Årsredovisning 2012
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. OMSLAGSBILDEN Anna Eklöf har studerat till logoped vid Karolinska Institutet. Under 2012 utvärderade Högskoleverket Sveriges samtliga logopedutbildningar och KI:s logopedprogram fick högsta betyg. Logopedi är läran om röst-, tal-, språk och sväljstörningar och deras behandling. Logopedin studerar störningar i det mänskliga språket, talet och rösten, hur dessa uppstår, vad de beror på och hur de kan avhjälpas eller lindras. Genom skada eller sjukdom kan människor drabbas så att det blir svårt eller omöjligt att meddela sig med andra. Förmågan att kommunicera med språk har en avgörande betydelse för livskvalitén. Foto: Camilla Svensk
ÅRSREDOVISNING 2012 (Dnr 1-18/2013) Innehållsförteckning KI i Korthet, Väsentliga uppgifter, Rektor har ordet 4 Verksamhetens resultat 9 Intern styrning och kontroll 10 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 11 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 22 GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA 33 Samverkan och innovation 33 Internationalisering 37 Kvalitet 39 Lika villkor 40 Hållbar utveckling 41 Personal och kompetensförsörjning 42 Infrastruktur 46 FINANSIELL REDOVISNING 48 Konsistoriet 69 Bilaga kostnader för prestationer 72 Tabellbilaga (11 tabeller) 74 I tabellerna i denna årsredovisning förekommer decimalavrundningar som gör att summeringar med mera inte synes stämma. 3
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET Karolinska Institutet i korthet under år 2012 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsprogram med antal examina Yrkesexamen Arbetsterapeut 60 Audionom 18 Barnmorska 56 Biomedicinsk analytiker 52 Logoped 4 Läkare 272 Optiker 29 Psykolog 18 Psykoterapeut 14 Röntgensjuksköterska 39 Sjukgymnast 107 Sjuksköterska 14 Specialistsjuksköterska 419 Tandhygienist 38 Tandläkare 70 Tandtekniker 13 Generell examen Högskoleexamen 1 Kandidatexamen 351 Magisterexamen 159 Masterexamen 137 Magister med ämnesbredd 7 Totalt 1 878 (antal individer 1 668) KI anordnar vidare fristående kurser för fortbildning och vidareutbildning Totalt 5 885 helårsstudenter och 5 307 helårsprestationer 305 inresande och 139 utresande studenter inom utbytesprogram Forskning och utbildning på forskarnivå 5 295 publikationer inkl övriga (2011) 2 165 aktiva forskarstuderande ( 10% aktiv.) 359 avlagda doktorsexamina och 14 licentiatexamina Kapitalförvaltning (marknadsvärde) 259 mnkr i fondförvaltning 1 235 mnkr i stiftelseförvaltning Personal 4 192 anställda (helårsarbetskrafter) varav: 367 professorer (27%) 159 universitetslektorer (58%) 161 forskarassistenter (51%) 159 universitetsadjunkter (75%) 793 forskare (53%) 572 doktorander med anställning (64%) 1 068 lab- och teknisk personal (69%) 913 administrativ personal (84%) Anm: Andelen kvinnor anges inom parentes. Totalt antal kvinnor: 2 662 (64% ) Finansiering Totalt 5 646 mnkr varav: 2 566 direkta statliga anslag 730 forskningsråd 389 övriga statliga myndigheter 738 svenska stiftelser och organisationer 197 svenska företag 540 kommuner och landsting 432 utländska finansiärer, varav - 194 EU - 162 stiftelser och organisationer - 76 företag 55 finansiella intäkter Lokaler Totalt 213 881 kvm Kostnad 667 mnkr 4
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET Väsentliga uppgifter Utbildning och forskning 2012 2011 2010 2009 2008 Antal helårsstudenter 1 5 885 5 815 5 524 5 595 5 336 Kostnad per helårsstudent, tkr * 154 146 144 143 143 Antal helårsprestationer 1 5 307 5 351 5 050 5 012 5 052 Kostnad per helårsprestation, tkr * 170 159 157 159 151 Antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 34 10 Antal nyantagna doktorander 438 409 450 420 420 andel kvinnor 57% 61% 62% 61% 60% andel män 43% 39% 38% 39% 40% Antal doktorander totalt 10% aktivitet 2 165 2 133 2 076 2 028 2 080 andel kvinnor 61% 62% 62% 61% 61% andel män 39% 38% 38% 39% 39% Antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 572 544 519 515 491 Antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 380 340 347 342 362 Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto) 3,03 2,56 2,05 2,38 2,19 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto) 4,26 4,21 4,21 3,94 3,83 Antal doktorsexamina 359 349 367 392 352 Antal licentiatexamina 14 14 21 17 15 Antal refereegranskade vetenskapliga publikationer ** 4 090 3 901 3 801 3 789 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr *** 1 043 1 062 1 022 925 Personal Antal årsarbetskrafter 4 192 4 109 3 944 3 875 3 453 Medelantal anställda 4 716 4 699 4 545 4 382 3 988 Antal lärare totalt (årsarb.) 846 845 801 812 753 andel kvinnor 46% 47% 46% 47% 48% andel män 54% 53% 54% 53% 52% Antal disputerade lärare (årsarb.) 714 707 665 634 573 andel kvinnor 41% 41% 40% 38% 38% andel män 59% 59% 60% 62% 62% Antal professorer (årsarb.) 367 347 331 328 316 andel kvinnor 27% 26% 24% 21% 20% andel män 73% 74% 76% 79% 80% Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav 5 646 5 340 5 253 4 880 4 476 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 954 926 851 853 850 andel anslag (%) 87% 87% 89% 89% 89% andel externa intäkter (%) 13% 13% 11% 11% 11% Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 4 692 4 415 4 402 4 027 3 626 andel anslag (%) 37% 37% 36% 33% 36% andel externa intäkter (%) 63% 63% 64% 67% 64% Kostnader totalt (mnkr) 5 506 5 188 4 994 4 734 4 325 andel personal 52% 53% 52% 53% 51% andel lokaler 12% 11% 11% 12% 12% Lokalkostnader 2 per kvm (kr) 3 118 2 916 2 761 2 791 2 696 Balansomslutning (mnkr), varav 5 017 4 899 4 658 4 105 3 626 oförbrukade bidrag 2 313 2 277 2 224 2 030 1 652 årets kapitalförändring 108 145 255 149 164 myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) 1 289 1 196 1 079 812 665 varav dotterbolag (KI-Holding AB) 82 97 129 122 119 1 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. 2 Enligt resultaträkningen. * Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen. ** Mått anges ej på grund av att eftersläpning i registrering inte ger en rättvisande bild av utvecklingen. Även siffrorna för 2008 2010 har justerats på grund av nämnda eftersläpning i registrering. Påverkar även kostnad per publikation. *** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget. 5
