SVENSKA FN-FÖRBUNDETS RAPPORT Stoppa urholkningen av biståndet Använd Sveriges bistånd till att nå millenniemålen
Svenska FN-förbundets rapport Stoppa urholkningen av biståndet Använd Sveriges bistånd till att nå millenniemålen Svenska FN-förbundet Box 15 115, 104 65 Stockholm Telefon 08 462 25 40 E-post info@fn.se www.fn.se
INNEHÅLL Förord... 5 Sammanfattning... 6 Millenniemålen ska uppnås i en värld av utmaningar... 7 Det globala biståndet ett nödvändigt instrument Globala kriser ökar antalet fattiga Globala klimatförändringar hindrar fattigdomsbekämpning Urholkningen av det svenska biståndet....12 Flyktingmottagande Skuldavskrivningar och exportkrediter Nya ambassader Konferenser om internationell säkerhet Klimatanpassning Urholkningen i procent...17 Millenniemålen: Delmål och indikatorer....20
U r h o l k n i n g e n a v b i s t å n d e t FÖRORD Världens länder enades år 2000 om att halvera fattigdomen till år 2015. Överenskommelsen formulerades i åtta millenniemål som handlar om människors rätt till bland annat mat, hälsa och utbildning. Biståndet är ett nödvändigt verktyg för att uppnå millenniemålen, framförallt i de fattigaste länderna. Men då måste biståndet verkligen användas till fattigdomsbekämpning och inte till andra verksamheter. Svenska FN-förbundet redovisar i den här rapporten att en stor del av det svenska biståndet går till annat än fattigdomsbekämpning. Idag används biståndsresurser till så vitt skilda verksamheter som flyktingmottagande, klimatanpassning, nya ambassader och skuldavskrivningar. FN-förbundet anser att detta är en oacceptabel urholkning av biståndet. Biståndet ska användas för att bidra till att millenniemålen nås. Andra viktiga verksamheter ska finansieras med andra medel. Sverige ska inte bidra till att fattig ställs mot fattig i en kamp om knappa resurser. Svenska FN-förbundet ser med särskild oro på att dagens och morgondagens globala utmaningar kan leda till att biståndslöften inte uppfylls. Det handlar inte minst om de rådande finans- och livsmedelskriserna samt klimatförändringarnas följder som drabbar de fattiga hårdast. Dessa utmaningar utgör idag stora hinder i arbetet för att uppnå millenniemålen. Biståndsramen är knuten till utvecklingen av bruttonationalinkomsten (BNI) och kommer för 2010 att minska med drygt 2,4 miljarder kronor jämfört med 2009. FNförbundet anser att Sverige har en unik möjlighet att tydligare inrikta biståndet på att uppnå millenniemålen. Ett sätt att kompensera för en minskad BNI vore att stoppa urholkningen av biståndet och sluta använda biståndsresurser till annat än fattigdomsbekämpning. Ett sådant ställningstagande skulle stärka Sveriges politik för global utveckling. Det skulle också bli lättare att visa skattebetalarna vilken nytta bistånd kan åstadkomma, genom att mäta hur effektivt det bidrar till att uppnå millenniemålen. De närmare 3,7 miljarder kronor 1 (11,7 procent) som 2010 tas ur biståndsramen till bland annat flyktingmottagande, klimatanpassning och utrikesförvaltningens administration skulle exempelvis kunna användas för att minska hungern och öka skolgången i världen, två av millenniemålens krav. Pengarna motsvarar 1,8 miljarder skolmåltider till barn i extrem fattigdom. aleksander gabelic o r d f ö r a n d e I linda nordin thorslund g e n e r a l s e k r e t e r a r e 1 Här ingår inte den officiella avräkningen på 1 653 miljoner kronor som går till EU-bistånd. 5
SVENSKA FN-FÖRBUNDET SAMMANFATTNING SVENSKA FN-FÖRBUNDET VISAR i denna rapport att såväl det globala biståndet som både EU:s och Sveriges bistånd idag urholkas och används till annat än fattigdomsbekämpning och att nå millenniemålen. Med en minskad biståndsram i Sverige 2010 har frågan om urholkning fått ökad tyngd och aktualitet. FN-förbundet vill därför rikta ett antal rekommendationer till den svenska regeringen: Exportkrediter, som används för att gynna den svenska exportindustrin, ska inte finansieras från biståndsbudgeten. Asylrätten är en fundamental del av de mänskliga rättigheterna, men asylmottagande ska inte finansieras via biståndsbudgeten och därmed ytterligare urholka stödet till en långsiktig fattigdomsbekämpning. Kostnader för att delvis finansiera ambassader och administration av biståndet är inte fattigdomsbekämpning som bidrar till att millenniemålen nås och ska inte belasta biståndsbudgeten. Insatser för klimatanpassning i utvecklingsländer ska inte finansieras med biståndsmedel. Det skulle innebära att utvecklingsländer, som redan nu är hårt drabbade, får betala ett orimligt högt pris för att hantera klimatkrisen genom att de får mindre resurser till fattigdomsbekämpning och därmed millenniemålen. FN-förbundet menar att biståndet bör utvärderas efter hur effektivt det är för att bidra till att uppnå millenniemålen. OECD:s biståndskommitté DAC:s regler tillåter visserligen denna urholkning av biståndet. Reglerna är en minsta gemensamma nämnare för