Miljömål för Tomelilla

Ks 2008.10443 Miljömål för Tomelilla Förslag till handlingsprogram 2009-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 7 september 2009 117

Titel: Utgiven av: Texter: Beställningsadress: Copyright: Layout: Miljömål för Tomelilla Tomelilla kommun Per Carlsson, miljömålsrådet, miljöbokslut för Tomelilla kommun 2000-2001 Tomelilla kommun Team Samhällsbyggnad Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Innehållet i denna skrift får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källan. Bilder får inte kopieras utan fotografernas tillstånd. Per Carlsson Illustrationer miljömål: Tobias Flygar Tryckt: Foton (där inget annat anges): Tomelilla kommun Per Carlsson

Innehållsförteckning Sveriges miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Ordlista / förklaringar Sid 4 Sid 6 Sid 10 Sid 13 Sid 15 Sid 19 Sid 21 Sid 23 Sid 26 Sid 30 Sid 33 Sid 36 Sid 39 Sid 41 Sid 44 Sid 47 3 Handlingsprogram för miljömålen 2009-2015

Sveriges miljömål Nationella mål I Rio hölls 1992 ett FN-möte där de allt mer akuta miljöfrågorna stod i centrum. Resultatet av mötet blev handlingsprogrammet Agenda 21 som anger riktlinjer för att uppnå hållbar utveckling genom att utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön. I Sverige som i flera andra länder fick arbetet med Agenda 21 stort genomslag på det lokala planet. För att kunna följa upp Riokonventionen enades Sveriges riksdag 1999 om 15 miljökvalitetsmål (sedan 2005 är det 16 stycken). Till dessa följer nationella delmål. Målen kommer att följas upp med 5 års mellanrum. Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna Generationsmålet Strävan är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Det betyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Regeringen anser att i de flesta fall finns det en rimlig chans att nå målen inom uppsatt tid. För att vi ska nå generationsmålet krävs ett stort engagemang hos många aktörer i samhället. Här ses kommunernas arbete som avgörande då förankringsarbetet ut mot samhällets olika aktörer är en väldigt viktig del i att nå ett lyckat resultat. Miljömål för Tomelilla 4

Kommunala miljömål för Tomelilla De senaste åren har hoten mot vår miljö blivit allt vanligare på dagordningen. I många fall som komplexa scenarion där sambanden ibland är svåra att tolka och där vanmakt och uppgivenhet lätt kan breda ut sig. Tidigare erfarenheter av miljöarbete på olika nivåer visar dock tydligt att när miljöarbetet bryts ner och blir greppbart leder det till resultat som förändrar verkligheten och engagemanget för miljön. I Tomelilla kommun har vi goda förutsättningar för ett fördjupat miljöarbete. Tidigare har redan stora framgångsrika åtgärder vidtagits för att förbättra miljön inom många områden och vi arbetar nu vidare tillsammans med våra grannkommuner i tex klimat och energifrågorna. Det svenska miljömålssystemet är grunden för ett systematiskt och långsiktigt miljöarbete. Miljömålen har i programmet brutits ner till lokal nivå. Systemet säkerställer en regelbunden uppföljning och utvärdering, men också en fortsatt utveckling av mål och åtgärder. Vartannat år kommer kommunfullmäktige att få en återrapportering kring Miljötillståndet i Tomelilla. Återrapporteringen har sin grund i dessa mål men utgör också en bedömning utifrån årliga ekonomiska prioriteringar. Tomelilla den 23 april 2009 Leif Sandberg (c) Vice Ordf. Kommunstyrelsen Jan-Erik Andersson (s) Ledamot kommunstyrelsen 5 Handlingsprogram för miljömålen 2009-2015

Begränsad klimatpåverkan Begränsad klimatpåverkan Nationellt miljömål Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Beskrivning av målet Atmosfärens sammansättning av olika gaser är av stor vikt för klimatet på jorden Förenklat kan man säga att de så kallade växthusgaserna (vattenånga, koldioxid, metan m m) hindrar värme från att stråla ut i rymden och effekten kan liknas vid vad som sker i ett växthus. Utan växthusgaserna så skulle temperaturen på jorden vara ca 30 grader lägre. Man kan alltså säga att utan växthuseffekten så fanns inget liv på jorden. Ända sedan industrialismens början har människans utnyttjande av fossila bränslen (olja och gas) ökat halten av koldioxid i atmosfären. Halterna är idag ca 30 % högre än innan industrialiseringen. Sedan mitten av 1800-talet har jordens medeltemperatur stigit med 0,7 C med de största stegringarna efter 1980 och framåt. Det har funnits perioder tidigare i jordens historia där medeltemperatur stigit kraftigt men idag är forskarvärden så gott som enig om att det är utsläpp orsakade av Välabäcken svämmar över vid vårfloden 2004 människan som ligger bakom den senaste höjningen. Medeltemperaturen på planeten väntas stiga ytterligare som en konsekvens av utsläppen och 2100 kan den vara 6 C högre än idag. Det finns också en oro att processen är självförsörjande genom att temperaturhöjningen frisläpper metan när permafrosten släpper. Problemen som uppstår är globala varför det är nödvändigt att alla samhällsaktörer tar ett ansvar. I takt med den ökade uppvärmningen väntas havsnivån att stiga främst på grund av att vatten utvidgas och tar mer plats vid högre temperaturer men Miljömål för Tomelilla 6

