Miljörapport 2010 Orminge Panncentral
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 2 1.1.1 Lokalisering... 2 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 3 1.1.3 Reningsutrustning... 3 1.1.4 Bränslelager... 3 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 4 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 4 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 5 2.2 MÅNADSMEDELVÄRDEN FÖR UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER, RÄKNAT SOM KVÄVEDIOXID... 6 2.3 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER... 6 2.4 UTSLÄPP TILL VATTEN... 7 3 GÄLLANDE TILLSTÅND... 7 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 8 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD... 8 3.3 TILLSYNSMYNDIGHET... 8 4 VILLKORSEFTERLEVNAD... 8 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 8 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND... 9 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER... 10 4.3.1 NFS 2002:26... 10 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET... 10 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR... 10 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL... 11 6.1 FORTUM VÄRME... 11 6.2 ORMINGE PANNCENTRAL... 11 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 11 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 11 8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING... 12 8.1.1 Fortum Värme... 12 8.1.2 Orminge Panncentral... 13 8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN... 14 9 KEMISKA PRODUKTER...14 9.1 FORTUM VÄRME... 14 9.2 ORMINGE PANNCENTRAL... 15 10 AVFALLSMÄNGDER... 15 11 RISKHANTERING... 16 11.1 FORTUM VÄRME... 16 11.2 ORMINGE PANNCENTRAL... 16 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER... 16 13 ÖVRIG INFORMATION... 17
14 UNDERSKRIFT... 17 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Orminge hetvattencentral försörjer ett fjärrvärmenät med en maximal effekt på ca 25 MW. Finbioolja har använts som bränsle under året. Den huvudsakliga miljöpåverkan utgörs av utsläpp till luft av svavel och kväveoxider samt genom buller från verksamheten. Vid anläggningen förekommer därutöver hantering och förvaring av bränslen som utgör en potentiell risk för olyckor som kan få konsekvenser för miljön. Det finns rutiner för hantering av dessa risker. I övrigt är riskerna för omgivningen mycket små med verksamheten. Utsläpp övervakas för att förebygga oplanerad miljöpåverkan, minska befintlig miljöpåverkan samt ge underlag för ständig förbättring. Vid hantering och förvaring av bränsle och kemikalier utgörs en potentiell risk för olyckor och som kan få konsekvenser för miljön. Det finns tydliga rutiner för kontroller, rapportering, övningar och utrymning för hantering av riskerna. 1.1.1 Lokalisering Anläggningen finns i Nacka kommun och är belägen på adressen Utövägen 1. 2(17)
1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Oljepannorna byggdes 1969. De är toppeldade och har sedan 1995 nya brännare. Oljepannorna är hetvattenpannor och direktkopplade till fjärrvärmenätet. Elpannorna som byggdes 1986 har däremot en primärkrets vars vatten värmeväxlas mot fjärrvärmenätet. Biopannan togs i bruk år 2000, den bygger på en förgasningsteknik, vilket innebär att biobränslet först förgasas i en ugn och att sedan gasen förbränns. Pannorna styrs och övervakas av ett s.k. fix-system, där processen framställs grafiskt på bildskärm och önskade driftvärden för anläggningen kan ställas in. En s.k. "tittdator" används dessutom av jourpersonalen vilket innebär att man via modem kan ringa upp huvuddatorn i Orminge hetvattencentral för att övervaka processen. 