X2AB. SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 PROJEKT



Relevanta dokument
Projektdirektiv Vision Mölndal 2022

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

Arbetsgruppen för social hållbarhet

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Länsplan Västmanland. Presentation för VKL s utökade presidium

Information om trafikförvaltningens arbete med trafik och transportsystem i arbetet med kommande RUFS

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Uppdragsbeskrivning Framtidens kvalitetsregister Uppdragsbeskrivning. Framtidens kvalitetsregister

4 Juni En branschgemensam arena för utvecklingsprojekt som är effektivare att genomföra tillsammans än var och en för sig

BRT FÖR SVERIGE NÄSTA STEG I UTVECKLINGEN AV ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK

SP:s projektrutiner Magnus Holmgren

KS APRIL Uppsala Health Summit. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Arbetsgruppen för social hållbarhet

idé Från till nytta GOtHiA SCiEnCE PArK OPEn ArEnA

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Besöksnäringsstrategi

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l

Riktlinjer för projektpaket och projekt inom Vindforsk III samt förtydligande av roller i programmet.

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/ Ks14 1

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Nordvästsvenska Initiativet. Förslag till infrastruktursatsningar för fortsatt utveckling i Södra Bohuslän

Lokal destinationsutveckling, Case Strängnäs

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM

Workshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen

IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG

Om kommunal avfallsplanering. för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Ämne: VB: Återkoppling från höstens dialogmöte 2018 dnr Borås_återkoppling_dialogmöte.pdf

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

Slutrapport för projekt Etablering av Servicecenter Sörmland

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad

Medborgarbudget. 2. Spånga-Tensta stadsdelsnämnd beslutar att avsätta 2 mnkr från investeringsbudgeten till pilotprojektet medborgarbudget.

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

ORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering

VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från:

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Var med och bidra till kollektivtrafikens utveckling genom ny forskning inom ramen för K2

att med eleven i centrum och läroplanen som ramverk, gemensamt verka för ökad måluppfyllelse.

Verksamhetsplan

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Kick-off Göteborg 2050, Elyseum, 14/

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

Anvisningar för ansökan

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Bilaga 1 Dnr KTN

Svensk byggforskning i samverkan

med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet

Styrdokument för Produktion2030

Drivkrafter KUND/BETEENDE AFFÄRER

Revidering av jaktprovsregler

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Företag Forskning? Kunskap. Prover. Kompetensbehov FOI

Anläggningsforum. Trafikverket Sveriges Byggindustrier (BI) Svenska Teknik & Designföretagen (STD) Temaspecifikation Produktivitet

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND

Avsiktsförklaring. om etablering av. Akademin för smart specialisering

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Vi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa

Målbild med mätbara samt generella mål

Genomlysning av välfärdsförvaltningens

GR:s uppdrag

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Anvisningar för ansökan

Verksamhetsplan för medfinansiering av internationella projekt

Regional godsstrategi för Stockholms län inriktningsbeslut

STRIM Planeringsbidrag för uppväxling av STRIM-medel

Trafikförsörjningsprogram ett verktyg för att välja avtalsformer

Information om K2 nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik

xtillväxt- och regionplaneförvaltningen

Regionala utvecklingsnämnden

Handbok för fullmäktiges beredningar

Projektplan för värdeskapande visionsarbete

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva

Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Verksamhetsutveckling och affärsrelationer grunden skapas vid upphandlingen

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Anvisningar för ansökan

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Transkript:

X2AB PROJEKT SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 VAD KRÄVS AV BRANSCHEN OCH SAMHÄLLET FÖR ATT UPPNÅ VISIONEN OM KOLLEKTIVTRAFIKEN SOM EN SJÄLVKLAR DEL AV RESANDET I ETT HÅLLBART SAMHÄLLE?