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET Karolinska Institutets organisation 2012 6
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET Rektor har ordet Stark internationell ställning När jag skriver detta förord har den högtidliga rektorsskiftesceremonin i Stadshuset just ägt rum. Det är ett starkt och expanderande medicinskt universitet i snabb förändring som jag har fått i uppdrag att leda och som bär min företrädares signum. Jag vill därför särskilt tacka professor Harriet Wallberg- Henriksson för hennes insatser som rektor för vårt universitet. Karolinska Institutet (KI) är idag ett ledande forskningsuniversitet med stark internationell ställning och hög visibilitet i det svenska samhället. Det är med glädje och stolthet, men också ödmjukhet, som jag nu axlar uppdraget som KI:s tjugoförste rektor. Unik forskningssatsning Regeringens senaste forsknings- och innovationsproposition ger Sverige en unik möjlighet att öka forskningens internationella konkurrenskraft. Tillsammans med den förra propositionen är tillskottet nio miljarder kronor räknat på årsbasis och en ansenlig del går till livsvetenskaperna. Det är en utmaning och ett stort ansvar för lärosätena och övriga forskningsaktörer att kanalisera dessa resurser mot verksamheter som ger forskning av högsta kvalitet. SciLifeLab blir nationell resurs Regeringen har under året beslutat att förstärka satsningen på Science for Life Laboratory (SciLifeLab) som en nationell resurs för storskalig basal och translationell spjutspetsforskning inom molekylär biovetenskap, medicin och miljö. Regeringens satsning beräknas 2016 att uppgå till 300 miljoner kronor. I april 2012 anslöt sig AstraZeneca till de satsningar på Sci- LifeLab som tidigare beslutats av regeringen och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Den främsta prioriteringen är att stödja forskarinitierad translationell och patientnära forskning inom neurovetenskaper, cancer, respiration, inflammation, infektionsmedicin, diabetes, andra metabola sjukdomar samt kardiovaskulära sjukdomar. Syftet är att öka förståelsen av sjukdomsmekanismer och validera nya målmolekyler för diagnostik och behandling. Utvärdering av utbildningar Under 2012 har Högskoleverket granskat nio av KI:s utbildningar varav två har fått betyget mycket hög kvalitet, fem hög kvalitet och två bristande kvalitet. Det är logopedprogrammet och utbildningen på grundnivå i psykologi som fått högsta betyget, vilket är mycket glädjande. Dock ska alla utbildningar vid KI hålla hög kvalitet och det långsiktiga målet är att minst 50 procent framdeles ska erhålla omdömet mycket hög kvalitet. Specifika åtgärdsprogram har tagits fram för de utbildningar som fick omdömet bristande kvalitet, men KI arbetar nu med fokuserade insatser för ökad kvalitet inom samtliga program, vilka bland annat innefattar pedagogisk utveckling och ökad forskningsanknytning. Jag vill i detta sammanhang framföra ett stort tack till de KImedarbetare som på olika sätt deltagit i arbetet med utvärderingarna. Samverkan med Landstinget Under året intensifierades samarbetet med Stockholms läns landsting (SLL) bland annat genom Projekt 4D (fyra diagnoser) för att skapa bättre förutsättningar för klinisk forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården. Det gäller områdena hjärtsvikt och tromboembolism, artritsjukdomar, diabetes typ 2 och bröstcancer samt informatik. Syftet med projektet är också att undersöka hur resultaten från klinisk forskning snabbare kan leda till nya och förbättrade behandlingar samt stärka samarbetet med läkemedelsindustrin och bioteknikföretag. Mayo Clinic Samarbetet med Mayo Clinic i USA har fördjupats. Under året har gemensamma möten ägt rum i Stockholm såväl som i Rochester, Minnesota. En gemensam operativ styrgrupp har skapats med uppgift att strukturera och planera det framtida samarbetet. Som en gemensam aktivitet utannonserades i slutet av året möjligheten att ansöka om ekonomiskt stöd för resor vid samarbetsprojekt inom forskning, utbildning, innovation och administration. Detta är ett första steg och jag ser fram emot fortsatt nära samarbete och nya initiativ under det kommande året. Stora satsningar på infrastruktur Byggarbete har pågått under hela året, både med vår spektakulära aula och med det Widerströmska huset, som kommer att inrymma institutionerna för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME) och Folkhälsovetenskap. I nära samarbete med SLL fortsätter det intensiva arbetet med att utforma ett helt nytt universitetssjukhus, som kommer att innehålla en stor laboratoriebyggnad för translationell forskning med fokus på folksjukdomar. Projekteringen av Biomedicum, som ska blir ett av Europas största forskningslaboratorier för biomedicinsk grundforskning, har nu nästan slutförts. 7
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET Donationer Under 2012 har KI tagit emot en rad donationer, som på ett avgörande sätt stödjer vår forskning långsiktigt. Jag vill här passa på att nämna några: Familjen Erling Perssons stiftelse, magnetkamera för hjärt-kärlforskning (28 mnkr) Stichting af Jochnick Foundation, forskning avseende de underliggande orsakerna till diabetes (15 mnkr) Fredrik Lundberg, forskning kring pulsåderbråck (13 mnkr) Björn och Lena Ulvaeus, forskning avseende blodsjukdomar (3 mnkr) Mats Sundin, samarbete med University of Toronto kring barns hälsa (2 mnkr) Utöver dessa större donationer, så har det också kommit in ett stort antal donationer och gåvor på lägre belopp och jag vill rikta ett varmt tack till alla våra donatorer för ert ekonomiska stöd och stora engagemang för KI. Vi behöver även stärka våra grundutbildningar, så att vi kan attrahera de mest energiska, entusiastiska och kreativa studenterna från alla delar av världen. Samma krav på excellens som vi ställer på forskningen, måste vi också ställa på våra utbildningar. Vi behöver också utveckla samspelet med hälso- och sjukvården. Det vårdlandskap som KI verkar inom befinner sig i snabb förändring. Antalet enskilda vårdgivare ökar i snabb takt, något som kan leda till fragmentering och därmed äventyra den epidemiologiska, kliniska och translationella forskning som utgör viktiga delar av KI:s internationella konkurrensmöjlighet. Av detta följer att KI behöver utveckla en ny strategi för samverkan med hälso- och sjukvården. Avslutningsvis vill jag konstatera att KI:s framgångar - förr, nu och i framtiden - uteslutande beror på många enskilda medarbetares kreativitet, briljans, entusiasm, tävlingslust, lojalitet och inte minst hårda arbete. Jag ser därför med stor tillförsikt fram emot en fortsatt positiv utveckling för både forskning och utbildning vid KI. Framtiden Jag vill lyfta tre centrala frågor av betydelse för KI:s framtid. Vi behöver stärka KI:s ställning som ett internationellt ledande forskningsuniversitet. Vi måste därför lägga större resurser på att stödja de riktigt lovande, yngre forskarna i början av deras karriär för att säkra återväxten och öka möjligheterna till internationella rekryteringar. Anders Hamsten Rektor 8
