Berättelsen om Lena Information om text och blankett för bedömning av språklig färdighet hos barn med ett annat modersmål Den version av text och blankett, utarbetad av talpedagog Berit Tybrand, som återfinns här på hemsidan är framtagen för att användas i kombination med bilderna i Lundamaterialet. Ett fåtal ändringar har gjorts i Berit Tybrands material för att anpassa det till den nu omarbetade versionen av Lundamaterialet. Dock har hennes förslag till frågor om bilderna att ställa till eleverna för att locka fram rätt målord tagits med i hennes originalskick. Filen med blanketten innehåller den första och den sista sidan av den blankett som Berit Tybrand har tagit fram. Sidorna två och tre finns i den vanliga gula blanketten som medföljer Lundamaterialet.
LUNDAMATERIALET bearbetat för kartläggning och bedömning av kunskaper i svenska hos barn med ett annat modersmål Berättelsen om Lena
Den bearbetade versionen av LUNDAMATERIALET undersöker den språkliga färdigheten i svenska hos barn med ett annat modersmål inom ett begränsat område av fonologi, morfologi, syntax och lexikon. Da materialet också inbjuder till samtal, kan man aven få en uppfattning om barnets spontantal. Det vänder sig främst till åldersgruppen 6-7 år inför skolstarten men kan också användas till elever med annat modersmål upp till 11-12 års- åldern. Lundamaterialet utarbetades från början av logopederna Eva Holmberg och Harriet Stenkvist vid foniatriska avdelningen vid sjukhuset i Lund 1975-78 för att kartlägga och bedöma barn med försenad språkutveckling. Det omarbetades efter några år. En närmare beskrivning av materialet framgår av inledningen i häftet, där endast bilderna används i undersökningen med invandrarbarn. Bearbetningen till undersökning av språkfärdigheten i svenska hos barn med ett annat modersmål har gjorts av en grupp talpedagoger, lärare i svenska som andraspråk och hemspråkslärare. Huvudsyftet var att få en helhetsbild av barnets språkförmåga i svenska. Observera att materialet inte får uppfattas som ett test, utan att det är en friare språklig undersökning, som ställer vissa krav på undersökarens kompetens. Det är alltså inte standardiserat men ursprungligen utarbetat efter en jämförelse med en undersökning av normalspråkliga barn i ett 60-poängsarbete vid Lunds Universitet. Bland initiativtagarna till materialet är bl. a Ulrika Nettelbladt. När Lundamaterialet valdes for att undersoka invandrarbarns färdigheter i svenska berodde det på att det saknades ett mer systematiskt material för att undersöka andraspråket hos invandrarbarn. Genom bearbetningen har materialets möjligheter utnyttjats ytterligare i hög grad för den tvärspråkliga situationen. Bilderna är verklighetsnära och entydiga. Barnen tycker om dem och känner sig inte pressade som i en testsituation. Dessutom ger det klara indikationer på barnets speciella svårigheter i sitt andraspråkstillägnande. Man får en god inblick i var det brister i barnets sprakliga funktioner och vad som därför behöver förstärkas. Därför kan konkret rådgivning ges till barnets lärare i svenska som andraspråk.
SPRÅKLIG FÄRDIGHET I SVENSKA HOS BARN MED ETT ANNAT MODERSMÅL Det är mycket viktigt att barn som ska börja skolan från allra första dagen får det stöd och den hjälp som behövs for att de ska känna sig trygga i sin skolsituation. For invandrareleverna innebar det bl. a. att var och en får den undervisning i hemsprak och i svenska som andraspråk som de är i behov av. För att kunna ge den enskilda eleven rätt hjälp från början är det viktigt att så tidigt som möjligt få en uppfattning om hur långt han/hon hunnit i sin inlärning av svenska. En sådan bedömning bör ske tidigt på vårterminen före skolstarten. Medarbetare i skolan med kompetens att medverka i bedömningen är - en talpedagog med erfarenhet av invandrarbarn - en lärare i svenska som andraspråk med utbildning i ämnet och erfarenhet av 7-åriga barns språkliga utveckling. Som arbetsmaterial har valts Lundamaterialet, som bearbetats för detta syfte. Det ger inblick i olika språkliga funktioner, det är lätt att använda och tar rimlig tid. Det förutsätts dock att den som använder materialet har teoretisk kunskap om bakgrunden till det. Dessutom ar det viktigt att vara medveten om att undersökningen inte ger en uttömmande beskrivning av barnets färdigheter i svenska. Materialet kan också användas för att bedöma invandrarbarns färdighet i svenska upp till 11 12-årsaldern, särskilt vid flyttning mellan olika skolor i landet. Som framgår av inledningen i Lundamaterialet har olika strategier använts, medan den omarbetade versionen också har "pekstrategi" för att se om barnet har någon språkförståelse. Det står undersökaren fritt att skifta mellan strategierna liksom det är naturligt att binda samman avsnitten till en berättelse om Lena och hennes upplevelser. Om tiden tillåter kan man utvidga frågorna for att få fram fler begrepp. Även om man således kan hantera materialet ganska fritt, ska man veta hur man får barnet att svara relevant i de olika situationer, som samtalet inbjuder till, och hur man stimulerar barnet till spontant tal, som också - liksom hela undersökningen - bör inspelas på band och analyseras efteråt. Därför är det viktigt att man som undersökare har den insikt i svenska barns tal- och språkutveckling som en talpedagog eller lärare med utbildning i svenska som andraspråk har.