Projektbeskrivningen uppdaterad 120702 Efter en del inledande kontakter konstaterar vi att det finns ett stort intresse för projektet. Beslutsprocesserna för de som vill vara med har dock visat sig variera i tid och rum. Därför reviderar vi planen så att projektstart kan ske inom tre månader efter det att finansieringen är säkerställd. Vi har dessutom vidareutvecklat planen genom att i det första steget bygga upp en bild av hur samhället och kollektivtrafiken ser ut 2050. I steg två genomförs en så kallad backcasting där nödvändiga åtgärder för att ta oss dit identifieras och bedöms. Här genomförs även samhällsekonomiska beräkningar. I närtid avser vi att bredda diskussionen kring projektförslaget i syfte att skapa en bred förankring i branschen och med dess intressenter.

BAKGRUND OCH SAMMANFATTNING Efter Trafikverkets Kapacitetsutredning finns ett stort behov att fortsätta arbetet och bredda perspektivet till att inte bara omfatta infrastruktursatsningar utan också andra strategiskt viktiga åtgärder som krävs för att utveckla kollektivtrafiken. Det krävs en ny infallsvinkel där utgångspunkten är vad vi vill uppnå med kollektivtrafiken, för resenärerna och för samhället. Det handlar vidare om att analysera vilka förutsättningar och konkreta åtgärder som krävs för att kollektivtrafiken ska uppnå den branschgemensamma visionen om kollektivtrafiken som en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle. Trafikverket har i Kapacitetsutredningen gjort en mycket god analys av brister i infrastruk- turen och identifierat många kloka åtgärder för att komma till rätta med dessa. Det gäller framförallt i tidsperspektivet fram till 2025. I det längre perspektivet 2050 är det, som flera remissinstanser påpekat, inte uppenbart att de åtgärder som föreslås skapar utrymme för en väsentligt utökad kollektivtrafik. Av det så kallade klimatpaketet i Kapacitetsutredningen framgår det tydligt att det kommer krävas extraordinära insatser för att nå både EU:s och de svenska klimatmålen. Ett område som särskilt pekas ut för att nå klimatmålen är möjligheterna att skapa en väl fungerande och attraktiv kollektivtrafik. Branschen och dess intressenter behöver nu beskriva det hållbara samhälle som rymmer en utökad kollektivtrafik och identifiera vilka åtgärder som krävs för att driva utvecklingen i den riktningen. Det är ett behov som funnits länge men som inte genomförts eftersom det saknats tillräckligt underlag. Tack vare Kapacitetsutredningen och det arbete som genomförts inom ramen för branschens fördubblingsarbete sedan 2008 finns nu ett tillräckligt underlag för att gå vidare. Detta är huvudorsaken till att X2AB tagit initiativet till projektet. Vi ser att resultatet kommer generera idéer till konkreta utvecklingsprojekt de kommande åren, vilket är huvudmålet för bolagets verksamhet. För de flesta aktörerna i branschen kompletterar detta även de egna behoven av att se behovet av utveckling i ett längre perspektiv. Det första steget i projektarbetet är att i så konkreta termer som möjligt beskriva den branschgemensamma visionen om kollektivtrafiken som en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle i form av ett scenario placerat år 2050. En bild av hur kollektivtrafiken fungerar ur ett resenärs- och hållbarhetsperspektiv. Det är ett tidsperspektiv som inte ligger alltför för långt in i framtiden, det är 38 år dit. Ser vi motsvarande tidsperiod bakåt i tiden hamnar vi på 1974 vilket kan vara tänkvärt i sammanhanget.