även genom att inlandsisarna i form av glaciärer smälter. Konsekvenserna av endast en liten höjning kommer att bli katastrofala då majoriteten av jordens befolkning bor i kustnära låglänta områden. Det förväntas även mer extremt väder i form av varmare somrar och blåsigare vintrar och vårar. Nederbörden under vintrar och vårar förväntas öka. Klimatzonerna kommer som en konsekvens av den globala uppvärmningen att förflyttas norrut vilket gör att påverkan på odlingsbetingelser, ekosystem och samhällsbyggande kan bli stora och negativa. Konsekvenserna på miljön och våra livsbetingelser är svåra att förutsäga. Klimatförändringen och dess följder kan bli en av framtidens stora utmaningar. Begränsad klimatpåverkan Pågatåget mot Simrishamn Situationen i Tomelilla kommun Tomelilla kommun är en utpräglad landsbygdskommun där de dominerande näringarna är skogs- och jordbruk. Det finns få tunga industrier och de flesta serviceinrättningarna som affärer och restauranger finns i tätorten. Två riksvägar går igenom kommunen. I norr-sydlig riktning går väg 19 mellan Kristianstad och Ystad och i öst-västlig går väg 11 mellan Malmö och Simrishamn. Riksväg 11 är den mest trafikerade med en genomsnittlig dygnstrafik på ca 4000 fordon varav ca 400 utgörs av tung trafik. Väg 19 har en genomsnittlig dygnstrafik på ca 2500 fordon varav ca 400 utgörs av tung trafik Från tätorten finns tågförbindelser till Simrishamn och Malmö och regionbussar avgår till Ystad, Kristianstad, Simrishamn och Lund via riksvägarna 19 och 11. Begränsad trafik går även till Sjöbo via Äsperöd och till Brösarp via Onslunda / Sankt Olof. I Tomelilla har koldioxidutsläppen räknat per person sammantaget stått still under de senaste tio åren. 1995 var utsläppen per person 4,273 ton och 2004 4,308 ton (uppgifter hämtade från SCB). Som riktmärke har man i 7 Handlingsprogram för miljömålen 2009-2015

Begränsad klimatpåverkan miljökvalitetsmålet sagt att år 2050 ska koldioxidutsläppet vara 4-4,5 ton/ person och år. Tomelilla kommun låg 2004 inom spannet för miljömålen men har tidigare (2001) varit uppe utsläpp på 6,105 ton C02 per person. Den största ökningen stod transporterna för. Den stora källan till koldioxidutsläppen i kommunen är, liksom för regionen i stort, vägtrafiken. Utsläppsgenomsnittet i Sverige ligger på 5,89 ton och i Skåne på 4,5 ton per person. Minskad energianvändning Den totala energianvändningen i kommunen uppgick år 2004 till 639 GWh. Detta motsvarar 51 695 kwh per person. Från 1990 och fram till 2001 låg den totala energianvändningen på ca 370 GWh per år vilket motsvarar en förbrukning på 30 000 kwh per person. Inom LIP (lokala investeringsprogrammet1999-2001) byggdes ett fjärrvärmeverk, bl.a. med avsikt att minska koldioxidutsläppen. Fjärrvärmeverket eldas med biobränsle i form av t.ex. skogsavfall och energiskog. I maj 2009 var ca 360 fastigheter (en- och flerfamiljshus, skolor, äldreboenden m.m.) anslutna. Tomelilla kommun byter nu ut den gamla armaturen i gatubelysningen till nya lågenergilampor. Besparingarna kommer att uppgå till 200 000 kwh/ per år. Tomelilla kommun har, tillsammans med Ystads och Simrishamns kommuner, under våren 2009 fått bidrag från projektet REKLIM II för att ta fram lokala energistrategier. Bidraget kommer från naturvårdsverket. Lokala mål 1. 2. Medverka till mindre utsläpp av växthusgaser. Minska användningen av fossila bränslen. Kommunala åtgärder för att uppnå lokala mål Åtgärd 1: Miljökrav ställs vid upphandling av varor, tjänster och transporter När?: Fortlöpande Ansvar: Alla Åtgärd 2: En energiplan tas fram När?: 2010 Ansvar: Team Samhöllsbyggnad. Åtgärd 3: Minst hälften av de anställda som kör regelbundet i tjänsten utbildas i sparsam körning (Eco-driving) När?: 2010 Ansvar: Team hemvård Miljömål för Tomelilla 8

Åtgärd 4: Minst ett tankställe med biogas finns i kommunen När?: 2010 Ansvar: Kommunchef Åtgärd 5: Elever undervisas om energianvändningens miljöpåverkan När?: Fortlöpande Ansvar: Skolteam Åtgärd 6: Gratis energirådgivning till medborgare När?: Fortlöpande Ansvar: Team samhällsbyggnad Begränsad klimatpåverkan Åtgärd 8: Energisparande åtgärder genomförs i det kommunala fastighetsbeståndet När?: Fortlöpande Ansvar: Österlenhem Åtgärd 9: Vid upphandling väljs endast miljöklassade fordon När?: Fortlöpande Ansvar: Kansli Miljöindikatorer 1. Utsläpp av CO2 per invånare och sektor 2. Energianvändning per invånare och sektor 3. El producerad från förnybara energikällor i kommunen 4. Kommunfastigheternas el- och värmeförbrukning (kwh/m2) 5. Andel miljöbilar i de kommunala förvaltningarna Delmål för Skåne Utsläpp av växthusgaser. De skånska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst 4% lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Minskad energianvändning. Energianvändningen per capita ska minska med fyra procent till år 2010 jämfört med år 2002. El producerad från förnybara energikällor. El producerad från förnybara energikällor ska öka med 2 TWh från 2002 års nivå till år 2010. 9 Handlingsprogram för miljömålen 2009-2015

Frisk luft Frisk luft Nationellt miljömål Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Beskrivning av målet enligt miljömålsrådet Luftföroreningar påverkar människors hälsa på många sätt och medför i medeltal flera månaders förkortad livslängd. Skogens träd och jordbrukets grödor skadas av ozon vilket medför stora kostnader. Luftföroreningar påverkar också material som metall, gummi, plast och kalksten så att de bryts ned snabbare. Därigenom skadas till exempel byggnadskonstruktioner och föremål som är kulturhistoriskt värdefulla. De luftföroreningar som är skadligast är inandningsbara partiklar, ozon och vissa organiska kolväten. De lokala utsläppen kommer framför allt från vägtrafiken och från enskild uppvärmning med ved. Arbetsmaskiner som gräsklippare, motorsågar och grävmaskiner bidrar också med stora mängder. Transporteras med vindarna De samlade lokala utsläppen från alla länder orsakar att föroreningar transporteras långa vägar med vinden. Därför pågår ett omfattande arbete inom EU för att begränsa långväga lufttransport och utsläpp av ämnen som bildar marknära ozon. Det finns också internationella överenskommelser om att minska den långväga lufttransporten. Till exempel har FN-konventionen om långväga lufttransporter ratificerats av cirka 50 parter. Frisk luft är en förutsättning för de flesta organismer på jorden. Luften består till största delen av en blandning av kväve och syre, men innehåller även en mängd andra gaser som till exempel koldioxid och ädelgaser. Luftens sammansättning påverkas av mänsklig aktivitet. En luftförorening uppstår då ett ämne förekommer i större mängd än den naturliga halten i luften. De största källorna till luftföroreningar är vägtrafiken, förbränning, industriella processer, större djurhållningsenheter och småskalig vedeldning i bostadsområden. Miljömål för Tomelilla 10