VÄGLEDNING I BRUK AV LUNDAMATERIALET * Läs noggrant igenom sidan 2-8 i Nya Lundamaterialet med särskild vikt på sidan 8 "Instruktioner till undersökaren". * Kontakta förskolläraren/klassläraren och avtala tid för besök. Föräldrarna bör informeras om detta, ev. skriftligt. * Samtala individuellt med varje barn om bilderna i Lundamaterialet. * Spela in samtalet på band. Låt barnet först göra sig förtrogen med bandspelaren. Sätt på inspelning och fråga t ex Vad heter du? Hur gammal är du? Var bor du?... Lyssna sedan tillsammans på detta. Säg förslagsvis: Kan bandspelaren få stå där och snurra, så att jag, ingen annan, kan lyssna sedan, om jag glömmer bort vad du och jag pratade om? (Det brukar alltid gå bra). * Håll inte på längre än 30-40 minuter. Det ska helst vara en avspänd, trivsam stund tillsammans med barnet. * Uppmuntra och lyssna också på barnets spontantal. * Samtala med förskolläraren/klassläraren om hur barnet fungerar språkligt, socialt i gruppen. Kan barnet exempelvis lyssna och ta emot instruktioner i grupp? * Som efterarbete avlyssnas bandet och noteringar görs på protokollet. På baksidan antecknas spontantal, sammanfattning mm. * Information om bedömningen lämnas till de lärare, som ska undervisa och stödja barnet i svenska. Vid organisation av årskurs 1 lämnas det sammanfattande resultatet till ansvarig skolledare. För den svenska arbetsgruppens bearbetning av LUNDAMATERIALET Berit Tybrand
.. 1 SANG 2a BOK 2b BLA 7a SKRIVER 7b BREV 8 FRIMARKE Den har flickan heter Lena. Hon ar med i den har boken o.s.v. Det har ar Lenas hand. Vad gor hon? Vad ar det? Vad ligger Lena i? Vad laser hon i? Hon ritar inte utan hon Pa brevet har hon klistrat eller Pekstrategi Peka pa pennan! Peka pa frimarket! Ev. extrafragor: Om barnet inte kan uttrycka sig, far det peka pa bilderna i stallet Ev. pekstrategi Vilken farg har boken? Vad har hon pa sig? (Peka p& den rod-vit-randiga trojan, nattlinnet, pyjamasen ) Peka pa sangen! Peka pa boken! 9a RITAR 9b RATT 10 FLICKA Vad gor Lena har? Vad har hon ritat har? Lena ar inte en pojke utan Nar Lena kommer hem fran skolan vill hon ata lite. 3TANT 4 HUND 5 BLOMMA 6GRAS Vad ar det har? (Vad ser du pa den har bilden?) Vad vaxer det pa marken? Det ar inte en farbror utan. Hon ar ute och gar med Hunden tittar pa Tauten och hunden star i... Ev. extrafraga: Vad har tanteri pa sig? Ev. pekstrategi Peka pa tanten! Peka pa hunden! Peka pa blomman! Peka pa graset!