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET Verksamhetens resultat Förordning om årsredovisning och budgetunderlag Enligt 3 kap. 1 förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat. Strategi 2012 KI har fastställt en utvecklingsstrategi för 2010 2012: Uppdraget är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. Visionen är att KI ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området Se vidare: http://ki.se/content/1/c4/03/89/strategi_2012_sv.pdf Lärosätenas instruktion Högskolelagen Av regleringsbrevet för universitet och högskolor för 2012 framgår att övergripande mål för universitets och högskolors verksamhet finns i högskolelagen. Av högskolelagen framgår att de två huvuduppgifterna för universitet och högskolor är utbildning, som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet respektive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. Därutöver ingår det i lärosätenas uppgifter att samverka med det omgivande samhället, att informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat, tillkomna vid lärosätet, kommer till nytta. Verksamheten ska vidare bland annat drivas på ett sådant sätt Det är utifrån mål och återrapporteringskrav i de nämnda dokumenten som denna årsredovisning är uppbyggd. att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning, att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas att hög kvalitet nås i verksamheten, att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt, att hållbar utveckling främjas i verksamheten, att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas och att verksamheten främjar förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Dessutom ska studenterna ges rätt att utöva inflytande över utbildningen och lärosätena ska aktivt främja och bredda rekryteringen. 9
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET Intern styrning och kontroll KI omfattas av förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Mot bakgrund av fastställd riskanalys och utfört samt planerat arbete med beslutade kontrollåtgärder, gör Konsistoriet i årsredovisningen bedömningen att den interna styrningen och kontrollen vid KI är betryggande. Årets arbete har utgått från tidigare beslutade regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI där en mer genomgripande riskanalys har genomförts under verksamhetsåret 2012. Utgångspunkten för riskanalysarbetet har varit KI:s uppdrag i enlighet med högskolelag- och förordning, regleringsbrev samt universitetets utvecklingsstrategi. Därutöver har väsentliga iakttagelser i samband med intern och extern revision beaktats. Konsistoriet har under året fastställt elva riskområden där beslut har fattats om riktade kontrollåtgärder: nämligen förlust av examinationsrätt, otillräcklig lärartillgång inom utbildningen, bristande moderna tekniska plattformar och verktyg inom utbildningen, begränsade möjligheter till klinisk forskning och utbildning, forskningsfusk, begränsande regelverk kring registerdata och djurverksamhet, bristande forskningsdokumentation, bristfällig medicinsk informatik KI/SLL, otillräcklig omställning vid KI utifrån förändringar i sjukvården, bristande efterlevnad av lagen om offentlig upphandling och återkrav på grund av bristfällig hantering av medel och redovisning till externa finansiärer. Under året har tidigare beslutade kontrollåtgärder följts upp vid två tillfällen där väsentliga resultat redovisats för Konsistoriet, däribland utveckling av KI:s informationssäkerhet och IT. Ett ramverk för informationssäkerhetsåtgärder har tagits fram med övergripande förberedelser för implementering. Under hösten 2012 har vidare två chefsbefattningar rekryterats inom informationssäkerhet och IT. Riksrevisionen har den 13 februari 2012 lämnat en revisionsrapport innehållande iakttagelser kring upphandlingsoch inköpsprocessen där KI den 23 april 2012 i skrivelse till Riksrevisionen redovisat vidtagna och planerade åtgärder inom området. Under året har arbetet fortsatt med att avsevärt stärka den interna styrningen och kontrollen för att säkerställa att lagen om offentlig upphandling följs. Ett fortsatt utvecklingsarbete krävs. Justitiekanslern har i beslut den 29 maj 2012 uttalat allvarlig kritik mot KI för brister i diarieföring och ärendehandläggning. Under verksamhetsåret har kraftfulla insatser vidtagits, för att komma till rätta med bristerna. Åtgärderna omfattar bland annat tydliggörande av ansvar, utbildningsinsatser och genomgång av verksamhetens diarieföring. Förberedelser har genomförts för införande av nytt diarieföringssystem och elektroniskt ärendehanteringssystem vilka tas i bruk år 2013. I syfte att effektivisera, kvalitetssäkra och integrera processen för intern styrning och kontroll samt verksamhetsplanering och uppföljning beslutade Konsistoriet den 20 februari 2012 om aktiviteter i KI:s årsplanering för 2012-2013. Arbetet har resulterat i tydligare anvisningar inför verksamhetsplanering och KI:s första övergripande verksamhetsplan innehållande uppdrag och budget för nästkommande år. 10