Det är skillnad mellan marknära ozon och det så kallade ozonskiktet som finns uppe i de övre luftlagren. Marknära ozon bildas vid jordytan då kväveoxider och kolväten utsätts för solljus. Det marknära ozonet kan ge allvarliga skador på jordbruksgrödor, växter och träd samt ha negativ inverkan på djurs och människors hälsa. Ozonskiktet är däremot inte skadligt utan en förutsättning för livet här på jorden genom att det skyddar oss mot solens ultravioletta strålar (UV-ljus) Frisk luft Utsläppen av svaveldioxid har stadigt minskat från 60-talet och framåt bland annat på grund av allt mindre svavelhalt i olja samt effektivare rening av utsläppen från energianläggningar. Kväveoxid bildas vid förbränning och biltrafiken är den absolut största källan. Kväveoxid kan förvärra problem hos de personer som lider av astma och lungproblem. Nedfall av kväveoxid ökar försurning och övergödning. På grund av effektivare avgasrening minskade halterna av kväveoxid under 90-talet för att under 2000-talet i stort sätt ligga kvar på samma nivå. Situationen i Tomelilla kommun Närheten till kontinenten gör att Tomelilla kommun inte enbart påverkas av de inhemska utsläppen utan även utsätts för andra länders luftföroreningar I kommunen ligger halterna av svaveldioxid och kväveoxider under de miljökvalitetsnormer som har satts upp för en god luftkvalitet i tätorter. Halterna av marknära ozon är dock under perioder av sommarhalvåret så höga att skador på vegetationen med all sannolikhet uppkommer. De viktigaste föroreningarna som bidrar till bildning av marknära ozon är kväveoxider och VOC (flyktiga organiska ämnen). I Tomelilla är det vägtrafiken och den småskaliga vedelningen som står för majoriteten av utsläppen av VOC (70%). Hela 90% av kväveoxiderna kommer från vägtrafiken och arbetsmaskiner. Med katalysator på bilen släpps dock mindre kväveoxider och kolväten ut, och VOC-utsläppen från vedeldning kan åtgärdas genom utbyggnad av fjärrvärmenätet eller genom att byta ut icke-miljögodkända vedpannor mot pannor med ackumulatortank. Lokala mål Luftutsläpp av föroreningar från vägtrafiken, industrier, energianläggningar och från småskaliga uppvärmningssystem minimeras. Trafikplanering skall leda till en jämnare trafikrytm. Förutsättningar skapas så att kollektiva trafiklösningar ökar. Ett väl fungerande cykelvägnät ska utvecklas. Kommunala åtgärder för att uppnå lokala mål Åtgärd 1: Luftmätningar i St:Olof (Enda mätningsstationen i sydöstra Skåne, ligger i Maryd precis utanför kommungränsen) När?: Pågående Ansvar: Team samhällsbyggnad 11 Handlingsprogram för miljömålen 2009-2015

Frisk luft Åtgärd 2: Miljökrav ställs vid upphandling av varor, tjänster och tranporter När?: Fortlöpande Ansvar: Alla Åtgärd 3: Ett informationsblad om effektiv vedeldning tas fram När?: 2009 Ansvar: Team samhällsbyggnad Åtgärd 4: Riksväg 9 och 11 anpassas i dialog med vägverket för en jämnare trafikrytm När?: 2009 Ansvar: Ystad-Österlenregionens Miljöförbund Åtgärd 5: Arbeta för entimmestrafik mellan Ystad-Simrishamn När: 2010 Ansvar: Kansli Åtgärd 6: Befintlig cykelplan kompletteras och ska omfatta tätorten Tomelilla och förbindelser i och till byarna. Syftet är att skapa säkra och snabba förbindelser mellan bostadsområden och arbetsplatser, affärscentra, kollektivtrafikens knutpunkter samt skolor När: Fortlöpande Ansvar: Team samhälssbyggnad Miljöindikatorer 1. Skånes luftvårdsförbunds mätningar av halten svaveldioxid, kväveoxid och marknära ozon 2. Antalet resande med tåg och buss Delmål för Skåne Kvävedioxid. Halterna 60 mikrogram/m3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/ m3 som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Marknära ozon. Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m3 som åttatimmarsmedelvärde år 2010. Flyktiga organiska ämnen. Utsläppen i Skåne av flyktiga organiska ämnen (VOC), exklusive metan, ska ha minskat till 21 000 ton år 2010. Partiklar. Halterna 35 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Bens(a)pyren. Halten 0,3 nanogram/m3 som årsmedelvärde för benso(a)pyren ska i huvudsak underskridas år 2015. Miljömål för Tomelilla 12

Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Nationellt mål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader. Beskrivning av målet enligt miljömålsrådet Trots att försurningen i Sverige har minskat bedöms mer än en femtedel av skogarna, fjällen och sjöarna vara försurade på grund av människans olika verksamheter. Det som förorsakar försurningen är utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk. Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Skogsmarken kan även försuras genom själva skogsbruket alltså inte bara genom nedfallet av försurande luftföroreningar. Vindar transporterar föroreningarna Den största delen av de försurande ämnen som faller ner över Sverige har förts hit med vindarna från andra länder. Det finns internationella avtal som behandlar just problemet med att luftföroreningar inte känner några nationella gränser. Ett är det så kallade Göteborgsprotokollet, och ett annat är EG:s takdirektiv. Båda dessa bidrar till att minska utsläppen av försurande ämnen. Försurningen har flera skadliga effekter Försurningen har effekter på växter och djur, främst i sjöar och vattendrag. Försurande ämnen i nederbörd, luft, vatten och mark gör att material vittrar snabbare. Därigenom skadas till exempel byggnader och även föremål som är kulturhistoriskt värdefulla som statyer och utsmyckningar på byggnader. I mark påverkas rörledningar och fornlämningar. Också människans hälsa kan påverkas, till exempel av dricksvatten från försurade brunnar. 13 Handlingsprogram för miljömålen 2009-2015