1.1.3 Reningsutrustning Biopannan är utrustad med cyklonfilter och elfilter för stoftreduktion. Oljepannorna är utrustade med cyklonfilter med tillhörande system för askhantering. Stoftet som avskiljs i cyklonerna förs med skruvar till ett askhanteringsrum där det samlas upp i säckar som transporteras till deponi. Rökgaserna från de två oljepannorna leds ut genom två separata pipor i den ca 64 m höga skorstenen. Oljepannorna sotas manuellt (1-2 gånger per år) med vatten när de är ur drift. Sotvatten ph-justeras och leds till en sedimenteringsbassäng där sotet skiljs av. Reningsanläggningarna genomgår en översyn och revision varje år 1.1.4 Bränslelager Fristående cistern på 500 m 3 där biooljan förvaras. Cisternen för pellets är på 350 m 3. Cisternerna är inte invallade. Den senare uppfyller inte kraven på korrosionsskydd enligt SÄFIS 1997:9 och besiktigas därför minst vart sjätte år, den första uppfyller dock kraven och besiktigas därför minst var tolfte år. 3(17)
1.2 Förändringar av verksamheten under året En organisatorisk förändring har skett under 2009 hos Fortum värme. Spetslast ingick organisatoriskt tidigare i respektive nätdel (geografiskt indelat); PoD södra, PoD city, PoD nordvästra och PoD Sverige. För att lägga mer fokus och för att kunna förbättra och utveckla anläggningarna som ingår i spetslast placeras dessa numera organisatoriskt i PoD distribution. I denna organisation ingår även, närvärme/kyla, pumpstationer och fjärrvärme-/fjärrkylanätet. Ingen förändring har skett personalmässigt eftersom personal som tidigare arbetade på spetsanläggningarna har placerats i den nya organisationen. Stort ombyggantionsprojekt har startats och varit igång i Orminge panncentral som omfattar installation och driftsättning av: - Oljepump, värmeväxlare och filter - Ombyggnad brännare - Pannmoduler inkoppling med värmeväxlare mot stora fjärrvärmenätet - Rivning av gamla ställverket För att kunna uppnå målet på projektet har detta arbete påbörjats under 2008 och fortsatt under 2009: Demontage/Rivning av delar av befintliga system Renovering och montage av befintlig utrustning Montage Pelletspanna har modifierats och byggts om för att kunna köras men under uppstart blev det problem, varvid den har körförbud idag. En separat studie har påbörjats för att utreda pelletspannans framtid. Inkoppling av oljepannan Projektet utbyte av Orminge biopanna är inte genomfört. En utvärdering av projektet och utförandet har genomförts under 2010. Projektet kommer att aktualiseras under år 2011 och anmälan kommer att göras till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten är informerad om planerna. Under 2010 har inte skett någon förändring i organisationen. 2 Verksamhetens miljöpåverkan De miljöaspekter som identifierats som betydande och som kräver övervakning är bl. a: Utsläpp till luft av svavel, NO x, koldioxid och stoft Risk för utsläpp av olja till avloppsreningsverk eller mark/vatten vid haveri Risk för utsläpp till avloppsreningsverk vid felaktig hantering av kemikalier och avfall Utsläpp av stoft och kolväten vid brand Buller från anläggningen 4(17)
2.1 Utsläpp till luft Kontroll av rökgaser från förbränning av olja sker med stationära mätinstrument (digitala och analoga) med avseende på kontrollparametrar som syreöverskott och kväveoxider. Mätsonderna är placerade i kanalerna där rökgaserna leds ut till skorsten. Orminge hetvattencentral är ej utrustad med svavelrening varför utsläppet av svavel direkt kan relateras till oljans svavelinnehåll och förbrukad oljemängd. I nedanstående tabell redovisas utsläpp från panncentralen i Orminge, Nacka kommun. Parameter Källa Utsläpp mängd Utsläpp halt/tillfört bränsle Metod* Kommentar Kväveoxider Oljepannor 5918 kg 72 mg/mj M Utsläpp mäts och beräknas i ett NO x Pelletspanna 0 0 miljösystem. Totalt 5918 kg - Svavel, S Oljepannor 657 kg 8 mg/mj C Beräkning av utsläpp görs utefter Pelletspanna 0 0 bränslets egenskaper samt Totalt 657 kg - emissionsfaktorer. Stoft Oljepannor 82 kg 1,0 mg/mj C Beräkning av utsläpp görs utefter Pelletspanna 0 0 bränslets egenskaper samt Totalt 82 kg - emissionsfaktorer. Koldioxid Oljepannor 6369 ton 75g/MJ C Beräkning av utsläpp görs utefter CO 2 biogen Pelletspanna 0 0 bränsleförbrukningen Totalt 6369 ton - *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 5(17)