OECD-länderna. Samtidigt strider urholkningen mot de åtaganden från exempelvis konferensen i Monterrey 2002 som givarländerna, däribland Sverige, har gjort. FN-förbundet anser att OECD-DAC bör ändra sina regler så att det globala biståndet fokuseras på att bättre och effektivare bekämpa fattigdomen. Det krävs idag kraftfulla åtgärder och påtryckningar för att millenniemålen ska uppnås. FN har en särskild uppgift och ansvar för att driva detta arbete. FNförbundet menar att de FN-organ som är av direkt relevans för millenniemålen bör få ökat stöd. Hårda krav på hög effektivitet och nya arbetssätt är en viktig del i ett sådant stöd. Relevanta krav finns formulerade i Parisdeklarationen om ökad biståndseffektivitet som antogs 2005 och i Accraagendan från 2008 som är en uppföljning av deklarationen. FN-förbundet uppmanar Sveriges regering att inom ramen för millenniemål 8 Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling ta ett sådant initiativ. 6
U r h o l k n i n g e n a v b i s t å n d e t MILLENNIEMÅLEN SKA UPPNÅS I EN VÄRLD AV UTMANINGAR MILLENNIEMÅLEN ÄR EN konkret, tydlig och mätbar agenda för utvecklingspolitik som FN:s medlemsländer har åtagit sig att gemensamt uppfylla. Det övergripande målet är att halvera fattigdomen från år 1990 till år 2015. De åtta målen är: 1. Utrota extrem fattigdom och hunger 2. Grundskoleutbildning för alla barn 3. Främja jämställdhet och öka kvinnors makt 4. Minska barnadödligheten 5. Förbättra mödrahälsan 6. Bekämpa hiv/aids, malaria och andra sjukdomar 7. Säkra en hållbar utveckling 8. Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling Att nå millenniemålen är en enorm men möjlig utmaning som FN:s medlemsländer antagit. Enligt Världsbanken lever nästan en och en halv miljard människor i extrem fattigdom på mindre än 1,25 dollar om dagen. Dessa människors värdighet och rättigheter kränks dagligen. De fattigaste är ofta berövade möjligheterna att själva förbättra sina levnadsvillkor. Det är en gemensam uppgift och ett ansvar för världssamfundet att samarbeta för att avskaffa fattigdomen. Sedan arbetet med millenniemålen inleddes år 2000 har positiva framsteg gjorts, men utmaningarna är mycket stora. De globala finans-, livsmedels- och bränslekriserna leder till ökad fattigdom genom bristande säkerhet och hård konkurrens om knappa resurser. Om de positiva framstegen i kampen mot fattigdomen ska fortsätta och utmaningarna kunna mötas på ett kraftfullt sätt, är det nödvändigt att Sverige och andra länder omedelbart beslutar om ytterligare resurser och insatser för att millenniemålen ska uppnås till år 2015. Genom att Sverige upprätthåller enprocentmålet och för en aktiv politik i internationella fora kan andra länder påverkas att såväl öka stödet för millenniemålen som fokusera sitt bistånd på fattigdomsbekämpning. Det globala biståndet ett nödvändigt instrument När FN:s medlemsländer enades om millenniemålen år 2000, kom de också överens om globala målsättningar för vilken utveckling de vill åstadkomma. Enligt FN:s millenniemålsrapport för 2009 ökade det globala biståndet med 10,2 procent mellan 2007 och 2008 till 119,8 miljarder dollar, vilket är den högsta biståndsnivån någonsin räknat i dollar. I reella tal ökade biståndet med 12,5 procent. Givarländerna gav i genomsnitt 0,3 procent av sin samlade BNI. På FN:s världstoppmöte år 2005 och andra internationella toppmöten har de rika länderna förpliktigat sig att öka biståndet från 80 miljarder dollar år 2004 till 130 miljarder år 2010. Det är tveksamt om målet kommer att uppnås, trots att en nyligen gjord undersökning av OECD visar att biståndet kommer att öka med 10 procent mellan 2008 och 2010. För att biståndet ska nå de nivåer som givarländerna har förpliktigat sig till, med det förväntade dollarvärdet, krävs ytterligare 10-15 miljarder dollar. Den globala finanskrisen 7
SVENSKA FN-FÖRBUNDET kommer också att påverka biståndet negativt i absoluta tal, på grund av minskade bruttonationalinkomster i flera givarländer. FN:s millenniemålsrapport 2009 rapporterar om en förväntad ökning av människor som lever i extrem fattigdom med 55-90 miljoner människor under 2009 till följd av kriserna. Det totala biståndet ligger fortfarande långt under FN:s mål från 1970-talet om att 0,7 procent av OECD-ländernas BNI ska gå till bistånd. Världens 49 minst utvecklade länder får bara en tredjedel av allt bistånd. Sedan år 2000 har biståndet till de minst utvecklade länderna växt fortare än de rika ländernas bruttonationalinkomst. Men inte tillräckligt snabbt för att FN:s mål att 0,15 0,20 procent av givarländernas bruttonationalinkomst ska gå till de minst utvecklade länderna. På toppmötet i Gleneagles 2005 åtog sig G8-länderna och andra internationella givare att fördubbla biståndet till Afrika till år 2010. Även om det har skett en ökning av biståndet till de minst utvecklade länderna i Afrika, återstår mycket innan målet om en fördubbling till år 