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utbildningsutbudet Karolinska Institutet är unikt i Sverige med avseende på sitt breda och i stort sett heltäckande utbildningsutbud inom medicin och hälso- och sjukvård. Under året har KI genomfört utbildning inom 40 olika programutbildningar och erbjudit drygt 130 fristående kurser. Tyngdpunkten i utbudet ligger på program som leder till en yrkesexamen samt påbyggnadsutbildningar för dem som redan har en utbildning inom hälso- och sjukvård. KI ser kontinuerligt över sitt utbildningsutbud och har under senare år arbetat med att koncentrera detsamma. Ett uttalat syfte är att KI endast ska erbjuda utbildning med aktiv forskning inom huvudområdet. KI arbetar dessutom med att anpassa utbildningsutbudet till avnämarnas behov samt att öka andelen utbildning på avancerad nivå. Nysatsningarna under året har varit få eftersom KI 2012 överproducerat och på ett par års sikt beräknar att helt ha förbrukat sitt anslagssparande. Två nya specialistsjuksköterskeprogram, ett i medicinsk vård och ett i kirurgisk vård, startade höstterminen 2012. Masterprogrammet i hälsoinformatik gjordes inför 2012 om till ett program med en gemensam examen tillsammans med Stockholms universitet. Syftet är att ge programmet en tydligare anknytning till den forskning som pågår inom området på båda universiteten. Eftersom KI beräknar att överproducera de närmaste åren, har beslut fattats som syftar till att anpassa utbudet till takbeloppet. KI har under året påbörjat avvecklingen av två nybörjarprogram, tandtekniker- och folkhälsovetenskapsprogrammet. Beslut har också fattats om att kraftigt minska omfattningen av fristående kurser, men detta kommer att få effekt först 2013. Fördelningen mellan olika typer av program och kurser samt fördelningen av kurser mellan grundnivå och avancerad nivå var 2012 i stort sett densamma som 2011, vilket illustreras i tabellerna nedan. Fördelning mellan program som leder till generell examen, program som leder till yrkesexamen samt fristående kurser 2009 2010 2011 2012 Hst % Hst % Hst % Hst % Generell examen nybörjare 328 6 264 5 248 4 211 4 Generell examen påbyggnad 344 6 393 7 443 8 424 7 Yrkesexamen nybörjare 3 939 70 3 726 67 3 832 66 3 976 68 Yrkesexamen påbyggnad 585 10 566 10 582 10 573 10 Fristående kurser 399 7 575 11 709 12 701 12 Summa 5 595 100 5 524 100 5 815 100 5 885 100 Källa: Ladok. Kursers fördelning på grundnivå respektive avancerad nivå 2009 2010 2011 2012 Hst % Hst % Hst % Hst % Grundnivå 3 603 64 3 423 62 3 480 60 3 554 60 Avancerad nivå 1 848 33 2 035 37 2 289 39 2 290 39 Ej klassificerad 144 3 66 1 46 1 41 1 Summa 5 595 100 5 524 100 5 815 100 5 885 100 Källa: Ladok. Legitimationskurs för optiker KI har gjort bedömningen att det inte funnits behov av att starta någon legitimationskurs för optiker under 2012. 11
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Studenterna Sökande KI:s utbildningsprogram har generellt sett ett högt söktryck och det har ökat något jämfört med 2011. Det totala antalet behöriga förstahandssökanden har ökat med drygt två procent jämfört med 2011. Läkarprogrammet och psykologprogrammet har högst söktryck på KI och även högt söktryck nationellt. Efter en ganska kraftig nedgång 2011 som berodde på införandet av studieavgifter har söktrycket till magister- och masterprogrammen ökat igen, både i den nationella och i den internationella antagningsomgången. Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande)* 2009 2010 2011 2012 Platser Sök/ plats Platser Sök/ plats Platser Sök/ plats Platser Sök/ plats Nybörjarprogram 986 4,8 1 142 5,1 1 297 4,6 1 245 4,9 Påbyggnadsprogram (ej magister/master) 678 2,1 511 2,9 618 3,1 674 2,8 Magister-/masterprogram 225 2,8 334 2,9 362 1,9 325 2,3 Totalt 1 889 3,6 2 087 4,1 2 277 3,8 2 244 3,9 Källor: VHS, NyA Open. Breddad rekrytering Breddad rekrytering handlar både om att rekrytera nya grupper av studenter i syfte att minska snedrekryteringen och om att skapa bra studieförutsättningar för dem som redan studerar vid universitetet. KI intensifierade under 2012 de språkstödjande insatserna för studenterna genom att utöka språkhandledningen på svenska. Dessutom erbjuder KI från och med 2012 språkhandledning på engelska. KI erbjuder även språkhandledning på distans, en verksamhet som framför allt är riktad till studenter som studerar utomlands. Den seminarieserie i vetenskapligt skrivande som sedan tidigare erbjuds, har under året givits inom fler utbildningsprogram än tidigare. Slutligen erbjuds KI:s studenter en föreläsningsserie i studieteknik och stresshantering. Som ett led i att bredda rekryteringen har KI bland annat studentambassadörer. Studentambassadörerna besöker och presenterar KI:s verksamhet på gymnasieskolor inom Stockholms län. KI eftersträvar en så blandad grupp som möjligt bland ambassadörerna, både med avseende på kön och etnisk tillhörighet. Vidare har KI tre samarbetsgymnasier, Huddinge-, Solna- och Tenstagymnasiet där löpande aktiviteter genomförs. Dessa består bland annat av inspirationsföreläsningar och studiebesök. En annan viktig del i arbetet med breddad rekrytering är att KI erbjuder presumtiva studenter möjlighet att skugga en student. Åldersfördelning Som framgår av diagrammen nedan har andelen nybörjare under 24 år ökat markant mellan 2011 och 2012 och med undantag för 2010 även jämfört med tidigare år. Den ökade andelen yngre studenter kan bero på de nya antagnings- och urvalsgrunder som infördes 2010. Åldersfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009 2010 2011 2012 24 år 25 34 år 35 år 12