Bara naturlig försurning Situationen i Tomelilla kommun Försurning orsakas främst av sura svavel- och kväveföreningar som uppkommer vid förbränning av fossila bränslen. De största utsläppen står transporter, energianläggningar, industri och jordbruket för. Föroreningarna stannar ofta i atmosfären i något dygn innan de återförs till marken. Detta innebär att de kan transporteras mycket långt från utsläppskällan innan de når markytan. För Tomelillas del innebär detta att många av de försurande ämnen som når kommunen härstammar från kontinenten. Nedfallet av försurande ämnen i kommunen överskrider den belastning som ekosystem och arter långsiktigt tål utan att ta skada. Utsläppen av kväveoxider och svaveldioxid i kommunen har minskat med 20% respektive mer än 90% sedan 1980. Större delen av nedfallet kommer från källor utanför såväl kommunen som landet. Berggrunden i kommunen är till stora delar kalkhaltig vilket verkar neutraliserande på försurande ämnen. Tomelilla kommuns södra delar är därför inte speciellt påverkade av försurningen. Enligt länsstyrelsen kan man räkna med att all skog i södra Skåne är kraftigt försurad och man kan anta att både skog och mark i kommunens norra delar är påverkade. Vattnet har däremot hittills klarat sig bra. Eftersom kalkning ännu främst används i områden med försurat ytvatten, är behovet i kommunen begränsat. Enligt de uppgifter som Team samhällsbyggnad har tillgång till förekommer ingen kalkning i kommunen. Lokala mål Se begränsad klimatpåverkan och frisk luft. Delmål för Skåne Försurning av sjöar och vattendrag. År 2010 ska högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i Skåne vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Försurning av skogsmark. Före år 2010 ska trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats. Utsläpp av svaveldioxid. Utsläppen av svaveldioxid till luft i Skåne ska ha minskat till 4 700 ton år 2010. Utsläpp av kväveoxider. Utsläppen av kväveoxider till luft i Skåne ska ha minskat till 22 200 ton år 2010. Miljömål för Tomelilla 14

Giftfri miljö Giftfri miljö Nationellt miljömål Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Det innebär för Skåne bland annat att år 2020 är halterna av särskilt farliga ämnen (definierade i delmål 3) så låga i Skånes naturmiljö att negativa effekter på människors hälsa, ekosystem eller arter inte förekommer Beskrivning av målet enligt miljömålsrådet Vi saknar fortfarande mycket kunskap om vad det är för egenskaper hos kemikalier och föroreningar som påverkar människors hälsa och miljön. Därför är det svårt att begränsa riskerna. Vad vi vet är dock att vissa kemiska ämnen har negativa effekter på både vår hälsa och miljön. Genom EU:s förslag till ny kemikalielagstiftning, REACH (trädde i kraft den 1 juni 2007), kommer många av bristerna med kemiska produkter att kunna avhjälpas. Hittills har mer än 12 000 kemiska ämnen som ingår i kemsika produkter registrerats i Kemikalieinspektionens produktregister. Ännu fler ämnen ingår i t.ex. bilar, kläder, plastartiklar och byggnadsmateriel. Vi vet inte hur många okända ämnen som kommer in i Sverige via importerade varor. Ytterligare kemiska ämnen bildas oavsiktligt i industriella processer. Det är när kemiska produkter, varor och byggnader m.m. tillverkas, används och skrotas som de kemiska ämnena kommer ut i miljön. Det är då risken finns att människor utsätts för dem. Några procent av befolkningen har t.ex. för höga halter av kadmium i njurarna. PCB och bromerade flamskyddsmedel förekommer i bröstmjölk. En miljon svenskar har besvär som hänger samman med kemiska ämnen i inomhusmiljön. På vissa platser, t.ex. där industrier och bensinstationer har legat, är det särskilt stora mängder föroreningar i marken. Länsstyrelserna beräknar att det finns ca 50 000 sådana förorenade områden i hela landet. Situationen i Tomelilla kommun 1995 genomfördes en riskklassificering av äldre soptippar i Tomelilla. Där konstaterades att det finns sex tippar i riskklass 2, vilket innebär att under- 15 Handlingsprogram för miljömålen 2009-2015

Giftfri miljö sökning måste genomföras för att klarlägga om det finns risk för miljökonflikt. Undersökningarna gjordes på uppdrag av miljönämnderna i Tomelilla och Simrishamn. Någon uppföljning är i dagsläget inte planerad. Ännu har inte alla problemen med industritomter, bensinstationer eller soptippar åtgärdats. Länsstyrelsen ligger dock i startfasen för sanering av förorenade områden och väntas komma igång inom en överskådlig framtid. Sanering av bensinstationer sker fortlöpande i SPIMFABs (svenska petroleuminstitutets miljösaneringsfond) regi. Kadmiumhalterna i matjorden ligger över medelvärdena för landet. Till viss del beror detta på att berggrunden har inslag av alunskiffer, vilken har naturligt höga kadmiumvärden. En annan orsak är användningen av handelsgödsel, som tillför kadmium till jordarna. De bekämpningsmedel som används i jordbruket kan också ha hälso- och miljörisker. Kommunens miljöinspektörer kontrollerar att hanteringen av bekämpningsmedel följer gällande lagar och föreskrifter. Tomelilla kommun byter fortlöpande ut kvicksilverarmaturen i gatubelysningen. Lokala mål 1. Senast år 2015 ska förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter vara nära noll i kommunens grundvatten, sjöar och vattendrag 2. Allmänhetens kunskap om produktval, återvinning och farligt avfall skall öka. 3. Allmänhetens kunskap om riskerna med att använda kemiska bekämpningsmedel och alternativ till kemisk bekämpning skall öka. 4. Sprutfria zoner inrättas på kommunal mark i närheten av sjöar och vattendrag 5. Den kemiska bekämpningen minskar på offentlig mark 6. År 2014 skall all mark som utarrenderas av kommunen odlas ekologiskt 7. Inköpen av ekologiska livsmedel i de kommunala förvaltningarna skall utgöra 25 % år 2015 Kommunala åtgärder för att uppnå lokala mål Åtgärd 1: Miljökrav ställs vid upphandling av varor, tjänster och transporter När?: Fortlöpande Ansvar: Alla Åtgärd 2: Förekomst av bekämpningsmedel i kommunens sjöar och vattendrag undersöks När?: 2010 Ansvar: Vattendragskommittéer Åtgärd 3: Bevakning av bekämpningsmedelsrester i kommunaltdricksvat- Miljömål för Tomelilla 16

