MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn 1-3 år: Skador i eller kring hemmet Varje år skadas nästan 20 000 barn i åldern ett till och med tre år i eller kring bostaden. Med skada menas att den varit så allvarligt att man uppsökt akutsjukvård. Det är fler pojkar än flickor som råkar ut för dessa olyckor. Flest skador drabbar ett-åringarna. Kontakt statistik@msb.se ida@msb.se Mer statistik om personskador http://ida.msb.se 25 20 Andel i procent Pojkar Flickor Hur du själv kan förebygga olyckor http://dinsäkerhet.se 15 10 5 0 1 2 3 Ålder i år Andel skadade barn efter ålder och kön. De flesta ettåringarna, 84 procent, skadas inomhus. För treåringarna har denna siffra minskat till 71 procent. Den vanligaste skadeplatsen är vardags- och sovrum följt av köket. Källa Denna studie bygger på en genomgång av fritexter med mera från Injury Data Base, IDB för åren 2000 2007 avseende barn mellan ett och tre år som skadats i hemmet. Totalt har 8 761 skadehändelser studerats som sedan skattas till nationella nivåer. Vardags-, sovrum Kök Trädgård Trappa Garage, promenadväg Altan, veranda Badrum Lekplats Källare, vind Annat eller ospecificerat 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Andel (i procent) skadade barn efter plats.
Den vanligaste orsaken bakom skadorna är fall, 55 procent, följt av klämning, skärning eller stick, 13 procent. Därefter kommer skador som uppstått genom att barn kolliderat med varandra, med dörrar eller andra föremål eller fått saker över eller på sig, tolv procent. Skador som uppstått genom att barnen stoppat småsaker i näsan, munnen eller öronen utgör nästan åtta procent av alla skador och att barnen bränner sig på heta vätskor mm förekommer i fem procent av skadorna. Härefter följer förgiftningsolyckor, elolyckor samt olyckor som uppstått genom vridvåld med mera. Fallolyckor Nästan 11 000 barn skadas i fallolyckor varje år i eller kring bostaden. Drygt 40 procent av fallolyckorna är fall från låg höjd på mindre än en meter. 25 procent beror på att barnen snubblat, snavat, knuffats i samma plan och 13 procent genom fall i trappor. Halkning i samma plan 5% Annat eller ospecificerat fall 10% Fall från hög (> 1 m) höjd 6% Fall från låg (< 1 m) höjd 41% Fall i trappa 13% Snubbling, snavning, knuffning i samma plan 25% Andel fallskador efter olika orsaker. Vid fall från låg höjd är det oftast fall från soffor, föräldrarnas sängar, stolar, barnstolar och bord. Barn faller också från toalettstolar, leksaker och bänkar, till exempel diskbänkar och ibland tappas de också av föräldrar eller syskon. Vid fall från högre höjd än en meter är det oftast vånings- eller loftsängar som är inblandade. Därefter följer barnstolar, klätterställningar, studsmattor och rutschkanor. I de här olyckshändelserna finns också ett
antal där barnet fallit ut ur ett fönster eller från en balkong samt från träd och kojor. Hälften av skadorna drabbar huvudet och en fjärdedel de axlar och armar. Hela 23 procent av barnen blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård. Vid fall i trappa har oftast barnet snubblat, halkat eller på annat sätt tappat balansen och ramlat. Det finns dock ett antal olyckor då barnet burits och tappats, då det kört utför trappan i en gåstol eller åkleksak/bobby car eller då grinden glömts öppen. I 70 procent av dessa olyckor är det huvudet som drabbas följt av axlar och armar. 15 procent av barnen blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård. Vid fall i samman plan genom halkning, snubbling, snavning eller knuffar skadas huvudet i två tredjedelar av händelserna. De axlar och armar skadas i 18 procent av händelserna och de nedre i tolv procent. Orsaken till dessa fallolyckor är ofta att barnen snubblar över leksaker, skor eller på annat sätt tappar balansen. Många fall inträffar också under lek med andra barn. Att barnen halkar i badkaret eller i duschen är också vanligt. Sex procent av barnen blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård. Klämning, skärning och stick Ungefär 2 500 barn skadas varje år i eller kring bostaden genom att de klämmer sig, skär sig eller blir stuckna av insekter med mera. I ungefär en tredjedel av dessa händelser beror skadan på att barnen klämt sig i dörrar inklusive bildörrar. Nästan lika många blir bitna och stuckna av insekter såsom myggor, getingar och fästingar, av hundar och katter, ormar samt av kamrater. Cirka 500 barn skär sig varje år genom att dricksglas går sönder, på saxar, knivar, trasiga konservburkar med mera. Ett par hundra barn sticker sig på flisor, glasskärvor, fiskekrokar, topps och nålar varje år. Den här typen av skador är ofta inte lika allvarliga som fallskadorna och cirka tre procent blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård. Kollisioner med andra barn och föremål Ungefär 2 400 barn skadas varje år i eller kring bostaden genom att de kolliderar med andra barn och vuxna, kolliderar med olika föremål, knuffas samt genom att de får saker på sig eller över sig. Hälften av dessa skador drabbar huvudet och drygt en fjärdedel axlar och armar, framförallt armbågarna. Cirka 15 procent drabbar bäcken och ben och här är det särskilt fötter och tår som är mest utsatta.