2.2 Månadsmedelvärden för utsläpp av kväveoxider, räknat som kvävedioxid Nedan redovisas månadsmedelvärden för utsläpp av kväveoxider, räknat som kvävedioxid från förbränning av biobränsle, både som pellets och bioolja och som medelvärde för alla pannor. Under året har pelletspannan inte varit i drift, därför redovisas bara biooljan. Månad Utsläpp mängd (kg) (Medelvärde för P2-P3) Utsläpp halt/tillfört bränsle (mg/mj) (Medelvärde för P2-P3) Januari 2895 83,58 Februari 1432 63,33 Mars 144 62,17 April 1 8,31 Maj 41 62,46 Juni - - Juli - - Augusti 1 42,37- September - - Oktober 13 36,6 November 284 111,49 December 1107 58,85 2.3Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). Utsläpp från transporter vid Orminge PC 2010 Bränsletransporter Asktransporter Transporter med Transporter totalt kemikalier (inkl sand) CO2 (ton) 524 0 0 524 NO x (kg) 12757 0 0 12757 S (kg) 7073 0 0 7073 PM (kg) 708 0 0 708 Drivmedel 202 0 0 202 (M3) Drivmedel (MWh) 1976 0 0 1976 6(17)
Inga direkta åtgärder har vidtagits för att minska på utsläppen från transporterna då Orminge panncentral inte har ett fast antal transporter då det är en spetsanläggning och enbart är aktivt vid kall väderlek. 2.4 Utsläpp till vatten Vatten från sotning leder till en sedimentationsbassäng. Bassängen är ansluten till kommunalt spillvattennät som går till Käppala reningsverk. Syftet med bassängen är att sotet ska avskiljas genom sedimentering innan vattnet bräddar till det kommunala avloppsnätet. Då biobränsle används vid Orminge PC är inga kemikalier nödvändiga att använda för justering av ph. Spillvatten från den nyare pannhusdelen samt dagvatten från cisterngården leds till en oljeavskiljare. Resterande avlopp går direkt till kommunalt avloppsnät. 3 Gällande tillstånd Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut. Datum Tillståndsgivande myndighet 2007-06-18 Länsstyrelsen Dnr 5511-2004- 22460 0182-81-001 Tillstånd enligt Miljöskyddslagen (1969:387) Beslut avser De provisoriska föreskrifterna upphävs och tillståndet enligt miljöskyddslagen och beslut ges som slutliga villkor och ändrat villkor. 8. Utsläppet av kväveoxider, räknat som kväveoxid, får som riktvärde och månadsmedelvärde uppgå till högst 100 mg/mj tillfört bränsle avseende biobränsle och högst 150 mg/mj tillfört bränsle avseende oljeeldning. 9. Utsläppet av svavelföreningar, räknat som S, från oljeeldning får som årsmedelvärde och riktvärde uppgå till högst 75 mg/mj tillfört petroleumbränsle. 1998-07-24 Länsstyrelsen Miljöskyddslagen (1969:387) 2000-10-18 Områdesnämnd, Nacka Kommun 13 i Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor Fortsatt och ändrad drift av Orminge PC på fastigheten Orminge 58:1 (kv Opalen) i Nacka Kommun. Den befintliga panncentralen består av tre oljeeldade på 2*15 MW och på 7 MW värme, vilka eldas med Eo5 samt två elpannor vardera 4 MW värme. Tillståndet för ändrad verksamhet omfattar uppförandet och drift av en panna för biobränsle (pellets) på 10 MW värme med tillhörande utrustning som ersätter en oljepanna på 15 MW och fortsatt drift av kvarblivande enheter. Tillstånd till hantering av brandfarlig vara 2009-10-06 Länsstyrelsen Lagen (2004:1199) Tillstånd för utsläpp av koldioxid 7(17)
Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt om utsläpp av koldioxid Beslut avser 3.1 Anmälda ändringar under året Datum Tillståndsgivande myndighet Anmälan enligt 21 förordningen Beslut avser Inga anmälningar under 2010. 3.2 Föreläggande och förbud Körförbud på pelletspannan enligt arbestmiljöverket, IMS 2009/4719 2009-06-10 tills åtgärder är vidtagna enligt inspektionsmeddelandet. Det finns inga planer på att ta pannan i drift idag. Utredning för pannans framtid pågår. 3.3 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet Nacka Kommun Nacka Kommun, Områdesnämnd Tillsyn avser Miljötillstånd Tillstånd för förvaring och hantering av brandfarlig vara 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Bränsleförbrukning samt produktion vid Orminge PC jämfört med föregående år. Bränsle 2009 2010 Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Pellets, ton 0 0 0 0 Bioolja, Nm3 1323 10,73 2515 20,53 Eo5, Nm3 0 0 0 0 Drifttid för de olika anläggningsdelar vid Orminge PC under 2010 Anläggningsdel Drifttid (h) OP1 0 OP2 1133 OP3 1175 8(17)
4.2 Villkor i miljötillstånd Verksamheten regleras enligt miljöskyddslagen, huvudsakligen av länsstyrelsens beslut 1998-07-24. Beslutet medger tillstånd till att fortsatt drift samt slutliga villkor och ändrat villkor enligt 2007-06-18 såväl slutlig. Slutliga villkor för Orminge PC Villkor nr Villkorstext 1 Om inte annat följer av nedan angivna villkor skall verksamheten inklusive åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudskalig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingar och i övrigt i ärendet angivit eller åtagit sig. Kommentar: Anläggningen har bedrivits huvudsakligen efter ansökningshandlingarna för anläggningen. Under drift säsongen har Biopannan har körts i första hand. 2 Utsläppet av kolmonoxid från den biobränsleeldade pannan får som timmedelvärde och riktvärde uppgå till högst 110 mg/mj tillfört bränsle och som dygnsmedelvärde och riktvärde uppgå till högst 90 mg/mj tillfört bränsle. Den biobränsleeldade pannan (pelletspannan) har inte varit i drift under 2010. Kommentar: Således innehålls villkoret. 3 Stoftutsläppen får som månadsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 50 mg/nm 3 torr gas vid 13 % CO2, varken från oljeeldning eller från eldning med biobränsle. Kommentar: Vid emissionskontroll 2010 uppmätte ENA Miljökonsult AB stoftet för OP2 till 21 mg/m3 ntg vid 13 % CO 2 och 35 mg/m3 ntg vid 13 % CO 2för OP3. Således innehålls villkoret. 4 Bullret från verksamheten skall begränsas så att det utomhus vid närmaste bostäder inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db (A) vardagar (kl.07-18) 40 db (A) nattetid (kl. 22-07) 45 db (A) övrig tid Kommentar: Inga förändringar som påverkat ljudalstringen från verksamheten har skett under 2010. Inga klagomål gällande buller inkommit under 2010. Villkoret är således uppfyllt. 5 Hantering av kemiska produkter och farligt avfall skall ske på sådant sätt att spill och läckage till dag- och spillvatten eller icke hårdgjord mark ej kan ske. Kommentar: Spill av kemiska produkter eller farligt avfall har inte förekommit under året. Villkoret är således uppfyllt 6 Mineraloljehalten, mätt som opolära alifatiska kolväten enligt SS 02 81 45, i utgående avloppsvatten får som riktvärde vid enstaka prov uppgå till högst 50 mg/l. Kommentar: Avloppsvatten som kan innehålla mineralolja leds till verkets oljeavskiljare. Villkoret är således uppfyllt. 7 Förslag till nytt kontrollprogram skall upprättas och lämnas till tillsynsmyndigheten senast 6 månader från dagen för detta beslut 9(17)
Villkor nr Villkorstext Kommentar: Ett reviderat kontrollprogram skickades in under första kvartalet och kontrollprogram beslutat att gälla från och med den 2004-06-30. 8 Utsläppet av kväveoxider, räknat som kväveoxid, får som riktvärde och månadsmedelvärde uppgå till högst 100 mg/mj tillfört bränsle avseende biobränsle och högst 150 mg/mj tillfört bränsle avseende oljeeldning. Månadsmedelvärde för utsläpp av kväveoxider, räknat som kvävedioxid. Villkoret för biobränsle bör tolkas både som pellets och bioolja och som medelvärde för alla pannor Kväveoxidemission kontrolleras vid mätning. Det ackumulerade kontinuerliga uppmätta medelvärdet under 2010 är 72 mg/mj. Vid emissionskontroll 2010 uppmätte ENA Miljökonsult AB NOx för OP2 till 50,8 mg/mj och 82,4 för OP3., se även 2,2. Kommentar: Villkoret är således uppfyllt. 