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Åldersfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Ladok. 2009 2010 2011 2012 Studentinflytande 24 år 25 34 år 35 år Studentmedverkan är en viktig del i KI:s berednings- och beslutsprocesser. Studenter på samtliga nivåer har möjlighet till inflytande i alla KI:s beredande och beslutande organ, inklusive KI:s ledningsgrupp. KI anser att en stark studentrepresentation är extra viktig i organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor. För beslutförhet i dessa organ krävs därför att minst en studentrepresentant är närvarande förutsatt att en studentrepresentant finns utsedd. År 2012 utgjorde kvinnor 68 procent av studentrepresentanterna i beslutande organ (KI:s styrelse, de interna verksamhetsstyrelserna och programnämnderna), vilket är en ökning med fem procentenheter jämfört med 2011. Skillnaden i nominella tal är dock liten. I programnämnderna är könsfördelningen representativ för studentpopulationen som till 73 procent består av kvinnor vilket inte är fallet i övriga nämnda organ. För att främja studentinflytandet anordnar KI årligen utbildning för studenter aktiva inom KI:s beredande och beslutande organ. Studenterna utbildas om gällande lagar och förordningar samt KI:s organisations- och beslutsstruktur. På programnämndsnivå förs kontinuerliga diskussioner med studenterna om vikten av studentinflytande. KI har avtal med de två kårerna vid lärosätet rörande deras ansvar för studentinflytande och utbildningsbevakning. I avtalet ingår finansieringsstöd för detta och för student- och doktorandombudsmän. Under året har ett nytt avtal slutits för 2013 2015. Magister och master 7% Övriga påbyggnadsprogram 2% Spec sjuksköt. progr. (påbyggn.) 8% Biomedicinska analytikerprogrammet 3% Utbildningsuppdraget Helårsstudenter och helårsprestationer Antalet helårsstudenter uppgick 2012 till 5 885 och antalet helårsprestationer till 5 307 inom ramen för takbeloppet. Utfallet är något lägre än tidigare prognos. Resultatet för 2012 ligger 11,2 mnkr över takbeloppet inklusive ersättning för helårsprestationer från december 2011. Antalet helårsstudenter har ökat något jämfört med 2011, medan antalet helårsprestationer har minskat. Detta beror framför allt på att antalet kursveckor under 2012 var 39 jämfört med normalt sett 40 och att fler examinationer därmed kommer att registreras på kalenderåret 2013. Den beräknade ersättningen för årets verksamhet uppgår till 598 958 tkr. Tillsammans med prestationerna från december 2011 på 1 400 tkr kommer anslaget för 2012 därmed att belastas med 600 358 tkr. Detta ger ett utgående anslagssparande på 49 785 tkr. Respektive utbildningsprograms andel av det totala antalet helårsstudenter illustreras i diagrammet nedan. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 6 i tabellbilagan. Helårsstudenter vid KI år 2012 (totalt 5 885) Fristående kurs 12% Övriga nybörjarprogram 12% Källa: Ladok. Arbetsterapeutprogrammet 3% Tandläkarprogrammet 7% Läkarprogrammet 26% Sjukgymnastprogrammet 6% Sjuksköterskeprogrammet 10% Psykologprogrammet 4% 13
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Ersättning för hst och hpr inom takbeloppet inklusive decemberprestationer, 2009 2012, tkr 2009 2010 2011 2012 Takbelopp 552 204 619 449 616 148 589 150 Ersättning 532 674 553 772 587 977 600 358 Under/över takbelopp -19 530-65 677-28 171 11 208 Inklusive tilläggsanslag under perioden 2009 2011. Källor: Ladok, regleringsbrevet. Antagning till psykologprogrammet Psykologprogrammet på KI startade höstterminen 2007 med 40 platser. Både i regleringsbrevet för 2009 och regleringsbrevet för 2010 tilldelades KI ytterligare 15 nybörjarplatser (7,5 helårsstudenter), vilket gör att planerat antal nybörjarplatser är 70. Höstterminen 2012 registrerades 84 studenter på termin 1. Helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet Enligt regleringsbrevet ska KI redovisa antalet helårsstudenter på läkar- och tandläkarprogrammet. Uppgifterna framgår i tabellen nedan. I tabell 6 i tabellbilagan framgår hur antalet helårsstudenter utvecklats över tid. Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamheten vid KI består av två delar: uppdragsutbildning och beställd utbildning. Intäkterna för uppdragsverksamheten har, som framgår av diagrammet nedan, minskat något jämfört med 2011 och uppgår 2012 till drygt 70 mnkr. Kommuner och landsting är de enskilt största uppdragsgivarna. Intäkter av uppdragsverksamhet 2003 2012, exklusive studieavgifter Mnkr 75 50 25 0 2003 2006 2009 2012 Källa: Agresso. Intäkter av uppdragsverksamhet fördelade på finansiär 2012 Totalt antal helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet 2012 Läkarprogrammet 1 516 Tandläkarprogrammet 396 Källa: Ladok. Examina Svenska företag 19% Utländska 11% Övriga statliga myndigheter 9% Det totala antalet utfärdade examina har minskat kraftigt i jämförelse med 2011, från 2 239 till 1 878. Minskningen beror på att KI på grund av förlorad examensrätt inte hade någon antagning till sjuksköterskeprogrammet under 2009. Detta får effekter både på antalet sjuksköterskeexamina och kandidatexamina med huvudområdet omvårdnad. Flertalet övriga examina har ökat i antal. Under året har den första kullen psykologstudenter på KI tagit examen. Antalet examina per program framgår av tabell 7 i tabellbilagan. Organisationer och stiftelser 4% Källa Agresso. Universitet och högskolor 12% Kommuner och landsting 45% Antal examina 2009 2012 Examen 2009 2010 2011 2012 Yrkesexamen 1 488 1 416 1 466 1 223 Generell examen 697 728 773 655 Totalt antal examina 2 185 2 144 2 239 1 878 Totalt antal individer 1 792 1 786 1 888 1 668 14
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppdragsutbildning Totalt sett har intäkterna för uppdragsutbildning sjunkit. Detta beror på att omfattningen av icke poänggivande uppdragsutbildning minskat. Poänggivande uppdragsutbildning har dock ökat i omfattning i jämförelse med 2011, både vad gäller intäkter, helårsstudenter och helårsprestationer. Genom en strategisk satsning riktad mot vårdgivare har fler uppdrag genererats. Ökning har skett inom flera ämnesområden, till exempel socialpsykiatri och medicin. Socialstyrelsen har under året varit en stor uppdragsgivare, men dessa uppdrag avslutades 2012. Under 2013 förväntas den rådande lågkonjunkturen medföra en minskning av omfattningen på poänggivande uppdragsutbildning. Hst och hpr i uppdragsutbildning 2009 2012 2009 2010 2011 2012 Helårsstudenter 181 178 235 250 Helårsprestationer 192 128 202 222 Källa: Ladok. Internationalisering Internationaliseringsarbetet bedrivs i enlighet med Handlingsplan för internationalisering av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå 2010 2012. Under året har KI och studentkårerna samarbetat om att förbättra servicen till och mottagandet av inresande studenter. Detta arbete är viktigt för att attrahera utländska studenter, inte minst studieavgiftsstudenter. Vidare har KI inlett ett samarbete med Universidad de Oviedo i Spanien inom Erasmus Mundusprogrammet; hösten 2013 startar magisterprogrammet Public Health in Disasters. Programmet