2010 är nådd. Sverige har stegvis höjt sitt bistånd under perioden 2002-2009. Sedan 2006 har biståndet motsvarat en procent av BNI vid budgeteringstillfället. Siffrorna rapporteras till OECD:s biståndskommitté DAC. Rapporteringen kan skilja sig från budgeten. Det beror dels på hur BNI såg ut vid budgettillfället och rapporteringstillfället, dels på bland annat skuldavskrivningar. Diagram 1. Bistånd från OECD-DAC länderna, 2000-2008 (fast värde i USD 2007) 2 140 120 100 Net debt forgiveness grants in constant 2007 USD Humanitarian aid constant 2007 USD Multilateral ODA in constant 2007 USD Bilateral development projects, programmes and technical cooperation in constant 2007 USD Total net ODA in constant 2007 USD Total net ODA in constant current USD 80 60 40 20 0 2000 2002 2004 2006 2008 preliminary 2 Källa: The Millennium Development Goals Report 2009. http://www.fn.se/pagefiles/3361/mdg_report_2009_en.pdf. 8
U r h o l k n i n g e n a v b i s t å n d e t Siffrorna som regeringen rapporterat till DAC var för år 2006 1,02 % av BNI, för år 2007 0,93 % av BNI, för år 2008 0,98 % av BNI och för år 2009 1,12% av BNI. Samtidigt som det skett en ökning i takt med den ekonomiska tillväxten så har det svenska biståndet också urholkats och stora resurser har lyfts bort från det överordnade målet att bekämpa fattigdomen. Ett renodlat svenskt biståndsfokus på fattigdomsbekämpning skulle innebära att de omkring 10-12 procent av biståndsbudgeten som varje år används till andra verksamheter kan återföras och ge ytterligare välbehövliga miljarder till fattigdomsbekämpning. EU är världens enskilt största biståndsgivare och svarar för 60 procent av allt bistånd i världen. Vid en världskonferens i Monterrey 2002 lovade EU:s medlemsländer att EU-biståndet skulle öka. Men EU-ländernas bistånd är samtidigt kraftigt urholkat. Enligt CONCORD Europes (CONfederation for CO-operation on Relief and Development) rapport Lighten the load går endast 0,34 procent av EU:s BNI till faktiskt bistånd. Av EU:s totala bistånd på närmare 50 miljarder euro 2008 gick 5 miljarder till skuldavskrivningar, 2 till omkostnader för utomeuropeiska studenter och en miljard till flyktingmottagning. Sverige bidrar till EU:s bistånd på olika sätt: dels genom Sveriges medlemsavgift till EU, dels genom bidrag till Europeiska utvecklingsfonden som ligger utanför EU:s ordinarie budget. FN-förbundet anser inte Diagram 2. Officiellt bistånd till de minst utvecklade länderna 3 0,40 0,35 Total ODA ODA to LDCs 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 1990 1994 1999 2004 2008 preliminary ODA Overseas Development Assistance (Officiellt bistånd) LDC Least Developed Countries (Minst utvecklade länder) 3 Källa: The Millennium Development Goals Report 2009. 9
SVENSKA FN-FÖRBUNDET att Sveriges bidrag till EU:s bistånd är en del av urholkningen av det svenska biståndet så länge det används till fattigdomsbekämpning. Den globala finanskrisen och lågkonjunkturen kommer att pröva EU-ländernas biståndsvilja ytterligare. Det kan i sin tur skapa ett tryck på att det gemensamma biståndet som EU-kommissionen förvaltar ska användas till insatser som tidigare legat i EU-ländernas egna biståndsbudgetar. Globala kriser ökar antalet fattiga FN:s millenniemålsrapport 2009 understryker att den ekonomiska krisen slår hårt mot världens fattiga. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon skriver bland annat att den globala nedgången minskar de fattigas inkomster och i kombination med livsmedelsoch bränslepriskrisen ökar antalet hungriga människor. Det är en förödande utveckling. Med varje procents minskning av världsekonomin beräknas nu antalet fattiga öka med ytterligare 20 miljoner. Förvisso sjunker nu priserna på bränsle och mat, men de ligger fortfarande högre än de gjorde i början av 2000-talet. Sammantaget blir resultatet av finanskrisen att utvecklingsländerna får det allt svårare att integreras i världsekonomin, de får mindre resurser till satsningar på utbildning, hälsovård och jämställdhet. Antalet fattiga ökar och fattigdomen fördjupas. Enligt Världsbanken riskerar ytterligare omkring 100 miljoner människor att sjunka under det globala fattigdomsstrecket. Denna utveckling spolierar en stor del av de framgångar som nåtts i att uppnå millenniemålen. De rådande kriserna ger därför ytterligare anledning till varför världssamfundet akut måste prioritera resurser för att uppnå millenniemålen. Globala klimatförändringar hindrar fattigdomsbekämpning FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) varnar för att klimatförändringarna hotar det globala arbetet med att bekämpa världsfattigdomen och nå millenniemålen. De minst utvecklade länderna drabbas hårdast. FN:s utvecklingsprogram UNDP (United Nations Development Programme) identifierar fem områden där klimatförändringarna väntas ha förödande effekt på mänsklig utveckling och skapa ytterligare fattigdom: 4 Jordbruksproduktion