Den svenska skidnäringen 1
Inledning Skidsäsongen i de svenska fjällen är i full gång. Varje säsong anställs tusentals ungdomar på hotell och restauranger, i liftanläggningar, som instruktörer och i mataffärer i anslutning till skidanläggningarna. De arbetstillfällen som uppstår i anslutning till skidsäsongen är attraktiva hos många av landets ungdomar och för många utgör ett jobb under skidsäsongen ett viktigt steg in på arbetsmarknaden. Jobben inom skidbranschen är inte bara viktiga för dem som är anställda inom näringen utan utgör en viktig del för att hela landet ska leva. När vi har granskat oppositionspartiernas politik inser vi att deras förslag skulle innebära stora utmaningar för näringen och slå undan benen för en viktig bransch. Ett exempel på detta är arbetsgivaravgifterna. Om regeringens nya nedsättningar helt skulle avskaffas för ungdomar upp till 25 år skulle det innebära ökade kostnader för turismsektorn i femton fjällkommuner med cirka 65 miljoner kronor 1. Det är oroväckande. Att få ner ungdomsarbetslösheten är en av de mest prioriterade frågorna för Alliansen. Regeringen har redan vidtagit ett stort antal åtgärder men det är viktigt att fortsätta bredda vägarna och sänka trösklarna in till arbetsmarknaden för att stärka ungas möjlighet till jobb. Vi vill med denna rapport belysa hur vi ser och värdesätter utvecklingen av svensk fjällturism och dess betydelse för att få in ungdomar i arbetslivet. Om vi fortsätter att stötta företagandet och turismen kan fler unga få ett arbete och ny arbetslivserfarenhet. Branschen i siffror Skidsäsongen i Sverige 2012-2013 summeras av Svenska liftanläggningars organisation (SLAO) som mycket bra. Genom att uppnå en försäljning av liftkort på 1 267 miljoner kronor, samt att skidåkardagarna ökade till 8,5 miljoner, gjorde samtliga skidanläggningar tillsammans all time high. Detta är en 10 procentig ökning från vintern innan 2. Enligt den marknadsundersökning som SLAO genomförde 2011 åker 2,1 miljoner svenskar utförsåkning. De sex senaste säsongerna har det pendlat mellan 2,0-2,4 miljoner. Undersökningen visar också att det finns en stor vilja att fortsätta åka utför i framtiden. På frågan: Planerar du att åka utför de kommande tre åren, visar undersökningen att 4,0 miljoner av svenskarna i åldern 0-74 år tror att de ska åka utför, motsvarande andel för barn i åldern 0-14 år är 1,3 miljoner 3. Sveriges skidanläggningar är viktiga arbetsgivare framför allt för unga. Totalt arbetar 5 682 personer i Sverige med drift av skid- och sportanläggningar (2011). Ungefär 70 procent av de som arbetar inom sektorn har sin anställning i någon av följande femton fjällkommuner 4 : 1 Riksdagens utredningstjänst, dnr 2013:1898 2 Svenska liftanläggningars organisation (SLAO) 3 SLAO 4 Riksdagens utredningstjänst, dnr 2013:1650 2
Kiruna Gällivare Jokkmokk Arjeplog Sorsele Storuman Vilhelmina Dorotea Strömsund Krokom Åre Berg Härjedalen Älvdalen Malung För dessa kommuner är skidåkningsindustrin mycket betydelsefull. Detta handlar inte bara om några enskilda företagare utan ofta om en hel bygd som är beroende av turistnäringen. Till de som arbetar med den direkta driften av skid- och sportanläggningarna ska läggas alla de som arbetar på anläggningarnas hotell och restauranger och turist- och bokningsservice. I de femton fjällkommunerna är det sammantaget 11 763 personer som arbetar inom turismsektorn (2011). Över hälften (6052 personer) är under 26 år och de allra flesta av dem (4992 personer) är under 23 år 5. Antal anställda fördelat på de olika turismbranscherna, år 2011 6 SNI2007 Samtliga Under 26 23 och under Antal Fördelat på sektor