leder till en gemensam examen. Härutöver har årligen återkommande aktiviteter genomförts, till exempel informationsträffar om lärar- och studentutbyten, sociala aktiviteter för inresande lärare och studenter samt kurser i att undervisa på engelska. Omfattningen på KI:s långvariga samarbete med Makerere University i Uganda har under 2012 utökats med ytterligare två av KI:s utbildningsprogram. KI arbetar för att öka lärarutbytet. Antalet utresande lärare har dock nästan halverats under året på grund av att regeringens utbytessatsning Mobilitet för lärare och studenter vid högskola 2011 2012 upphört. Även antalet utresande studenter har minskat medan antalet inresande är relativt konstant (för mer information, se tabell 8 i tabellbilagan). Bland annat har utbytet inom ramen för Linnaeus-Palmeprogrammet minskat, vilket beror på att en del projekt upphört och nya är under uppbyggnad. Under uppbyggnadsfasen genomförs endast planeringsresor och lärarutbyten. Utöver detta gör ett antal KI-studenter varje år delar av sitt examensarbete utomlands inom utbytesprogram. Under 2012 har dessutom ett antal läkarstudenter genomfört datainsamling inför examensarbete utomlands men utanför utbytesprogram. Studenter som deltar i internationella kurser som Global hälsa och Medicinsk utveckling i Europa och EU genomför också en del av sin utbildning utomlands. Arbetet med att ta fram en ny handlingsplan för internationalisering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå har påbörjats under året. Målet är att KI:s studenter efter avslutad examen ska ha kompetens för arbete såväl i mångkulturella miljöer som på en internationell arbetsmarknad med varierande ekonomiska och sociala förutsättningar. KI ska även vara en attraktiv studiedestination för internationella studenter. 15
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Studentutbyte 2012 Källa: Ladok. Studieavgifter för tredjelandsstudenter KI hade totalt 60 studieavgiftsskyldiga studenter under 2012. Inom ramen för studieavgiftsverksamheten erbjöds under året sju masterprogram på engelska. KI erbjöd även ett antal fristående kurser samt kurser inom ramen för EuroScholarskonsortiet och Stockholm Summer School. Det sistnämnda är ett samarbete mellan KI, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet. Höstterminen 2012 registrerades 31 nya studenter på KI:s masterprogram. Därtill registrerades en student på kompletterande utbildning för tandläkare. Av de 32 studieavgiftsskyldiga studenterna hade tolv helt stipendium medan 20 var betalande. Av det totala antalet registrerade studenter på termin 1 på masterprogram på engelska, utgjorde tredjelandsstudenterna 15 procent under 2012. Motsvarande siffra för 2011 var 14 procent. Antalet helårsstudenter 2012 uppgick till 33,6 och antalet helårsprestationer till 27,7. Internationella studenters nöjdhet med utbildningens kvalitet och mottagandetjänster har ökat markant, vilket framkommer i International Student Barometer 2011/12. De satsningar som KI gör inom studieavgiftsfinansierad verksamhet avser att även komma lärosätets övriga utbildningsverksamhet tillgodo. KI bedömer att den studieavgiftsfinansierade verksamheten innebär ett visst administrativt merarbete. Samarbetet med Migrationsverket har fungerat tillfredsställande förutom i ett par fall då tredjelandsstudenters uppehållstillstånd försenats trots betald studieavgift. Inga nya strategiska avtal har ingåtts med universitet utanför EU/EES-området med anledning av införandet av studieavgifter. KI hade 80 tredjelandsstudenter inom ramen för utbytesavtal under 2012, att jämföra med 89 föregående år. Intäkter och kostnader för den studieavgiftsfinansierade verksamheten (tkr) 2011 2012 Intäkter 1 708 5 724 Kostnader 3 645 5 895 Totalt -1 937-171 Källa: Agresso. Av kostnaderna 2012 består knappt 2,8 mnkr av ersättning till kursgivande institutioner. Övriga kostnader består av administration och marknadsföringsinsatser. 16
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Kvalitet Högskoleverkets utvärderingar Högskoleverkets utvärderingar har varit i fokus hela 2012. Vid KI har tio utbildningar granskats. Två utbildningar har erhållit omdömet mycket hög kvalitet, fem hög kvalitet och två bristande kvalitet. Högskoleverket har i ett fall ännu inte fattat sitt beslut. Då ett flertal av KI:s utbildningar leder till både generell examen och yrkesexamen har självvärderingsarbetet varit omfattande. Arbetet med självvärderingarna har varit en viktig del i det interna kvalitetsarbetet, då brister som framkommit i självvärderingarna åtgärdats omgående. KI har tagit fram åtgärdsplaner för de utbildningar som erhållit omdömet bristande kvalitet och bedömer att kvaliteten kommer att vara betryggande vid Högskoleverkets uppföljning. KI kommer att analysera och dra nytta av framgångsfaktorerna i de utbildningar som erhållit omdömet mycket hög kvalitet. Åtgärder för att höja kvaliteten i utbildning För att säkerställa och höja kvaliteten på KI:s examensarbeten, har samtliga kursplaner för examensarbeten samt ett knappt hundratal examensarbeten granskats. De preliminära resultaten av granskningarna visar att ett antal kursplaner behöver revideras för att nå en högre överensstämmelse med examensmålen i högskoleförordningen. Vidare framgår att arbetet med systematisk kvalitetssäkring av examensarbetena måste fortgå. Det bör noteras att granskningen visar att brister i kursplanerna inte med nödvändighet resulterar i kvalitetsbrister i examensarbetena. Dialog pågår om vilka åtgärder som behöver vidtas utifrån resultatet av granskningarna. KI har under året arbetat med att definiera vad som utmärker excellens i utbildning. Syftet är att ge utbildningsorganisationen verktyg för fortsatt strategiskt kvalitetsarbete. KI implementerade i början av året en ny målrelaterad kursvärderingenkät som är gemensam för samtliga utbildningar. Enkäten håller nu på att utvärderas. Åtgärder för att höja kvaliteten i pedagogisk verksamhet Vid KI finns idag flera funktioner med uppdrag att stödja lärares och handledares kompetensutveckling och utveckla den pedagogiska kvaliteten inom utbildningarna. För att optimera stödet har KI beslutat att från och med 2013 organisatoriskt samordna