och livsmedelssäkerhet. Klimatförändringarna kommer att förändra regnmängder, temperaturer och vattentillgång för jordbruket i känsliga områden och därigenom kraftigt minska jordbruksproduktionen. Antalet människor som lider av undernäring kan öka med ytterligare upp till 600 miljoner år 2080. Bristande vattentillgång. Förändrade avrinningsmönster och glaciärsmältning kommer att öka trycket på ekosystemen och äventyra vattenflöden till bevattning och samhällen. Ytterligare 1,8 miljarder människor kan komma att leva i områden som är drabbade av vattenbrist år 2080. Högre havsnivåer och fler klimatkatastrofer. Havsnivåerna kan stiga snabbt i takt med att isarna smälter och 330 miljoner människor kan tvingas flytta på grund av över- 4 Källa: Human Development Report 2007/2008. 10
U r h o l k n i n g e n a v b i s t å n d e t svämningar. Varmare hav kommer också att öka kraften i tropiska orkaner och över en miljard människor som idag lever på bergsluttningar, i slumområden eller längs floder kommer att bli väldigt sårbara. Ekosystem och biologisk mångfald. Klimatförändringarna omvandlar redan idag ekosystemen. Hälften av världens korallrev bleks av temperaturhöjningar och isbaserade ekosystem i den arktiska regionen drabbas hårt. En ökning av medeltemperaturen med tre grader kan utrota mellan 20 och 30 procent av de arter som lever på land. Mänsklig hälsa. De mest allvarliga hälsoeffekterna av klimatförändringarna kommer att drabba fattiga länder. Områden med dödliga sjukdomar kan komma att utvidgas. Till exempel kan jämfört med idag ytterligare 220 till 400 miljoner människor komma att leva i områden med malaria, en sjukdom som dödar omkring en miljon människor om året. De globala kriserna med höga priser på mat och energi och de överhängande både omedelbara och långsiktiga hoten från klimatförändringar har försatt världen i ett läge som kräver omedelbara och effektiva åtgärder. Sverige har historiskt sett ett gott anseende som ett land som står fast vid sina åtaganden gentemot människor och samhällen som vill befria sig från fattigdom. Genom att stoppa urholkningen av biståndet och genom att rikta biståndsresurserna på satsningar som bidrar till att uppnå millenniemålen kan regeringen visa att kampen mot fattigdomen hör hemma överst på den globala politiska agendan också i tider av stora kriser, exempelvis den globala uppvärmningen. 11
SVENSKA FN-FÖRBUNDET URHOLKNINGEN AV DET SVENSKA BISTÅNDET DEN SVENSKA BISTÅNDSNIVÅN ligger idag på en procent av BNI vid budgettillfället. Grunden för utvecklingspolitiken är PGU, politik för global utveckling, som innebär att inte bara biståndet utan alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Nedan redovisas en tabell över biståndsramen och biståndsanslagen under budgetåren 2006-2010. Samtliga år motsvarar biståndsramen en procent av beräknad BNI. Avräkningen från biståndsramen i procent i denna tabell är den regeringen gör själv. I avräkningen ingår skuldavskrivningar, flyktingkostnader, EU-bistånd och administration. FN-förbundet anser att EU-biståndet är en godtagbar avräkning om det används till fattigdomsbekämpning. All övrig avräkning är en urholkning av biståndet som inte är försvarbar när antalet fattiga i världen ökar, samtidigt som nya hot och kriser bromsar framsteg. FN-förbundet rekommenderar att regeringen upphör att finansiera följande verksamheter ur biståndsbudgeten: I. Kostnader för flyktingmottagande II. Skuldavskrivningar och exportkrediter III. Administration, ambassader och säkerhetskonferenser IV. Klimatanpassning Flyktingmottagande Sverige ska ha en flyktingpolitik som är generös, human, rättssäker och stämmer överens med internationella lagar och konventioner. Flyktingmottagande innebär kostnader, vilket är i överensstämmelse med de internationella konventioner som Sverige ratificerat och som handlar om att alla människor har rätt till en fristad undan förtryck och förföljelse. Genom att bekosta flyktingmottagande med biståndsmedel så ställer regeringen två utsatta grupper mot varandra flyktingar från krig och förföljelse mot fattiga i utvecklingsländer. FN-förbundet stöder ett generöst flyktingmottagande men anser inte att det ska betraktas som fattigdomsbekämpande bistånd. Resurserna lämnar aldrig Sverige och bidrar därmed inte till att uppnå millenniemålen i utvecklingsländerna. Tabell 1. Biståndsramen och biståndsanslagen 2006-2010 (i miljoner SEK) 5 År Biståndsram Bistånd Avräkningen i % enligt regeringen 2006 28 090 25 420 9,5 % 2007 30 139 25 530 15,3% 2008 32 038 27 565 14,0 % 2009 33 863 29 737 12,2% 2010 31 434 26 999 14,1% 12 5 Källa: Budgetproposition 2008/09:1 UO7 s.12 och 2009/10:1 UO7 s.10. 6 Kostnaderna för transporter, mat, boende och flyktingars utbildning under de första tolv månaderna i landet får täckas av biståndsbudgeten. Det får också kostnaderna för flyktingars återvandring. (DAC Statistical Reporting Directives, 1,17 ii).
