativt stor kommun med en stor andel (ca 60 %) av befolkningen utanför centralorten, vilket genererar mer resor. Det är svårt att räkna om detta så att det blir rättvisande. Lindesberg har en anmärkningsvärd ökning av körsträckan 2008. 900 850 Körsträcka per person och år (km) 800 750 700 650 Lindesberg Örebro län Riket Jämförbara kommuner 600 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Figur 5. Körsträcka per person och år i Lindesbergs kommun jämfört med liknande kommuner, Örebro län samt riket. Källa: SCB. Miljöbilsandelen i Lindesberg ökar kraftigt, men ligger fortfarande på en blygsam nivå sett till hela fordonsparken (1,6 %), så alternativa bränslen står inte heller för de minskade totalutsläppen (figur 6). Miljöbilsandelen är förhållandevis låg jämfört med liknande kommuner. Möjligen beror nedgången i utsläpp på mer energieffektiva fordon och sparsammare körning. 10

4 3 Andel miljöbilar i trafik (%) 2 1 Lindesberg Örebro län Riket Jämförbara kommuner 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 6. Andel miljöbilar i trafik i Lindesbergs kommun jämfört med liknande kommuner, Örebro län, samt riket. Källa: SCB Jordbruket har under en längre tid haft en långsam nedgång av utsläppen (figur 2). Det är främst utsläpp från idisslande djur och gödsel som går ner och detta är sannolikt en följd av en minskad djurhållning i kommunen. Nötboskapen, som påverkar både genom metanavgång vid idissling och lustgasavgång från gödsel, har minskat i omfattning alltsedan 1980-talet (figur 7). Svin har däremot uppvisat en markant ökning sedan mitten av 1990-talet. 6000 5000 Nöt Får Svin Höns 4000 Antal djurenheter 3000 2000 1000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Figur 7. Antal djurenheter i Lindesbergs kommun uppdelat på nöt, får, svin och höns under perioden 1981-2007. Källa: SCB. 11

Kommunen som organisation Klimatstrategin innehåller även ett mål för kommunen som organisation, nämligen att utsläppen ska minska med 20 % mellan 2003 och 2010. De utsläpp som räknas med i detta mål är tjänsteresor samt energianvändning i allmännyttans bostäder samt övriga kommunala fastigheter. Övergripande klimatmål för Lindesbergs kommun (organisationen) År 2010 skall utsläppen av klimatpåverkande gaser från kommunens verksamheter ha minskat med 20 % jämfört med år 2003. Energiförbrukningen i kommunala fastigheter sjunker stadigt och i snabb takt (figur 8). De tre kommunala fastighetsbolagen har på fyra år sänkt förbrukningen med 17-19 %. 200 180 160 Energiförbrukning kwh per kvadratmeter 140 120 100 80 60 40 Libo MoLAB ILAB 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 8. Energiförbrukning per kvadratmeter (ej normalårskorrigerat) i kommunala fastigheter. Libo är allmännyttans bostäder, MoLAB har främst skolor medan ILAB är industrilokaler. Källa: Libo. Det är även glädjande att andelen fossil energi som används för uppvärmning minskar (figur 9). Inom samtliga fastighetsbolag är den nu mindre än 5 %. 12

25% 20% Libo MoLAB Andel oljeuppvärmd yta 15% 10% 5% 0% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 9. Andel av bolagens totala fastighetsyta som värms upp med olja. Inom ILAB finns ingen oljeuppvärmning. Källa: Libo. När det gäller kommunens transporter återstår det arbete för att få fram bra data för uppföljning. Under 2006 körde dock kommunens anställda 44 varv runt jordklotet i poolbilar medan de med egna bilar körde 12 varv runt jorden. Här bör det finnas möjlighet till effektiviseringar. 13