dessa funktioner. Pedagogisk kursverksamhet och kompetensutveckling Under 2012 gavs tio olika kurser i högskolepedagogik för KI:s lärare. Den utbildningskongress som KI hittills anordnat årligen, fokuserade 2012 på möjligheter att utveckla studenters lärande med hjälp av IT. I kongressen deltog drygt 300 personer merparten lärare, studenter och kliniska handledare från KI. KI:s lärardag genomfördes på temat Hållbar utbildning vägval för framtiden. Lärardagen fokuserade på hållbar utveckling i ett brett perspektiv som inbegrep aspekter av internationalisering, lika villkor, entreprenörskap och etik. Pedagogiska projektmedel och utmärkelser KI avsätter varje år medel till pedagogiskt inriktade utvecklingsprojekt som syftar till utveckling och kvalitetshöjning i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå. Under 2012 beviljades medel till fem projekt. Utöver dessa KI-specifika medel avsätter SLL projektmedel för pedagogiskt inriktade forsknings- och utvecklingsprojekt inom Stockholms vårdutbildningar. KI delar varje år ut ett pris till lärare, lärarlag eller administrativ personal som genomfört betydande pedagogiskt utvecklings- eller förnyelsearbete inom utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Tre ledamöter utsågs under året att ingå i Pedagogiska akademin. Syftet med akademin, som inrättades 2011, är att skapa ett nätverk för KI:s lärare. Utveckling av lärandemiljöer och studentengagemang Under 2012 fortsatte arbetet med projektet Framtidens lärandemiljöer som är ett samarbete med SLL. Syftet med projektet är att utveckla såväl formella som informella lärandemiljöer vid KI. Två informella miljöer, på campus i Huddinge respektive Solna, har invigts under året och liknande projekt kommer att genomföras på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus. Studenterna nyttjar miljöerna i hög grad och en utvärdering av projektet har påbörjats. Den populära seminarieserien Student låt dig inspireras av en professor som startade 2011 har fortsatt under 2012. För att så många studenter som möjligt ska kunna ta del av föreläsningarna, publiceras de på KI:s hemsida. Lika villkor Könsfördelning De flesta av KI:s utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå har en sned könsfördelning, där män utgör en minoritet. Endast läkarprogrammet har en relativt jämn könsfördelning. Totalt sett är förändringarna jämfört med 2011 mycket små, men skillnader kan noteras på programnivå, till exempel har andelen kvinnor bland nybörjare på tandläkarprogrammet ökat med ca 12 procentenheter. Det är svårt att påverka könsbundna utbildningsval; en liknande könsfördelning som på KI 17
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ återfinns vid andra lärosäten med vårdutbildningar samt på den arbetsmarknad studenterna möter efter examen. Insatser som KI gör för en jämnare könsfördelning bland studenterna är till exempel att alltid ha representanter för båda könen i marknadsföringen till presumtiva studenter. KI har även genomfört ett särskilt projekt vars syfte var att ge fördjupad kunskap om varför unga män inte i högre grad väljer utbildningar inom medicin och vård. Resultatet har publicerats i boken Passa och passa in om manlighet, fotboll och utbildningsval. Resultaten kan KI använda i det framtida rekryteringsarbetet. Könsfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2012 Könsfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2012 Källa: Ladok. Läkar- Logoped- Optiker- Psykolog- Röntgensjuksköterske- Sjukgymnast- Sjuksköterske- Tandhygienist- Tandläkar- Nybörjarprogram totalt Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet Biomedicinsk analytiker- Biomedicin- Audionom- Arbetsterapeut- Spec.sjuksköterske- Progr. i odont. profylaktik Magisterprogram Masterprogram Påbyggn. program totalt 0% 20% 40% 60% 80% 100% Män Kvinnor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Män Kvinnor Likabehandlingsperspektivet i undervisning Likabehandlingsperspektivet har under 2012 fått ett ökat genomslag i flera av KI:s utbildningar. Likabehandling tas exempelvis upp i kurser som behandlar patientbemötandefrågor och studenternas framtida yrkesroll, men även i kurser som behandlar kunskapsområden där det finns koppling mellan olika patientgrupper och sjukdomsförekomst. Flera utbildningsprogram har också infört frågor om diskriminering i sina kursvärderingsenkäter. Vidare har enskilda utbildningsprogram kartlagt om studenter av underrepresenterat kön, det vill säga män, har särskilda behov av stöd. Kartläggningarna visar att de har behov av manliga förebilder och möjligheter att träffas i en enkönad miljö. Dessa studenter erbjuds nu efterfrågat stöd. Eftersom ökad kunskap och medvetenhet hos handledare och lärare är en av de viktigaste förutsättningarna för lika villkor i utbildningarna, erbjuder KI sina lärare och kliniska handledare utbildning i dessa frågor. Under 2012 deltog ca 130 lärare och handledare. KI erbjuder även studenterna utbildning, framför allt om diskrimineringslagen och likabehandlingsperspektiv i utbildningen. Under 2012 deltog ca 165 studenter. Dessutom informeras samtliga nyantagna studenter om diskrimineringslagstiftningen och om vilka stödfunktioner som finns vid KI. Särskilda åtaganden Tandvårdscentral Karolinska Institutet ska enligt regleringsbrevet driva en tandvårdscentral i anslutning till tandläkarutbildningen. Tandvårdscentralen ska tillgodose såväl utbildningens behov som behovet av klinisk odontologisk forskning och utvecklingsarbete. Verksamheten består av såväl barn- som vuxentandvård. Vården som ges vid tandvårdscentralen omfattar allt från rådgivning till avancerad specialistvård. Till verksamheten finns stödfunktioner kopplade. Under 2012 omfattade verksamheten cirka 36 500 patientbesök. Anslagsposten för tandvårdscentralen var 92 640 tkr och totalkostnaden 111 304 tkr. KI fördelar utöver det anvisade anslaget vissa ytterligare medel till verksamheten. Kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare från tredje land KI har tillsammans med universiteten i Lund, Göteborg och Linköping i uppdrag att anordna kompletterande utbildning för personer med avslutad läkar-, tandläkar- eller sjuksköterskeutbildning från tredje land. KI samordnar utbildningsinsatserna. Den kompletterande utbildningen för läkare omfattar ett års heltidsstudier (60 hp), varav 30 hp utgörs av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Utbildningen bygger på studenternas 18
