5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU



Relevanta dokument
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

,QI UDQGHW DY HXURQ NRPPLVVLRQHQ UHGRJ U LQJnHQGH I U I UEHUHGHOVHUQD RFK I UHVOnU WMXJR

Bryssel den 16 december 2002

Policy Brief Nummer 2013:1

,QI U 6WRFNKROP DWW EHIlVWD (XURSDV NRQNXUUHQVNUDIW RFK YlUQD RP VRFLDO LQWHJUDWLRQ

Stockholm Rättvisa villkor. För alla.

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Bryssel den 12 september 2001

Juridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

Använda offentliga pengar på bästa sätt

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

2b Eurons inverkan på konsumentpriserna

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 148.4,

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

PM- Företagande inom vård/omsorg

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

Internationella rapporten 2013

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

RÅDETS DIREKTIV 93/98/EEG. om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Samråd om framtiden för europeisk bolagsrätt

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

$UEHWVGRNXPHQWIUnQNRPPLVVLRQHQVDYGHOQLQJDU

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

.RPPLVVLRQHQ DQWDU HWW NUDIWIXOOW SDNHW I U DWW VQDEEDSnUHIRUPHQDY(8VDUEHWVPDUNQDG

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Vad vill Moderaterna med EU

CHECK AGAINST DELIVERY

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPAPARLAMENTET Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Inrikesminister Ville Itälä

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd för vuxna

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

.RPPLVVLRQHQ DQWDU HQ Q\ VWUDWHJL I U DWW XWYHFNOD Q\DDUEHWVPDUNQDGHULQRP(8VHQDVW

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

Transkript:

,3 Bryssel den 16 maj 2002 5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU (QOLJW GHQ VHQDVWH UHVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ lu I UVHQLQJDUQD EHW\GDQGH Gn GHW JlOOHU PHGOHPVVWDWHUQDV JHQRPI UDQGH DY VWRUD GHODU DY GHQ(8ODJVWLIWQLQJVRPJRGNlQWVDYPHGOHPVVWDWHUQDVPLQLVWUDULUnGHWRFK DY (XURSDSDUODPHQWHW ) U QlUYDUDQGH lu GHW EDUD VMX PHGOHPVVWDWHU 6YHULJH 'DQPDUN )LQODQG 6WRUEULWDQQLHQ 1HGHUOlQGHUQD %HOJLHQ RFK 6SDQLHQVRPNODUDUGHWPnOVRPVDWWHVXSSDYVWDWVRFKUHJHULQJVFKHIHUQD YLG (XURSHLVND UnGHWV P WH L 6WRFNKROP YnUHQ 0nOHW lu DWW DQGHOHQ GLUHNWLYVRPLQWHJHQRPI UWVVNDYDUDPLQGUHlQGYVPLQVWDY GHQ LQUH PDUNQDGHQV GLUHNWLY VND KD LQI UOLYDWV PHG QDWLRQHOO ODJ 6WRUEULWDQQLHQRFK%HOJLHQKDUXQGHUGHWVHQDVWHKDOYnUHWJMRUWVlUVNLOWVWRUD IUDPVWHJ I U DWW Qn PnOHW PHGDQ )UDQNULNH *UHNODQG 7\VNODQG RFK,UODQG KDU OlQJVW NYDU.RPPLVVLRQHQ XSSPDQDU RFNVn PHGOHPVVWDWHUQD DWW YLQQOlJJDVLJPHURPDWWSUDNWLVNWWLOOlPSDGHQLQUHPDUNQDGHQVUHJOHUVnDWW GH SUDNWLVND SUREOHPHQ PLQVNDU I U I UHWDJ RFK PHGERUJDUH VRP I UV NHU XWQ\WWMD VLQD UlWWLJKHWHU Sn GHQ LQUH PDUNQDGHQ, UHVXOWDWWDYODQ IUDPKnOOV L I UVWD KDQG WHNQLVND KLQGHU I U GHQ IULD U UOLJKHWHQ I U YDURU Sn GHQ LQUH PDUNQDGHQ8QGHUV NQLQJHQYLVDUDWWSnGHRPUnGHQGlUKLQGUHQILQQVNYDU WH[E\JJSURGXNWHUEOLUGHVDPPDQODJGDHNRQRPLVNDUHVXOWDWHQVlPUH(Q XQGHUV NQLQJ DY SULVHUQD Sn GDJOLJYDURU RFK KXVKnOOVDUWLNODU YLVDU DWW VNLOOQDGHUQDlUP\FNHWVWRUDPHOODQROLNDOlQGHUL(XURSD) UHQRFKVDPPD SURGXNWInU NRQVXPHQWHUQD L YLVVD PHGOHPVVWDWHU EHWDOD PHU lq GXEEHOW Vn P\FNHWVRPLDQGUD Kommissionsledamoten Frits Bolkestein med ansvar för den inre marknaden kommenterar: "Det är en besvikelse att bara sju medlemsstater för närvarande klarar Europeiska rådets mål att minska andelen icke-genomförda direktiv till mindre än 1,5 %. Europas ledare hade därför inget annat val i Barcelona än att förlänga tidsfristen för att uppnå målet till våren 2003. I klartext: det finns ingen ursäkt för att inte respektera tidsgränserna för att genomföra viktiga åtgärder som medlemsstaterna själva har beslutat. Nu är det dags för de medlemsstater som inte har fullgjort sina juridiska och politiska skyldigheter. Dessutom satte Europeiska rådet i Barcelona upp ett nollprocentsmål för direktiv som skulle ha genomförts för minst två år sedan. Om man så uppenbart låter bli att agera uppstår det betydande luckor i den inre marknadens system, vilket går ut över våra medborgare och företag."