Workshoptema för 2009 års uppföljning Klimatstrategin för Lindesbergs kommun genomgår 2009 en omfattande revidering av sin struktur och nya arbetsformer för genomförande och uppföljning skapas. En del i detta är att i september genomföra en av två årliga uppföljningar. Den första uppföljningen kommer inledningsvis gå igenom detta klimatbokslut. Därefter ska en kortare workshop genomföras med tema transporter. Varför har då detta tema valts? Jo, alla förvaltningar ger upphov till transporter och det är ett område där vi i dagsläget vet ganska lite om det faktiska läget och vilka förbättringar som kan göras. Det är också ett område där man utan investeringar kan göra betydande besparingar. Workshopen kommer i korthet gå ut på att representanter från respektive verksamhet får fundera över vilka transporter som verksamheten ger upphov till. Vart går transporterna och varför, vad är behovet som ska uppfyllas? Hur ofta går dessa transporter? På detta sätt kan man få fram ett antal typresor inom verksamheten, t.ex. hemtjänsten (hembesök hos brukare) och chefsresor (möten på olika enheter runtom i kommunen). Därefter granskar man typresorna utifrån följande möjligheter att minska utsläppen: 1. Undvika resan. T.ex. genom telefonmöten, samåka, samplanera flera ärenden. 2. Byta färdmedel. Kan vissa ärenden skötas med cykel eller gång alternativt ett mindre fordon? Resor under 5 km görs oftast med kall motor med många start och stopp vilket ger hög bränsleförbrukning och dålig avgasrening. 3. Köra mer sparsamt. Det finns utbildningar i sparsam körning både för personbilar och tung trafik som i genomsnitt sänker förbrukningen med 13 % samtidigt som slitage, skador och stress minskar. Ovan har endast de möjligheter som förvaltningarna själva råder över tagits med. För bolagens del kan även byte av fordon/bränsle vara en faktor att beakta. Förhoppningen är att en kort workshop kan identifiera områden där transporteffektiviseringar kan utredas närmare. 14

Bilaga 1 - Tillförlitlighet lokala data växthusgaser 2007 På adressen http://www.rus.lst.se/utslappsdata.html finns utsläppsdata för växthusgaser att ladda ner. En del av dessa data används i detta klimatbokslut (se figur 1 och 2) för att ge en bild av utvecklingen. Tanken är att ett klimatbokslut ska kunna ge signaler när gjorda insatser gett resultat eller om utvecklingen inom en sektor pekar på att ytterligare insatser behövs. En förutsättning för att indikatorerna ska fungera på detta sätt är att data är tillförlitliga på lokal nivå, vilket sällan är fallet. På den ovan nämnda hemsideadressen finns en Metod- och kvalitetsbeskrivning som beskriver vad som ingår i statistiken och vilka osäkerheter som finns. Utifrån detta dokument bedöms i tabell 1-3 i vilken mån lokala insatser ska ge utslag i den statistik som levereras. De källor där kommunen inte har några, eller endast obetydliga utsläpp, har uteslutits i tabellerna nedan. Tabell 1. Indikatorer där lokala åtgärder har goda förutsättningar att få genomslag i statistiken. Dessa anses därför tillförlitliga på lokal nivå. Delsektor Hur beräknas data? Ger lokala förändringar utslag i data? Industriprocesser Anläggningsspecifika data från Ja. industriprocesser inom mineral, kemisk, metall, pappers/massa, fluorerade gaser Tarmgaser från Antal djur per kommun Ja. idisslare Gödsel från ko, Antal djur per kommun eller Ja. häst, svin, höns, anläggning får Personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar, bussar, motorcyklar Denitrifikation på jordbruksmark Modell för hela Sveriges vägnät som inkluderar fordonstyp, trafikflöde, hastighet. Bränsleslag beräknas utifrån nationella siffror. Lokala data för arealer och mängd finns för stallgödsel, handelsgödsel, kvävefixerande grödor, samt skörderester. Andel odling av mulljordar samt avloppsslam som gödningsmedel är nationella siffror som fördelas jämnt över åkermark. Ja, när det gäller trafikflöde. Lokal försäljning av alternativa bränslen eller antal miljöbilar kommer inte med. I viss mån. Vad som odlas/sprids ger en ganska god bild lokalt. Däremot är det stor osäkerhet om vilka emissioner respektive verksamhet ger upphov till. Därmed finns relativt god säkerhet i trenden och jämförbarhet mellan kommuner medan själva nivån är osäker (samma osäkerhet för alla). Detta gör ändå sammantaget att den fungerar att använda lokalt. Övriga kommentarer 2007 inkluderas även privatägda hästar vilket ökade utsläppen av lustgas från hästar med 5 gånger. 15