U r h o l k n i n g e n a v b i s t å n d e t Enligt OECD-DAC:s kriterier får insatser för flyktingar i det egna landet räknas som bistånd. 6 Nedan redovisas en tabell med uppgifter om kostnader för flyktingar åren 2002 fram till 2010 i förhållande till biståndsramen. rapport In Larger Freedom att biståndet måste öka, samtidigt som skulderna till de minst utvecklade länderna skrivs av. Han varnade regeringar för att använda pengar från biståndsbudgetarna till skuldavskrivningar eftersom det skulle leda till att millenniemålen inte nås. 8 Tabell 2. Biståndsramen och flyktingkostnader 2002-2010 (i miljoner SEK) 7 År Biståndsram Flyktingkostnader Flyktingkostnader i % av biståndsramen 2002 16 487 1 342 8,1 % 2003 18 946 1 541 8,1 % 2004 21 752 1 311 6,0 % 2005 23 946 1 072 4,5 % 2006 28 090 1 212 4,3 % 2007 30 139 1 745 5,8 % 2008 32 038 2 508 7,8 % 2009 33 863 2 298 6,8 % 2010 31 434 2 068 6,6 % Skuldavskrivningar och exportkrediter Låginkomstländerna betalar varje år flera gånger mer i räntor och avbetalningar på sina skulder till de rika länderna än vad de tar emot i bistånd. Det försvårar de fattiga ländernas möjligheter att investera i hälsovård, utbildning och andra områden som skulle bidra till minskad fattigdom och att millenniemålen uppnås. Det finns idag en internationell samsyn om att skuldavskrivningar behövs och de ingår även i millenniemål 8, som primärt är de rika ländernas ansvar. FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan skrev i sin OECD-DAC skriver i sina riktlinjer att skuldavskrivningarnas framgång är beroende av de skuldsatta ländernas förmåga att minska fattigdomen, och att OECD- DAC:s länder därför ska finansiera avskrivningarna utan att skära ned på övrigt bistånd. 9 Sverige har under 2009 inte använt biståndsresurser för skuldavskrivningar. 2008 användes 500 miljoner kronor, eller 1,5 procent, av biståndsbudgeten till skuldavskrivningar och 2007 1,5 miljarder, eller 5 procent av biståndsbudgeten. Regeringen har däremot beslutat att Exportkreditnämnden (EKN) ska kom- 7 Källa: Budgetproposition 2004/05:1 UO7 s. 12. 2008/09:1 UO7 s.11 och 2009/10:1 UO7 s.10. 8 Källa: In Larger Freedom: towards development, security and human rights for all. Report of the Secretary-General, punkt 48, s.16 och punkt 54, s.18. http://www.un.org/largerfreedom/contents.htm. 9 Källa: The DAC Guidelines Poverty Reduction, s. 84 ff. 13
SVENSKA FN-FÖRBUNDET penseras för kostnader som orsakats av bilaterala skuldavskrivningar med medel ur biståndsbudgeten. Därmed handlar Sverige ändå i strid med de internationella överenskommelserna och finansierar sina skuldavskrivningar genom det vanliga biståndet. Exportkrediter har under en rad år inte räknats med i det svenska biståndet. Men genom ett regeringsbeslut i februari 2006 har kompensation från biståndsramen börjat utbetalas till Exportkreditnämnden (EKN). 10 Sedan 2006 har regeringen kompenserat EKN tre gånger. År 2006 betalade regeringen ut 421 miljoner kronor till EKN, under 2007 uppgick kompensationen till 26,6 miljoner kronor och 2008 till 292 miljoner kronor. Länderna som avses är de som tidigare fått skuldavskrivningar. 11 Posterna har funnits med i tidigare budgetpropositioner som en kostnad och när regeringen faktiskt kompenserar EKN ställer man upp det som en kreditpost i biståndsramen. Att svenska staten ger exportkrediter till svenska företag så att de kan göra affärer i länder där det finns en hög risk kan vara rimligt. Många regeringar gör samma sak. Men biståndet ska inte genom skuldavskrivningar finansiera kostnader som uppstått när staten försökt främja svensk export. Exportkrediter är näringspolitik inte fattigdomsbekämpning och ska inte betalas med biståndsmedel. Nya ambassader År 2009 och 2008 användes 352 respektive 335 miljoner kronor av biståndsbudgeten till utrikesförvaltningens administration av bistånd. 12 Motsvarande siffra för år 2007 var 269 miljoner kronor. Ökningen hänger främst samman med att regeringen år 2008 beslutade att öppna nya ambassader i Kabul (Afghanistan), Khartoum (Sudan) och Minsk (Vitryssland). 13 På grund av säkerhetsläget i de berörda länderna bedömer regeringen att dessa utlandsmyndigheter kommer att bli kostsamma och därför fick de 58 miljoner av de 335 miljoner som år 2008 togs från biståndsbudgeten. OECD-DAC:s regler tillåter att utrikes- Tabell 3. Biståndsramen och utrikesförvaltningens kostnader 2006-2010 (i miljoner SEK) 14 År Biståndsram Utrikesförvaltningens kostnader Utrikesförvaltningens kostnader i % av biståndsramen 2006 28 090 2007 30 139 269 0,9 % 2008 32 038 335 1,0 % 2009 33 863 352 1,0 % 2010 31 434 415 1,3 % 14 10 Källa: Riksdagen, PM Utredningstjänsten, Dnr 2008.1605. 11 Ibid. 12 Källa: Budgetproposition 2007/08:1, vol. 4, UO 7, s. 11 och proposition 2009/10:1 UO7 s.9. 13 Källa: Riksdagen, PM Utredningstjänsten, Dnr 2008.1026.