9 Utsläppet av svavelföreningar, räknat som S, från oljeeldning får som årsmedelvärde och riktvärde uppgå till högst 75 mg/mj tillfört petroleumbränsle Den uppmätta svavelhalten är 8 mg/mj. Kommentar: Villkoret är således uppfyllt. 4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter 4.3.1 NFS 2002:26 Orminge panncentral har endast en installerad tillförd effekt på 25 MW och utsläpp redovisas därför under punkt 2. 5 Utförda mätningar och besiktningar under året Datum Utförare Uppdrag 2010-06-28 ÅF-kontroll Periodisk besiktning för 2010 2010-02-19 ENA Miljökonsult AB Ulsläppsmätningar för 2010 2010-02-19 ENA Miljökonsult AB Analys av rökgassystem avs. NO, O2, CO samt rökgasflöde 5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar Alla utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen. Utsläppsvillkoren innehålls vid emissionsmätningen. Kraven för jämförande mätning med avseende på NO och O2 innehölls för båda oljepannorna. NO2-andelen bestämdes för OP2 och OP3 till 1,0 %. 10(17)
6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1 Fortum Värme Main-X utgör samlingsnamn för ett stort antal pågående initiativ inom enheten Produktion och Distribution, dit vära större produktionsanläggningar hör. Det yttersta syftet med Main-X är att uppnå maximal tillgänglighet på våra produktionsenheter och distributionssystem - på lönsamma grunder. Main-X-programmet för även med sig spin off såsom bättre arbetsmiljö, yttre miljö, sänkta kostnader och bättre kultur i form av personligt ansvarstagande och helhetstänkande. Genom bättre underhåll och planering minskas stopptider pga tekniska störningar, något som leder till bättre miljöprestanda. Stora framsteg har skett. Utmärkande är det systematiska arbetet med att åtgärda grundorsakerna till störningar, så att förmågan till förebyggande underhåll ökas. Inte minst har en ny modell för att undersöka grundorsaken till allvarliga tillbud, olyckor och miljöstörningar och sprida erfarenheterna börjat tillämpas över hela verksamheten. Under 2010 genomfördes 852 förbättringsförslag. Systematiskt arbete för att utveckla och uppdatera rutiner pågår hela tiden, och ett omfattande koncept för att rondera och åtgärda olika brister som kan utgöra potentiella miljörisker är i bruk. 6.2 Orminge Panncentral Orminge panncentral ronderas dagligen under eldningssäsong då pelletspannan och oljepannorna är i drift, utom eldningssäsong ronderas panncentralen 2 gånger per veckan. När endast elpannor är i drift ronderas panncentralen 1-3 gånger per vecka. Samt större och mer omfattande skyddsrondering görs minst en gång per år. Några direkta åtgärder i anläggningen under 2010 som underlättar drift och underhåll: Små åtgärder för ev. nystart av pelletspannan Murverksreparationer Ombyggnad luftkompressor 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under året har ingen rapport registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål för händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. 8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och miljöledningssystem finns för anläggningen. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001. För att utveckla våra rutiner och förbättringar ytterligare har Fortum Värme under år 2010 arbetat med att 11(17)
införa även OHSAS 18001, arbetsmiljöledningssystem. Certifiering kommer att ske under år 2011. Verksamhetsplanen för PoD/Distribution fjärrvärmenätet/orminge PC baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningens betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider, miljöstörningar och klagomål. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering 8.1.1 Fortum Värme Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. Företagets policy är att Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO 2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR området I det dagliga arbete utförs åtgärder som påverkar och höjer effektiviteten i verksamheten. Exempel på detta är optimering av förbränningsprocessen bränsleval där faktorer som bl a förnyelsebarhet, värmevärde, utsläpp, utnyttjande av reningsutrustning, sotning av pannor och varmhållning vägs in byta ut glödlampor till lågenergilampor Energihjälpen energirådgivning genom aktiv hjälp till kunder att använda energi effektivare och på så sätt minska miljöpåverkan åtgärder som ger ökad tillgänglighet i basproduktionsanläggningarna I Fortum Värmes strategi ingår begreppet Energieffektivitet i alla led som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet Systemverkningsgrad. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter el, värme och kyla som levereras till sina respektive slutkunder. Från år 2011 följs systemverkningsgraden i samband med ledningens genomgång av verksamheten. Som första steg krävs därför att mätningen av systemverkningsgraden kvalitetssäkras. Detta pågår i ett separat projekt där anläggningen i Brista utgör ett pilotprojekt. Med en 12(17)
kvalitetssäkrad mätning av systemverkningsgraden är det vår bedömning att delmål kan sättas på respektive verksamhet som ingår i systemverkningsgraden. Till exempel kan anläggningen i Brista ha som långsiktigt mål att öka sin verkningsgrad med 2 %-enheter. Detta kan då ske antingen genom att minska sin egenförbrukning av el, eller genom åtgärder i själva pannan. Dessa förslag ställs sedan i relation till den nytta de genererar. Målsättningen under 2011 är att nyckeltalet systemverkningsgrad ska vara kvalitetssäkrat för de tre system som finns i Stockholm; Södra, Central och Nordvästra. Med dessa som grund kommer handlingsplaner att utarbetas på både central och lokal nivå. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. 8.1.2 Orminge Panncentral Bolaget skall genom effektivisering och hushållning sträva efter att minska den egna energianvändningen i verksamheten. Inga större och omfattande åtgärder har vidtagits under året för energieffektivisering för anläggningen i Orminge. Fortum Värme har beslutat att starta ett projekt under år 2011 för energikartläggning av spetsanläggningarna. Kartläggningarna kommer att genomföras utifrån en prioriteringsordning. Ordning beror på om anläggningen ska vara kvar eller om den kommer att avvecklas till fördel för basproduktionen vid de större anläggningarna. Returtemperaturåtgärder Trots en kall vinter så har returtemperaturen sjunkit i prioriterade områden. Över 50 FVC och 25 rundgångar är åtgärdade hittills i år. Den största var i en tom lokal i Akalla som förbrukade ett flöde som motsvarar behovet för ett flerbostadshus med 300 lägenheter. Värdet har hittills gjorda åtgärder 2010 är över 7 MSEK. Åtgärder är också planerade på interna värmesystemen i produktionsanläggningar, t ex Årsta Värmeverk som även den liksom Bredäng ligger i det södra nätet. Värdet är sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, lägre värmeförluster i nätet och mindre pumpel till distributionspumparna. Lägre värmeförluster leder till att vi inte behöver producera lika mycket i våra anläggningar. Reglerförbättringar Söder Energi-Fortum För att möjliggöra större värme utbyte har flera korrigerande åtgärder genomförts, bl. a. ny framledningstemperatur från Igelstaverket samt förändrad styrning och ombyggnad av pumpstationer. 13(17)
