26 års säljakt Undersökningar av insamlat material Enheten för Miljögiftsforskning 14 5 Stockholm Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Eva Eklöf, Ylva Lind Foto Anna Roos 28-3-1
Undersökning av insamlat material från avlysningsjakt på gråsäl (Halichoerus grypus) år 26 Inledning Naturvårdsverket beslutade 26-4-3 (Dnr 412-162-6 Nf) att avlysningsjakt efter gråsäl skulle bedrivas för sjätte året i följd under perioden 16 april 31 december 26. År 26 års jakt inkluderade åtta län (se Tabell 1) utmed Östersjö-, Bottenhavsoch Bottenvikskusten. Under perioden 16/4-31/5 fick högst hälften av respektive läns kvot av sälar fällas. Enligt beslutet fördelades tillstånd för jakt på totalt 17 sälar. Kvoterna fördelades per län enligt en av länsstyrelserna utarbetad modell, som bl.a. bygger på förekomst av gråsäl och faktorer som antal fiskare, fiskets inriktning, fångstvärde, sälskadornas värde samt sälskadornas varaktighet. Utöver nämnda 17 gråsälar har särskilda tillstånd beviljats att fälla ytterligare 1 gråsälar i Kalmar län. Naturvårdsverket beslutade även, liksom tidigare år, att fällda sälar skulle få behållas på villkor att prover och ifyllda uppgifter om de fällda sälarna i en s.k. jaktrapport skickades till Naturhistoriska riksmuseet (NRM), Enheten för Miljögiftsforskning. Nedan redovisas resultat från sammanställningar baserade på patologiska undersökningar, åldersbestämning och uppgifter från jägare samt kustbevakningen. Vissa jämförelser görs även med inskickat material från gråsälsjakten åren 22-25 samt med undersökta drunknade/funna döda gråsälar. Undersökningarna har finansierats av Naturvårdsverkets enheter för Viltförvaltning respektive Miljöövervakning. Material och metoder I samband med jakten paketerar jägaren inre organ, underkäke, en framlabb, en bit späck med hud samt i förekommande fall penisben i plastpåsar tillsammans med jaktrapporten. Påsen fryses och skickas till utsett uppsamlingsställe eller direkt till NRM. På NRM har påsarna tinats och innehållet undersökts makroskopiskt. Vikt har bestämts på hjärta, lever, binjurar och gonader. Provtagning för bakteriologisk eller parasitologisk undersökning har utförts vid misstanke om infektion. Dessa undersökningar utförs i förekommande fall av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala. Underkäkar har kokats och tänder tagits ut för snittning och åldersbestämning. För kvalitetssäkrad åldersbestämning har en oberoende avläsning gjorts vid minst två tillfällen per säl. För framtida analyser har vävnadsprover och ben tagits till miljöprovbanken. Mikroskopisk undersökning av vävnader har ej utförts eftersom materialet ofta varit kadaveröst förändrat samt fryst. Frysning av vävnaden medför vissa skador på cellnivå. I redovisningarna varierar antal undersökta sälar, beroende på att organ saknats i vissa påsar och/eller att jaktrapporter varit ofullständigt ifyllda. Graden av sjukliga förändringar i organen har bedömts i fyra steg från - utan synlig sjuklig förändring, lindrig, måttlig, till - kraftig förändring. För bedömning av förekomst och allvarlighetsgrad av tarmsår har bakre delen av ileum samt caecum och colon (tunntarmen nära blindtarmen, blindtarmen och grovtarmen) från varje säl samlats för jämförande bedömning vid ett tillfälle. För en 2
kvalitetssäkrad bedömning vid detta tillfälle har tarmarna undersökts av två personer, nuvarande och förutvarande sälpatolog. Allvarlighetsgraden för tarmsår bedömdes enligt följande; då inga sår, eller då endast små erosioner understigande 3 mm i diameter kunde påvisas i tarmslemhinnan, har grad satts. Lindrig grad (1) innebär ytliga sår med en maximal diameter av 1 mm. Fr.o.m. måttlig grad (2) överstiger såren 1 mm i diameter och fr.o.m. kraftig grad (3) överstiger såren 1 mm i diameter och vävnaden under själva tarmslemhinnan är även påverkad (Bergman, 1999). Då hakmask, Corynosoma sp. normalt är förekommande i den undersökta tarmregionen och då dessa parasiter ofta orsakar mindre erosioner i tarmslemhinnan har