U r h o l k n i n g e n a v b i s t å n d e t förvaltningens administrativa kostnader utomlands för biståndsprogram kan inkluderas i biståndsbudgeten. Det är dessa riktlinjer från OECD-DAC som åberopas av UD, riktlinjer som FN-förbundet anser bör ändras så att de tydligare främjar fattigdomsbekämpning. Konferenser om internationell säkerhet Det finns ett samband mellan fattigdom och säkerhet. Regeringen har valt att betrakta en konferens om internationell säkerhet som en biståndsverksamhet och ett led i kampen mot fattigdomen. Ett exempel är Irakkonferensen International Compact with Iraq (ICI) som hölls i Stockholm i maj 2008. Irakkonferensen finansierades med cirka 18 miljoner kronor från biståndsbudgeten. Det är pengar som aldrig lämnade Sverige och som istället kunde ha använts till direkta millenniemålssatsningar. Enligt OECD-DAC:s regler var finansieringen av Irakkonferensen genom biståndsanslaget fullt godtagbar. FN-förbundet anser inte att säkerhetskonferenser ska finansieras via biståndsbudgeten. Klimatanpassning Klimatfrågan är vår tids viktigaste rättvisefråga. Det är främst den rika delen av världen som är ansvarig för utsläppen av växthusdrivande gaser, men det är den minst utvecklade delen av världen som drabbas hårdast. Den svenska regeringen gör för 2009-2012 en särskild klimatsatsning på 4 miljarder kronor som finansieras via biståndsbudgeten. Summan motsvarar cirka tre procent av biståndsbudgeten. Det övergripande målet är att effektivt bidra till långsiktiga insatser för anpassning till klimatförändringarna i länder som utsätts för både hög risk och hög sårbarhet, 14 Källa: Budgetproposition 2008/09:1 UO7 s.11 och proposition 2009/10:1 UO7 s.9. 15
SVENSKA FN-FÖRBUNDET men också att bidra till utvecklingsländernas åtgärder för att begränsa sina utsläpp av växthusgaser genom ökad energieffektivisering, tillgång till bättre teknik och alternativa energikällor samt projekt som återbeskogning och liknande. FN-förbundet är mycket kritiskt till att regeringen på detta sätt indirekt låter utvecklingsländerna själva finansiera sin anpassning genom att övrigt bistånd som kunde öronmärkas för millenniemålen minskar. Det ökade klimatbiståndet innebär även att en viss del av Sveriges bistånd som istället kunde ha satsats på millenniemålen konkurrerats ut. När fokus flyttas från fattigdomsbekämpning till klimatanpassning, är det nödvändigt att de rika länderna som orsakar klimatförändringarna skjuter till mer resurser för att klara anpassningen i utvecklingsländer utan att ge avkall på millenniemålen. Annars står återigen de fattigaste som förlorare. Tabell 4. Biståndsramen och klimatanpassningen 2006-2012 (i miljoner SEK) 15 År Biståndsram Klimatanpassning Kostnader för klimatanpassning i % av biståndsramen 2006 28 090 2007 30 139 2008 32 038 2009 33 863 1 000 3,0 % 2010 31 434 1 000 3,2 % 2011 32 577 1 000 3,1 % 2012 34 149 1 000 2,9 % 15 Källa: Budgetproposition 2009/10:1 UO7 s.22. 16
U r h o l k n i n g e n a v b i s t å n d e t URHOLKNINGEN I PROCENT NEDAN ÅTERGES DIAGRAM över hur urholkningen av biståndet utvecklats under 2007-2009 samt en indikation på hur den kommer att se ut 2010. En viktig komponent är att från 2009 tas för första gången medel till klimatanpassning i utvecklingsländer från biståndsbudgeten. Administrationskostnaderna är en ständigt ökande tårtbit, som fördubblades 2007-2010. Cirkeln i diagrammen är hela biståndsramen. Tre av tårtbitarna är de officiella avräkningarna flyktingkostnader, skuldavskrivningar och administration. EUbiståndet, som också är en av de officiella avräkningarna, räknas in i biståndsdelen nedan eftersom FN-förbundet inte anser det vara en del av urholkningen. Klimatanpassningens andel för 2009 och 2010 räknas på biståndsramen och EU-biståndet sammanslaget. Därför blir procentandelen ej densamma som i tabell 4 (s 16). 16 5,8 % 5,0 % 1,1 % 2007 TOTALT 11,9 % Bistånd (inkl. eu-bistånd) flyktingkostnader skuldavskrivningar administration (inkl. utrikesförvaltningen) 88,1 % 16 Observera att Svenska FN-förbundet inte anser att alla avräkningsposter i regeringens budgetproposition är en del av urholkningen. FN-förbundet räknar inte EU-biståndet som en urholkning i cirkeldiagrammen vilket gör att det finns en avvikelse mellan procentsatserna i cirkeldiagrammen och tabellerna. 17
SVENSKA FN-FÖRBUNDET 2008 TOTALT 10,7 % Bistånd (inkl. eu-bistånd) flyktingkostnader skuldavskrivningar administration (inkl. utrikesförvaltningen) 7,7 % 1,5 % 1,5 % 89,3 % 6,4 % 1,9 % 2,7 % 2009 TOTALT 11,0 % Bistånd (inkl. eu-bistånd) flyktingkostnader administration (inkl. utrikesförvaltningen) KLIMATANPASSNING 89,0 % 17 18 17 I diagrammet för 2009 finns ingen post med för skuldavskrivningar. Det beror på att regeringen kompenserade EKN och att det i budgetpropositionen 2009 blev ett kreditkonto på skuldavskrivningarna. Skuldavskrivningen hade redan avräknats tidigare år och regeringen ville inte dubbelbelasta biståndsbudgeten.