Den vanligaste skadetypen är sårskador, 40 procent, följt av krosskador/blåmärken, 25 procent och urledvridningar, 17 procent. Hjärnskakningar förekommer i två procent av dessa händelser. Tre procent av de skadade barnen blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård. Saker i näsa, mun med mera Ungefär 1 600 barn skadas varje år i eller kring bostaden genom att de fått eller stoppat saker i näsan 50 procent, munnen 26 procent, örat tio procent eller ögat tio procent. Vad är det då barnen stoppar in i kroppen? Den i särklass vanligaste saken som stoppas in i näsan men också i örat är plastpärlor. Kulor av sten, glas, plast och metall stoppas in i näsa och öra men de sväljs också. Mat återfinns också i näsan och i örat, till exempel makaroner. Stenbitar hittas i såväl näsan som i örat. Leksaker, inte sällan legobitar, stoppas in i munnen såväl som i näsan. Många barn sväljer mynt och tiokronan verkar populärast. Popcorn hittas både i näsan och i örat och många barn stoppar också in växtdelar i näsa och öra. När det gäller ögat är det ofta kemikalier i form av rengöringsmedel, lim etcetera som föranleder ett besök på akutmottagningen men också sand-, trä- och metallpartiklar. Fem procent av dem som uppsöker akutmottagningen blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård. Kvävning Knappt 100 barn om året råkar ut för hinder i andningsvägar av så allvarlig art att de behöver uppsöka en akutmottagning. Ofta är det mat, till exempel fiskben, eller godis som av olika anledningar fastnat. I den här gruppen finns också några barn som ramlat ner i trädgårdsdammar, pooler, badtunnor etcetera. En tredjedel av dessa barn blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård. Förgiftning med mera Knappt 600 barn i åldrarna ett till och med tre år råkar varje år ut för olyckshändelser med kemisk påverkan. Två tredjedelar av dessa är pojkar. Giftverkan står för tre fjärdedelar av skadorna och frätverkan för resten. Den i särklass vanligaste orsaken till skadorna är att barnen fått i sig olika former av mediciner såsom föräldrars, syskons eller mor- och farföräldrars mediciner, 32 procent. Därefter följer tändvätska tolv procent, rengöringsmedel nio procent, lacknafta sex procent, maskindiskmedel fem procent, lampolja fyra procent, växter tre procent och tvättmedel tre procent. Nästan hälften av barnen blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård.
Bränn- och skållningsskador Varje år skadas ungefär 900 barn i åldrarna ett till och med tre år på heta vätskor, varma föremål och öppen eld. Drygt 60 procent är pojkar. Drygt hälften av skadorna beror på att barnen bränner sig på varma föremål och drygt 40 procent på att de skållar sig på heta vätskor. Öppen eld, till exempel levande ljus, står för en procent av skadorna. De vanligaste orsakerna till skållnings- och brännskador är att barnet kommer år en het spisplatta 27 procent, kaffe eller te 22 procent, varmt vatten 14 procent, kamin och kakelugn sju procent, varm mat sex procent, grill fyra procent, strykjärn fyra procent samt ugnslucka tre procent. Barnen bränner sig också på varma motorfordon och gräsklippare. Drygt 15 procent av barnen blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård och fem procent blir remitterade till specialistvård. Händer, fingrar och underarmar är de kroppsdelar som är mest utsatta för den här typen av skador. Skador genom kontakt med elektrisk ström I genomsnitt skadas 150 barn i åldrarna ett till och med tre år varje år efter att ha kommit kontakt med elektrisk ström. Två tredjedelar är pojkar. Den vanligaste orsaken till skadorna är att barnen stoppar saker i vägguttagen eller att dessa sitter lösa eller är ur funktion på annat sätt 41 procent. Den näst vanligaste orsaken är tomma lamphållare som barnen stoppar in fingrarna i eller att de själva skruvar ur lamporna, 23 procent. Trasiga sladdar och trasiga skarvanordningar står för 20 procent av skadorna medan felaktig och strömförande utrustning orsakar övriga elolycksfall. Nästan 40 procent av barnen blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård. Skador som uppstått genom akut överbelastning Drygt 500 barn skadas varje år genom akut överbelastning på grund av drag och knuffvåld, vridvåld, tunga lyft etcetera. Det är något fler flickor än pojkar som erhåller de här skadorna. Den kroppsdel som skadas oftast är armbågen 56 procent följt av underben, fotled och fot 16 procent. Skadorna är oftast relativt lindriga och endast en procent av barnen behöver vårdas på sjukhus.