Antal Fördelat på sektor Antal Fördelat på sektor 55 Hotell- och logiverksamhet 3 993 34% 1 815 30% 1 491 30% 561 Restaurangverksamhet 3 466 29% 1 943 32% 1 593 32% 799 Turist och bokningsservice 470 4% 146 2% 119 2% 93111 Drift av skidsportsanläggningar 3 834 33% 2 148 35% 1 789 36% Totalt 11 763 100% 6 052 100% 4 992 100% Källa: Kontrolluppgifter och arbetsgivaravgifter, FRIDA-databasen, SCB (2011) Anm. SNI2007 används här för branschindelning. I budgetpropositionen för 2014 presenterade regeringen en förstärkt sänkning av arbetsgivaravgiften riktad mot personer under 23 år. För personer som vid årets ingång har fyllt 25 år slopas nedsättningen. Ändringarna bedöms kunna träda i kraft tidigast den 1 juli i år (se sidan 7-8). En höjning av arbetsgivaravgifterna för unga skulle innebära ett dråpslag mot turismsektorn. Om nedsättningarna helt skulle avskaffas för ungdomar upp till 25 år, som oppositionspartierna föreslår, innebär detta ökade kostnader för arbetsgivarna i turismsektorn i de femton fjällkommunerna med cirka 65 miljoner kronor 7. När vi har ställt frågan till några av Sveriges största operatörer (se bilaga) vilka konsekvenser en höjning av arbetsgivaravgifterna, och en fördubbling av restaurangmomsen skulle få, nämns bland annat färre antal anställda, minskad omsättning, sämre service och högre priser. 5 Riksdagens utredningstjänst, dnr 2013:1650 6 Riksdagens utredningstjänst, dnr 2013:1650 7 Riksdagens utredningstjänst, dnr 2013:1898 3
Vad har Nya Moderaterna gjort för att underlätta för branschen? Alliansen för en aktiv politik för att fler företag ska starta men även för att befintliga företag ska växa. Det är genom en aktiv näringspolitik som fler arbetstillfällen kan skapas. Många av de reformer Alliansregeringen genomfört har haft positiva effekter för skidbranschen. Reformer som har varit till stor nytta för ett dynamiskt näringsliv är bland annat: sänkt bolagsskatt och egenavgift, RUT-och ROT-avdrag, halverad restaurangmoms, halverad liftmoms, halverat kapitalkrav för att starta aktiebolag, slopad förmögenhetsskatt, historiskt stora satsningar på infrastruktur, undantag från revisionsplikten, ett omfattande regelförenklingsarbete och halverade kostnader för att anställda ungdomar. Vad gäller de reformer som har haft störst betydelse för besöksnäringen, det vill säga halverad restaurangmoms, sänkta arbetsgivaravgifter för unga och sänkt bolagsskatt, är detta reformer som riskerar att tas bort eller i alla fall minskas i omfattning efter ett eventuellt regeringsskifte. Halverat restaurangmomsen Den 1 januari 2010 sänkte Alliansen restaurangmomsen från 25 procent till 12 procent. Regeringen halverade restaurangmomsen för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och minska svartarbetet. Besöksnäringens bransch- och arbetsgivarorganisation, Visita, har kommit fram till att sänkningen har: 1) Gett lägre priser 2) Ökat omsättningen 3) Ökat sysselsättningen 4) Gett färre konkurser 5) Ökat antalet arbetstillfällen Visita uppger att antalet arbetstillfällen ökat med cirka 10 000 sedan momsen halverades. Enligt Konjunkturinstitutet är cirka 4 000 jobb en direkt följd av momssänkningen. Halverat liftmomsen Den 1 januari 2007 sänkte Alliansen momsen på skidliftar från 12 till 6 procent. Regeringen ansåg att den särskilda bestämmelsen om skattesats för transport i skidliftar borde slopas och att skillnaderna mellan å ena sidan persontransport och möjligheten att utnyttja en idrottsanläggning och å andra sidan transport i skidliftar skulle undanröjas. I maj 2012 genomförde riksdagens skatteutskott en utvärdering för att se om den sänkta momsen på skidliftar