Staden Reseberättelse från min utbytestermin på HEC Montréal, i Montréal, Kanada. Montréal är en mysig liten storstad. Jag bodde i området Le Plateu, i vilket jag snabbt kände mig hemma bland alla kaféer, barer och restauranger som definierar stadsdelen som jag rekommenderar er alla att bo i, om ni inte är på utbyte enbart för att studera, då kan ni vilja bosätta er närmre skolan, då Le Plateu ligger ca 20 30 minuter bort med buss. Bussarna går väldigt regulbundet, jag hade aldrig koll på någon tidtabell men behövde aldrig vänta längre än 10 minuter på bussen. Något som förvånade mig var hur litet Montréal kändes, men samtidigt hade det allt man kan förvänta sig av en storstad. I Le Platue bodde de flesta som vi umgicks med, så det var nära till förfester där ofta väldigt många var med då alla bodde nära, och man sprang in i folk som man kände på bussen, i mataffären, på tunnelbanan osv. En annan sak jag inte var beredd på var att hela staden var fransktalande. Jag får väll delvis skylla mig själv för dålig research, men att alla talade franska, och att vissa personer (framförallt i lågbetalda serviceyrken) inte kunde någon engelska alls var jag inte beredd på. Trots detta klarade man sig bra utan några tidigare franskakunskaper. Universitetet/skolan HEC Montréal är en fantastisk skola. Ärligt talat var jag främst på utbyte för att ha roligt, och hade ställt in mig på att studera så lite som möjligt. Men jag blev mycket positivt överaskad över atmosfären på skolan, och min inställning förändrades snabbt. Till skillnad från Lunds Universitet hade vi här klasser på 20 40 elever, vilket gjorde det lättare att föra en diskussion i klassrummet, vilket skedde i många ämnen. Detta var ett uppfriskande avbrott från sömnpillret många föreläsningar i Lund är. Beroende på vilka kurser man valde var det mer eller mindre kanadensare i klassen. Vissa ämnen var nästan uteslutande utbytesstudenter och vissa ämnen var det mer blandat. De allra flesta eleverna (både bytisar och kanadensare) var väldigt ambitiösa i skolan, då deras betyg räknades hemma (inte pass/fail som vi har), och denna attityd smittade av sig. Trots detta hade de flesta förmågan att ställa om helt på kvällar och helger och festa hårdare än någonsin när det var läge. För att använda ett engelskt uttryck var det en work hard, play hard mentalitet som rådde på skolan. Tempot i skolan var högt och arbetsbördan med 5 ämnen som vi hade var hög. Inför mid terms och finals behövde jag studera väldigt intensivt i några dagar och under terminens gång var det en hel del grupparbeten och inlämningar som skulle skötas. Men eftersom alla hade dessa ungefär samtidigt var man inte ensam om det, så man hade plugg samtidigt och var ledig samtidigt som många klasskompisar.
De största olikheterna från Lund var att; 1. de flesta eleverna tyckte om att gå i och göra väl ifrån sig i skolan, vilket smittade av sig. 2. det var mindre klasser vilket gjorde interaktion lättare och mer naturligt. 3. lärarna var väldigt duktiga, både på att lära ut och de hade erfarenhet av allt de pratade om från sina imponerande karriärer, och de flesta gjorde detta för att de tyckte det var roligt. Information Technology in Organizations (ITO) Mohammad Moeini Aghkariz. Min första lektion i ITO var min första lektion på skolan, och intrycket jag fick där färgade min attityd mot skolan för hela terminen. Mohammad hade verkligen en förmåga att entusiasmera vår klass. Detta gjorde han bland annat genom att under ca en tredjedel av klasserna hade tävlingsmoment, där vi i lag som vi tilldelades under första lektionen tävlade mot varandra. Tävlingarna följde samma tema, vi hade ett företag som köpte in och sålde produkter. Det mesta vi lärde oss under terminen applicerades i dessa tävlingarna, vilket var ett fantastiskt bra sätt att lära oss att förstå principerna vi behövde kunna. Detta var en av mina favoritklasser då arbetsbördan inte var jättehög, det var ett fantastiskt roligt ämne och det jag lärde mig var väldigt användbart. Betygsättning i denna kurs baserades på 2 gruppuppgifter, 5 quiz som gjordes online under terminens gång på kursmaterialet och en final exam (vilken till hälften av poängen baserades på frågor som var exakt som i quizen, övriga poäng baserades