Länstidningen. 27 september 2012 årgång 31 Till alla länsbor från landstinget. Shalans hjärta klappar för de allra minsta SIDAN 11

Tebladet. Länstidningen Vinn lyxiga upplevelser i Tebladets tipstävling! SIDAN 16 27 september 2012 årgång 31 Till alla länsbor från landstinget GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Nyheter Karlskoga först med hemdialys Att låta patienten själv sköta sin dialys hemma har både medicinska och ekonomiska fördelar. Dessutom mår patienten mycket bättre, visar ett projekt i Karlskoga. SIDAN 3 USÖ snabbast på akutvård i landet Kardiologiska kliniken på USÖ är snabbast i landet att ge behandling för akut hjärtinfarkt. Sjukhuset har också bäst kvalitet på det akuta omhändertagandet. SIDAN 4 Shalans hjärta klappar för de allra minsta SIDAN 11 Läkarintygen ska bli bättre Läkarintygen håller inte måttet. Det visar en granskning som Försäkringskassan har gjort. Bara lite drygt hälften är rätt ifyllda. Därför satsar Örebro läns landsting på att förbättra kvaliteten i läkarintygen. SIDAN 5 Framtidens vård hanteras på www Snart kan du sköta alla dina kontakter med vården via datorn. Tack vare den nationella ehälsostrategin kan du kontakta vården på ett säkert sätt via Mina vårdkontakter. SIDORNA 6-7 Patienten får skriva remiss Länets kvinnokliniker har börjat med tjänsten Egen vårdbegäran. Nu kan patienten själv skriva remiss och skicka den till någon av de tre kvinnoklinikerna. SIDAN 7 Ny utbildning för läkarsekreterare I höst startade en ny utbildning för blivande läkarsekreterare. Det som förut var en universitetsutbildning är nu ett yrkesprogram på två år. SIDAN 13 Har gett länsborna råd i 40 år Landstingets familjerådgivning firar 40 år. Problemen som människor har velat få hjälp med att lösa har sett ganska lika ut under åren, trots att samhället har utvecklats och förändrats. SIDAN 14 foto: gunilla säwenmyr...och Tebladstårtan går till Andreas och Bengt SIDAN 15

2 Tebladet 8/12 Välkommen till Tebladet! Övervikt och fetma är ett växande problem. I det här numret berättar vi om överviktsoperationer. Förra året gjordes 380 fetmaoperationer i Örebro läns landsting, men det kirurgen gör är bara en liten del av själva viktnedgångsprocessen. Möt Ann-Helen Fredriksson som för tre år sedan genomgick en fetmaoperation. Då var hon 22 år gammal och vägde 144,5 kilo. Efter operationen har hon gått ner nästan 60 kilo och lever ett helt nytt liv. Vi skriver också om landstingets multimodala rehabiliteringsteam. Teamen håller i grupprehabilitering för människor i arbetsför ålder som lider av långvarig ospecifik smärta. Målet är att patienterna ska kunna återgå i arbete. Att som förstföderska tvingas föda hemma på golvet är inget drömscenario. Det var precis vad Hannah Floodeen råkade ut för när hennes dotter Tilla kom till världen. Nu tackar hon ambulanspersonalen som hjälpte till med en Tebladstårta. Varsågod, tidningen är din! Tre frågor till... Marie-Louise Forsberg- Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande: Regionbildningen är en avgörande fråga Vad gör Örebro läns landsting för att minska förskrivningen av antibiotika? Landstinget och Läkemedelskommittén har anslutit sig till de nationella målen för antibiotikaförskrivning, där målet är att högst 250 recept per 1000 invånare ska skrivas ut under året. För att nå målen har landstinget avsett medel för en permanent organisation, där flera läkare och apotekare på deltid arbetar med frågan. Det pågår också ett arbete med infektionsverktyget, som är en del av datorjournalen, där man ska föra in vissa uppgifter inför varje beslut om antibiotikabehandling. En viktig del i arbetet är att föra ut information om resistensutvecklingen och om målen för antibiotikaförskrivningen. Därför pågår nu en kampanj om betydelsen av återhållsamhet i antibiotikaanvändning. Nybygget av Campus USÖ, där läkarstudenterna ska hålla till, pågår för fullt och beräknas stå klart om ett år, i september 2013. Mattias Persson, projektledare på Landstingsfastigheter, berättar att de ligger helt enligt tidsplanen: Just nu håller vi på att färdigställa stommen och har påbörjat arbetet med installationer i källaren. Så småningom kommer vi också att sätta tak på huset. DET HÄR ÄR ÖREBRO LÄNS LANDSTING Örebro läns landsting står för hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det är landstingets vision. Örebro läns landsting omfattar geografiskt Örebro läns tolv kommuner. Antal invånare är 278 000. Örebro läns landsting styrs av 71 politiker som sitter i landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen fungerar som landstingets regering. Här sitter 15 politiker. Drygt tio kronor i skatt Att driva landstingets verksamheter under ett år kostar ca 7,7 miljarder kronor. Det är ca 21 miljoner kronor per dygn. Det betalas främst genom skatter. Du betalar cirka tio kronor i landstingsskatt per varje intjänad beskattad hundralapp. Med en genomsnittlig lön betalar du ca 2 100 kronor i månaden i skatt till landstinget. Det ger hälso- och sjukvård, tandvård till unga, rehabilitering, utbildning, kulturstöd och mycket mer. Mest hälso- och sjukvård Den största delen av landstingets verksamheter är hälso- och sjukvård. Den svarar för ca 85 procent av landstingets kostnader. I Örebro läns landsting finns tre akutsjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Minst en vårdcentral finns i varje kommun. Totalt finns 30 vårdcentraler i länet. Fyra av dessa drivs av privata entreprenörer. Mer än hälften av landstingets kostnader går till löner. Med ca 9 000 anställda är landstinget en av länets största arbetsgivare. Var med och påverka Som länsbo kan du vara med och påverka. Dels kan du ta kontakt med någon av landstingets politiker. Du kan också lämna in ett medborgarförslag. Hur medborgarförslag fungerar kan du läsa om i Landstingskatalogen som du får hem i brevlådan varje vår. Information finns också på webbplatsen www.orebroll.se Det här är Tebladet Tebladet kommer med 11 nummer per år. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (ca 137 000 ex). Det är ett sådant nummer som du håller i handen nu. Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting. Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida: www.orebroll.se/tebladet Europeiska Unionen har utlyst 2012 till Äldreåret och syftet är att uppmuntra beslutsfattare och aktörer att skapa bättre förutsättningar för aktivt åldrande. Vad gör Örebro läns landsting för att öka kunskapen om aktiviteter och insatser som främjar ett aktivt åldrande? I landstingets verksamhetsplan och budget 2012 lyfter vi särskilt området äldrevård. Landstinget avsätter resurser till projektet Passion för livet. Det är ett projekt som bedrivs i studiecirkelform och som riktar sig till pensionärer. Syftet med cirklarna är att ge pensionärer kunskap och verktyg för att öka de egna möjligheterna att aktivt delta i att skapa ett hälsosamt liv. Hittills har drygt 90 cirklar startats med totalt cirka 600 700 deltagare. I Örebro läns landsting har vi även ambitionen att ligga i framkant när det gäller forskning på äldrefrågor. Vårdcentralen Ängen, som har ett äldrefokus, är ett unikt samverkansprojekt mellan landstinget, Örebro kommun och Örebro universitet. Vi arbetar även aktivt med att följa upp läkemedelsanvändande och motverka felaktig medicinering hos äldre. Samverkan mellan landsting och kommunerna är avgörande när det gäller äldrevård. Vad händer i regionfrågan? Regionbildning är en avgörande fråga för utvecklingen i Örebro län och därför har landstinget, tillsammans med regionförbundet, föreslagit att Örebro län ska bilda en egen region från och med 2015. Just nu pågår en gemensam remissprocess där länets kommuner ska ta ställning till förslaget. Tillstyrker kommunerna förslaget blir det Örebro läns landsting som formellt ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2015 få överta det regionala utvecklingsansvaret. Regionbildning är ett viktigt steg i att få ett sammanhållet ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård. En regionbildning ger bättre möjligheter till utveckling och effektivisering av infrastruktur, arbetsmarknad, kollektivtrafik, hälso- och sjukvård, kultur, utbildning och forskning. Det är vi som gör Tebladet Karin Wettermark Jonsson ansv. utgivare 019-6027014 E-post: karin.wettermarkjonsson@orebroll.se Victoria Rydergård redaktör 019-6027357 E-post: victoria.rydergard@ orebroll.se Gunilla Säwenmyr redaktör 019-602 75 47 E-post: gunilla.savenmyr@ orebroll.se Vår adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro, Fax: 019/10 79 35 E-post: tebladet@orebroll.se Tryckeri: Daily Print