Scenariot ska ge en bild av hur samhället måste vara uppbyggt och kollektivtrafiken fungera för att tillgodose medborgarnas/resenärernas behov av en effektiv och attraktiv kollektivtrafik och för att samhällets miljömål och andra viktiga samhällsmål ska kunna nås. Det innebär att kollektivtrafikens marknadsandel behöver öka från dagens ca 20 procent till åtminstone 40 procent. Steg två i projektarbetet handlar om att genom så kallad backcasting 1 identifiera vad som måste göras för att nå den vision som scenariot beskriver. Ett konkret resultat av detta arbete blir att kunna bedöma när i tiden det kan vara realistiskt att fördubbla resande och marknadsandel i kollektivtrafiken, det vill säga de mål som branschen satt upp på vägen mot visionen. Arbetet med backcasting kommer kräva breda ansatser med många involverade följt av analyser och i relevanta delar beräkningar av samhällsekonomisk lönsamhet i de föreslagna åtgärderna. Det handlar inte bara om infrastruktur och insatser som samhället ska finansiera, här måste även ingå åtgärder för att öka attraktiviteten, påverka beteenden genom utbudet och/eller genom olika styrmedel. Resultatet av projektet ska förhoppningsvis inspirera till en bred diskussion i branschen och samhället om kollektivtrafikens fortsatta utveckling i ett längre perspektiv. Genom att diskutera utvecklingsbehov som kanske tar tid att tillgodose men som bedöms vara angelägna för branschens utveckling, skapas förutsättningar för att komma igång med förberedelsearbetet relativt omgående. 1 Backcasting är en framtidsstudiemetod som används för utforska hur ett visst mål kan uppfyllas. I stället för att utgå i från nuet och blicka framåt så tar backcasting sin utgångspunkt i framtiden och blickar bakåt, för att på så sätt kunna undersöka vilka förändringar som skulle kunna behövas om det tänka målet ska uppnås. Källa: Josefin Wangel, Making Futures: On Targets, Measures and Governance in Backcasting and Planning for Sustainability. KTH, Department of Urban Planning and Environment

VISUALISERING AV VISIONEN Först genomförs framtagande av framtidsbilden, scenario 2050, som innebär att branschens vision om kollektivtrafiken som en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle konkretiseras så långt detta är möjligt och med en bred förankring av resultatet. Visionen ger uttryck för två perspektiv. Formuleringen En självklar del av resandet tar sats i resenärsperspektivet där resenärernas/medborgarnas behov är utgångspunkten. Formuleringen i ett hållbart samhälle är ett uttryck för att kollektivtrafiken ska utvecklas så att den bidrar till att utveckla det hållbara samhället, hållbarhetsperspektivet. Vad innebär detta mer konkret? Tanken är att detta ska konkretiseras genom att engagera en bred grupp av experter som på ett representativt sätt kan bida till att beskriva vilket samhälle de ser framför sig i tidsperspektivet 2050 och vilken roll kollektivtrafiken då kan ha. Både i ett resenärs/medborgarperspektiv och i ett hållbarhetsperspektiv. Projektet är beroende av att få ta del av många intressenters framtidsbilder. Det kan vara bilder med olika infallsvinklar och utifrån olika intressen. Vi kommer också att behöva arbeta med regionala framtidsbilder parallellt med nationella bilder. Det är bilder som visar på en regions betydelse och dess möjligheter att utveckla kollektivtrafiken för medborgarnas bästa och på ett hållbart sätt. För projektet är det en viktig uppgift att försöka väga samman dessa bilder till en så gemensam bild som möjligt. Denna process kräver dialog med många involverade för att få till stånd en så bred förankring som möjligt av det önskvärda läget år 2050. 91&%$:;$ 91&%$>;$ $<&2(,&#*$+,),-(&($,$)=&(*#,->?@?$ $<&2(,&#*$"1%4#5&#$AB#$*6$ $CDD("$)=&(*#,-$>?@?$./$0"1$ 8-6/)/$*+,/9:+6$;3/*$ </$="$1$4))$!"#"$!"#$%&'&()*''*$ +,),-($-'$.-//&.0+1#*2.&($ )-'$&($)34/+./*#$5&/$ *+$&6$7"//8*#1$ )*'74//&$ '()*+,-*$ 2-))+3456*/73$./$!"1$ %&#"$!"%!$!"#"$

ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ I detta andra steg skall åtgärder, och aktörer som ska realisera dessa, identifieras som leder till att kollektivtrafiken utvecklas så att Scenario 2050 uppnås. Genom att utnyttja metodiken i backcasting skapar vi här ett ramverk där visionen uttrycks i konkreta mål som bygger upp den analytiska bas som projektet sedan bygger vidare på. Åtgärderna skall bygga på branschens, leverantörers och akademins samlade kunnande och erfarenhet. De inhämtas bland annat genom de regionala trafikförsörjningsprogrammen, djupintervjuer med kunniga personer inom olika organisationer och akademin samt hearings med ett stort antal intressenter. Samverkan med pågående forskningsprojekt blir också en viktig källa till kunskap. Åtgärderna ska bygga på bedömningar av hur människors resebehov och resvanor utvecklas, befolkningstillväxt och urbanisering, ekonomisk utveckling och tillväxt, affärsutveckling och effektivisering som tillsammans kan säkerställa en hållbar utveckling av transportsystemet. Åtgärderna och deras samhällsekonomiska värden skall sedan utvärderas av analytiker med stöd av kompetenta personer inom olika fackområden. Fokus blir på åtgärder som i ett nationellt perspektiv bedöms kunna ge betydande effekter. Även i denna del av projektarbetet är det regionala perspektivet viktigt. Det handlar om att med hjälp av regional kompetens bedöma behovet av insatser för att utveckla kollektivtrafiken i ett längre tidsperspektiv än det som de regionala trafikförsörjningsprogrammen omfattar. Efter backcastingprocessen kommer slutprodukten att remissbehandlas och presenteras i form av en väl förankrad rapport som kan utgöra underlag för en bred diskussion i branschen och samhället om vad som krävs föra att påskynda utvecklingen. Den ska också utgöra grund för att få fram idéer om nya utvecklingsprojekt, projekt som sedan kan utgöra grund för kollektivtrafikbranschens fortsatta agerande och samhällets planering och finansiering av infrastrukturinsatser och andra åtgärder som kan skapa förutsättningar för kollektivtrafikens utveckling i riktning Scenario 2050.

TIDPLAN Projektet planeras att börja inom tre månader efter det att finansiering är säkerställd och ett konsortium som ska driva projektet är på plats. Projektstart sker när finansieringen av den första fasen, visionsarbetet är säkerställd och konsortiet är tillräckligt representativt för branschen och dess intressenter för att skapa legitimitet kring projektet och de resultat detta förväntas generera. Projektet börjar med att utveckla scenario 2050 genom en konkretisering av nuvarande branschgemensamma vision. Detta arbete beräknas bli klart efter cirka tre månader. Identifiering och utvärdering av åtgärder för att uppnå scenariot planeras sedan pågå under cirka fyra till fem månader. Därefter planeras ett remissarbete under cirka sex veckor och en slutrapportering elva månader efter projektstart enligt följande tidplan:!"#$%&'&( )( *( +(,( -(.( /( 0( 1( 2)( 22(!"#$#%&'()#*+,%-./.%% % 0(1*#$$,*2%% 34()56(*#% )7489)4+:#% ;2:9*4(*% <)#1=&(*#% >7*(&1#:)#% ;2:9*4(*%?% <)#1=&%,'@% 4(1*#$$,*2A% *(B+&&*C)4#%&#B2% &1C2*#$$,*2%% % %!1C2",)>(*()&% %!2=*:*C$$%