på gruppuppgifterna och tävlingarna vi haft i klassrummet). Så hängde man med under terminens gång var det svårt att misslyckas. Basic Corporate Finance (BCF) Gunnar Grass. I detta ämne hade vi den unge tyske mannen Gunnar. Ämnets innehåll påminde väldigt mycket om det som lästes i Finans A i Lund. Vi lärde oss att beräkna nuvärdet av olika former av kassaflöden (tex obligationer) och vi lärde oss att värdera aktier med mera. Gunnar kopplade mycket av teorin till exempel från sina egna erfarenheter, till finansnyheter och aktuella företag, vilket gjorde det hela mycket mer intressant än vad det var i Lund. Betygsättningen var på en mid term exam, en final exam, ett grupparbete och en aktietrading simulation i klassrummet. Gunnar förespråkade användandet av Excel både under lektionerna och till grupparbetet. Då jag redan kände att jag kunde det mesta som togs upp i kursen var jag inte speciellt engagerad och var inte på alla föreläsningar, men av det jag såg och uppfattade var det en bra kurs. Jag vill dock höja ett varningens finger för svårighetsgraden på tentorna. De extentor vi hade tillgång till var en barnlek jämfört med de tentor vi blev tilldelade när det var dags för tenta på riktigt. Operations Management (OM)
Nikhil Varma. OM var ett väldigt praktiskt ämne där vi lärde oss väldigt mycket på väldigt kort tid. Koncepten vi lärde oss var relativt enkla, men ändå väldigt användbara. Kursen betygsattes på en midterm, en final exam och tre grupparbeten, där innehållet i grupparbeten och tentor var samma. Så var man delaktig och förstod sig på alla koncept som togs upp i uppgifterna klarade man tentorna med lite repetition precis innan. En väldigt positiv sak med ämnet var kompendiet man kunde köpa till för 20 dollar. I detta kompendium fanns alla koncept vi behövde lära oss och detta gjorde det väldigt tydligt vad vi behövde kunna inför tentan. International Management Gwyneth Edwards. Gwyneth var en liten söt tant som var fantastiskt duktig på att engagera vår klass. Hon gav ett intryck av att genuint älska sitt jobb och det kändes som att det bästa hon visste var att stå framför vår klass och vara diskussionsledare. Denna attityd till ämnet och lektionerna var svår att inte ta del av. I detta ämne jobbade vi väldigt mycket med case för att lära oss hur koncepten och modellerna vi lärde oss kunde appliceras i verkligheten. Inför många lektioner skulle vi ha läst ett case som vi sedan i klassen löste tillsammans med henne genom en öppen diskussion, där klassen var så delaktig att folk ivrigt viftade med händerna för att få en syl i vädret. Hon visade vägen och var väldigt duktig på att få oss att förstå hur man skulle tänka för att lösa casen på bra sätt. Ville man inte delta i diskussion av olika anledningar behövde man inte göra det, men man tappade lite poäng till slutbetyget för det, och det var oftast helt meningslöst att komma till lektionen om man inte läst caset innan, då hela lektionen handlade om just caset. Beygsättningen i denna kursen var på deltagande under lektionerna (delvis närvaro, delvis hur mycket man bidrog till diskussionen), två individuella case rapporter (uppsatsinlämningar) och en gruppresentation som behandlade ett case som man löste i grupp. Alltså inte en enda tenta. Det krävdes inte mycket för att kunna glida igenom denna kursen, men samtidigt var det en väldigt lärorik och rolig kurs som jag rekommenderar alla att läsa. Risk Management Pierre Saint Laurent. Pierre var en gammal finansman som ingav respekt och en känsla av att han levt det han lärde. Han älskade att berätta anekdoter om sitt tidigare arbetsliv kopplade till ämnet och tappade alltid tråden och tillslut visste man inte vad som var relevant för kommande tentor eller inte. Kursmaterialet var dåligt då det led av samma problem. Det var ett kompendium på ca 200 sidor och det var svårt att hitta den relevanta informationen i detta. Viss information fanns inte heller med där utan den var man tvungen att snappa upp under hans luddiga lektioner. När det var dags för tentaplugg satt vi därför mest med extentor, hans power point slides och anteckningar från ambitiösa klasskompisar. Som tur var såg tentorna som kom exakt likadana ut som extentorna. Jag tror inte att en enda fråga var ny.