Tabell 2. Indikatorer där data främst speglar en nationell eller regional utveckling. Dessa anses därför inte tillförlitliga att använda lokalt. Eftersom de är såpass stora sett till de totala utsläppen redovisas de ändå separat, men ska tolkas med försiktighet. Delsektor Hur beräknas data? Ger lokala förändringar Övriga kommentarer Energiförsörjning via el- och värmeverk Bränslestatistik på anläggningsnivå, urval av anläggningar över 10 anställda och 325 toe (innebär tre företag i Lindesberg). Data fördelas mellan flera kommuner pga sekretess. Viss omräkning görs från miljörapporter. Övriga utsläpp beräknas branschvis på riksnivå och fördelas jämnt över berörda industrier. Utsläpp från företag med färre än 10 anställda modellskattas. utslag i data? I viss mån. Åtgärder på de tre företagen ger utslag. I övrigt speglas den nationella utvecklingen. Utgår 2007 från NOxutsläpp istället för CO 2. Beräknade data ersattes av data från miljörapporter för de 187 största anläggningarna (Korsnäs?). Den ökning med 47 % som skedde för Lindesberg 2007 beror troligen på detta. Indikatorn kan kompletteras med Oljeleverans till industri och värmeverk, källa SCB. Denna indikator har stor tillförlitlighet. Panncentraler Egen uppvärmning i småhus Bränslestatistik på regionnivå fördelas på fastighetsyta för lokaler. Regional bränslestatistik för småhus, flerbostadshus, fritidshus som fördelas efter boyta per kvadratkilometer för respektive hustyp. Bara tätorter över 20 000 invånare antas ha fjärrvärmenät. I viss mån. Lindesbergs bidrag till bränslestatistiken är ca 1 %. I viss mån. Lindesbergs bidrag till bränslestatistiken är ca 1 %. Överskattning av utsläpp görs eftersom fjärrvärmen inte räknats med. Ytterligare komplement kan vara företagens emissionsdeklaration i miljörapporten. Indikatorn kan kompletteras med Fjärrvärmeleverans (MWh), källa Linde energi. Här kan antal oljepannor fås från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, men tillförlitligheten måste undersökas. 16

Tabell 3. Indikatorer som har så stora osäkerheter att de inte bör redovisas separat utan läggs samman i en gemensam post övrigt. Delsektor Hur beräknas data? Ger lokala förändringar Övriga kommentarer Arbetsmaskiner verksamheter Hushållens arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Behandling av avloppsvatten Jordbruk: Registrerad motoreffekt för traktorer. Skogsbruk: faktisk avverkning. Industrins fördelning viktas enligt tabell och fördelas länsvis enligt: Nybyggnation: beviljade bygglov och befolkningstäthet. Vägarbete: Fördelning efter trafikflöden. Skogsindustri: Länsvis statistik fördelas över industrimark. Parkskötsel: Befolkningstäthet. Maskiner för hushålls- och trädgårdsarbete, snöskotrar och fyrhjulingar. Fördelas efter boyta småhus och fritidshus respektive antal registrerade fordon. Färganvändning, avfettning och kemtvätt fördelas efter befolkningstäthet. Vissa kemiska produkter fördelas över industrimark. Utsläpp av totalkväve från kommunala reningsverk. Enskilda avlopp fördelas via en formel ut över områden med befolkningstäthet under 10 personer per kvadratkilometer. utslag i data? Nej. Innehåller många osäkerheter. Bör endast användas på länsnivå. Nej. Säger inget om faktisk energikälla eller ens antal maskiner. Nej. Säger inget om den faktiska användningen lokalt utan är en bild av den nationella utvecklingen. I viss mån. Osäkerhet finns för relationen mellan utsläpp av totalkväve och hur mycket lustgasutsläpp det ger. Osäkert också hur olika tekniker i reningsverken påverkar utsläppen av lustgas. Kontaktperson för klimatbokslutet: Andreas Eriksson, miljösamordnare Kommunkontoret, Planeringsenheten 0581-811 91, 070-65 811 91 andreas.b.eriksson@lindesberg.se 17