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ tidigare kunskaper och erfarenheter och stor vikt läggs vid att studenterna ska kunna integrera sina kunskaper och färdigheter i ett svenskt sjukvårdssammanhang. Inga förändringar i upplägget av utbildningen har gjorts i jämförelse med föregående år. Både ur ett student- och kursledningsperspektiv är den samlade erfarenheten av utbildningen god. Tillgången på verksamhetsförlagda utbildningsplatser av god kvalitet är dock till viss del fortfarande ett problem. Studentens kunskaper i svenska språket är avgörande både när det gäller studentens förutsättningar att följa utbildningen och när det gäller att kunna fördjupa sitt yrkeskunnande. Den kompletterande utbildningen för sjuksköterskor omfattar ett års heltidsstudier (60 hp). Teoretiska studier varvas med verksamhetsförlagda delar. Under 2012 har kursplanen för utbildningen reviderats för att tydliggöra lärandemålen. Vidare har sjukvårdssvenskan integrerats i samtliga moment i kursen och de campusförlagda delarna av utbildningen har fått en mer klinisk inriktning. KI kan liksom tidigare år konstatera att goda kunskaper i svenska är av största vikt för att klara utbildningen. Den kompletterande utbildningen för tandläkare omfattar ett års heltidsstudier (60 hp) och består av såväl teori som klinisk färdighetsträning. Inga förändringar i upplägget har gjorts i förhållande till 2011. Erfarenheter från den andra utbildningsomgången är att studenternas såväl teoretiska som kliniska kunskaper varierar och att anpassningar till studenternas förutsättningar därför måste göras. Inför 2013 kommer KI att revidera kursplanerna för att lättare kunna göra individuella anpassningar. Liksom tidigare kan konstateras att även kunskaperna i svenska varierar. Ett pilotprojekt bedrivs under 2012 och 2013 tillsammans med Svenska för invandrare (SFI) i Södertälje kommun i syfte att ge studenterna möjlighet att förbättra sina kunskaper i svenska. Återrapportering av vissa uppgifter Kompletterande utbildning för läkare Behöriga sökande Registrerade Avbrott Antal hst* Examinerade Vårterminen 18(20) 0 9,90 16 Höstterminen 72 20 0 8,50 Kompletterande utbildning för sjuksköterskor Vårterminen 25(26) 0 13,75 24 Höstterminen 33 25 0 10,63 Kompletterande utbildning för tandläkare Vårterminen 15(16) 0 8,25 16 Höstterminen 46 16 0 6,80 * Antal hst inkluderar studieavgiftsstudenter. () anger antalet registrerade studenter höstterminen 2011. Källor: Ladok, NyA Två studenter som påbörjade den kompletterande utbildningen för läkare hösten 2011 har avbrutit sina studier. Detta beror på att de erhållit behörighet att arbeta som läkare i Sverige. Användning av medel för kompletterande utbildning Intäkterna per helårsstudent uppgår till knappt 237 tkr för den kompletterande utbildningen för läkare, drygt 131 tkr för utbildningen för sjuksköterskor och drygt 302 tkr för utbildningen för tandläkare. Nedan redovisas hur dessa resurser använts. I posten antagning ingår endast antagningskostnader på institutionsnivå (samlad bedömning). Övriga antagningskostnader ingår i de indirekta kostnaderna. För att uppgifterna om hur stor andel av medlen som använts för undervisning inte ska bli missvisande, bör även VFU:n inkluderas. Användning av medel för kompletterande utbildning 2012 (% av kostnader ) Läkare Sjuksköterskor Tandläkare Planering 4 4 3 Antagning 2 0 2 Validering 0 0 0 Undervisning 30 46 13 Verksamhetsförlagd utbildning 39 21 36 Övrigt, inkl. indirekta kostnader 25 29 46 Totalt 100 100 100 Källa: Agresso, uppskattningar. 19
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ KI följer kontinuerligt upp studenterna på de kompletterande utbildningarna för att kunna göra individuella anpassningar i den utsträckning som det är ekonomiskt möjligt. KI har under 2012 planerat en enkätundersökning som i början av 2013 kommer att skickas till samtliga som genomgått kompletterande utbildning. Syftet med undersökningen är framför allt att undersöka i vilken utsträckning de som gått utbildningen har fått arbete som läkare, tandläkare respektive sjuksköterska. Övrigt Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning KI har erhållit 1 603 tkr (2:72 ap. 9) för att utveckla klinisk utbildning och forskning. Behovet av att utveckla den kliniska utbildningen är fortsatt stort, varför KI beslutade att även 2012 använda medlen för verksamheten vid Centrum för klinisk utbildning (CKU). CKU som är ett samverkansorgan mellan KI, SLL och de enskilda högskolorna i Stockholm har det övergripande och samordnande ansvaret för verksamhetsförlagd utbildning inom Stockholms läns hälso- och sjukvård. Verksamheten bedrivs inom fyra verksamhetsområden: interprofessionell utbildning (IPE), pedagogisk fortbildning av lärare, pedagogisk utveckling och forskning samt kvalitet och logistik i verksamhetsintegrerat lärande (VIL). Inom verksamhetsområdet interprofessionell utbildning har olika seminarier och workshops genomförts för att öka kompetens och medvetenhet om interprofessionellt lärande. Inom ramen för pedagogisk fortbildning har såväl chefer och ledare inom vården som handledare inom verksamhetsförlagd utbildning erbjudits olika former av kompetensutveckling. När det gäller pedagogisk utveckling och forskning har en lärarakademi inrättats. Akademin utgör en gemensam plattform för lärare och handledare där pedagogiska frågor kan diskuteras. Vidare har KI bland annat via CKU varit delaktigt i uppbyggnaden av akademiska vårdcentraler, vars syfte är att integrera forskning, utbildning och utvecklingsarbete i primärvården. Under 2012 har arbetet med att utveckla ett utvärderingsinstrument för den verksamhetsförlagda utbildningen fortsatt. Under 2013 beräknas instrumentet implementeras i några av landstingets verksamheter. Vidare har en utbildning för studenter inom journalhantering, bemötande, sekretess och hygien utvecklats i form av ett e-lärandekoncept. Utbildningen kommer att testas och därefter gå i drift under år 2013. 20