Tebladet 8/12 3 Hemdialys är framtiden Karlskoga lasarett var först i landstinget med att erbjuda bloddialys hemma. Hemma i Lennarts sovrum står den transportabla dialysmaskinen som gör att Lennart kan ta sin dialys när det passar honom. Nu har jag dagarna fria att göra vad jag vill, säger han. Lennart Gustavsson är den första patienten i länet att få dialys hemma. Jag har ett helt annat liv nu, säger han. Att få dialys på sjukhus brukar vi säga motsvarar ett halvtidsarbete. Så att vi kan ge våra patienter den här möjligheten är fantastisk, säger Anki Karlsson, sjuksköterska på dialysmottagningen på Karlskoga lasarett. I februari 2011 drog Karlskoga lasarett igång ett projekt för att utvärdera möjligheten till hemdialys. Det vi tycker är viktigast är naturligtvis hur patienten mår av att sköta sin egen dialys hemma, men vi tittar också på medicinska och ekonomiska aspekter, berättar Elisabet Löfgren, avdelningschef på dialysmottagningen på Karlskoga lasarett. Livslång behandling Den genomsnittliga dialyspatienten är en man över 60 år, med diabetes och vars njurar har slutat att fungera. Har man mindre än tio procent av njurfunktionen kvar behöver man dialys, alternativt en njurtransplantation. Det här är en livslång behandling. När njurarna inte fungerar måste man få hjälp med att rena blodet, säger Elisabet Löfgren. Alla kan inte ta emot en ny njure. Man måste gå igenom en lång utredning innan man kan bli aktuell och därefter ställs man på väntelistan. Att få hemdialys är ett gott alternativ till att få en ny njure, säger Anki Karlsson. De patienter som behöver få bloddialys kommer till sjukhuset tre gånger i veckan, fyra timmar åt gången, för att rena 60-70 liter blod i kroppen. Att tvingas resa till sjukhuset flera gånger i veckan tar tid och kan vara besvärligt för många. Våra patienter är ju sjuka, och att dessutom behöva åka långt för sin behandling gör dem ännu tröttare, säger Anki Karlsson. Men med hjälp av en mindre maskin, en omfattande manual och hjälp från dialysteamet på sjukhuset har hemdialys blivit en möjlighet för de som vill och kan. Hemdialys är inget nytt, redan på 70-talet började sjukhuset i Lund att införa detta. Men för Örebro läns landsting är Karlskoga lasarett pionjärerna. Jag rår mig själv Här är det patienten Lennart Gustavsson som fått chansen till ett annat liv. Vi besöker honom i hans bostad på landsbygden utanför Karlskoga. Lennart lever ett aktivt liv, och åker ofta iväg hela dagar på travtävlingar eller till stallet. På tomten står dessutom både får och hästar som ska skötas om. Nu kan jag använda dagarna till att göra det jag vill istället för att behöva åka iväg till sjukhuset. Jag rår mig själv, säger han. Nu kan han själv välja när han vill utföra sin behandling. Det blir dialys varannan natt, 7,5 timme åt gången, medan jag sover. Jag sover visserligen inte lika bra som annars, men jag är ändå mycket piggare än jag var tidigare, berättar Lennart och visar dialysmaskinen som står bredvid sängen i sovrummet. Nästan lika liten som en mikrovågsugn är den, och med handtag som gör att man kan ta med sig den om man vill resa bort. Förutom att friheten blir enormt mycket större för patienten, har teamet på dialysavdelningen på Karlskoga lasarett märkt att Lennart mår betydligt mycket bättre. Ju mer dialys man får, desto bättre mår man. Innan Lennart började med hemdialys åt han 17 tabletter om dagen, nu äter han bara nio, säger Anki Karlsson. Lennart säger själv att han har mer ork idag. Förut var jag trött hela tiden och sov jämt, både före och efter Jag är förvånad över att det inte är fler som har nappat på det här dialysbehandlingen. Nu mår jag jättebra. I dag är det bara fyra procent av dialyspatienterna som får hemdialys. Men om några år tror man att siffran borde ligga på runt fem till tio procent. Jag tror definitivt att hemdialys är framtiden. Patienten mår bättre, behöver färre mediciner, och det blir billigare för både patienten och sjukhuset. Passar inte alla Men hemdialys är inte något som passar alla. Man måste ha en förmåga att klara av att behandla sig själv. Det är inte så bara det här, utan det kan ta flera månader innan man känner sig redo att ta hand om sin dialys hemma, säger Anki. Men Lennart tycker inte att det varit något problem att lära sig. Det går inte att göra fel egentligen, då stänger den av sig så får man göra en felsökning. Men att sticka sig själv trodde jag först inte att jag skulle klara av, säger han och visar den kraftiga nålen som ska föras in i armen. Men med lite träning gick det också utan problem. Jag är förvånad över att det inte är fler som nappat på det här. Jag har fått ett helt annat liv tack vare det här. text och foto: gunilla säwenmyr NYHETER I KORTHET VÅRDUTBILDNING 30 nya platser till sköterskeutbildning Örebro universitet kan få 30 nya platser till sjuksköterskeutbildningen nästa år. Det föreslår regeringen, som satsar på att utöka landets vårdutbildningsplatser. Nästa år kan 415 fler personer komma in på någon av landets sjuksköterskeutbildningar. Långsiktigt står sjukvården inför stora pensionsavgångar. Vi måste utbilda för att täcka de behoven, säger utbildningsminister Jan Björklund i ett pressmeddelande. Däremot kommer inte regeringen att stå för den extra kostnaden. I stället ska Örebro universitet minska platserna på andra utbildningar, där man inte fyllt ut med studenter. AMBULANSUTRYCKNING Karlskogaborna får snabbast vård Hur länge du får vänta på ambulansen beror på var du är bosatt. I Örebro län skiljer det så mycket som 14 minuter mellan orterna. Karlskogaborna får vänta kortast tid, 8,1 minuter, vilket dessutom är en av de lägsta siffrorna i landet. Däremot når inte ambulansen fram lika snabbt i Lekeberg, där snittiden är 22,4 minuter. I Örebro är ambulansen på plats efter 9,6 minuter och i övriga länet ligger siffrorna på mellan 11 och 16 minuter. KTC Säkrare vård med teknisk träning Den 17 september invigdes det nya, större KTC, Kliniskt träningscenter, på USÖ. Utbildningar inom KTC stärker personalens kompetens och trygghet, vilket ökar patientsäkerheten och utvecklar vården. I lokalerna finns plats för avancerad teknisk utrustning och simulatorer för både yrkesverksam personal och studenter som behöver träna sina färdigheter. I dagens allt mer komplexa och tekniktäta sjukvård behöver personalen träning inför att arbeta i kritiska situationer. Det är mycket positivt att det finns ett väl utvecklat träningscenter där landstingets personal kan utveckla sina färdigheter, utan risk för att någon patient skadas, säger Eva Lidén, avdelningschef vid KTC.

4 Tebladet 8/12 NYHETER I KORTHET PRIMÄRVÅRDEN Vårdcentraler har öppet till kl 19 Sedan några veckor tillbaka har vårdcentralerna i länet öppet till klockan 19 minst en dag i veckan. Detta är ett steg i att göra primärvården mer flexibel för de medborgare som inte har möjlighet att uppsöka vård under dagtid, då många har svårt att komma från arbetet. Långsiktigt vill Örebro läns landsting kunna erbjuda Sveriges bästa primärvård. Genom att gå in på www. orebroll.se/klockan19 kan du se vilken eller vilka dagar din vårdcentral har öppet. PATIENTENKÄT Patientenkäter mäter kvaliteten I höst ska Habilitering och hjälpmedel följa upp hur patienter och brukare upplever kvaliteten hos verksamheterna. Vi mäter den patientupplevda kvaliteten regelbundet vartannat år. Resultatet ger oss information om vad patienterna och brukarna tycker om våra olika habiliterings- och hjälpmedelsinsatser och bidrar till att forma inriktningen på vårt kommande utvecklingsarbete, säger Mats Eriksson, direktör för Habilitering och hjälpmedel. Höstens undersökning består av fem olika delar: barnhabiliteringsenkät, vuxenhabiliteringsenkät, hjälpmedelsenkät, synenkät och tolkenkät för döva och hörselskadade. Ett slumpmässigt urval av patienter och brukare som besöker verksamheterna kommer att få möjlighet att delta i undersökningarna. Resultatet kommer att redovisas i januari 2013. STÖDPROGRAM Program lär dig leva med cancer I höst håller Örebro läns landsting rehabiliterings-, informations- och stödprogrammet Lära sig leva med cancer riktat till vuxna cancerpatienter och deras närstående. Programmet börjar den 4 oktober och pågår under åtta torsdagseftermiddagar. Erbjudandet går ut till patienter och deras närstående oberoende av cancerdiagnos och kliniktillhörighet. För mer information hänvisas till kurator Anna Kling på onkologiska kliniken på USÖ, 019-602 15 82. USÖ bäst i Sverige Hjärtinfarktpatienter i Örebro län får Sveriges snabbaste vård Kardiologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, är snabbast i landet att ge behandling för akut hjärtinfarkt. USÖ placerar sig också högst av alla svenska sjukhus i den årliga mätningen av kvalitet i det akuta omhändertagandet. ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hjärtinfarktpatienter i Örebro län får Sveriges snabbaste vård. Enligt Thomas Kellerth, ansvarig överläkare vid hjärtintensivvårdsavdelning 63 på Kardiologiska kliniken på USÖ, bygger kvaliteten på att man gör rätt i alla led från det att larmkedjan drar igång. Det visar en rapport från det nationella kvalitetsregistret Swedeheart. Resultatet är mycket glädjande, men också välförtjänt, säger Thomas Kellerth, ansvarig överläkare vid hjärtintensivvårdsavdelning 63 på kardiologiska kliniken på USÖ. Vi har geografin i länet att tacka för mycket. Till skillnad mot många av landstingen i norr har vi korta avstånd. En annan viktig förklaring till att vi lyckats så bra är att vi har jobbat hårt med att ta fram rutiner för hur vi ska ta hand om de här patienterna. Kvalitet bygger på att man gör rätt i alla led från det att larmkedjan drar igång och vi har jobbat hårt med att få bort alla tidstjuvar, säger han och fortsätter: Vi har troligen Sveriges mest effektiva ambulansorganisation med välutbildade ambulanssjuksköterskor som snabbt kan identifiera infarktpatienter, skicka in EKG till sjukhuset och sedan åka direkt in till akut kranskärlsröntgen där behandling utförs. Behandlingen återupprättar blodflödet i de kranskärl som stängts av. Vill bli ännu bättre Enligt Thomas Kellerth är just tiden viktig. För varje minut som går dör hjärtmuskelvävnad. Vi brukar säga att tid är muskel, berättar han. Rapporten visar att Örebro län är bäst i landet på akut infarktvård, men man har även förbättrat rutiner för övrig utredning och läkemedelsbehandling. Men vi kan bli ännu bättre på eftervården och jobba mer med att informera om rökstopp, blodtryck och blodfetter. Just inom Välkommen på Öppet hus! Så skapar vi en trygg och säker vård Trygghet och säkerhet är mycket viktigt för en god vård. På olika sätt kan vi bygga detta tillsammans med patienter och anhöriga. eftervården ser vi fortsatta utmaningar. Att jobba med kvalitet är ett arbete som aldrig tar slut, konstaterar Thomas Kellerth. Vill du prova på hjärt- lungräddning eller veta mer om sjukvården på internet? Behöver du serva din rollator eller rullstol? Är du intresserad av att veta mer om patientens rättigheter i vården? Då är du varmt välkommen till Öppet hus med patientnämnden! text: victoria rydergård foto: gunilla säwenmyr Lindesbergs lasarett, huvudentrén tisdagen 2 oktober klockan 16-19 Karlskoga lasarett, huvudentrén lördagen 20 oktober klockan 11-14 Universitetssjukhuset Örebro, lördagen 10 november klockan 11-14 ingång V