endast tarmsår av grad 2 och 3 räknats som avvikelser. Späcktjockleken (hullet) baseras på av jägaren ifylld uppgift i jaktrapporten. Som mycket gott hull räknades en späcktjocklek överstigande 35 mm, gott hull 26-35 mm och mindre gott hull understigande 26 mm. Resultat Enligt uppgift från kustbevakningen fälldes 14 gråsälar under avlysningsjakten år 26, varav 9 st rapporterades ej bärgade. Av de bärgade sälarna har 88 st skickats till NRM och undersökts. Dessutom har 4 gråsälar från Kalmar län, fällda på särskilt tillstånd, undersökts. Antal inskickade gråsälshonor var 44 st och antal hanar var 44 st (Tabell 1). Tabell 1. Antal inskickade sälhonor/hanar samt antal bärgade, fällda och tilldelad jaktkvot per län. Län Antal inskickade Honor Hanar Antal bärgade Antal fällda 1) Tilldelad kvot sälar 1) Norrbotten (BD) 24 17 7 24 26 36 Västerbotten (AC) 11 8 3 12 12 18 Västernorrland (Y) 1 1 2 3 14 Gävleborg (X) 26 9 17 3 32 34 Uppsala C 4 1 3 4 5 2 Stockholm (AB) 2 7 13 2 23 23 Södermanland (D) 1 Östergötland (E) 2 2 3 3 15 Summa 88 44 44 95 14 17 Kalmar (H) 4 4 1) uppgift från Kustbevakningen En sammanslagning av 5 års jakt (22-26) visar att endast Norrbottens och Gävleborgs län har skjutit mer än 5% av sammanlagd tilldelad kvot (Figur 1). 3
Jakt 22-26 2 18 16 Antal gråsälar 14 12 1 8 6 ej skjutna av kvot ej bärgade skjutna hanar skjutna honor 4 2 Norrbotten Västerbotten Västernorrland Gävleborg Uppsala Stockholm Södermanland Östergötland Kalmar Län Figur 1. Antal fällda gråsälar (hanar, honor och ej bärgade) av sammanlagd tilldelad kvot under 5 år. (N= antal inskickade och undersökta gråsälar). Antal ej bärgade har exkluderats från Södermanland och Östergötlands län då dessa ej ingick i kustbevakningens rapporteringssystem år 22 samt Kalmar län som ej ingår. Flest gråsälar fälldes år 26 i Norrbotten, Gävleborg och Stockholms län. Liksom tidigare år fälldes de flesta i maj (Norrbotten & Västerbotten) medan det år 26 var ytterligare en topp i oktober (Gävleborg och Stockholm) (Figur 2). Antal fällda gråsälar per månad A n tal g råsälar 4 35 3 25 2 15 1 5 april maj juni ju li augusti Månad september oktober november december 22-25 medel 26 Figur 2. Jämförelse mellan antal fällda gråsälar per månad 26 och ett medelvärde per månad från 22-25. Ej bärgade gråsälar är exkluderade. 4
Kön- och åldersfördelning I Norrbottens län fälls få hanar i förhållande till antal honor. Från 22 till 25 har andelen honor varit 83%, 94%, 65%, 89% och 26 var den 71%. I Gävleborgs och Stockholms län fälldes år 26 förhållandevis fler hanar, 65% för respektive län (Fig. 3). Mellan 22 och 25 fälldes störst antal gråsälar i åldersgruppen 4-1 år. År 26 fälldes flest sälar i åldersgruppen -3 år (Fig. 4 och 5). Gråsälsjakt 26, antal honor och hanar per län Antal fällda gråsälar 18 16 14 12 1 8 6 4 2 BD Y AC X C AB D E H Län Honor Hanar Figur 3. Antal fällda gråsälar 22-26 per åldersgrupp Antal gråsälar 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 22 23 24 25 26 År -3 år 4-1 år 11-15 år 16-2 år >2 år Figur 4. 5
Könsfördelning i åldersgrupper 26 Antal gråsälar 3 25 2 15 1 5 Honor Hanar -3 år 4-1 år 11-15 år 16-2 år >2 år Åldersgrupp Figur 5. Antal fällda gråsälshonor och -hanar 26 fördelade på åldersgrupper. Patologiska förändringar De sjukliga förändringar som noterades var; tarmsår, binjurebarkshyperplasi, och leverförändringar. Tarmar från 91 sälar undersöktes och tarmsår av måttlig till kraftig grad observerades i 45 (49 %) av dessa gråsälar. Andelen gråsälar med tarmsår är därmed fortsatt hög (Fig.6). Förekomsten av tarmsår var högst (61%) i gråsälar fällda i Gävleborgs län följt av länen norrut (51%). I länen söder om Gävleborg var frekvensen av tarmsår 37% (Fig.7). Från 82 gråsälar var en eller båda binjurarna medskickade och 14 fall visade måttlig till kraftig grad av binjurebarkshyperplasi, samtliga av dessa sälar var äldre än 1 år. Leverförändringar påträffades i 9 fall i form av abscesser (bölder) i gallgångarna. Iakttagna leverskador misstänks ha samband med en parasitär infektion, troligen leverflundra. Andel gråsälar, längs Sveriges östra kust, med tarmsår av måttlig till kraftig grad 6 5 % gråsäl med tarmsår 4 3 2 1 22 23 24 25 26 År Figur 6. Andel gråsälar från jakt med tarmsår grad 2 & 3 längs hela Sveriges östra kust år 22-26. 6