U r h o l k n i n g e n a v b i s t å n d e t 2010 TOTALT 11,7 % Bistånd (inkl. eu-bistånd) flyktingkostnader administration (inkl. utrikesförvaltningen) KLIMATANPASSNING 6,4 % 2,2 % 3,1 % 88,3 % 19
SVENSKA FN-FÖRBUNDET MILLENNIEMÅLEN: DELMÅL OCH INDIKATORER Mål och delmål Mål 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål 1.A. Halvera andelen människor som lever på mindre än en dollar per dag till 2015 jämfört med 1990. Delmål 1.B. Uppnå full och produktiv sysselsättning och värdigt arbete för alla, inklusive kvinnor och ungdomar. Delmål 1.C. Halvera andelen människor som lider av hunger till 2015 jämfört med 1990. Mål 2. Grundskoleutbildning för alla barn Delmål 2.A. Alla barn i hela världen, såväl flickor som pojkar, ska kunna fullfölja en grundskoleutbildning. Målet ska vara uppnått år 2015. Mål 3. Främja jämställdhet och öka kvinnors makt Delmål 3.A. Avskaffa könsdiskriminering i grund- och gymnasieskolan, helst till 2005, och i all utbildning senast 2015. Mål 4. Minska barnadödligheten Delmål 4.A. Minska dödligheten bland barn under 5 år med två tredjedelar till 2015 jämfört med 1990. Mål 5. Förbättra mödrahälsan Delmål 5.A. Minska mödradödligheten med tre fjärdedelar till 2015 jämfört med 1990. Delmål 5.B. Uppnå universell tillgång till reproduktiv hälsa till 2015. lndikatorer för uppföljning och mätning 1.1. Andel av befolkningen som lever på mindre än 1 amerikansk dollar (USD) köpkraftsparitet (PPP) per dag 1.2. Klyftan mellan fattiga och rika 1.3. Den fattigaste femtedelens andel av den inhemska konsumtionen 1.4. Tillväxt i BNP per anställd person 1.5. Andel av befolkningen som är anställd 1.6. Andel av anställda som lever på mindre än 1 USD (PPP) per dag 1.7. Andel av totalt antal anställda som har egna konton och bidrar till familjens försörjning 1.8. Förekomst av underviktiga barn (under 5 år) 1.9. Andel av befolkningen som lever under miniminivån för energiintag 2.1. Andel (netto) inskrivna i grundskola 2.2. Andel elever som skrivs in i årskurs 1 och som fullföljer det sista året av grundskolan 2.3. Andel läs- och skrivkunniga i åldern 15-24 år, kvinnor och män 3.1. Antal flickor per 100 pojkar i grundskola, gymnasieskola och högre utbildning 3.2. Andel kvinnor som lönearbetar utanför jordbrukssektorn 3.3. Andel kvinnor i parlamentet 4.1. Antal barn som dör före 5 års ålder 4.2. Antal barn som dör före 1 års ålder 4.3. Andel barn under 1 år som vaccineras mot mässling 5.1. Antal kvinnor som dör i samband med graviditet och förlossning 5.2. Andel förlossningar där utbildad vårdpersonal assisterar 5.3. Användning av preventivmedel 5.4. Antal barn födda av tonårsmödrar 5.5. Möjlighet till prenatal vård (minst ett besök men helst fyra besök) 5.6. Brist på tillgång till familjeplanering 20
U r h o l k n i n g e n a v b i s t å n d e t Mål 6. Bekämpa hiv/aids, malaria och andra sjukdomar Delmål 6.A. Hejda och minska spridningen av hiv/aids till 2015. Delmål 6.B. Uppnå universell tillgång till behandling av hiv/aids för alla som behöver det till 2010. Delmål 6.C. Hejda och minska förekomsten av malaria och andra stora folksjukdomar till 2015. Mål 7. Säkra en hållbar utveckling Delmål 7.A. Integrera principerna om hållbar utveckling i den nationella politiken och i de nationella programmen och vända trenden att naturresurser går förlorade. Delmål 7.B. Minska förlusten av biologisk mångfald, uppnå en markant reduktion av förlusten till 2010. Delmål 7.C. Halvera andelen människor som saknar hållbar tillgång till rent dricksvatten och godtagbar sanitär standard till 2015. Delmål 7.D. Förbättra förhållandena för minst 100 miljoner människor som bor i slum till 2020. 6.1. Förekomst av hiv bland unga i åldern 15-24 år 6.2. Användning av kondomer som preventivmedel 6.3. Andel av befolkningen i åldern 15-24 år som har stor och korrekt kunskap om hiv/aids 6.4. Antal föräldralösa barn som går i skola i relation till icke föräldralösa i åldern 10-14 år 6.5. Andel av befolkningen med framskriden hivinfektion som har tillgång till bromsmediciner 6.6. Förekomst av och dödsfall på grund av malaria 6.7. Andel barn under 5 år som sover under behandlade myggnät 6.8. Andel barn under 5 år med feber som behandlas med lämpliga anti-malariamediciner 6.9. Förekomst, spridning och dödsfall på grund av tuberkulos 6.10. Andel fall av tuberkulos som upptäcks och botas genom direkta vårdinsatser 7.1. Andel landarea som täcks av skog 7.2. Koldioxidutsläpp, totalt, per capita och per 1 USD BNP (PPP) 7.3. Användning av ozonförstörande substanser 7.4. Andel av fiskbestånd i relation till hållbara biologiska nivåer 7.5. Andel av totala vattenresurser som används 7.6. Andel land- och havsområden som är skyddade 7.7. Andel arter som är utrotningshotade 7.8. Andel av befolkningen som använder förbättrat dricksvatten 7.9. Andel av befolkningen som använder förbättrad sanitär standard 7.10 Andel av stadsbefolkningen som lever i slumområden 21