11 BANAN 12a MJOLK 12 b GLAS 18 KO 19 TRAD 20 BLAD (LOV) Ev. pekstrategi Vad ar det? Vad tror du det finns i paketet? Och mjolken haller hon upp i. Det dar ar I glaset finns det Peka pa bananen! Peka pa mjolken! Peka pa glaset! o.s.v. Pekstrategi Vad ar det? Vad ar det som vaxer har? Vad ar det som sitter pa tradet? Det har ar inte en gris utan. Bredvid kon star det Pa den grenen finns det Peka pa kon! Peka pa tradet! Peka pa bladet! 13 OGA 14 NASA 15 MUN 16 PIPA 17 SKAGG Det har ar Lenas pappa. Nu pekar jag. Eller om eleven verkar saker: Kan du peka och beratta vad de olika delarna heter? 21aHJARTA 21bROTr Vad ar det har? Vad ar det? Vad har nan i sin mun?...som ar... (rott) Pa hakan har han. I munnen har han. o.s.v. Om barnet verkar sakert, fortsatt fraga pa ovriga begrepp pa bilden: panna, kinder, haka, ogonbryn etc. Ev. pekstrategi Peka pa hans ogon, nasa, mun, pipa, skagg
22FOT Ev. extrafraga 23SKO Vad ser du pa den har bilden? Vad ar det? 1 Och har ar Lenas Och det har ar hennes Vad ar det har? (Peka pa tarna) (Peka pa foten) (Peka pa skon) 27a (BOK)HYLLA 27b BOCKER 28a BANANER 28b SEX Ev. extrafraga I Lenas rum finns det en liten...(peka pa bokhyllan) Vad har honi sin bokhylla? (Peka pa bockerna och bananerna) Kan du rakna hogt hur manga bocker det ar? (Och bananer) Vilka farger ar det pa bockerna? 24aDUSCHAR 24b POTTER 25 VATTEN 26 TVAL 29 FLICKOR 30 SANGAR Vad gor Lena har? Hon star pa sina bada (Peka pa fotterna) Fran duscheii kommer det For att bli ren tvattar hon sig med...(peka pa tvalen) Har ligger Lena och sover. Hon har ocksa en syster (peka) sa nu ar det inte bara en flicka utan tva som ligger i tva (Peka pa sangarna) Har ar det tva Och har ar det tva (Peka pa sangarna) (Peka pa flickorna) Ev. extrafraga Vad betyder den roda fargen och den bla fargen? (Peka pa kranarna)
31aAPPLEN 31b STOR, STORRE, STORST Nu skall du se pa de nasta tva bilderna och saga mig vad du ser. (Lagg handen over de tva storsta applena. Peka pa det minsta och sag:) 32aBATAR Har ar fyra. Det har applet ar litet, men det har (peka pa apple nr 2) ar inte litet. Det ar ganska Och det har applet (peka pa apple nr 3) ar anda Och det dar (apple nr 4) ar allra och har ar fyra. (Bladdra lillbaka till bilden med applena, som ocksa anvands till fraga 31b. Bilden med batarna anvands ater till 32b) l!v. pekslrategi Peka pa det storsta applet! Peka pa ett apple som ar storre an det har! (Peka pa apple nr 2) 32b LITEN, MINDRE, MINST (Lagg handen over de tva minsta batarna. Peka pa den storsta och sag:) Den har baten ar stor, men den har (peka pa bat nr 2) ar inte stor utan ganska Och den har (peka pa bat nr 3) ar anda Och den har (peka pa bat nr 4) ar allra
33 FORT, FORTARE, FORTAST (SNABB, SNABBARE, SNABBAST) Peka pa barnvagnen. Att aka barnvagn gar sakta, men att cykla gar inte sakta utan det gar ganska Och att aka bil gar annu Att aka flygplan gar allra 38 LENAS 39 KATTENS liv extrafraga Kommer du ihag vad flickan heter? (Lena) Hon har fatt en glass. Vems glass ar det? Vems svans ar det? (Peka) Vems byxor (troja...) ar det? Ev fragor for att fa fram spontantal, t ex: Vad har du akt med?! 40 HANS 41 HENNES 42 MIN 43 DIN 34 TJOCK, TJOCKARE, TJOCKAST Lagg handen over de tva tjockaste korvarna (till hoger). Den har korven ar smal, men (peka) den korven ar inte smal utan den ar ganska och den har korven (peka) ar annu och den (peka) ar allra l-rdgestrategi l-'n'igestrutegi Avslutningsslrategi Hon har en boll, och hail har en boll. (Peka pa en boll i taget) Vems boll ar det? Och vems boll ar det? Det ar...,..boll. (Till uppgifterna 42 och 43 finns iiiga bilder. Peka t ex pa barnets troja och din egen) 35 DEN LILLA BLOMMAN 36 DET LILLA HUSET 37 DOM SMA KLOCKORNA sirategi Vems troja ar det? Och vems ar det? Sag Du ser tva bilder. Det ar min bild (peka) och det ar din bild. Jag sager nagot om min bild, och du sager nastan likadant om din. Jag sager: Det har ar den stora blomman och det dar ar (peka) Har ar (peka) det stora huset och har ar Det har ar (peka) dom stora klockorna och det dar ar.