8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara biologiska oljor. Vid upphandling av bränsle ställs hållbarhetskrav (FSC-krav), när så är möjligt, på fasta biobränslen. Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalie. Så långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland att användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. Vintern 2009-2010 blev kallare än vanligt och vinter 2010 inleddes under hösten med ovanligt kallt väder. Värmebehovet år 2010 ökade med 20 % jämfört med tidigare år. Framför allt ökade antalet dygn med riktigt kallt väder, vilket tvingade oss att starta oljepannor för att hålla värmen i fjärrvärmenätet. Därför har våra egna utsläpp av koldioxid från fossila bränslen ökat för Fortum Värmes, dels på grund av kylan men även på grund av brist på biobränsle. Dock ökade andelen tillförd förnybar och återvunnen energi från 76 procent till 80 procent. Vi har i högre grad än tidigare utnyttjat egenproducerad förnybar el för produktion av fjärrvärme. Därför blev den sammantagna klimateffekten ändå att CO2- andelen per kwh minskade från 95 gram 2009 till 82 gram 2010 när vi inkluderar indirekta utsläpp d.v.s. utsläpp som ligger utanför vår egen verksamhet. 9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att söka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Under året har vi även tagit angreppssättet genom att minska antalet unika kemikalier för att minska både antalet skadliga kemikalier samt att kunna jämföra kemikalier inom företaget för att styra att vi använder mindre skadliga kemikalier. Arbetet kommer att fortgå under år 2011. Vi har även köpt in en modul till Chemsoft som ska göra det lättare att genomföra riskbedömningar av kemikalier på ett tydligare och likartat sätt inom företaget. 14(17)
Vi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen och rensar ut de produkter som innehåller ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV 9.2 Orminge Panncentral I tabellen nedan redovisas de kemikalier som förbrukats under året. Salt används för att regenerering av avhärdningsfilter vid elpannorna. Produkt Enhet Mängd Användningsområde 2009 2010 Fett Kg 0 0 Smörjning Salt Kg 0 0 Regenerering av avhärdningsfilter 10 Avfallsmängder Avfall som bildas på värmeverket skall förvaras i avvaktan på borttransport så att läckage till avloppssystemet förhindras samt ej utgör hinder för arbetet på verket. Farligt avfall ska märkas med märklappar och en förteckning över farligt avfall skall finnas på anläggningen. Den som utför aktiviteter som leder till uppkomst av avfall är ansvarig för att det omhändertas på korrekt sätt. Förekomsten av avfall är inte så stor då anläggningen endast är i drift under den kalla årstiden. Avfallsmängden från årets gång redovisas i nedanstående tabell. Avfallsslag EWC-kod enl. bil 2 AF Mängd/år (ton, kg, st) Transportör Mottagare Bortskaffningseller återvinningsförfaranden enl. bil 4 och 5 AF Farligt avfall Asbest 17 06 01* 0 kg Mälarsanering SRV D15 Fosfatlösning 07 06 01* 0 liter Mälarsanering SRV D Flygaska och pannaska från oljeförbränning 10 01 04* 0 kg Mälarsanering SRV D1, D9, D10 - EWC koderna är framtagna från Avfallsförordningen 2001:1063. - EWC koder markerade med * är enligt Avfallsförordningen farligt avfall. Inga direkta åtgärder har vidtagits för att minska på utsläppen från transporterna då Orminge värmeverk inte har ett fast antal transporter då det är en spetsanläggning och enbart är aktivt vid kall väderlek. 15(17)
11 Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 11.2 Orminge Panncentral En riskanalys har genomförts för Orminge värmeverk under 2009. I denna riskanalys har identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och hälsa. Resultatet har dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker från sådana skadehändelser. Riskanalysen uppdateras kontinuerligt. En uppdaterad riskbedömning gjordes under år 2010 för Orminge. Risken för läckage av bioolja har minskat. För att förhindra korrosions-/erosionsskada på cisterner har korrosionsskydd målats. Årlig tjockleksmätning på tak av cisternen bör göras Inga ändringar i övrigt av betydelse i verksamheten har skett sedan förra riskbedömningen som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. När den nya pannan är installerad bör riskanalysen uppdateras med avseende på denna. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar läcksökning. 16(17)