SVENSKA FN-FÖRBUNDET Mål 8. Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling Delmål 8.A. Vidareutveckla ett öppet, reglerat, förutsägbart, icke-diskriminerande handels- och finanssystem. Det inkluderar ett åtagande om god samhällsstyrning, utveckling och fattigdomsminskning, både nationellt och internationellt. Delmål 8.B. Ta hänsyn till de speciella behoven hos de minst utvecklade länderna. Det inkluderar tullfrihet och icke kvoterad export för de minst utvecklade länderna, förbättrade program för skuldlättnader för de svårast skuldsatta utvecklingsländerna (med hänvisning till Världsbankens och Internationella valutafonden IMF:s skuldlättnadsprogram för Heavily Indebted Poor Countries, HIPC ), avskrivningar av bilaterala skulder, ökat offentligt bistånd till länder som åtar sig att minska fattigdomen. Delmål 8.C. Ta hänsyn till de speciella behoven hos små utvecklingsländer som är öar (genom handlingsprogrammet för hållbar utveckling för små utvecklingsländer som är öar och resultatet från generalförsamlingens tjugoandra specialsession). Delmål 8.D. Ta ett helhetsgrepp på utvecklingsländernas skuldproblem genom nationella och internationella åtgärder i syfte att nå en hållbar skuldnivå på lång sikt. Delmål 8.E. I samarbete med läkemedelsföretag tillhandahålla livsviktiga läkemedel till överkomliga priser i utvecklingsländer. Delmål 8.F. I samarbete med den privata sektorn göra ny teknik, framför allt inom information och kommunikation, tillgänglig. Några av indikatorerna nedan granskas separat för de minst utvecklade länderna, Afrika, kustlösa länder och små utvecklingsländer som är öar. Offentligt bistånd (ODA) 8.1. Offentligt bistånd totalt och till de minst utvecklade länderna i procent av OECD/DAC-ländernas bruttonationalinkomst BNI 8.2. Andel av det totala bilaterala biståndet från OECD/ DAC-länderna som går till grundläggande samhällsservice (grundutbildning, primär hälsovård, näringsstandard, rent dricksvatten och sanitet) 8.3. Andel obundet offentligt bistånd från OECD/DACländerna 8.4. Bistånd mottaget av kustlösa länder som andel av deras BNI 8.5. Bistånd mottaget av små utvecklingsländer som är öar som andel av deras BNI Marknadstillträde 8.6. Andel tullfri import (räknat i värde och exklusive vapen) till industriländer från utvecklingsländer och minst utvecklade länder 8.7. Genomsnittstullar som industriländer lägger på jordbruksprodukter, textilier och konfektion från utvecklingsländer 8.8. Jordbrukssubventioner i OECD-länderna i procent av deras BNP 8.9. Andel offentligt bistånd till utveckling av utvecklingsländernas handelskapacitet Hållbar skuldsituation 8.10. Antal länder som nått besluts- respektive slutpunkten inom Världsbankens HIPC-initiativ 8.11. Skuldlättnader inom HIPC - och MDRI-initiativen (Multilateral Debt Relief Initiative) 8.12. Skuldtjänsten som andel i procent av intäkterna från export av varor och tjänster 8.13. Andel av befolkningen med säker tillgång till livsviktiga läkemedel till överkomliga priser 8.14. Telefonlinjer per 100 personer 8.15. Mobiltelefonabonnemang per 100 personer 8.16. Internetanvändare per 100 personer Alla indikatorer ska så långt det är möjligt mätas uppdelade efter kön och stads- respektive landsbygdsbefolkning. 22
U r h o l k n i n g e n a v b i s t å n d e t 23
Svenska FN-förbundets rapport Stoppa urholkningen av biståndet Använd Sveriges bistånd till att nå millenniemålen Svenska FN-förbundet redovisar i den här rapporten att en stor del av det svenska biståndet går till annat än fattigdomsbekämpning. Idag används biståndsresurser till så vitt skilda verksamheter som flyktingmottagande, klimatanpassning, nya ambassader och skuldavskrivningar. FN-förbundet anser att detta är en oacceptabel urholkning av biståndet. Biståndet ska användas för att bidra till att millenniemålen nås. Andra viktiga verksamheter ska finansieras med andra medel. Inför toppmötet om millenniemålen i september 2010 i samband med FN:s generalförsamlings möte uppmanar Svenska FN-förbundet Sveriges regering att stoppa urholkningen av biståndet och verka för att EU inte bara uppfyller redan givna löften om bistånd utan gör nya åtaganden för att millenniemålen ska nås. Svenska FN-förbundet Box 15 115, 104 65 Stockholm Telefon 08 462 25 40 E-post info@fn.se Webb www.fn.se