Den inre marknaden spelar en viktig roll om EU ska nå målet att bli den mest dynamiska ekonomin i världen till 2010. Den ger EU-medborgarna ett större urval av produkter och tjänster av god kvalitet, större frihet att resa, arbeta, studera och bo i andra EU-länder. Den bidrar till en effektivare resursfördelning och ökar företagens möjligheter att bedriva handel. Men den inre marknaden kan bara nå sin fulla potential om antagna direktiv genomförs och tillämpas effektivt av medlemsstaterna. Resultattavlan för den inre marknaden gör att medlemsstaterna har press på sig genom att den visar hur de relativt sett klarar av att genomföra lagstiftningen. Det här systemet har fungerat bra: den genomsnittliga andelen icke-genomförda direktiv har stadigt minskat från 6,3 % år 1997 till 1,8 % för närvarande. Bland medlemsstaterna tycks det nu finnas en ledargrupp som har uppnått målet på 1,5 % vid flera tillfällen och som har vidtagit åtgärder som tyder på att de tänker fortsätta på samma väg i framtiden. Det är en utmaning för de andra medlemsstaterna att hinna i fatt ledargruppen. Framför allt Frankrike och Tyskland tycks emellertid har kört fast. De har inte gjort några märkbara framsteg under vare sig de senaste sex eller tolv månaderna (Frankrike har halkat efter sedan november i fjol). *HQRPI UDQGHDYGHQLQUHPDUNQDGHQVGLUHNWLY Andel direktiv som medlemsstaterna inte genomfört per den 15 april 2002 (i procent) F EL D IRL L A P I B E UK NL FIN DK S 3,1 2,7 2,4 2,4 2,3 2,1 2,1 1,7 1,5 1,5 1,5 1,3 0,9 0,7 0,7 Vid Europeiska rådets möte i Lissabon (mars 2000) fastslogs det att ekonomiska reformer som stöd till den inre marknaden skulle prioriteras högt, vilket har understrukits vid Europeiska rådets senare möten. Det innebär att nya direktiv ofta antas. Om dessa nya direktiv ska införlivas med nationell lagstiftning i tid krävs det ständigt arbete. Om en medlemsstat slår av på takten hamnar den lätt på efterkälken. Det betyder att även de medlemsstater som för närvarande har nått målet på 1,5 % måste arbeta hårt även i fortsättningen. Flera medlemsstater har kunnat konstatera att de har hamnat ytterligare efter med ett eller flera direktiv sedan resultattavlan i november 2001. Förändringar i antalet icke-genomförda direktiv sedan den 15 oktober 2001 FIN L E F IRL I NL DK D EL S P A B UK +4 +4 +3 +2 +1 0 0-1 -2-3 -3-5 -11-11 -20 Nästa tabell är en komihåg-lista för medlemsstaterna med sikte på Europeiska rådets möte våren 2003. Den första raden visar antalet direktiv som medlemsstaterna skall ha genomfört för att (fortsatt) klara Europeiska rådets mål på 1,5 %. Den andra raden visar antalet direktiv som ska ha genomförts senast våren 2003 för att uppnå målet på 0 % för direktiv som är mer än två år gamla. Att genomföra dessa äldre direktiv kommer säkert att bli speciellt svårt. Om de redan har blivit försenade med mer än ett år är förklaringen sannolikt inte bara slapp administration eller problem med tiden i de nationella parlamenten. Antal direktiv som ska genomföras senast våren 2003 för att uppnå Europeiska rådets mål EL F IRL A D L P UK B E I NL FIN S DK Målet på 1,5 % 81 80 77 74 73 70 69 59 58 58 57 54 52 52 49 Målet på 0 % 13 18 11 7 15 16 6 5 10 12 5 7 1 2 2 2