ORGANISATION Initiativtagare och organisatör av projektet är X2AB men projektet ska styras av ett konsortium med så många intressenter involverade som möjligt. En styrgrupp etableras där externa finansiärer och en representant för styrelsen i X2AB ingår. En förutsättning för att projektet kan genomföras är att det uppfattas som viktigt för alla ledande organisationer och företag i branschen och att ledande företrädare för dessa organisationer är beredda att engagera sig i styrgruppen för projektet. Projektledaren utses av konsortiets styrgrupp. För att leda projektets dagliga arbete finns en operativ projektgrupp med resurser för utredning, analys och administration. Särskilda utredningar kommer att behöva beställas av trafikföretag, myndigheter, akademiker och konsulter. En referensgrupp kommer att etableras bestående av partners, huvudsponsorerna i projektet och andra intressenter. Kommunikationen om och kring projektet kommer att ske i huvudsak via projektets egen hemsida. Vid behov kommer tryckt material att tas fram, till exempel inför hearings och andra evenemang. För projektdeltagarna kommer projektstyrning och intern kommunikation att ske via projectplace.se där all projektadministration kommer ske.

FINANSIERING Total finansiering bedöms kräva mellan 4 och 5 miljoner kronor. För det första steget bedöms kostnaden till ca 1,5 miljon kronor. Det efterföljande steget är svårare att beräkna i detta läge men uppskattningsvis kan man räkna med det dubbla beloppet beroende på hur brett intresset är och vilken ambitionsnivå som styrgruppen för konsortiet beslutar om vid start av steg 2. Projektet finansieras genom ett konsortium där en bred grupp av intressenter deltar på olika nivå när det gäller ekonomisk insats och engagemang. Hälften av beloppet ska betalas in innan projektstart, resterande belopp ska garanteras villkorat utfallet av steg 1. Villkoret är att minst 66 procent av finansiärerna beslutar att genomföra den andra etappen baserat på den delrapport som redovisas i oktober. Avslutas projektet efter steg 1 kan återbetalning bli aktuellt. Fyra nivåer finns för engagemang: Nivå Förmåner Kommentar 1. Partner (10 platser á 250 000) Plats i styrgruppen och fri tillgång till seminarier och material Förväntas bidra aktivt och med förankrade åsikter från sina organisationer. 2. Huvudsponsor (100 000) Plats i referensgrupp och fri tillgång till seminarier och material Förväntas aktivt bidra till projektet genom sin roll i referensgrupper 3. Sponsor (50 000) Fri tillgång till allt material och seminarier 4. Intressent (25 000) Fritt deltagande på semi- narier och slutrapport Styrgruppen ska representera en så stor bredd som möjligt av konsortiet som möjligt. Det är en förhoppning att konsortiet byggs upp av en representativ del av branschen och dess intressenter. Nomineringen till styrgruppen är att 10 partner har var sin plats. Därutöver ska 2 ledamöter utses inom grupperna huvudsponsorer och sponsorer. Detta val görs inför det första styrgruppsmötet och projektstarten. X2AB har dessutom en plats i styrgruppen som således består av sammanlagt 13 personer.

Teckning för de olika nivåerna kan göras fram till 15 september 2012 då en första avstämning görs för att besluta om projektet kan startas. Skulle det krävas längre tid för att få finansiering eller tillräcklig bredd i konsortiet kommer ytterligare ansträngningar göras för att få in fler medlemmar. Ansökan om medfinansiering hos bland andra VINNOVA och Energimyndigheten planeras också. Första etappen startas inom tre månader efter beslut och under förutsättning att det finns minst 1 miljon kronor tillgängligt. Finansieringen av andra steget kommer att diskuteras bland finansiärerna och eventuellt ytterligare intressenter under steg ett. Beslut om att starta steg 2 fattas i samband med att delrapporten från steg 1 är godkänd av styrgruppen. X2AB kommer ansvara för administration av projektet och konsortiet och tar in samtliga medel samt ansöker om medfinansiering. Samtliga finansiärer tecknar ett avtal med X2AB enligt intentionerna i detta prospekt.

Läs mer om X2AB på: www.x2ab.se För ytterligare information, kontakta: Charlotte Wäreborn Schultz, ordförande X2AB charlotte.wareborn@svenskkollektivtrafik.se +46 (0)70 528 08 70

X2 KOLLEKTIVTRAFIK AB www.x2ab.se