ten. När?: Pågående Ansvar: Team samhällsbyggnad Åtgärd 4: Informationskampanjer om produktval, återvinning och farligt avfall genomförs genom bland annat information i Österlenmagasinet och på internet När?: 2010 Ansvar: ÖKRAB Giftfri miljö Åtgärd 5: Jordbruksmark som utarrenderas av kommunen ska vid nytt eller förlängt arrende odlas ekologiskt När?: 2014 Ansvar: Team samhällsbyggnad Åtgärd 6: Krav ställs på sprutfria zoner på kommunal mark i närheten av sjöar och vattendrag När?: 2009 Ansvar: Team samhällsbyggnad Åtgärd 7: Alternativa metoder används i stället för kemisk bekämpning på offentlig mark och personalen informeras och utbildas När?: 2009 Ansvar: Team samhällsbyggnad Åtgärd 8: Inköpen av ekologiska livsmedel ökar i den kommunal förvaltningen. När?: 2010-2015 Ansvar: Team medborgarservice Miljöindikator 1. Halten kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter i kommunens grundvatten, sjöar och vattendrag 2. Gifter i slam, organiska och tungmetaller 3. Andelen jordbruksmark med stöd för ekologisk odling (alt. andel jordbruksmark som uppfyller kravs kriterier) 4. Andel utarrenderad kommunal mark som odlas ekologiskt 5. Andelen inköpta ekologiska livsmedel i den kommunala förvaltningen. Delmål för Skåne Mer kunskap och information om särskilt farliga ämnen. År 2010 ska kunskapen om halter av särskilt farliga ämnen (definierade i SOU 2000:53: Varor utan faror samt i delmål 3) i Skånes naturmiljö och dess negativa effekter på ekosystem eller arter ha ökat. Utfasning av farliga ämnen. I fråga om utfasning av farliga ämnen ska följande 17 Handlingsprogram för miljömålen 2009-2015

Giftfri miljö gälla. Nyproducerade varor ska så långt det är möjligt vara fria från: nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2007 övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år 2010. Dessa ämnen ska inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, ska hanteras på ett sådant sätt ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Skåne av ämnen som omfattas av delmålet ska minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildats oavsiktligt. Kadmium i jordbruksmarker. Det ska utöver tillförsel via luften inte ske någon nettotillförsel av kadmium till jordbruks-marken i Skåne. Bekämpningsmedel i Skånes vatten. Senast år 2015 ska förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytnings-produkter vara nära noll i Skånes sjöar och vattendrag och vara så låga att växter, djur eller människors hälsa inte skadas. Kemiska bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter som används från år 2003 och framåt bör inte kunna påvisas i grundvatten i Skåne. Efterbehandling av förorenade områden. Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som idag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010. Efterbehandling av förorenade områden. I Skåne ska åtgärder ha genomförts till år 2010 vid 10 av de områden som bedöms utgöra mycket stor risk för människa eller miljö. Ekologisk odling och ekologiska livsmedel. Senast år 2010 bör minst 15 procent av den odlade arealen vara ekologiskt odlad i Skåne och försäljningen av ekologiska livsmedel bör ha ökat i motsvarande grad. Konsumtionen av ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn i Skåne bör vara minst 25 % år 2010. Om dioxiner i livsmedel. År 2010 ska tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats. Om kadmium. År 2015 ska exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. Miljömål för Tomelilla 18

Skyddande ozonskikt Skyddande ozonskikt Nationellt miljömål Ozonskiktet skall utvecklas så att det ger långsiktigt skydd mot skadlig UV-strålning. Det innebär för Skåne att användningen av ozonnedbrytande ämnen är avvecklad inom loppet av en generation. Beskrivning av målet enligt miljömålsrådet Ozonskiktet i de övre luftlagren hindrar stora delar av solens UV-strålning från att nå markytan. Samtidigt som solens strålar utgör förutsättningen för allt liv här på jorden utgör de också en fara. Alltför kraftig UV-strålning kan orsaka hälsoeffekter som hudcancer, grå starr och försämrat immunförsvar. UV- strålning kan också orsaka skador på växter och djur. En del kemikalier utgör ett hot mot ozonskiktet. Kemiska ämnen som klorflourkarboner (CFC) och väteklorflourkarboner (HCFC) gör att ozonskiktet bryts ned och tunnas ut. Ozonnedbryttande ämnen finns i till exempel kyl-, värme-, och klimatanläggningar. Även om användningen av dessa varor upphör kommer gamla varor att fortsätta läcka ut ozonnedbrytande ämnen. De ämnen som främst orsakar uttunningen av ozonskiktet är kemiska föreningar som skapats av människan och som innehåller klor eller brom. Dessa ämnen finns som köldmedium i kylanläggningar, men har också använts t.ex. i brandsläckningssystem, som lösningsmedel och vid tillverkning av skumplast. Situationen i Tomelilla kommun I Tomelilla finns cirka 42 anläggningar med det ozonnedbrytande ämnet HCFC registrerade hos miljöavdelningen. Sammanlagt innehåller dessa anläggningar 393 kg HCFC. De här ämnena finns också i hushållens äldre kyl- och frysskåp. Det är därför viktigt att se till att gamla kyl- och frysskåp omhändertas på ett riktigt sätt och att läckage från större anläggningar minimeras. Sedan 1998 får man inte längre fylla på CFC, och från den 1 januari 2002 gäller påfyllningsstopp även för HCFC. Nytillverkade kyl- och frysskåp innehåller inte heller något av dessa ämnen. 19 Handlingsprogram för miljömålen 2009-2015