Tebladet 8/12 5 Nu ska läkarintygen bli bättre Målet är en mer kvalitetssäker, patientsäker och effektiv sjukskrivningsprocess Läkarintygen håller inte måttet. Bara lite drygt hälften är rätt ifyllda. Därför gör landstinget nu en satsning på att förbättra kvaliteten i läkarintygen. När Försäkringskassan bedömer om en patient har rätt till sjukpenning så fyller läkarintygen en viktig roll. Intygen måste vara kompletta och rätt ifyllda, annars kan patienten tvingas att vänta på sin ersättning eftersom intygen behöver kompletteras. I början av året granskade Försäkringskassan läkarintygen i landet. Granskningen visade att bara lite drygt hälften av intygen var rätt ifyllda. Därmed fick inte något landsting ta del av de statliga stimulansmedel inom sjukskrivningsmiljarden som skulle betalas ut om man lyckades uppnå Rehabiliteringsteam stöttar patienter med ospecifik smärta Rehabiliteringsgarantin så heter en överenskommelse mellan SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och regeringen. Syftet är att stödja personer med ångest, depression, stress eller en långvarig smärta i axlar nacke och rygg, att återgå i arbete. Enligt överenskommelsen ska patienter som lider av lättare till medelsvåra depressioner, ångest och stress erbjudas kognitiv beteendeterapi, en terapi som inriktar sig på att påverka tankar, känslor och beteende i en positiv riktning. Patienter med smärta i rygg, nacke och axlar ska enligt rehabiliteringsgarantin erbjudas multimodal rehabilitering. Det är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. Metoden kräver att ett fast team, bestående av flera professioner, planerar och samordnar åtgärder. Förhoppningen är att man genom dessa åtgärder ska kunna bryta mönster så att patienten kan få ett mer välfungerande liv. Två gånger i veckan Örebro läns landsting har inom primärvården inrättat så kallade multimodala rehabiliteringsteam. Vi är miniteam bestående av kurator och sjukgymnast och tillsammans håller vi multimodal rehabilitering i grupp. Grupperna består av max åtta patienter och vi träffas två gånger i veckan under åtta veckor, berättar kurator 80 procent godkända intyg vid granskningen. I Örebro läns landsting har sjukskrivningskommittén, som består av representanter från vården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, i uppdrag att driva på arbetet med att förbättra sjukskrivningsprocessen och att uppfylla de krav som ställs inom sjukskrivningsmiljarden. Karin Nilsson, som tillsammans med sjukgymnasten Julia Hammarström bildar det multimodala rehabiliteringsteam för Örebros vårdcentraler som finns på Ängens vårdcentral i Örebro. För att få vara med i en multimodal rehabiliteringsgrupp måste man vara i arbetsför ålder, lida av långvarig ospecifik smärta och vara redo att ompröva sina tankar kring smärta. Hälso- och sjukvården måste också ha gjort en medicinsk bedömning och utredning för att säkerställa att patienten inte lider av någon allvarlig sjukdom. Tanken med rehabiliteringsgarantin är att förhindra allt för långa sjukskrivningar och målet är att patienterna ska kunna återgå i arbete, berättar Julia Hammarström. Om intygen är felaktigt ifyllda och måste kompletteras hamnar patienten i kläm och får vänta på sina pengar Gör saker på nya sätt När rehabiliteringsgrupperna träffas står allt från fysisk aktivitet till mental närvaro på schemat. Vi har ett tema varje gång. De som är med i gruppen får prova att göra saker på nya sätt, känna efter vad som händer i kroppen och sedan utvärdera. Många av de här patienterna har undvikit smärta, blivit rädda och dragit sig tillbaka, eller så har de bara kört på utan att lyssna på kroppen. Vi försöker hjälpa dem att hitta en balans för att de ska kunna leva ett så bra liv som möjligt med sin smärta, säger Julia Hammarström. Gruppdeltagarna får hemuppgifter som följs upp. Det kan bland annat vara att göra ett aktivitetsschema där man skriver ner vad man gör under en dag eller att Utbildar fortlöpande I år ska landstingen bland annat revidera en tidigare framtagen handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess, ta fram en handlingsplan för kompetenssatsningar inom försäkringsmedicin för läkare och andra personalkategorier samt se till att förbättra kvaliteten i läkarintygen. Vi har kört kontinuerliga utbildnings- och informationsinsatser riktade mot sjukskrivande läkare och under hösten kommer ytterligare utbildningsinsatser att genomföras, säger Hans Ruborg, överläkare och verk- prova på att gå med en stegräknare. En del av våra patienter har knappt orkat upp ur sängen och då kan en promenad vara ett stort steg, fortsätter hon. Eftersom en stor del av den multimodala rehabiliteringen består av samtal krävs det att de som deltar har goda kunskaper i svenska. Därför kommer vi här i Örebro under hösten att köra ett pilotprojekt med kvinnor som har arabiska som modersmål. Vid de träffarna kommer vi att ha med en tolk, berättar Karin Nilsson. Har hög ambitionsnivå Majoriteten av dem som deltar i rehabiliteringsgrupperna är kvinnor i medelåldern. Många tycker att det är positivt att träffas i grupp och tycker att det känns skönt att de inte är ensamma om sina problem. Det finns så mycket känslor runt smärta skam, skuld, sorg och ilska över att man inte kan prestera som förut. De här patienterna har hög ambitionsnivå och risken för bakslag och att hamna i gamla mönster finns där alltid, säger Karin Nilsson. En av patienterna som deltagit i den multimodala rehabiliteringen på Ängens vårdcentral är Annica Edetun. Rehabiliteringen betydde jättemycket för mig. Jag fick lära känna andra med samma problem och fick lära mig hur kroppen fungerar. Jag mår bättre nu och har börjat jobba heltid igen, även om det tar på krafterna, säger hon. victoria rydergård samhetschef på rehabmedicinska kliniken på USÖ och läkarrepresentant för specialistvården i sjukskrivningskommittén. Tanken är att ge vårdpersonal en bättre inblick i Försäkringskassans bedömningsarbete och att ge en ökad förståelse för hur viktiga läkarintygen är för bedömningen av patienters rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Om intygen är felaktigt ifyllda och måste kompletteras hamnar patienten i kläm och får vänta på sina pengar, fortsätter han. Rättvisare för patienten Enligt Hans Ruborg är målet med sjukskrivningsmiljarden en mer kvalitetssäker, patientsäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Nu finns det riktlinjer för hur länge man ska vara sjukskriven för vanliga diagnoser som exempelvis ryggskott, depression Sjukgymnasten Julia Hammarström och kuratorn Karin Nilsson bildar det multimodala rehabiliteringsteam för Örebros vårdcentraler som finns på Ängens vårdcentral i Örebro. FAKTA: Primärvårdens multimodala rehabiliteringsteam finns på följande vårdcentraler och tar emot patienter från både privata och offentligt drivna vårdcentraler: Ängens vårdcentral (tar emot patienter från alla vårdcentraler i Örebro, Lekeberg och Odensbacken) Kumla vårdcentral (tar emot patienter från alla vårdcentraler i södra länsdelen) Nora vårdcentral och Hällefors eller hjärtinfarkt. Tidigare har det funnits en slags lokal praxis och det kunde skilja flera månader mellan olika ställen i landet hur länge en patient blev sjukskriven för en och samma diagnos. För patienten är det här mer rättvist. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor. Sjukskrivningsprocessen ska vara den samma, säger han. victoria rydergård SJUKSKRIVNINGSMILJARDEN: I början på 2000-talet var sjukfrånvaron i Sverige bland den högsta i världen. 2006 införde staten därför ekonomiska stimulansmedel i form av sjukskrivningsmiljarden. Syftet var att få landstingen att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet och att utveckla sjukskrivningsprocessen. Utbetalningen av sjukskrivningsmiljarden regleras enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Utbetalningsmodellen fick en ny konstruktion från 2010. Sjukskrivningsmiljarden består sedan dess av två delar; en rörlig del kopplad till förändringar i sjukfrånvaron och en villkorad del som är kopplad till konkreta åtgärder som hälso- och sjukvården ska genomföra för att få pengar. vårdcentral (tar emot patienter från den egna vårdcentralen) Lindesbergs vårdcentral (tar emot patienter från övriga vårdcentraler i norra länsdelen) Det multimodala rehabiliteringsteamet i västra länsdelen är under uppbyggnad och kommer att finnas på Brickegårdens vårdcentral i Karlskoga. Att delta i grupprehabiliteringen kostar 80 kronor per gång. Avgiften täcks av högkostnadsskyddet.