Betygsättningen var på en midterm, en final exam och på en inlämning. Även inlämningen led av fruktansvärt dåliga instruktioner. Han vägrade svara på frågor om inlämningen, då han tydligen nämnt allt om den på en föreläsning som få i klassen kom ihåg.tillslut lyckades vi luska fram att det var en inlämning på 10 sidor där man skulle applicera koncepten vi lärt oss i klassrummet på en branch och vi skulle skriva detta enligt en riktig uppsatsmodell. Trots de negativa aspekterna med kursen var Pierre en väldigt duktig lärare. Han gjorde ämnet väldigt intressant och jag kände att jag lärde mig en hel del. Man fick en känsla av att detta är en man med erfarenheter av det han pratar om så han var väldigt trovärdig. Jag rekommenderar detta ämne till alla som är nyfikna på finans och som inte är rädda för lite extra arbetsbörda. Detta var det tyngsta ämnet jag hade. Boende Jag var väldigt lyckligt lottad med mitt boende. Jag löste boendet innan jag kom dit på www.chambreenville.ca. Det är ett boende på två lägenheter med totalt 11 studenter med varsitt rum. Boendeformen påminnde om ett korridorsboende i Lund, fast man kom varandra närmre då nästan alla gick på HEC och vi upplevde Montréal tillsammans. Under oss bodde vår hyresvärd, den varma tanten Sandra Andradé. Hon var väldigt omhändertagande och ville genuint att vi alla skulle trivas. Hon kändes lite som en mamma för oss. Svenska som många av oss var tyckte vi detta var lite påfrestande till en början, men vi lärde oss att älska henne. Hon hade inget emot stora förfester, så länge de tog slut innan 23.30 vilket de oftast gjorde naturligt. Läget på stället var fantastiskt bra, vi bodde i hjärtat av Le Plateu, och vi hade en minut till närmaste tunnelbanestation och fem minuter till bussen som tog oss till skolan. Vi hade minst 20 restauranger, kaféer och pubar som låg närmre än mataffären, och den var 5 minuter bort. Hyran låg på 575 dollar per månad och detta var en relativt låg hyra jämfört med klasskompisar med sämre läge på sina boenden. Andra löste boende genom tjänsten GetYourPlace. Jag har inte superkoll på hur det fungerade, mer än att man gick turer med en stor grupp och kollade på lägenheter, och poängen var att hitta folk under turen som man kunde tänka sig att bo med, om man inte hade en grupp sedan innan. Nöjen & fritid Montréal transformerades från en supervarm sommar till en iskall vinter och med detta förändrades även aktiviteterna som erbjöds. Under sommaren som var den årstid som rådde när jag kom dit fanns det en härlig utomhusfestival nere på en ö vid Saint Laurant floden som jag kan rekommendera. Den hette Piknic electronic. Under sommaren finns det även en välkänd tradition att folk samlas i parken under Mont Royal berget som ligger mitt inne i staden, och spelar trummor och röker cannabis tillsammans. Det må låta som ett skämt, men det var alltid hur mycket folk som helst, säkert
100 300 personer beroende på när man var där. Oavsett vad man tycker om trummor och cannabis kan jag rekommendera en titt. Detta kallades för tam tam. Nattlivet i Montréal är i världsklass. Det finns mängder av klubbar och barer för alla smaker. Varje tisdag gick vi till Café Campus som serverar en pitcher med öl för fem dollar styck, vilket är samma pris som du betalar i affären. Det finns många intressanta resmål i närheten av Montréal som jag kan rekommendera. Vi var i Toronto, Boston, Québec, Ottawa och New York, alla inom 8 timmars radie med buss. Man borde se alla fem städer, men de bästa var Toronto, Boston och New York. Québec var tråkigt och likaså Ottawa. Det kändes bra att ha sett det, men det är väll bara för att det förväntas av en. Resor till alla dessa städer förutom Toronto och New York annordnades av utbyteskommitén på skolan. Efter midterms hade vi en veckas lov, så mer än 50 personer från utbytesgruppen annordnade en resa till Kuba. För lite mer än 4000kr kom vi tur och retur till Varadero i Kuba i en vecka med ett all inclusive hotell. Detta kan jag starkt rekommendera att ni gör. Vi åkte med sunwing.ca. Karl Johannisson, ht 14 karl.johannisson@gmail.com