gett någon effekt. Rapporten visar bland annat att sänkningen lett till ett ökat antal arbetstillfällen. I skidanläggningarna har både antalet fast anställda och säsongsanställda ökat med mer än 20 procent. Dessutom ökade antalet skiddagar i de 50 mest besökta anläggningarna med cirka 17 procent under perioden 2006/07-2010/11 8. Enklare och lättare att driva företag Under perioden 2006-2010 har regeringen sänkt de administrativa kostnaderna för företagen med 7 miljarder kronor och närmare 500 förenklingsförslag har genomförts av departement och myndigheter i syfte att förenkla vardagen för företagen. Bland annat har revisionsplikten 8 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/utredningar/rapporter-fran-riksdagen/uppfoljningav-undantag--fran-_gz0wrfr13/ 4
avskaffats och kravet på aktiekapital har sänkts från 100 000 kronor till 50 000 kronor för att flera ska kunna starta aktiebolag. Det fortsatta förenklingsarbetet inriktas nu på fem områden: a) sänkta kostnader för företagen b) minskat och förenklat uppgiftslämnande c) förenklade myndighetskontakter på läns- och kommunal nivå d) uppföljning av förenklingsförslag från näringslivet e) bättre konsekvensutredningar Robust infrastruktur Fungerande vägar, järnvägar och flygförbindelser är avgörande för de svenska fjällen. Om det är allt för krångligt att ta sig till ett skidsystem kommer besökarna välja att åka till något mer lättillgängligt fjäll. Under tidigare decennier har infrastrukturen varit eftersatt i Sverige. Alliansen har hittills presenterat två historiskt omfattande infrastrukturplaner och anser att det är viktigt att fortsatt prioritera infrastrukturen, såväl den fysiska som digitala. Stabila och fungerande el-, mobil- och bredbandsnät är också oerhört viktiga förutsättningar för att kunna bedriva företag oavsett var i Sverige man bor. Aktuella och kommande satsningar Förstärkt nedsättning av egenavgifter Vid årsskiftet sänktes egenavgifterna ytterligare för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag genom att det maximala avdragsbeloppet höjs med 5 000 kronor till 15 000 kronor per år då avgiftsberäkningen höjs med 2,5 procentenheter till 7,5 procent av avgiftsunderlaget. Syftet är att förbättra de små företagens förutsättningar för utveckling och tillväxt. Det fortsatt osäkra ekonomiska läget internationellt förstärker också behovet av att ytterligare sänka kostnaderna och stärka likviditeten för de mindre företagen. Lägre kostnader för att anställa yngre ungdomar I budgetpropositionen för 2014 presenterade regeringen en förstärkt sänkning av arbetsgivaravgiften riktad mot personer under 23 år, vilket innebär att det blir nästan 1 000 kronor billigare att anställa samma person, vid en lön på 18 000 kronor. För unga som inte fyllt 23 år vid årets ingång sänks socialavgifterna från 15,49 procent till 10,21 procent. Ändringarna bedöms kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2014. För en person under 23 år som tjänar 18 000 kronor i månaden kommer arbetsgivaren bara behöva betala 1 838 kronor i socialavgifter. Det är en skillnad på nästan 4 000 kronor jämfört med 2006. Jämfört med nuvarande regler blir det nu nästan 1 000 kronor billigare att anställa samma person. Dessa förändringar uppskattas leda till kostnadsminskningar på ca 9 miljoner kronor inom turismsektorn i de 15 fjällkommunerna 9. Om man skulle återgå till situationen före 2006 skulle arbetsgivarens kostnader för socialavgifter öka med nära 20 procent. En anställd person under 23 år med en månadslön på 18 000 kronor skulle därmed bli uppemot 4 000 kronor dyrare för arbetsgivaren varje månad, eller nästan 46 000 kronor på ett år. 9 Riksdagens utredningstjänst, dnr 2013:1898 5