Andel gråsälar med tarmsår från tre regioner längs östersjökusten % gråsälar med tarmsår 8 7 6 5 4 3 2 1 Norrbotten Gävleborg Uppsala och söderut 22 23 24 25 26 Jakt år Figur 7. Staplarna visar andel (%) fällda gråsälar med måttlig och kraftig grad av tarmsår år 22-26. Norrbotten består av länen AC, BD och Y, Gävleborg av X län, Uppsala och söderut består av Uppsala, Stockholm, Södermanland, Östergötland & Kalmar län (C, AB, D, E & H). Fyra av fem könsmogna honor som fälldes efter implantationsperiodens slut (fr.o.m augusti) var dräktiga. Inga patologiska förändringar noterades i könsorganen. Uppgift om späcktjocklek fanns för 91 gråsälar och näringstillståndet bedömdes utifrån denna uppgift som i huvudsak gott eller mycket gott (Fig. 8). Den magraste gråsälen hade en späcktjocklek av 1 mm och den fetaste 7 mm. Späcktjocklek 22-26 8 7 6 Andel % 5 4 3 2 1 <26 mm 26-35 mm >35 mm Jakt 22 (N=58) Jakt 23 (N=63) Jakt 24 (N=72) Jakt 25 (N=75) Jakt 26 (N=91) År Figur 8. Andel gråsälar med mindre gott hull (<26 mm), medelgott hull (26-35 mm) och mycket gott hull (> 35 mm) 22-26. (N) antal gråsälar. 7
Sammanfattning Antal fällda gråsälar under avlysningsjakten år 26 var 14 st, varav 95 rapporterades bärgade och 88 skickades till NRM. Dessutom har 4 gråsälar från Kalmar län, fällda med särskilt tillstånd, skickats in. Sammanlagt har därmed 92 gråsälar undersökts. De flesta sälar fälldes, liksom under tidigare år, i maj månad. Det fälldes lika många honor som hanar totalt. Däremot var könsfördelningen ojämn inom vissa län med 71 % honor från Norrbottens län och 65 % hanar från Gävleborgs och Stockholms län respektive. De flesta fällda sälar var mellan och 3 år gamla, dvs ej könsmogna unga djur. Baserat på späcktjockleken bedömdes näringstillståndet, som i huvudsak gott eller mycket gott. För honornas reproduktionsorgan observerades inga patologiska förändringar. Noterade patologiska förändringar i övriga organ är fynd som även observerats hos inskickade gråsälar som drunknat i fiskeredskap. Den förhöjda förekomsten av tarmsår som observerats sedan mitten av 198-talet består (Bergman 1999). Några trendbrott mot tidigare års gråsälsjakter är att Norrbottens län, från att ha skjutit full eller nära full kvot år 23-25, detta år skjutit 72 % av sin kvot. Stockholms län har 26 skjutit full kvot från att tidigare ha skjutit mellan och 4 % av sin kvot. Vidare har åldersgruppen -3 år för första gången varit störst. Tidigare år har flest sälar i åldersgruppen 4-1 år fällts. Ett särskilt tack riktas till veterinär Anders Bergman för medverkan vid bedömning av tarmsår. Undersökning av insamlat material från licensjakt på knubbsäl (Phoca vitulina) år 26 Särskilda tillstånd har av Naturvårdsverket beviljats år 26 för att skjuta 16 knubbsälar i Halland och Västra Götalands län. Två sälar från Hallands län har skickats in till NRM för undersökning. En hane, 18 cm lång, skjuten den 17/11 och en hona, 14 cm lång, skjuten den 2/1. Honan var dräktig med ett 78 mm långt foster. Späcktjocklek fanns endast angivet för honan vilken var 55 mm. Inga patologiska förändringar observerades i inskickat material. Referenser Bergman (1999). Health condition of the Baltic grey seal (Halichoerus grypus) during two decades. APMIS 17:27-82. Tidigare rapporter Bäcklin (23). Gråsälens Hälsotillstånd, undersökningar av insamlat material från 22 års avlysningsjakt. Rapport till NV. Bäcklin, Roos & Lind (24). 23 års avlysningsjakt på gråsäl, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. Bäcklin, di Gleria, Roos & Lind (26). 24 års avlysningsjakt på gråsäl, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. Bäcklin, di Gleria, Lind (27), 25 års säljakt, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. 8