6 Tebladet 8/12 Framtidens vård på nätet Nationella ehälso-strategin ska underlätta dina kontakter med vården Säker hantering av dina journaler, starkare integritet och lättare kontakt med vården över nätet. Det är några av fördelarna med e-hälsa. Sedan flera år tillbaka arbetar Sveriges landsting och regioner utifrån en gemensam handlingsplan för att förverkliga strategin Nationell ehälsa. Syftet är att man lättare ska kunna hitta information och att säkerheten för patienten ska stärkas. Fokus de närmaste åren är utvecklingen av invånartjänster, det vill säga tjänster för allmänheten, patienter och anhöriga. Tjänsterna ger ökad tillgång till kvalitetssäkrad information, underlättar kontakten med vården och ger bättre möjlighet till självservice. I dag är Örebro läns landsting ett av de mest framstående landstingen i att erbjuda sina patienter it-lösningar. Att bygga upp en teknisk infrastruktur med nationella säkerhetslösningar tar tid. Informationshanteringen måste bygga på aktuell lagstiftning. Det är viktigt att vi kan säkra patientens integritet, säger Ulrika Landström, Ulrika Landström ehälso-strateg på Örebro läns landsting, och fortsätter: Inom Örebro län har dessutom öppnade invånarkonton i Mina vårdkontakter ökat snabbast i landet. Det motiverar oss till att fortsätta arbetet med att bredda med ytterligare invånartjänster. Den nationella e-hälso-strategin innefattar numera ett flertal olika tjänster för dig som patient. Många som använder Mina vårdkontakter gör sina ärenden på kvällar och helger Mina vårdkontakter Via Mina vårdkontakter på nätet kan du hantera en stor del av dina kontakter med vården. Mitt tips till alla är att öppna konton. Här kan du bland annat omboka eller avboka tid och i vissa fall boka ny tid, förnya recept eller be mottagningen kontakta dig, säger Ulrika Landström. Men Mina vårdkontakter innehåller mer än så. Du kan välja eller byta vårdcentral, få smspåminnelser, se dina receptbelagda läkemedel i en lista och beställa hem klamydiatest. Detta innebär att du alltid kan kontakta sjukvården via webben och när som helst under dygnet. Många har svårt att ringa vården under arbetstid och vi märker att många som använder Mina vårdkontakter gör sina ärenden på kvällar och helger. Mina vårdkontakter är ett bra alternativ till att ringa och riskera hamna i en telefonkö. Tjänsten håller dessutom successivt på att byggas ut. Framöver kommer man även att ha möjlighet att se sina provsvar, dosförändringar av medicin och på vilket apotek man kan hämta ut sin medicin. Nationell patientöversikt Sammanhållen journalföring, eller Nationell patientöversikt som det kallas, innebär att fler vårdgivare har möjlighet att ta del av din vårdhistoria. Men det innebär inte automatiskt att alla vårdgivare kan se din journal, utan bara den vårdgivare du själv har haft kontakt med. Samarbetet sker mellan Fakta Nationell patientöversikt Patientdatalagen gör det möjligt för olika vårdgivare att ta del av varandras journaler, så kallad sammanhållen journalföring. Hela journalerna visas dock inte, bara ett urval av relevanta uppgifter. Det är bara personal som har en vårdrelation med dig som får titta på dina samlade journaluppgifter i Nationell patientöversikt. Vårdpersonalen måste dessutom vara behörig och ha en giltig e-tjänstelegitimation kommun, landsting och privata vårdgivare. Det är du själv som bestämmer vad som ska synas och om den vårdtagare du har får ta del av dina journaluppgifter. Du har rätt att spärra information och vårdpersonalen du behandlas av måste först få ditt samtycke innan de kan titta i din journal. Sjukvårdsrådgivningen, 1177 Sjukvårdsrådgivningen 1177 finns till för invånarna så att man snabbt ska kunna få svar på frågor om sjukdomar och besvär. för att ha tillgång till NPÖ. Vårdpersonalen måste fråga dig om de får titta på dina uppgifter och du har rätt att spärra dina uppgifter. Väljer du att spärra måste du själv informera vårdpersonalen för att ge dig en god och säker vård. Örebro var först i Sverige med att använda NPÖ. 2008 var Örebro läns landsting och Örebro kommun samarbetspartners i pilotprojektet. Under 2012 kommer Sveriges samtliga landsting och regioner att ansluta till nationell patientöversikt. Webbplatsens innehåll produceras av vårdpersonal och här kan du få information om allt från förkylning, cancer och graviditet till reseråd och vaccinationer. På webbsajten 1177.se kan man anonymt ställa frågor och få personliga svar. När din vårdcentral är stängd kan du även ringa till 1177 för att få råd om egenvård och vart du kan vända dig. gunilla säwenmyr Inom Örebro län pågår ett särskilt projekt för att säkerställa informationskedjan mellan kommunal äldreomsorg och sjukvården. Har du frågor om Nationell patientöversikt eller om du inte vill vara med i NPÖ kan du ringa 019 602 10 01 för mer information. Läs mer om Nationell patientöversikt på www.orebroll.se och sök på NPÖ. På 1177.se/orebro finns mer information om aktuell lagstiftning. Koll på landstinget Vad tycker din landstingspolitiker om e-tjänster: Är e-tjänster i vården framtiden? Martin Lind, Socialdemokraterna: Att utveckla e-tjänster i vården är en naturlig utveckling i ett samhälle där allt fler områden kan hanteras via datorn eller mobilen. Landstinget ska vara tillgängligt via den teknik som medborgarna använder. Den offentliga vården ska ligga långt fram i den här utvecklingen. Samtidigt måste naturligtvis de etablerade kanalerna finnas kvar. En modern hälso- och sjukvård erbjuder många olika kontaktmöjligheter. Den anammar och utvecklar också ny teknik. Hanne Alvner, Moderaterna: Bra och väl fungerande e-tjänster är mycket viktiga inom vården eftersom de kan förbättra tillgängligheten avsevärt för patienterna. Genom e-tjänster blir det möjligt för patienter att boka tid för besök och behandling, följa sitt ärende och få tillgång till sin egen journal, allt vid den tid på dygnet som passar patienten bäst. Funktionen Mina vårdkontakter är en bra början. Detta bör utvecklas så att det omfattar alla vårdnivåer. Anna Ågerfalk, Folkpartiet: Ja, datorn är ett smart verktyg. Vi ser gärna att e-tjänster utvecklas från att avboka tider till att bli smarta tjänster i egenvård eller som en del i behandling. För att möta moderna människors behov, öka patientsäkerhet och personlig frihet har Folkpartiet föreslagit en vårdens appstore med ett brett utbud av personliga e-hälsotjänster. Idén är att sjukvårdshuvudmännen gemensamt samlar in förslag på smarta tjänster, granskar och skapar en kvalitetskontrollerad app-store för patienter och vårdpersonal. Jihad Menhem, Vänsterpartiet: Både ja och nej! Kraven på tillgänglighet i vården ökar år efter år, och för att landstinget ska kunna möta individers behov av information och kommunikation är e-tjänster ett bra komplement till kontakten med vården. Exempelvis via Mina vårdkontakter kan länsinvånarna på ett enkelt och säkert sätt boka eller ändra tid för besök, förnya recept etc. Samtidigt tycker vi i Vänsterpartiet att den personliga kontakten är oerhört viktig för patienten vid uppsökande av vården. Bo Rudolfsson, Kristdemokraterna: E-tjänster i vården är en del av framtiden en framtid där e-tjänster underlättar och ger mervärde åt det personliga mötet mellan personal och patient. E-tjänster kan inte ersätta det personliga mötet men komplettera det. När vi talar om e-tjänster måste säkerhetsaspekten noggrant prövas och användarvänligheten vara grundbulten i systemet patienten ska vara i centrum, sedan måste tekniken anpassas till detta. Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: E-tjänster kommer att öka väsentligt i betydelse. Vi menar att detta är av godo för patienten och får sjukvården att löpa smidigare. Centerpartiet menar att tiden är mogen för landstinget att ta fram en app för hälso- och sjukvård. Appen ska bl a vara en ingång till egenvård och första linjens sjukvård. Viktigt är dock att alternativa ingångar till sjukvården finns för patienter som inte är hemma på e-teknikens område. Ingrid Fries Hansson, Miljöpartiet: IT-stöd i vården har ett mervärde för patienten. Människor får enkelt tillgång till information om vård och hälsa samt om sin egen hälsosituation. Med hjälp av ändamålsenliga IT-stöd kan vårdpersonalen ägna mer tid åt patienterna och anpassa vården till varje patients behov. E-hälsa skapar också möjligheter för en sammanhållen vård mellan kommuner och landsting, genom att geografiska avstånd mellan vårdgivarna får mindre betydelse. Det ökar möjligheterna till en vård som är både klimatsmart och patientsäker. Anders Östlund, Sverigedemokraterna: Framtida e-tjänster i vården skulle kunna öka medborgarnas upplevelse av trygghet i sin hälsa genom lokalt auktoriserad information angående sjukdom och behandlingsutbud. E-tjänsterna skulle kunna vara interaktiva för diagnos och vissa egenadministrerade behandlingar. E-tjänsterna kommer dock inte att vara till hjälp för dem som saknar de nödvändiga förutsättningarna härför, men som ändå har rätt till ett jämlikt bemötande och en jämlik vård. E-tjänster kan bli ett komplement.

Tebladet 8/12 7 På Mina vårdkontakter kan du gå in och göra ärenden dygnet runt. Du behöver först skaffa ett login, vilket du gör enklast via din e-legitimation. foto: gunilla säwenmyr Nu får patienterna skriva remiss Egen vårdbegäran har införts på länets kvinnokliniker Länets tre kvinnokliniker har börjat med tjänsten Egen vårdbegäran. Det innebär att du som patient själv kan skriva remiss och skicka den till någon av kvinnoklinikerna i Örebro, Lindesberg eller Karlskoga. Vi har infört det här för att öka tillgängligheten för våra patienter och för att de snabbt och enkelt ska hänvisas till rätt vårdnivå, berättar René Bangshöj, verksamhetschef på kvinnokliniken på USÖ. Egen vårdbegäran ska i första hand göras via e-tjänsten Mina vårdkontakter, men kan också göras via formulär på landstingets webbplats www.orebroll.se. Snabbt svar I Egen vårdbegäran får den som söker vård beskriva sina symptom och besvär och skicka uppgifterna till vald kvinnoklinik i länet. Uppgifterna bedöms sedan av en barnmorska eller sjuksköterska och vid behov av en läkare. Mottagande klinik bedömer vilken vård som är lämplig primärvård, specialistvård eller egenvård. Det innebär att den som söker vård med den nya modellen antingen får en tid på någon av länets kvinnokliniker eller så blir man hänvisad till vårdcentral eller att gå in på 1177.se för egenvård. Vi hoppas att alla patienter som använder sig av Egen vårdbegäran ska få svar inom tre till fem dagar, säger René Bangshöj. Han tycker att det är viktigt att understryka att Egen vårdbegäran inte är en modell för att söka för akuta åkommor. Finns ett sådant behov ska man ringa eller söka upp akutmottagningen. Slipper telefonkö Enligt René Bangshöj är det positiva med Egen vårdbegäran att patienten i lugn och ro kan beskriva sina problem och slipper sitta i telefonkö. Vi vill möta våra patienter på ett så bra sätt som möjligt. Som patient kan man använda sin tid på ett bättre sätt än att passa telefontider och sitta i en telefonkö och vänta, säger han. Antalet patienter som använder Mina vårdkontakter ökar ständigt och René Bangshöj tror därför att Egen vårdbegäran är något som kommer att uppskattas. - Den här modellen kommer från Gävleborg och där har den blivit väldigt populärt. Vi hoppas på samma utveckling här, säger han. På www.orebroll.se/minavardkontakter kan du läsa mer om Mina vårdkontakter. victoria rydergård Nu ska Sverige bli ett friskare land Goda matvanor och fysisk aktivitet har stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. För att påminna länets invånare om detta faktum deltar Örebro läns landsting i Statens folkhälsoinstituts veckolånga Marie Nybäck satsning Ett friskare Sverige. Ett friskare Sverige pågår runt om i landet under vecka 42. Kampanjen syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet, och dess betydelse för hälsan. Den ska också uppmärksamma sociala skillnader i hälsa och nå de grupper som har störst behov. Under veckan kommer föreläsningar, konferenser, tävlingar, träningar och utbildningar som äger rum runt om i länet att lyftas fram på webbplatsen www.ettfriskaresverige.nu. Tanken med satsningen är att uppmärksamma de aktiviteter som erbjuds i länet och visa upp de lokala aktörer som finns, säger Marie Nybäck, länskontakt för Ett friskare Sverige på landstinget och fortsätter: Det är ett bra exempel på hur landsting, kommuner och organisationer kan samverka. carl olsson Offentliga sammanträden Åhörare är välkomna att lyssna till de offentliga sammanträden som ges inom Örebro läns landsting. Nämnden för primärvård och folktandvård sammanträder 3 oktober. Nämnden för somatisk specialistsjukvård sammanträder 16 oktober. Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel sammanträder 17 oktober. Nämnden för folkhälsa sammanträder 30 oktober. Föredragningslista och information om tid och lokal för sammanträden finns på www. orebroll.se. Välkommen.