Exempel på lönekostnader för en 19-åring. Utan alliansregeringens satsningar, med nuvarande regler och kommande nedsättning av socialavgifterna Månadslön 18 000 Lönekostnad per månad (procent arbetsgivaravgifter) Utan satsningar (31,42 %) 23 656 Nuvarande regler (15,49 %) 20 788-2 868 Nytt förslag (10,21 %) 19 838-3 818 Avslutning Denna rapport belyser en viktig bransch för Sverige. En bransch som är en stor arbetsgivare för landets unga, som ofta innebär första steget in på arbetsmarknaden, och som för många kommuner står för en betydande andel av sysselsättningen. Vi ser att skidnäringen har en stor utvecklingspotential, och det är därför viktigt att vi från politiskt håll stöttar och skapar förutsättningar så att branschen kan utvecklas ytterligare. Valet 2014 är ett vägval. Idag finns inget tydligt regeringsalternativ till Alliansen. Men det vi vet är att oppositionspartiernas politik hotar Sveriges landsbygd. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslår skattehöjningar på mellan 30 och 70 miljarder kronor som belastar jobb och hushåll. Höjd skatt för att anställa unga hotar 16 500 jobb. Givet att Socialdemokraterna inte kan bilda regering ensamma råder det stor osäkerhet om vilka politiska förslag Miljöpartiet och Vänsterpartiet får igenom i regeringsförhandlingarna vid ett eventuellt maktskifte. Förslag från de olika oppositionspartierna som direkt påverkar skidbranschen, är bland annat: höjd bolagsskatt, lastbilskatter och höjda bensin- och miljöskatter. Snön är vårt vita guld. Nya Moderaterna vill utveckla skidnäringen i Sverige inte demontera den. 6
BILAGA Vi har frågat några av de ansvariga för Sveriges största skidanläggningar; vad skulle en höjning av arbetsgivaravgifterna och en fördubbling av restaurangmomsen innebära för din verksamhet? Här publiceras några av svaren. För oss är det oerhört viktigt att få behålla restaurangmomsen. Vi kommer inte kunna anställa samma antal medarbetare nästa vinter om momsen höjs. Vi kommer få sämre servicenivå med färre anställda vilket i sin tur resulterar i färre gäster och en minskad omsättning. Nu talar jag nog för hela skidsverige. Senaste åren har vi anställt mer personal än tidigare. Ca 10% fler skulle jag uppskatta det till vilket också har lett till en ökad omsättning med en högre servicenivå. Fredrik Rundblom, anläggningschef på Vallåsen Ski Resort Skåne Halland Sedan arbetsgivaravgiften sänktes och restaurangmomsen halverades har vår omsättning höjts, vi har även fler anställda inom foods och beverages. Det vore en katastrof om arbetsgivaravgiften höjdes och restaurangmomsen fördubblades. Vi skulle få svåra utvecklingsmöjligheter samt att det vore att ge bort marknadsandelar till våra grannländer som har betydligt bättre villkor än vi på den internationella spelkartan. Roland Sand, vd på Lapland Resorts Björkliden Riksgränsen - Låktatjåkko Sedan arbetsgivaravgiften sänktes och restaurangmomsen halverades har många anläggningar kunnat anställa fler ungdomar. Vi ser också att fler gäster väljer att äta på restaurang. Effekten av höjda arbetsgivaravgifter skulle slå hårt mot ekonomin i skidanläggningarna, vilket på sikt kommer att leda till en minskad utvecklingstakt, minskade investeringar, sämre leverans över tid. Detta skulle i sin tur vara början på en nedåtgående spiral som drar med sig andra aktörer på orten, entreprenörer längs resvägen och fackvaruhandeln. Det skulle slå undan fötterna, inte bara för de enskilda aktörerna, utan för hela Sverige. Elisabet Jansson Strömberg, vd Svenska Liftanläggningars Organisation (SLAO) 7