Skyddande ozonskikt Också för andra ozonnedbrytande ämnen har man funnit alternativ som inte bryter ner ozonskiktet. Sammantaget fasas alltså de skadliga ämnena ut, om än långsamt. Lokalt mål 1. År 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört i kommunen Kommunala åtgärder för att uppnå lokala mål Åtgärd 1: Kommunen (ÖKRAB) fortsätter sitt arbete med att samla in uttjänta kylmöbler När?: Pågående Ansvar: ÖKRAB Åtgärd 2: Kontrollen av små anläggningar med mindre än 10 kg köldmedium förbättras När?: 2009-2011 Ansvar: Ystad-Österlenregionens miljöförbund Miljöindikator 1. Mängd ozonnedbrytande ämnen i anmälningspliktiga anläggningar över 10kg 2. Mängd ozonnedbrytande ämnen i kommunala anläggningar Delmål för Skåne Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. År 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Miljömål för Tomelilla 20

Säker strålmiljö Säker strålmiljö Nationellt miljömål Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Beskrivning av målet enligt miljömålsrådet I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och från radioaktiva ämnen i marken och vår egen kropp. Vi har utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. Strålningen kan alltså vara till nytta, men den kan också orsaka skada. Kärnkraftverk släpper ut små mängder radioaktiva ämnen till omgivningen. Med hjälp av olika tekniska lösningar minimeras dock dessa så att de inte medför risker för människors hälsa eller för miljön. Det använda kärnbränslet är starkt radioaktivt och farligt under en mycket lång tid. En utmaning är därför att bygga ett säkert slutförvar i berggrunden för kärnbränsleavfallet. UV-strålning kan orsaka hudcancer Hur mycket ultraviolett strålning (UV) var och en utsätts för styrs i hög grad av vår livsstil och våra solvanor. Ökad exponering för UV strålning från solen och solarier bedöms orsaka flertalet fall av hudcancer. Både den totala UV dosen och allvarliga brännskador i unga år anses ha betydelse. Ännu är kunskapen om effekterna av strålning från elektromagnetiska fält runt till exempel mobiltelefoner och högspänningsledningar varken fullständig eller entydig. Det krävs ytterligare forskning för att få veta hur det ligger till. I vissa studier har man sett biologiska effekter, men man har inte kunnat se om de är skadliga för hälsan. Strålsäkerhetsmyndigheten bevakar noga all forskning inom området. 21 Handlingsprogram för miljömålen 2009-2015

Säker strålmiljö Situationen i Tomelilla kommun Strålningskällorna i kommunen är t.ex. högspänningsledningar och transformatorer men också radongas. Berggrunden i Tomelilla består till stor del av alunskiffer som är radonförande. Detta leder på vissa håll till problem med radon både i inomhusluft och i dricksvatten från enskilda brunnar. Radon i inomhusluft kan dessutom komma från byggnadsmaterial. Att mäta radongashalten är frivilligt och sker på fastighetsägarens initiativ. Utifrån de mätningar som har genomförts på radongashalter i bostäder kan det konstateras att mellan 100 och 200 permanentbostäder i kommunen har värden som överskrider riktvärdet 400 Bq/m3. Lokalt mål 1. Fastställda gränsvärden skall inte överskridas. Kommunala åtgärder för att uppnå lokala mål Åtgärd 1: Radonförekomsten på alla förskolor, fritids och skolor identifieras och åtgärdas vid behov. När?: 2009 Ansvar: Ystad-Österlenregionens miljöförbund, fastighetsägare. Delmål för Skåne Radioaktiva ämnen. År 2010 ska halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten ska understiga 0,01 msv per person och år från varje enskild verksamhet. Hudcancer. År 2020 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än år 2000. Elektromagnetiska fält. Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Miljömål för Tomelilla 22

Ingen övergödning Ingen övergödning Nationellt miljömål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Beskrivning av målet enligt miljömålsrådet Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller vattnet. Dessa näringsämnen hamnar i miljön till exempel genom nedfall från luften av kväveoxider från trafik och kraftverk. Andra källor till övergödning är ammoniak från jordbruket och fosfor i utsläpp från avloppsreningsverk och industrin. Ämnena förs i sin tur med vattendragen till sjöar och hav. Problemen med övergödning finns framför allt i södra Sverige, men tecken finns även i fjällområdena. Växtligheten förändras successivt när kväve lagras upp i marken i skogar, ängs- och betesmarker. Arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer trängs undan. I havsmiljön är övergödning ett av de allvarligaste hoten. Den orsakar bland annat algblomning, som leder till att vattnet blir grumligt, tångbältena minskar och artsammansättningen förändras. I värsta fall uppstår syrebrist på bottnarna. Även många sjöar och vattendrag är kraftigt övergödda, och effekterna är i stort sett samma som i havet. Kan orsaka hälsoproblem Om det är giftbildande alger som orsakar blomningen kan hälsan hos både människor och djur hotas. Hälsoproblem hos människor kan också uppstå genom att grundvattnet i områden med intensivt jordbruk kan ha höga halter av nitrat. Särskilt små barn är känsliga för nitrathaltigt dricksvatten. År 2003 bidrog utländska källor till 91 procent av nedfallet av kväveoxider och 74 procent av ammoniaknedfallet över Sverige. Utsläppen av ämnen som orsakar övergödning regleras internationellt genom till exempel Göteborgsprotokollet samt EG:s nitratdirektiv, takdirektiv för vissa luftföroreningar och ramdirektiv för vatten. 23 Handlingsprogram för miljömålen 2009-2015