8 Tebladet 8/12 Förra årets gjordes 380 fetmaoperationer i Örebro läns landsting. För att få genomgå en överviktsoperation krävs att man är 18 år, har ett BMI på minst 35 och att man gjort flera seriösa försök att gå ner i Detta trots att övervikt är något vanligare hos män än hos kvinnor och att att män oftare lider av bukfetma, som är den farligare typen av fetma. Fetmaoperationer - en hjälp t Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige liksom i övriga världen. Förra året gjordes 380 fetmaoperationer i Örebro läns landsting. Operationerna är en hjälp till självhjälp och det i dagsläget effektivaste sättet för feta människor att gå ner i vikt och minska risken för sjukdom och tidig död. Fetma belastar och anstränger kroppen, vilket ökar risken för att få andra sjukdomar, till exempel högt blodtryck, diabetes typ 2 och belastningsskador i lederna, berättar Ingmar Näslund, överläkare och docent vid Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Fetma definieras med hjälp av ett mått som kallas för BMI, body mass index på engelska. Det är ett mått på förhållandet mellan längden och vikten. När måttet ligger mellan 18,5 och 24,9 är man normalviktig. Ligger det mellan 25 och 29,9 räknas det som övervikt och om måttet hamnar på 30 eller mer räknas det som fetma. För att få genomgå en överviktsoperation eller gastric bypass, som det egentligen heter, krävs bland annat att du är 18 år, har ett BMI på minst 35 och att du har gjort flera seriösa försök att gå ner i vikt. Det är också viktigt att du är villig att ställa upp på de livsstilsförändringar som följer med operationen, säger Johan Ottosson, överläkare på kirurgkliniken på Lindesbergs lasarett och Universitetssjukhuset Örebro. 75 procent av dem som opereras för fetma är kvinnor. Detta trots att övervikt är något vanligare hos män än hos kvinnor och att män Johan Ottosson och Ingmar Näslund. oftare lider av bukfetma, som är den farligare typen av fetma. Män söker inte för fetma i samma utsträckning som kvinnor gör. Vad det beror på är oklart, men kanske är det mer socialt accepterat med övervikt hos män, säger Johan Ottosson. En helt ny livsföring Sedan åtta år tillbaka görs fetmaoperationerna i Örebro läns landsting med hjälp av titthålskirurgi. Vid operationen kopplar man ur magsäcken och gör en liten ficka dit man kopplar på tunntarmen så att maten leds direkt dit. Går operationen bra tar den cirka en timme och patienten går i regel hem dagen efter, berättar Johan Ottosson. Ett snabbt och enkelt sätt att gå ner i vikt kan Alexandra Roth tyckas, men operationen är bara början på en helt ny livsföring. Det kirurgen gör är bara en viss del av själva viktnedgångsprocessen. Sedan börjar själva arbetet för patienten med att göra de livslånga förändringar som behövs för att undvika framtida problem med utebliven viktnedgång och bristande näringsintag, säger Alexandra Roth, dietist på USÖ. Efter operationen landar maten direkt i tunntarmen. Det gör att man inte kan äta och dricka på samma sätt som tidigare. Före en gastric bypassoperation finfördelar magen maten till en slät konsistens. Mellan magen och tunntarmen har man en magmun som portionerar små mängder väl bearbetad mat till tunntarmen. Efter operationen består magen endast av en tre matskedar stor magsäcksficka som inte kan finfördela eller förvara någon mat som magsäcken kunde. Därför kan man bara äta små portioner, berättar Alexandra Roth. Maten passerar heller inte genom den nedre magmunnen längre och det gör att man för resten av livet måste göra magens jobb, det vill säga finfördela maten genom att tugga den väl innan den sväljs ner, äta små portioner, samt att äta långsamt när man väl äter. Annars kan tarmen bli överbelastad och då drabbas man av något som kallas dumping. Man kan då få hjärtklappning, känna sig illamående, yr, kallsvettig och svag, fortsätter hon. Få uppnår normalvikt Efter operationen måste man äta sex gånger om dagen och man klarar av att äta cirka 1,5 deciliter per gång. Mat och dryck kan inte intas samtidigt och man kan bara dricka små klunkar vätska i taget. Man måsta lära sig att tugga ordentligt, äta långsamt, vilka portioner som är lagom samt att äta regelbundet. I början kan det kännas som om man inte gör något annat än att äta, dricka och planerar nästa måltid, säger Alexandra Roth. Efter ungefär ett år kan de flesta försiktigt börja trappa upp till lite större mängder, men man ska

Tebladet 8/12 9 För tre år sedan genomgick Ann-Helen Fredriksson från Lindesberg en fetmaoperation. Då var hon 22 år gammal och vägde 144,5 kilo. Efter operationen har hon gått ner nästan 60 kilo och lever ett helt nytt liv. Jag har fått mitt liv tillbaka vikt. 75 procent av dem som opereras för fetma är kvinnor. aldrig äta mer än ungefär 2,5 deciliter per måltid. Operationen är ingen garanti för att hålla vikten, utan nyckeln till framgång är att följa kostråden och att komma igång med åtminstone vardagsmotion, säger Alexandra Roth. Om man sköter sin livsföring efter operationen brukar man i snitt gå ner tre fjärdedelar av den övervikt man har, men det är få som uppnår normalvikt. Ur samhällets synpunkt är det trots det en vinst att operera. Det viktigaste är att individen blir friskare och får en ny livskvalitet, säger Johan Ottosson. Efter en fetmaoperation får många patienter problem med överskottshud vid mage, lår, byst och armar. Om överskottshuden orsakar hygieniska problem, rörelseproblem, skav, eksem eller sår kan landstinget bekosta plastikkirurgi, annars får den här typen av kirurgi bekostas av patienten. Det finns en kritik mot sjukvården att vi gör fetmaoperationer, men att vi inte tar hand foto: Maria bergman ill självhjälp om patienterna efteråt, men vår drivkraft är ju att patienterna ska bli av med de sjukdomar som orsakas av fetma. Vi kan inte använda skattepengar för att göra ingrepp som är helt kosmetiska, säger Johan Ottosson. Ökat explosionsartat De senaste åren har antalet fetmaoperationer ökat explosionsartat, men både Johan Ottosson och Ingmar Näslund tror att operationerna nu kommit upp i en nivå som de kommer att stanna på de närmaste åren. Jag skulle gissa att det börjar stabilisera sig nu. Här i länet har vi ingen kö för den här typen av operationer längre och vi håller vårdgarantin, säger Johan Ottosson. Vi är nu uppe i den nivå där jag tror att vi kommer att ligga den närmaste fem-tio åren, men sedan tror jag faktiskt att antalet gastric bypassoperationer kommer att minska, säger Ingmar Näslund. victoria rydergård Operationen räddade mitt liv. Jag behövde verkligen hjälpen och den skjuts som den gav. Det konstaterar Ann-Helen Fredriksson från Lindesberg som för tre år sedan genomgick en fetmaoperation. Då var hon 22 år gammal och vägde 144,5 kilo. Jag har varit stor hela mitt liv och från mellanstadiet blev jag mobbad på grund av min övervikt. Det var tufft, berättar Ann-Helen Fredriksson. Skolåren var jobbiga och ju mer hon mobbades, desto mer tröstade hon sig med att äta. Det blev en ond cirkel. Jag åt mer och mer och blev större och större. Var jag ledsen, så åt jag. Var jag glad, så åt jag, säger Ann- Helen Fredriksson. Försökte med allt I 15-16-årsåldern började hon på allvar försöka att gå ner i vikt. Och jag försökte verkligen med allt, soppor, dieter, piller, ja jag brukar säga, nämn något, så har jag provat det. Trots idoga försök lyckades Ann-Helen Fredriksson inte bli av med övervikten. Tankarna på att genomgå en magsäcksoperation väcktes och hon bokade tid hos en läkare. Jag uppfyllde alla kriterier för att få genomgå en operation. Jag var överviktig och hade astma. Ann-Helen Fredriksson fick en remiss och blev kallad till konsultation för att få klartecken för operationen. Läkaren jag träffade sa att om du inte gör den här operationen kan du ändra första siffran i din vikt till en tvåa istället för en etta om några år, berättar Ann-Helen Fredriksson. Hon bestämde sig för att genomgå en operation och några månader senare var det dags. När jag vaknade upp efter operationen var hungerskänslan jag hade innan som bortblåst. Till en början skulle hon äta sju gånger om dagen, två deciliter per gång. Det var stor skillnad mot tidigare då jag under en vanlig kväll kunde trycka i mig en pizza, godis, chips och två 1,5- liters drickor, säger Ann-Helen Fredriksson. Hjälp av dietist Men bara för att man opereras ändras inte ens förhållande till mat. Jag har fått hjälp av en dietist att strukturera mina måltider och nu fyller jag i vad jag äter och skickar in till dietisten. Det känns jättetryggt. Jag äter allt, men inte alls lika ofta och i samma mängd som tidigare, fortsätter hon. När Tebladet träffar Ann-Helen Fredriksson väger hon 87 kilo och har alltså gått ner nästan 60 kilo. Jag vill ner till 70-75 kilo, sen är jag nöjd, konstaterar hon. Och från att tidigare ha levt ett stillasittande liv är hon numera ute och går i skogen och åker och badar och simmar. Jag har missat jättemycket på grund av min övervikt och jag bannar mig än i dag att jag kunde låta det gå så långt. Så som jag levde tidigare, det var inget liv. Jag skämdes för att gå ut, såg hela tiden till att skyla mig med stora kläder, hade ont i fötterna, benen och ryggen och blev helt slut bara av att gå några hundra meter. Min övervikt gjorde att jag kände mig begränsad. Jag vågar faktiskt inte tänka på vad som hade hänt utan operationen, säger Ann-Helen Fredriksson. Livet tillbaka Nu har jag fått livet och orken tillbaka. Jag törs visa mig ute bland folk, jag kan gå i linne och kjol på sommaren och jag kan gå in i en vanlig klädaffär och köpa det jag vill ha, inte det jag kan ha, fortsätter hon. Den stora viktminskningen har gjort att Ann-Helen Fredriksson har fått problem med lös hud vid magen, armarna, låren och brösten. Jag hoppas på att jag så småningom ska få magen opererad. Det blir varmt under all huden. Allt annat får man fixa på egen hand. Det kommer att kosta en hel del pengar, men med tanke på allt jag har fått är det en droppe i havet. Jag har ju fått mitt liv tillbaka, säger hon. text och foto: victoria rydergård

10 Tebladet 8/12 Antibiotika är bra. Men inte alltid. Du behöver inte alltid antibiotika vid en infektion. Kroppen klarar oftast själv av att läka bakterieinfektioner i till exempel hals, bihålor eller urinvägar. Ju mer antibiotika som används desto större är risken att bakterierna blir motståndskraftiga mot medicinen. Då hjälper inte antibiotika heller när du verkligen behöver det. Om du är svårt sjuk kan antibiotika vara livsviktigt. Därför måste vi spara på antibiotika vid lindriga infektioner så att vi kan rädda liv vid allvarliga infektioner. www.antibiotikaellerinte.se I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