gyhuwulghovhu Antalet överträdelseförfaranden som gäller genomförande och tillämpning av den inre marknadens regler har stigit med 2 % sedan resultattavlan i november 2001 och uppgår nu till mer än 1 500 fall. Frankrike och Italien svarar ännu för nästan 30 % av alla överträdelserna. Pågående överträdelseförfaranden per medlemsstat F I D IRL E B EL UK A NL P DK FIN S L 205 193 138 138 137 129 123 108 80 57 53 40 38 37 32 I Översynen av strategin för den inre marknaden 2002 (se IP/02/541) uppställs ett nytt mål, nämligen att senast våren 2003 ha minskat antalet överträdelseförfaranden för felaktig tillämpning av den inre marknadens lagstiftning med minst 10 %. Irland (100) och Spanien (96) svarar för det största antalet sådana överträdelser. Egentligen är det fall som borde kunna lösas utan formella förfaranden. $WWWlSSDWLOOOXFNRULODJVWLIWQLQJHQ I resultattavlan redovisas också hur medlemsstaterna lyckas med att genomföra åtgärder för att den inre marknaden ska fungera bättre. Dock har bara omkring hälften av de initiativ som föreslås i strategin för den inre marknaden fullgjorts i tid. Under tiden fram till årets slut måste tretton åtgärder avslutas. Det handlar bl.a. om att anta förslag för att modernisera och förenkla reglerna för offentlig upphandling inom EU, utarbeta ett EU-patent och vidta åtgärder på områden som finansiella tjänster, energi, transport och konkurrenspolitik. Om de finansiella marknaderna vore helt integrerade, skulle de kunna ge ett extra årligt tillskott på 43 miljarder euro till unionens BNP. Arbetet med handlingsplanen för finansiella tjänster har varit framgångsrikt: 27 av 42 åtgärder har hittills genomförts. )ULU UOLJKHWI UYDURU Vid Europeiska rådet i Barcelona uppmanades kommissionen att redovisa tekniska handelshinder i resultattavlan. Den första rapporten innehåller resultaten av fyra korta branschundersökningar (teleterminalutrustning, byggvaror, cyklar och öl), som riktar uppmärksamheten på en del betydande flaskhalsar som finns kvar, men också på framsteg som har gjorts. Ungefär hälften av handeln med varor inom EU omfattas av EU:s harmoniserade lagstiftning, vilket underlättar den fria rörligheten för varor. Inom den här "harmoniserade sektorn" är teleterminalutrustning (t.ex. mobiltelefoner, modem och fjärrkontroller) ett av de bästa exemplen på framgång. Nyckeln till framgång var att både affärsmän och politiker insåg inte bara hur viktig sektorn skulle bli utan också att det skulle behövas europeiska lösningar för att avveckla de stora tekniska hindren. Branschen står nu inför en större utmaning, nämligen att klara kostnaderna för introduktionen av den tredje generationen av UMTS-standard. Harmoniseringsarbetet inom EU kommer att fortsätta för att ge stöd åt näringslivet i dess ansträngningar att ge kunderna verkliga fördelar. 3