Ingen övergödning Situationen i Tomelilla kommun De flesta vattendrag i Skåne har högre närsaltshalter, främst av kväve och fosfor, än vad som räknas som normalt. Detta beror på läckage från jordbruk, utsläpp från reningsverk och enskilda avlopp. Högre näringshalter leder till en högre tillväxt av biomassa vilket bland annat gjort att sjöar växer igen mycket snabbare än vad som är normalt. Algproduktionen i de överbelastade vattnen är hög och när algerna dör kräver nedbrytningen så stora mängder syre att bottendöd kan inträffa. I Östersjön är ett av resultaten av övergödningen de våldsamma algblomningar som förkommer under högsomrarna. Den syrebrist som uppstår på bottnarna under nedbrytningen av de döda algerna kan leda fram till att det bildas giftigt svavelväte. Bottnarna dör och viktiga lekområden för fisk skadas. Förlusten av våtmarker och kanaliseringen av vattendragen i Skåne är en av anledningarna till övergödningsproblematiken. I våtmarker omvandlas kvävet via mikrobakteriella processer till ofarligt luftkväve och partikelbundet fosfor sedimenterar i det lugna vattnet. Naturliga icke kanaliserade vattendrag översvämmar regelbundet det omgivande landskapet och vattnet renas genom samma processer som i våtmarker. Övergödningen är ett av de största och mest angelägna miljöproblemen i Tomelilla kommun. Vattendragen har höga halter av gödande ämnen, och grundvattnet har på många håll ohälsosamt höga halter nitrat. Igenväxningen av vattendragen har även en negativ påverkan för djur- och växtlivet. Större delen av det luftburna nedfallet av kväveföreningar kommer från källor långt utanför Tomelilla, både från andra kommuner och från övriga Europa. Källorna till kväve och fosfor inom kommunen är vägtrafik, reningsverk, enskilda avlopp och näringsläckage från jordbruket. Åtgärderna är av många olika slag. Enskilda avlopp inventeras, och de kommunala avloppsreningsverken byggs om och förbättras för att rena bättre. Jordbrukets utsläpp kan begränsas genom t.ex. minskad konstgödselanvändning, ökad areal vintergrön mark, rätt lagring av urin och gödsel och anläggande av skyddszoner. Inom Kävlingeåprojektet, som för Tomelillas del berör Sillarödsbäcken, Djurrödsbäcken och Tranåsbäcken, försöker man minska näringsläckaget från jordbruksmarken via vattendragen ut i havet genom att anlägga våtmarker (främst dammar) och skyddszoner. I och med projektet har hittills tre dammar anlagts i kommunen, och fler är planerade. Inom vattendragens kontrollprogram tas prover på näringsämneshalter, för att man ska kunna se om det blir bättre eller sämre. Tomelilla deltar i Nybroåkommittén, Vattenvårdsförbundet för Östskånska åar samt Kävlingeåns vattenvårdförbund. Långtgående planer finns på att ombilda förbunden och kommittéerna till vattenråd. Meningen är att vattenråden förutom kontrollmätningar i vattendragen även skall ta initiativ till åtgärder för att minska närsaltläckaget. I och med införandet av EU s vattendirektiv skall Sveriges sjöar, vattendrag och kustvatten uppnå en god ekologisk status år 2015. Arbetet med karaktärisering och framtagande av åtgärdsprogram pågår för närvarande. Miljömål för Tomelilla 24

Längs flera av kommunens åar växer den invasiva växten jättebjörnloka. Jättebjönlokan bildar stora bestånd som på sina ställen konkurerar ut nästan all annan växtlighet. När växten under hösten vissnar ner blir det ingetting kvar som kan binda jorden närmast vattendraget. Häftiga regn kan då orsaka stor errosion vilket leder till att partikelbundet fosfor kommer ut i vattendragen. Partiklarna sedimenterar dessutom igen viktiga lekområden för havsöringen Ingen övergödning Lokala mål 1. Senast år 2015 skall alla enskilda avlopp i kommunen uppfylla gällande krav. 2. Minska näringsläckaget från kommunägd mark. Kommunala åtgärder för att uppnå lokala mål Åtgärd 1: Fortsatt tillsyn av enskilda avloppsanläggningar När?: Fortlöpande Ansvar: Ystad-Österlenregionens miljöförbund Åtgärd 2: Krav ställs på skyddszoner längs vattendrag och våtmarker på kommunal mark När?: Fortlöpande Ansvar: Team Samhällsbyggnad Åtgärd 3: Uppvakta länsstyrelsen i Skåne län angående den nedlagda kontrollen över bekämpning av jättebjörnlokan. När?: Fortlöpande Ansvar: Nybroåkommittén Miljöindikatorer 1. Andelen enskilda avlopp som uppfyller gällande krav 2. Andel kommunägd mark med skyddszoner längs vattendrag och våtmarker 3. Redovisning av näringsförluster till vattendragen genom de befintliga kontrollprogrammen Delmål för Skåne Utsläpp av fosfor. Fram till år 2010 ska de skånska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänskilg verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten i Skåne ha minskat med minst 20% från 1995 års nivå. Utsläpp av kväve. Kväveutsläppen till Skånes kustvatten ska senast år 2010 ha minskat med minst 25 procent. Utsläpp av ammoniak. I Skåne ska utsläppen av ammoniak från jordbruket år 2010 ha minskat med 20 procent från 1995 års nivå till 8 200 ton. Utsläpp av kväveoxider. Utsläppen av kväveoxider till luft i Skåne ska till år 2010 ha minskat så att de uppgår till högst 22 200 ton. 25 Handlingsprogram för miljömålen 2009-2015