Tebladet 8/12 11 Porträttet En av 8 800 Örebro läns landsting har drygt 8800 anställda. Här får du möta en av dem. Shalan Fadl har svårt att se sig själv göra något annat än att vara barnläkare: Det är det här jag kan. Shalan vårdar de allra minsta Han har vårdat soldater och civila i krigets Irak och flydde till Finland för drygt 20 år sedan. I dag tar han hand om de allra minsta på USÖ med stort hjärta och engagemang. Shalan Fadl lutar sig över de små tvillingarna. De är födda tio veckor för tidigt, i vecka 30, och är bara en vecka gamla. Fina, eller hur, ler han och lyfter blicken från de två små knytena i kuvösen. Engagemanget för de små nyfödda tvillingarna går inte att ta miste på. Trots att det inte är Shalans patienter och han har kommit in under semestern tar han sig gärna tid att lyssna en extra gång på deras hjärtan och utbyta några ord med deras mamma på arabiska. Shalan kommer ursprungligen från Irak, men flydde från kriget 1991. Det är praktiskt att kunna arabiska också, det behövs här, säger han. Sedan 2001 har han arbetat som barnläkare på USÖ. Då kom han från Vasa i Finland, där han först hamnade som flykting 1992 efter att han flytt Irakkriget. Där påbörjade han sin ST-utbildning inom barnmedicin, lärde sig svenska och träffade sin fru, som var finlandssvenska. Men efter åtta år i vårt grannland lockade något annat. Jag blev nyfiken på det svenska språket och kulturen, så vi bestämde oss för att flytta till Sverige och hamnade i Örebro. I dag arbetar han mest med barns hjärtan och med för tidigt födda barn. Valet att specialisera sig på barn var aldrig svårt. Barn är snälla, oskyldiga och lätta att kommunicera med. Nu kan jag inget annat än att jobba med barn, yrket ligger väldigt nära mitt hjärta, säger han. I Örebro tar han hand om de barn som föds för tidigt. Den yngsta bebisen som överlevt föddes i vecka 22. Det är en lång process att få för tidigt födda barn att överleva. Vissa överlever och blir helt friska, men det är under det första året som man vet om barnet är allvarligt skadat eller inte, säger han. Både sorg och glädje Som barnläkare upplever han både mycket sorg och glädje. Man blir såklart ledsen om något går snett och det inte går att rädda livet på ett svårt sjukt barn. Sådant är jobbigt, menar han och fortsätter: Men det är en glädje att få se de mycket för tidigt födda, överlevande barnen växa under månaderna på sjukhuset och att sedan se dem komma tillbaka efter ett, två år och vara fullt friska. Det är det bästa med yrket. Att vara hjärtläkare och neonatolog innebär både rutinmässiga kontroller av barn med hjärtfel och akuta inhopp vid förlossningar. Utmaningen i mitt yrke är de akuta situationerna i samband med förlossningar. Då blir man väldigt samlad och koncentrerad, jag går in i arbetet helt och adrenalinet är i toppen. Jag tänker bara på situationen just då, hur vi ska få barnet att överleva. Trots att små barn inte kan kommunicera med ord tycker Shalan inte att det är svårt att förstå vad de vill. Man lär sig vissa markörer. Små barn har ett eget språk och berättar mycket med sitt ansikte. Man kan se på barn om de har smärta. Även om de verkar friska i övrigt, kan de mentalt må dåligt vilket man kan se genom den sociala blicken. Kriget var vardag I dag trivs han väldigt bra som barnläkare i Örebro. Men för tjugo år var vardagen något helt annat. Jag var läkare under kriget och det var bara akuta omhändertaganden. Då handlade det om sår och infektioner, här är det mer möten människa till människa. Man får en helt annan kontakt och en annan kvalitet. Men det finns ett stort behov av att jobba i Irak, och såklart i andra länder också. Jag skulle vilja jobba med frivilligorganisationer i framtiden, antingen i Asien eller i Irak. Det finns ett stort behov. Shalan Fadl föddes och växte upp i fattigdom. Trots att han bott i Finland och Sverige i sitt halva liv så identifierar han sig fortfarande mycket med sin bakgrund. Att jag fått den här möjligheten är fantastisk och jag är glad för att det svenska folket inte behövt upplevt krig. Men jag lever fortfarande i min bakgrund, jag glömmer aldrig bort kriget. I dag har Shalan kontakt med sin släkt och familj i Irak, men har bara återvänt till landet en gång, ett par veckor 2005. Det var kaotiskt. Jag kan inte påstå att jag direkt längtar tillbaka, men jag vill kämpa för att hjälpa till. Förutom att arbeta som läkare i andra länder, vill Shalan arbeta för kvinnors rättigheter. Min syn har ändrats sedan jag lämnade Irak. Här i Sverige ser jag hur kvinnor har det och jag vill kämpa för kvinnors rättigheter i Irak och muslimvärlden, det är viktigt. Text och foto: gunilla säwenmyr PERSONLIGT: Namn: Shalan Fadl. Ålder: 46 år. Gör: Barnläkare på USÖ. Familj: Fru Helena Fadl, läkare på Kvinnokliniken, samt två söner. Intressen: Friluftsliv, springa och arbeta i trädgården. Drömmer om: Fred i världen, rättvisa, kvinnorättigheter i muslimvärlden.

12 Tebladet 8/12 Synen tillbaka tack vare Varje år genomförs 600 hornhinnetransplantationer i Sverige, vilket gör den till den vanligaste transplantationen. Men det är ständig brist på donatorer och nu vill man få fler att ta ställning i frågan. Den 10-14 oktober uppmärksammas donationsveckan i landstinget. Det som är viktigt är att man tar ställning, att man kryssar för ja eller nej till donation, säger Lisa Dahlström, Regionsamordnare på Hornhinnebanken på USÖ. Hornhinnebanken omhändertar donationer av hornhinnor från det egna sjukhuset men även från sex andra sjukhus. Hornhinnorna kvalitetskontrolleras och förvaras för att sedan skickas till ögonkliniker i landet. Detta är den allra vanligaste transplantationen i Sverige. Hornhinnebanken på USÖ är en av de sex hornhinnebanker som finns i Sverige. Under 2011 förmedlades 155 hornhinnor varav drygt 90 tranplanterades på ögonkliniken på USÖ. Tar bort hela ögat Hornhinnan kan man ta till vara på även efter att kroppens cirkulation har avstannat, till skillnad från organen. För att minska risken för att skada hornhinnan tas hela ögat bort och skickas sedan vidare till oss på Hornhinnebanken. Vi tar sedan hand om ögats yttersta lager, det vill säga hornhinnan, i ett renrum, säger Lisa Dahlström. Ögonen på den avlidna patienten ersätter man sedan med protes för de anhöriga och begravningens skull. Lisa Dahlström framhäver också att åldern inte har något med om man är en lämplig kandidat för hornhinnedonation även äldre personer kan donera. Det handlar om andra saker, som cellförnyelse eller om hornhinnan är frisk eller inte. En hornhinna kan ha väldigt lång livslängd, om en 80-årig person donerar sina hornhinnor kan de fortsätta leva i en annan människa och bli över 100 år gamla. Tre grupper av patienter Hornhinnan är den del av ögat som sitter allra ytterst på ögat och 60 procent av ljuset bryts i hornhinnan. Det finns tre grupper av patienter som kan behöva nya hornhinnor. En tredjedel av våra patienter har en genetisk sjukdom som gör att deras hornhinna får en framåtbuktad topp, som en sockertopp. Får man då inte en jämn yta på ögat blir bilden väldigt konstig. De patienterna är ofta unga och kan vara helt friska i övrigt. Den andra tredjedelen av patienter som får nya hornhinnor är de som har någon form av sjukdom i hornhinnan, ofta är det äldre personer som drabbas. Den tredje patientgruppen är de som råkat ut för skador, som fått glassplitter i ögat eller råkat ut för slagsmål. Många äldre som behöver nya hornhinnor har så svårt att se att de blir sittandes hemma och inte vågar ta sig ut. För dem betyder en ny hornhinna att de får sitt liv tillbaka, säger Lisa Dahlström. I tre, fyra veckor kan en hornhinna förvaras i laboratoriet på Hornhinnebanken. Men ofta stannar den aldrig ens så länge innan det är dags för transplantation. Trots att hornhinnorna i många fall kan bevaras efter en donators bortgång, är det ständigt brist på hornhinnor för transplantation. Det behövs fler och patienterna får vänta länge på en transplantation, ett års väntetid är inte ovanligt. Tanken med Donationsveckan är inte att värva fler donatorer, utan just att få fler att ta ställning. Vi lägger ingen värdering i om man kryssar i ja eller nej, men det underlättar för både personal och anhöriga om man har gjort ett val. Det kan vara väldigt jobbigt för anhöriga att behöva ta det beslutet när en närstående precis har dött. Då är man inne i sorgearbetet och tankar kring begravningen. Det är enklare för alla parter om man tar ställning innan det händer. På donationsradet.se kan du registrera ditt val, eller genom att bära ett donationskort i plånboken. Under donationsveckan kan man få hjälp att göra sitt val i gallerian på USÖ. Många vill inte behöva tänka på sånt här förrän de är gamla, men vi vet aldrig när livet tar slut. Dessutom kan du alltid ändra dig när du vill, säger Lisa Dahlström. Text och foto: gunilla säwenmyr Det är det allra yttersta lagret på ögat, hornhinnan, som man avlägsnar från ögat Peter: Jag Hornhinnan avlägsnas från ögat och undersöks innan den sänks ner i en behållare med vätska. Hornhinnorna förvaras sedan i en kyl i max fyra veckor (se nedan). Peter Berglind drabbades av den genetiska sjukdomen keratoconus och upplevde att hans syn gradvis blev sämre och sämre. Nu ser han bättre än någonsin tack vare två hornhinnetransplantationer. Den känslan, när man insåg att man såg bättre, var enorm, helt fantastisk. Det säger Peter Berglind, som i 18-årsåldern upplevde att hans syn gradvis blev sämre och sämre på höger öga. Keratoconus är en genetisk sjukdom, men eftersom jag är adopterad hade jag ingen i släkten att jämföra med och jag förstod inte varför jag plötsligt såg så mycket sämre. Peter bodde då i Östansjö och höll på att ta körkort, något som självklart problematiserades när han inte kunde se ordentligt.