44 UNDER 45 I (INNE I) 50 NER / NERFOR Sag Lena tror att hon har gomt sig, men du ser ju var hon ar. Pojken gar uppfor trappan, men Lena gar Var ar Lena har? Dar ar hon under skapet, och dar ar hon. 51 TILL h-ugestrategi Vart springer Lena? 46 BAKOM 47 FRAMFOR Avslutningsslrategi Hon springer Var ar hon har?...och har? S2 AV/FRAN 48 BREDVID (VID SIDAN AV) 49 PA l ; n\ge- Itrategi Det har ar mjolk. Hur far man mjolk? Var ar Lena nu? lixlrafraga Har du sett hur man mjolkar en ko?! (nar, var, hur?) Nu ar Lena inte framfcr skaper langre. Har ar hon.. 53 MED I'ragestrategi (Peka pa skeden) Hur ater Lena sin soppa?
54a KAN INTE KLATTRA 54b HAR BRUTIT 56 TYCKER INTE OM Den har pojken kan klattra. Men den pojken Lena tycker om saft, men pojken Fraga Varfor det? Stall olika fragor for att fa barnet att tala spontant, t ex: Har du skadat dig nagon gang? (Eller en bror, syster, kamrat...) Vad hande da?! 57 HOPPAR INTE Avslutnings- Lena hoppar rep, strategi men den dar flickan. 55 GUNGARINTE Avslutnings- Lena gungar, strategi men den flickan. 58INGA/INTENAGRA Avslutnings- Det har tradet har manga blad. strategi Men det har tradet har Hxtrafragor Nar ser traden ut sa har? (Peka)...och sa har? Undersok om barnet kanner till arstiderna.
59 ATER 60 HAR ATIT Vad gor musen? Nu ar osten slut. Varfor det? Hur kan du se det? 65 Stark imperfektbojning GICK SONDER SOV (SATT) 66 Svag imperfektbojning LASTE KORDE RITADE BRAKADE TITTADE (UT) 61 TVATTAR 62 HAR TVATTAT Extrafragor Vad gor Lena har? (Peka) Hur har bilen blivit sa ren och fin? Vad hade hon for "saker" nar hon tv.m.idr \n\<-\\,' (Peka) Sa bra att Lena hjalpte till all tvniiu bilcn! Kan du hjalpa till med nagoming hrmm.i/ l ; orsok fa barnet att saga sa manga verb i imperfekt som mojligt genom att stalla fragor med verbet i imperfekt (preteritum) < >rh samtidigt peka pa de olika barnen pa bildeii. Vad var det som hande i bussen? Vad giorcle han, hon, den o s v. (Notera ocksa barnets satskonstrukvioner!) 63aVASKOR 63bSKAAKA Frage- Lena har packat sina (peka pa bada vitskorna) strategi och koper en biljett. Varfor gor hon dc>t f 1 Extrafragor 64 SKA BADA Har du akt tag? Vart? Nar? Lena har hamtat sin badring och springer ner till stranden. Varfor gor hon det? 65 Stark imperfektbojning Sl'RANC IX')K STOD strategi 66 Svag imperfektbojning HOPPADE (SIMMADE) GRAVDE Vad gjorde banien nar de hade kommit fram? (Notera ocksa barnets satskonstruktioner!) Nasta bild: Efterat, nar barnen hade badat och torkat sig, var de lite trotta Forra aret var Lena pa utflykt med hela klassen (dagiset). De andra barnen badade ocksa. De akte dit med buss (vand blad), och nu ska vi se vad som hande i bussen.
65 Stark imperfektbojning AT DRACK GRAT 66 Svag imperfektbojning SYDDE BLODDE HALLDE Vad gjorde de da? (Notera ocksa barnets satskonstruktioner!) 66 Svag imperfektbojning Vad gjorde de sen till sist? (Notera ocksa barnets satskonstruktioner!) 67 FRAGEORDS-FRAGOR 68 JA/NEJ-FRAGOR Uppmaningsstrategi Nu bar jag fragat dig om en massa saker, och nu ar det din tur att fraga mig om nagot. (Fa barnet att fraga med frageord genom att saga:) Fraga mig var jag bor! Fraga mig hur dags jag vakrtade! (och fragor som kan besvaras med ja/nej genom att saga:) Fraga mig om jag tycker om glass!