Levande sjöar ocvh vattendrag Levande sjöar och vattendrag Nationellt miljömål Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Beskrivning av målet enligt miljömålsrådet Sjöar och vattendrag är viktiga för olika växt- och djurarter den biologiska mångfalden. Även vi människor har nytta och nöje av dem; vi fiskar, åker båt, badar, och vi utvinner dricksvatten och vattenkraft. Många växt- och djurarter är beroende av att vattendragen får flöda fritt, och att vattenståndet kan variera naturligt. Detta kan komma i konflikt med vår önskan att bygga nära stranden eller reglera vattenflödet för kraftverkens behov. I vissa områden måste vi skydda vattenmiljöerna från sådana verksamheter, och från jord- och skogsbruk. Det är emellertid inte bara naturlivet som behöver skydd utan även vissa kulturmiljöer i eller nära vatten, till exempel flottningslämningar, gamla kvarnar eller hyttor. Främmande arter kan påverka miljön negativt Växt- och djurarter som inte förekommer naturligt i Sveriges miljö kallas främmande arter. De kan påverka våra miljöer och arter negativt om de kommer ut i naturen. Ett exempel är signalkräftan, som kommer från Nordamerika. Den är bärare av kräftpesten och samtidigt immun mot den. Det faktum att signalkräftor har satts ut i svenska vatten har påskyndat att antalet inhemska flodkräftor har minskat katastrofalt. Situationen i Tomelilla kommun Ett vattendrag som får rinna fram naturligt meandrar. Det vill säga att det slingrar sig fram. På så sätt skapas flera olika miljöer längs och i vattendraget. Längs vattendragen växer oftast träd och buskar som beskuggar vattnet. Detta gör vattendragen förhållandevis kalla vilket i sin tur gör att syrehalterna blir högre. Höga syrehalter är en förutsättning för en hög biologisk Miljömål för Tomelilla 26

mångfald i vattendragen. Vegetationen längs vattendragen förser dessutom vattnet med löv som fungerar som mat för bland annat bottenlevande djur. De naturliga vattendragen översvämmar regelbundet omgivande marker vilket gynnar en mängd olika organismer. Skåne har få sjöar och de flesta är ganska små. Däremot finns det många dammar. Skånes vattendrag är många, men små. Det intensiva jordbruket i länet har genom tiderna påverkat vattenmiljöerna. Flera sjöar har sänkts och åar har rätats ut. När det har funnits behov av bevattning har man bidragit till att vattendrag har torrlagts. Strömsträckor i vattendragen har försvunnit i samband med att vattenkraften har byggts ut. Det har drabbat öringen och andra djur- och växtarter. Under en period av kraftig befolkningsökning fanns ett stort behov av att få mer odlingsbar mark. I samband med detta sänktes sjöar och våtmarker dikades ut. Behovet av snabbare avrinning gjorde att åar och bäckar fördjupades och rätades ut. För att lättare kunna komma åt att underhålla dessa diken tillåts ofta ingen vegetation att etablera sig längs vattendragen. Dessa ingrepp har inneburit snabbare vattentransport ut i havet, ökad erosion och slamtransport, ökad transport av näringsämnen, förlust av lekbottnar för öring och förlust av biotoper. De återkommande rensningarna skulle med rätt kunskap och motivation kunna utföras på ett mer miljövänligt sätt. Levande sjöar och vattendrag Under torrperioder blir vattenuttagen ibland så stora att vattendragen riskerar lida stor skada. Vattendragen i den södra delen av Tomelilla kommun är ofta kraftigt fysiskt påverkade av kanalisering och dikning. Den dominerande näringen är jordbruket vilket leder till att näringsläckaget till vattendragen blir stora. Längs stora delar av sträckorna finns ingen beskuggande vegetation vilket är negativt för vattendragets biologiska mångfald och på flera ställen odlas det ända fram till dikeskanterna. Trots denna negativa påverkan vandrar havsöring upp i de flesta vattendrag som saknar vandringshinder och i Tommarpsån vid Smedstorpsdammen fann man nyligen ett stort bestånd av den hotade tjockskaliga målarmusslan. Musslan som är känslig för föroreningar trivs högt upp i åsystemet där den mänskliga påverkan är förhållandevis låg. I området finns många dikningsföretag vilket är samfälligheter bildade i Vattenfallet vid Hallamölla i Verkeån. 27 Handlingsprogram för miljömålen 2009-2015

Levande sjöar och vattendrag syfte att stå för skötseln. I den norra delen rinner Verkån som i jämförelse med åarna i söder är måttligt påverkad näringsämnen och utdikning. Flera sällsynta fiskarter lever i ån och både strömstare och forsärla häckar. Stora delar av områdena runt ån är naturreservat. Åarna och bäckarna omges längs nästan hela sina sträckor av beskuggande vegetation. Den dominerande näringen utgörs av skogsbruket. I kommunen finns två små sjöar, Verkasjön och Tunbyholmssjön. Båda sjöarna är klassade som övergödda. Alla vattendrag i Tomelilla kommun är påverkade av övergödande ämnen från jordbruket och enskilda avlopp. Igenväxningen av vattendragen har även en negativ påverkan för djur- och växtlivet. För att underlätta för fisk att sprida sig jobbar olika föreningar med att undanröja vandringshinder och förbättra framkomligheten i vattendragen, bland annat i Nybroån. I samarbete med länsstyrelsen i Skåne län och fiskeriverket anordnades ett så kallat kringlöp vid Smedstorpsdammen under sensommaren 2006. Nybroån, Tommarpsån och Tunbyholmssjön är klassade som regionalt värdefulla vatten och en kort sträcka av Tommarpsån räknas som nationellt värdefullt. Verkasjön, en av kommunens två sjöar Eftersom vattendragen och deras avrinningsområden sträcker sig över flera kommuner, samarbetar man över kommungränserna när det gäller kontrollprogram och åtgärder. Nybroåkommittén är ett vattenvårdsförbund med gemensamt kontrollprogram och berör för Tomelillas del Fyleån, Trydeån, Örupsån, Välabäcken m.fl. Ett liknande samarbete har byggts upp för Östra Skånes åar, där Julebodaån, Verkeån och Tommarpsån ingår. Inom Kävlingeåns avrinningsområde har mätningar skett under lång tid och sedan flera år arbetar man med förbättrande åtgärder inom Kävlingeåprojektet. Läs mer om övergödning under rubriken Ingen Övergödning. Miljömål för Tomelilla 28