Tebladet 8/12 13 donatorer och använder i transplantationer. har fått ett bra liv, helt enkelt Synfelet på höger öga kom smygande. Men en dag vid frukostbordet reagerade min pappa på att jag satt och läste tidningen snett, jag lutade huvudet åt vänster och läste med det ögat. Då förstod han att det var dags att göra något åt saken. Peter gick till optikern som snart insåg att hans syn blev dålig alldeles för snabbt för att det bara skulle vara ett vanligt synfel. Efter en läkartid fick han till slut sin diagnos och en tid för operation. Innan jag fick min diagnos var det jobbigt att varje dag märka att synen blev sämre. Mitt mörkerseende försvann och jag hade svårt att urskilja färger. Fick ny hornhinna 2001 opererades så Peters högra öga och han fick en ny hornhinna. Jag såg bättre direkt och den känslan var helt fantastisk. En månad var Peter sjukskriven och den första tiden gjorde ögat självklart ont och var känsligt för starka ljus. Dessutom var stygnen tvungna att sitta kvar i ett år i ögat. Men känslan var ändå övervägande positiv. Det gick att göra något åt det och nu ser jag bättre och bättre för varje år, säger han. Även det vänstra ögat var Peter tvungen att operera några år senare. I dag har han i princip inga bekymmer alls med ögonen och är tacksam för att han kunnat få hjälp. Det är en otrolig förmån att få ta emot hornhinnor som någon donerat. Jag känner en stark ödmjukhet inför att jag blivit så hjälpt. Jag hade inte haft det liv jag haft i dag om jag inte hade fått det här. gunilla säwenmyr Ny utbildning startar för läkarsekreterare Behovet av fler läkarsekreterare är enormt under året väntas 30-40 pensionsavgångar. I höst startade en ny utbildning för blivande läkarsekreterare. Behovet av fler läkarsekreterare är stort och kommer dessutom att öka. I landstinget finns nu 500 personer som arbetar som läkarsekreterare. Under året räknar man med att det kommer att vara 30-40 pensionsavgångar. Så det finns ett enormt behov av nyrekryteringar, säger Anders Bro, utbildningssamordnare på Örebro läns landsting. Blir yrkesutbildning I nära 20 år har programmet Medicinska sekreterarprogrammet funnits vid Örebro universitet. Från och med denna höst ersätts det av yrkesutbildningen Medicinsk vårdadministratör. Kursutbildaren Consensus står bakom kursen, som kommer att bedrivas i nära samarbete med Örebro läns landsting. Skillnaden mellan universitetsutbildningen och en yrkesutbildning är att Yh-utbildningen har en starkare anknytning till arbetslivet. 25 procent av utbildningen är lärande i arbete, praktik som man också kallar det. Det som kännetecknar en Yh-utbildning är att det ska fylla ett behov av yrkeskompetens på arbetsmarknaden, säger Helén Stockhult, kursutbildare på Consensus. Utbildningen är lika lång som den var som universitetsprogram, det vill säga två år. Några kurser är helt nya, som etik, kommunikation och bemötande, förbättringsarbete samt mer IT. Det är väldigt mycket som överensstämmer med universitetsutbildningen, den stora skillnaden är att det är mer praktik, säger Helén Stockhult. Kvinnor dominerar Hur man ansöker och blir antagen skiljer sig också från den tidigare universitetsutbildningen, där man enbart söker på meriter som betyg, högskoleprov och högskolepoäng. Till Medicinsk vårdadministratörs-utbildningen blir man antagen genom personlig intervju. Det har varit ett stort intresse, vi hade ungefär 85 förstahandssökande denna hösttermin, säger Helén Stockhult. I mitten på augusti påbörjade 32 blivande läkarsekreterare utbildningen, som kommer att ges varje höst. Av dessa är bara två män. Vi har försökt att ändra på det, men det är svårt att bryta könsmönster. Det kan bero på lönen eller att vården i sig är kvinnodominerad. Men det är något vi kommer att fortsätta jobba vidare med, säger Helén Stockhult. gunilla säwenmyr Karlskoga klättrar 29 platser i årets AT-ranking USÖ tappar stort i årets AT-ranking, medan Karlskoga lasarett tar ett jättekliv. I årets AT-ranking från SYLF, Sveriges Yngre Läkares förening, tar Karlskoga lasarett ett jättekliv upp på rankingen, från förra årets plats 50 till plats 21. USÖ tappar dock i placering, från förra årets plats nio till årets plats 19. Tidigare år har de kämpat sig från låga placeringar upp till topp tio, en trend som nu brutits. Lindesbergs lasarett lade sig mellan de två, på plats 20. Först på listan hamnade Västerviks sjukhus, en seger de försvarar från förra året. Rankingen baseras på enkätsvar från SYLF-medlemmar som genomför eller nyligen avslutat AT. Undersökningen bygger på AT-läkarnas egna erfarenheter och ger svar på frågor som möjligheter till individuell löneförhandling, tiden mellan läkarexamen och AT samt upplevelsen av ensamjourer. AT-rankingen genomförs i år för trettonde gången och syftar till att vara en informationskälla till blivande AT-läkare samt uppmana arbetsgivarna till att förbättra sin AT-verksamhet. gunilla säwenmyr

14 Tebladet 8/12 KÅSERI Familjerådgivningen Kikki Pålerud Kåsör och undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro. 150 mil i husbil Sista natten före semestern avklarad. Husbilen packad och fulltankad. Kan vi sova en stund? Nej det blir det inte tal om, sa den förvänansfulle maken. Om vi ska hinna med färjan från Ystad så får vi åka nu. Målet för resan var den danska ön Bornholm. Dagen till ära mötte maken och pälsbollen Ludde upp utanför USÖ. Jag uppskattade naturligtvis detta, även om min entusiasm inte var på topp efter några vaknätter. Min trötthet försvann lika snabbt som den kom. Jag stirrade på makens fötter. Ruskade på huvudet och stirrade igen. Det kunde väl inte vara möjligt? Jag måste sett i syne! Han hade mina sandaler på sig. Mina beige sandaler med vristrem och liten klack. Hade karln blivit galen? Till och med Ludde tog avstånd. Drog i bandet och ville bort. Till detta hade maken ett par träningsoverallbyxor från 60-talet i blänkande grönt tyg. Ursnyggt! Som i en dimma såg jag flera av mina dagarbetande arbetskamrater komma gående mot oss. Hjäääälp! Vad skulle de tro? Tänk om de riktade blicken neråt. Jag hälsade och tjoade högt för att förvilla dem, men utan att lyckas särskilt bra. Du har mina skooor, väste jag till maken, som såg oförstående ut. Mina sandaler! Dom är jättesköna, svarade han. Det har väl ingen betydelse? Jag tog fel. Under fyrtiotre års tid hade jag närt en hen vid min barm. Jag kunde för mitt inre höra skratten i dagrummet under fikarasten. Nåväl, efter att maken hade bytt skor startade resan mot Bornholm. Utanför Jönköping var jag på gränsen till medvetslös. Vill bara som hastigast nämna att jag plågades svårt av ischias sedan någon vecka tillbaka. Kan jag lägga mig där bak? Jag orkar inte vara vaken, sa jag. Det är olagligt, tror jag, sa maken. Fäll tillbaka stolen, så blir det nog bättre. Jag hamnade nu med huvudet i golvet och benen på instrumentbrädan. Ischiasnerven skrek högt, men sömnen tog slutligen över. Väl framme i Ystad visade det sig att vi möjligen skulle komma med en tidigare färjeöverfart, som sista bil. Bilen är för lång, skrek gubbarna på bildäcket. Maken blev galen. Jag kastar cyklarna i sjön, om det hänger på dem! Då blir bilen kortare. Skulle min DBS och makens Crescent offras i vattnet. Aldrig! Vi kom med, som sista bil. I stort sett hängande utanför färjan, med cyklarna kvar i sin ställning. Damen får slänga sig ur på en gång, annars blir hon kvar i bilen, sa färjevakten. Nu hängde det på sekunderna att ta sig ur, innan en sällskapsresa i buss från Åmål trängde sig in jämnsides. Är det någon som har kastat sig ur en bil, plågad av ischias? Nej, kunde just tänka mig det. På väg mot trappan lyckades jag att dunka huvudet i en järnstång som var olyckligt placerad bakom bussen. Äkta hälften lyste med sin frånvaro. Den smidige maken satt och väntade i baren, när den förvärkta makan stönande kröp uppför trappan. Var tog du vägen undrar han? Jag log i mjugg, medan mitt inre kokade. Man får ta det lugnt med gubbar i damsandaler. firar 40-årsjubileum I 40 år har landstingets familjerådgivning stöttat länsborna. Problemen som människor har kommit med har sett ganska lika ut, trots att samhället har utvecklats och förändrats. Verksamheten drog igång 1972 under namnet Örebro läns landstings sexual- och familjerådgivningsbyrå. Syftet var att bedriva preventivmedelsrådgivning, men också att ge par vägledning och råd om den sexuella samlevnadens etik. I mars 1975 övertog mödravårdcentralerna preventivmedelsrådgivningen och byrån ändrade namn till Örebro läns landstings familjerådgivning. Familjerådgivningens huvudsakliga uppgift har under alla år varit relationsbehandling med par och familjer. Arbetsformen har varit samtal. Problemen som människor har kommit med har sett ganska lika ut, däremot var det från början mest kvinnor som sökte till familjerådgivningen. I dag är det däremot fifty-fifty, säger familjerådgivare Else-Marie Saker. FAKTA Örebro läns landsting har familjerådgivning i Örebro, Karlskoga, Lindesberg och Hallsberg. Familjerådgivarna är socionomer med psykoterapeutiska vidareutbildningar. Vem som helst kan kontakta familjerådgivningen för rådgivning eller önskan om samtal. Du kan vara anonym. Familjerådgivningen har sträng Samma problematik Småbarnsföräldrar och föräldrar till barn som är på väg att flytta hemifrån är de som oftast vänder sig till familjerådgivningen. Problem som vi kan inte prata med varandra, vi grälar bara och känslorna har tagit slut förekom redan på 70-talet och är vanliga även i dag. Däremot har saker som dominerat tidsandan slagit igenom även här, konstaterar familjerådgivare Mats Rosendal. Kamp för jämlikhet från kvinnornas sida när det gällde arbetsfördelningen i hemmet präglade 1970-talet. Efter att ha varit hemma och tagit hand om barnen på hel- eller deltid började kvinnorna utbilda sig och komma ut på arbetsmarknaden på ett annat sätt än tidigare. Skilsmässorna ökade markant. Mina och dina barn På 1980-talet kunde man se konsekvenserna av 1970-talets förändringar. När skilsmässobarnen från 1980-talet började bilda egna familjer föresatte de sig att deras barn inte skulle behöva uppleva skilsmässa. Man började förstå att styvfamiljssituationen med mina och dina barn ibland kan vara problematisk. 1990-talet präglades av konjunkturnedgången i samhället. Arbetslösheten blev ett bekymmer för många, vilket i sin tur kunde påverka parrelationen negativt. Under 90-talet blev papporna också allt mer delaktiga i barnen redan från födseln. Männen började ta för sig och kvinnorna började släppa över mer av föräldraansvaret på mannen. Den här utvecklingen fortsätter även in på 2000-talet, berättar Mats Rosendal. I dag tycker han och hans kollegor på familjerådgivningen att det är logistikproblemen som dominerar. Folk har en agenda som är helt otrolig. Speciellt småbarns- I år firar landstingets familjerådgivning 40 år. På bilden familjerådgivarna Mats Rosendal, Dan Erlandsson, Barbro Åbyhammar, Christina Flodin och Else-Marie Saker. sekretess och för inga journaler. Familjerådgivningen kan man kontakta när man vill ändra på sitt förhållande, när man har svårt att prata med varandra som par eller som familj, när man har svårt att hålla lusten levande för varandra, när relationen som par eller familj påverkas av destruktivitet, missbruk eller föräldrar lägger ribban högt. Inte nog med att de ska ta hand om sina barn. De ska göra karriär, ha perfekt stylade hem, hinna träna, umgås med kompisar och så vidare. Tiden räcker inte till och det man väljer bort är tiden tillsammans med sin partner, säger familjerådgivare Barbro Åbyhammar. Vi ser mer och mer barnvagnar här. Medelåldern bland dem som söker sig hit har sjunkit de senaste åren, konstaterar Mats Rosendal. Något som också har ändrats är attityden till familjerådgivning. Förr var det mer ett smygande med att man gick hit. I dag kommer folk hit och säger: Våra vänner var här och de fick så bra hjälp, berättar Else-Marie Saker. Förut var det skamligt att ha problem i äktenskapet. I dag är folk mycket mer öppna med sina problem, fortsätter Mats Rosendal. Andra förändringar de senaste åren är att det har blivit vanligare att människor från andra kulturer söker sig till familjerådgivningen och att det även börjat komma homosexuella par som behöver hjälp. Firar med föreläsning Örebro läns landsting är det enda landstinget i Sverige som driver familjerådgivning och att man dessutom har gjort det i 40 år gör det inte mindre unikt. Vi vill ge något tillbaka till länsborna och därför tänker vi ge dem en födelsedagspresent i form av en föreläsning. Den 22 oktober klockan 18.30 ordnar vi en kostnadsfri föreläsning med litteraturvetaren, krönikören och författaren Merete Mazzarella i Wilandersalen på USÖ. Föreläsningen kommer att handla om livet och Merete Mazzarella har nog en hel del att bidra med. Hon har skrivit böcker om ämnen som otrohet, separationer, svärdöttrar och att bli pensionär. Vi hoppas att det blir en rolig och trevlig föreläsning och att så många som möjligt kommer, avslutar Barbro Åbyhammar. victoria rydergård familjevåld, när du eller din partner vill separera, när ni som separerade föräldrar har svårt att samarbeta kring barnen eller när ni har svårt att få ihop nya familjebildningar. Att besöka familjerådgivningen kostar 150 kronor per besök. På www.orebroll.se/familjeradgivningen kan du läsa mer.