Däremot har harmoniseringsarbetet hittills varit mindre framgångsrikt då det gäller byggprodukter. Trots ansenliga ansträngningar under den senaste tioårsperioden finns det bara ett fåtal harmoniserade EU-standarder och handeln med byggprodukter ligger under genomsnittet. Situationen förvärras av att det fortfarande finns komplexa tekniska hinder i form av nationella byggbestämmelser. Horisonten börjar emellertid att ljusna och nya EU-standarder kommer tätt nu. Resultattavlan kommer att fortsätta att bevaka utvecklingen inom den här viktiga sektorn. De tekniska bestämmelserna för cyklar har inte harmoniserats och nationella tekniska hinder förorsakar fortfarande onödiga kostnader för de små och medelstora företagen som dominerar branschen inom EU. På initiativ av cykelindustrin håller den europeiska standardiseringsorganisationen CEN på att utarbeta en ny europeisk standard för cyklar. När den har antagits av CEN kommer alla nationella standarder att försvinna. Därigenom minskar de tekniska handelshindren markant. Sedan åtskilliga problem lösts under de senaste femton åren tycks nu principen om ömsesidigt erkännande fungera bra för den europeiska ölindustrin. Särskilda tekniska hinder stoppar inte längre det fria flödet av öl över gränserna. Det finns emellertid stora skillnader i fråga om skatter och acciser som snedvrider konkurrensen kraftigt och förhindrar att den inre marknaden fungerar friktionsfritt. Acciser och mervärdesskatt i euro per liter öl D E L F EL P I NL B A DK S UK IRL FIN Acciser 0.10 0.10 0.10 0.13 0.14 0.15 0.18 0.21 0.21 0.26 0.46 0.86 0.99 0.99 1.43 Moms 0.02 0.02 0.02 0.03 0.03 0.03 0.04 0.04 0.04 0.05 0.12 0.22 0.17 0.21 0.31 TOTALT 0.12 0.12 0.12 0.16 0.17 0.18 0.22 0.25 0.25 0.31 0.58 1.08 1.16 1.20 1.74 3ULVHUSnGDJOLJYDURUL(8 I en stor undersökning som fått finansiellt stöd av kommissionen visar det sig att det fortfarande finns betydande prisskillnader i Europa på dagligvaror och hushållsartiklar. Exempelvis är priset på ett Marschoklad dubbelt så högt i det dyraste landet (Danmark) som i det billigaste (Belgien). Likaså är en flaska Coca- Cola dubbelt så dyr i Danmark som i Tyskland. Prisskillnader på produkter av ett bestämt märke i medlemsstaterna (genomsnitt = 100) Produkt Högsta pris Lägsta pris Förhållandet billigast:dyrast Evian mineralvatten Finland 189 Frankrike 44 4,3 Barilla spaghetti Sverige 138 Italien 59 2,3 Heinz ketchup Italien 138 Tyskland 66 2,1 Kellogg s cornflakes Grekland 152 Storbritannien 71 2,1 Mars choklad Danmark 143 Belgien 73 2,0 Coca-Cola Danmark 139 Tyskland 73 1,9 Fanta Sverige 146 Nederländerna 77 1,9 Nivea raklödder Storbritannien 142 Frankrike 81 1,8 Colgate tandkräm Storbritannien 126 Portugal/Spanien 76 1,7 Elvital schampo Irland 126 Spanien 76 1,7 Nescafé Italien 133 Grekland 77 1,7 4

Det finns inte en ensam faktor som ger hela förklaringen till prisskillnaderna, men det faktum att det råder olika konkurrensförhållanden mellan olika produkter och olika länder tycks spela en stor roll liksom kulturella faktorer, klimat, lokala preferenser och transportkostnader. De verkligt stora prisskillnaderna mellan vissa enstaka produkter tycks visa att en del producenter utnyttjar en splittrad marknad genom att tillämpa olika priser på olika nationella marknader. Mycket mer kan göras för att minska prisskillnaderna. Vissa bestämmelser tycks motverka prissänkningar genom att de hindrar detaljhandlarnas försök till reklam, marknadsföring och försäljning över gränserna liksom deras idéer om strategier som täcker hela EU. Som exempel kan nämnas olika regler för reklam, stadsplanering, slag av produkter som får säljas och franchising-avtal. Allt sådant kan göra det svårare för detaljhandlarna att ta sig in på nya marknader och konkurrera med de redan etablerade aktörerna. Den senaste resultattavlan för den inre marknaden återfinns i sin helhet på webbsidan http://europa.eu.int/comm/internal_market/en/update/score/index.htm 5