Tebladet 8/12 15 När lilla Tilla gjorde entré gick det så snabbt att hennes föräldrar, Hannah och Carl Floodeen, inte hann in till förlossningen. Istället fick Tilla födas hemma. Nu vill Hannah och Carl Floodeen tacka ambulanspersonalen Bengt Westin och Andreas Janegren för deras hjälp vid förlossningen med en Tebladstårta. foto: gunilla säwenmyr Tilla hade bråttom ut - föddes hemma på golvet Lilla Tilla hade bråttom till världen - så bråttom att hon föddes hemma på golvet. Nu vill hennes föräldrar tacka ambulanspersonalen som hjälpte till vid förlossningen med en Tebladstårta. Jag vet inte hur det hade gått utan er, säger Tillas mamma Hannah Floodeen till Bengt Westin och Andreas Janegren, som hjälpte henne vid förlossningen. När Hanna Floodeen vaknade den 22 mars i år hade hon inte en aning om att hon bara några timmar senare skulle bli mamma. Jag var ensam hemma när vattnet gick utan att jag hade några ordentliga värkar, och eftersom jag var förstföderska och det var en vecka kvar till beräknat De blev också nominerade till Tebladstårtan Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: Doktor Bertil Uggla med personal, medicinmottagning 2, USÖ, av Ragnhild Eriksson. Doktor Göran Wallin med personal, kirurgiska mottagningen, USÖ, av Carina Johanzon. Handkirurg Kurt Pettersson med personal, handkirurgiska kliniken, av Gunvor Tisell. Doktor Marko Besir med personal, avdelning 63, kardiologen, USÖ, av Margareta Karlsson. Överläkare Lennart Nilholm, lungkliniken, USÖ, av Per-Åke Molitor. Distrikssköterska Eva Löfgren, Varberga vårdcentral, av Nisse Ohlén. förlossningsdatum, så utgick jag från att det skulle ta ganska lång tid innan det var dags för förlossning, berättar hon. Hennes man Carl befann sig i Uppsala och kastade sig på tåget för att ta sig hem till Örebro. När han kom hem hade jag fått korta, oregelbundna värkar, men bara efter en timme kände jag att barnet var på väg ut, säger Hannah Floodeen. Ringde efter ambulans Carl ringde till förlossningen och fick rådet att omgående ringa efter en ambulans. Andreas Janegren och Bengt Westin anlände snabbt till paret Floodeens hem, men när de kom dit kunde man redan se barnets huvud under värkarbetet. Jag är läkare och bestämde själv att det inte fanns tid att åka in till sjukhuset, så Andreas och Katharina Åkerstedt med personal på OBS-enheten, USÖ, av Birgitta Bergkvist. Johanna Kung, ST-läkare på kirurgen, USÖ, av Carina Iversen. P.K-mottagningen på USÖ, av Hans- Gustav Berglund. Skebäcks vårdcentral, all personal, av Margit Geisler. All personal på avdelning 85, USÖ, av Gun Nilsson. Doktor Erland Tivell, Laxå vårdcentral, av Eva Takman. Distriktssköterska Yvonne Rasberg, Mikaeli vårdcentral, av Anders Jonsson. Doktor Susanne Falk på Karla vårdcentral, av Anna-Britta Söderbäck. Bengt fick ställa om till plan B. De tog fram förlossningskittet och förberedde för hemförlossning, berättar Hannah Floodeen. 15 minuter senare var dottern Tilla född. Min man fungerade som förlossningsstol medan Andreas coachade mig genom förlossningen så som jag föreställer mig att en riktig barnmorska skulle ha gjort. Han och Bengt var mycket lugna och proffsiga och jag känner en så otrolig lättnad att allt gick så bra med deras hjälp. Jag hann inte bli rädd, utan det var bara att köra på, och plötsligt låg man bara i en ambulans med ett barn på magen, konstaterar Hannah Floodeen. Hon och Carl känner en enorm tacksamhet över att Andreas Janegren och Bengt Westin hjälpte deras dotter till världen på ett Doktor Dag Sandblom, urologiska kliniken, USÖ, av Lars-Göran Eriksson. Audionom Åsa Widegren, audiologiska kliniken, USÖ, av Karin Persson. Kurator Ann-Britt Fahlin, medicinavdelning 83, hematologi, USÖ, av Jenny Ellervik. Undersköterska Inger Berggren, Hallsbergs vårdcentral, av Ann-Marie Rosén. Distriktssköterska Ann-Britt Zakrisson på Laxå vårdcentral, av Kerstin Öyan. Distriktssköterska Karin Andersson, Baggängens vårdcentral, av Sara Breij. Doktor Christer Lundgren, ortopedkirurgiska kliniken, Lindesberg, av Marija Lena Lindgren och Laila Nilsson. Distriktsläkare Madelene Andersson, så bra sätt. De om några är verkligen värda en Tebladstårta, säger Carl Floodeen. Första gången Bengt Westin, som jobbat på ambulansen sedan 70-talet, har varit med om några förlossningar under åren, men för Andreas Janegren var det första gången han fick vara med om en hemförlossning. Under min specialisering gjorde jag praktik på förlossningen, men då föddes ju barnen under ordnade former. Här var det bara Bengt och jag. Jag har jobbat på ambulansen sedan 2007 och har aldrig varit med om den här typen av förlossning tidigare, säger han. Andreas Janegren och Bengt Westin känner sig stolta över att Lekebergs vårdcentral, av Andreas Fritz. Jonas och Lars-Göran, patologen, av Marie Karlsson, Fonus Hallsberg. Doktor Dhiaa Saleh med personal, dialysavdelningen på Karlskoga lasarett, av Gunnar Olofsson. Specialistläkare Clelia Flodström med personal, Kvinnokliniken, avdelning 23, USÖ, av Christina Cedergren. Personalen på öron-, näsa-, halskliniken på USÖ, av Kent Fridh. Överläkare Patrick Lassarén med personal, av Bosse Karlsson. Personalen på Kvinnokliniken, avdelning 23, USÖ, av Ulla Sjöquist. Personalen på käkkirurgen, USÖ, av Minna Johansson. få månadens Tebladstårta. Det är jätteroligt att få uppskattning och när man blir uppvaktad så här blir det så konkret, säger Bengt Westin. victoria rydergård TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet. Ta chansen och föreslå någon av landstingets medarbetare som du tycker har gjort något bra det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Vinnaren presenteras i nästa Länstidningen Tebladet som kommer i brevlådorna i november. Förutom den goda tårtan får vinnaren ett diplom som minne. Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas. Förslag skickas senast den 11 oktober till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@ orebroll.se eller faxa till 019-10 79 35. Märk brevet, mejlet eller faxet med Tebladstårtan.

16 Tebladet 8/12 Tävla i landstingskunskap Vinn lyxiga priser för kropp och själ Andrapris: Ett dagspa-paket på Lokabrunn för två personer. Var med i Tebladets tipstävling! Första pris är en lyxig hotellövernattning för två på Clarion Hotel Örebro med spabehandling på Badrummet spa och teaterbiljetter från Länsteatern. Förstapris: Hotellövernattning på Clarion Hotel i Örebro med trerättersmiddag, frukostbuffé samt behandling på Badrummet spa och biljetter till Länsteatern. Allt för två personer. 1. Hur många gånger om dagen måste man äta efter en fetmaoperation? 1) En gång X) Tre gånger 2) Sex gånger 2. Örebro läns landsting har infört något som kallas för Egen vårdbegäran. Var används tjänsten? 1) På länets tre kvinnokliniker X) På länets vårdcentraler 2) Inom Folktandvården Tredjepris: Presentkort på Gustavsviksbadet i Örebro. 1 X 2 Förstapriset gäller för två personer och består av en övernattning i dubbelrum på Clarion Hotel i Örebro. I priset ingår en trerättersmiddag och frukostbuffé i hotellets restaurang. Njut av hotellets relaxavdelning med avslappningspool, bastu och träningsrum och få en spabehandling bestående av lerinpackning med ansiktsvård på Badrummet spa. Ni får dessutom två biljetter till valfri teaterföreställning på Länsteatern. Andrapriset är ett dagspa-paket på Loka Brunn för två personer en vardag. I priset ingår entré till vattensalongen med unika bad- och spaupplevelser, entré till det nya gymmet, instruktörsledda aktivitetspass (endast torsdag-fredag), lunchbuffé, lokatofflor att ta med hem samt frukt och vattenbuffé. Tredjepriset är ett presentkort på 500 kronor på Gustavsviksbadet i Örebro som bland annat har upplevelsebad och relaxavdelning. Bland de rätta svaren lottar vi dessutom ut 50 fina extrapriser. För att tävla måste du svara rätt på de tio tipsfrågorna alla svaren finns i tidningen. 3. Örebro läns landstings familjerådgivning firar i år ett jubileum. Vilket år drog verksamheten igång? 1) 1972 X) 1982 2) 2002 4. När har Mina vårdkontakter öppet? 1) Arbetstid mellan 8-17 X) Måndag till fredag 06-22 2) Alla dagar, dygnet runt 5. Vilken patientgrupp är vanligast i de multimodala rehabiliteringsgrupperna? 1) Medelålders kvinnor X) Medelålders män 2) Unga vuxna 6. Vilken är den vanligaste sortens transplantation i Sverige? 1) Hudtransplantation X) Hornhinnetransplantation 2) Hårtransplantation 7. Det har startat en ny läkarsekreterarutbildning i höst. Vem håller i den? 1) Örebro universitet X) Kursutbildaren Consensus 2) Kävesta folkhögskola 8. Hur lång tid får man i snitt vänta på ambulans om man bor i Karlskoga? 1) 8,1 minuter X) 9,6 minuter 2) 22,4 minuter 9. I höst kommer de tre sjukhusen ha Öppet hus. Vad ska det handla om? 1) Sjukskrivningar X) Könssjukdomar 2) Patientsäkerhet 10. Hur många hornhinnebanker finns det i Sverige? 1) 2 X) 10 2) 6 Skicka tävlingskupongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Märk kuvertet med Tebladstävling. Tävlingskupongen ska ha inkommit till landstinget senast den 8 november 2012. Det finns också möjlighet att delta i tävlingen via Internet. Gå in på www.orebroll.se/ tebladet. Du kan också faxa kupongen till nummer 019 10 79 35. Rätt svar och vinnare annonseras i Nerikes Allehanda, Karlskoga Kuriren/ Karlskoga Tidning och på landstingets webbplats på Internet, www.orebroll.se den 15 november 2012. Namn:... Telefon dagtid:... Gatuadress:... Postnummer och ort:...