Svar Direkt 2010:02 Studentrekrytering i Indien Hur rekryterar Nederländerna och Kanada studenter? Tillväxtanalys har fått i uppdrag av Utbildningsdepartementet att studera hur Sverige kan arbeta med att främja internationaliseringen av högre utbildning och rekrytera studenter till Sverige. Uppdraget har varit att utreda hur Nederländerna och Kanada verkar i Indien för att rekrytera indiska studenter till respektive land.
Dnr. 2010/291 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 010 447 44 00 Telefax 010 447 44 01 E-post info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se För ytterligare information kontakta Andreas Larsson, Tillväxtanalys Stockholm eller Andreas Muranyi, Tillväxtanalys, New Delhi E-post Andreas Larsson, andreas.larsson@tillvaxtanalys.se, Andreas Muranyi, andreas.muranyi@tillvaxtanalys.se
Förord Avdelningen för Innovation och globala mötesplatser vid Tillväxtanalys har fått i uppdrag av Utbildningsdepartementet att studera hur Sverige kan arbeta med att främja internationaliseringen av högre utbildning och att rekrytera studenter till Sverige. Syftet med uppdraget är att närmare studera hur Nederländerna och Kanada arbetar på plats i Indien med sina rekryteringsstrategier. Uppdraget angränsar till en tidigare studie som genomfördes hösten 2010 med titeln Studentmobilitet: hur Storbritannien och Nederländerna jobbar på fältet i Sydkorea. Dessutom kommer ytterligare en studie med fokus på rekrytering av studenter i Kina att publiceras inom kort. Formatet Svar direkt är ett rapportformat från Tillväxtanalys med syfte att snabbt möta behov av rapportering i aktuella forsknings- och innovationspolitiska frågor med kort framförhållning. Projektledare vid Stockholmskontoret har varit Andreas Larsson, studien är utförd av Stefan Jonsson vid Tillväxtanalys New Delhikontor. Stefan Jonsson går nu vidare mot nya utmaningar samtidigt som Andreas Muranyi tar över vid Tillväxtanalys Indienkontor. Sverige: Indien: Andreas Larsson, andreas.larsson@tillvaxtanalys.se Stefan Jonsson, stefan.jonsson@tillvaxtanalys.se Andreas Muranyi, andreas.muranyi@tillvaxtanalys.se Stockholm, 2010-11-15 Enrico Deiaco Avdelningschef, Innovation och globala mötesplatser 3
Innehåll Sammanfattning... 7 1 Val av länder att studera... 8 2 Indien: en studentmarknad i tillväxt och förändring... 9 2.1 Tappar USA sin stjärnglans?... 9 3 Erfarenheter från studentrekrytering: Nederländerna och Kanada... 12 3.1 Organisering av rekrytering... 12 3.1.1 Kanada...12 3.1.2 Nederländerna...13 3.2 Aktiviteter... 13 3.2.1 Kanada...13 3.2.2 Nederländerna...14 3.3 Direkta universitetsinitiativ... 14 3.3.1 Kanada...14 3.3.2 Nederländerna...15 4 En delstat full av barnskötare: visumfrågan och studenter... 16 5 Sammanfattande kommentarer om rekrytering och poänger för svenskt vidkommande... 17 5
Sammanfattning Indien är en av världens största marknader för studentrekrytering. Det finns ett stort underskott på utbildningsplatser i landet och framöver väntas detta underskott att öka. Konkurrensen om indiska studenter är dock hård. Framförallt USA, Australien och Storbritannien har länge rekryterat ett stort antal indiska studenter till universitet och högskolor. Både den Nederländska och kanadensiska ambassaden är aktivt involverade i studentrekrytering i Indien, om än inte i lika hög utsträckning som i Sydkorea. Framförallt arbetar man med att öka medvetenheten om Nederländerna och Kanada som studiedestinationer bland utvalda indiska lärosäten, en kontinuerlig informationsservice för potentiella studenter samt att hjälpa tillresta universitet att träffa rätt motparter. Kanada har en mer ambitiös organisation, med flertalet ambassadanställda som arbetar deltid med outreach aktiviteter. Båda länderna ser Indien som en priskänslig studentmarknad, och framhåller vikten av att kunna erbjuda stipendier. Dessutom är viseringssituationen viktig att lösa. På grund av ett stort viseringstryck har man arbetat med att utveckla processer för att motverka oseriösa ansökningar samtidigt med att ta hand om de seriösa ansökningarna på ett korrekt och effektivt sätt. Några korta observationer från rapporten: varken Kanada eller Nederländerna har någon välutbyggd rekryteringsorganisation eller strategi i Indien (dedicerade heltidspersoner saknas) De större rekryteringsmässorna tappar i betydelse och fokuserade möten (uppsökning och matchning) med ett fåtal intressanta motparter prioriteras Ambassaderna hjälper främst resurssvagare aktörer från hemlandet, etablerade och de ledande universiteten ordnar med egna fokuserade möten Kanadensiska ambassaden anordnar årligen två större gruppresor till Indien (resa 1: 16 universitet, sju städer, resa 2: fem universitet, uppbackad av en privat organisation med flera kontor i Indien) Kanada finansierade tidigare Canada Education Center som numera är en privatfinansierad organisation fortfarande verksam i Indien 40 % (200 av 500) indiska studenter som studerar i Nederländerna erhåller någon form av stipendium Kanadensiska Global Links, är ett besöksprogram för forskare och mastersstudenter (totalt 250 personer). Ett annat initiativ är Familiarization tours till Kanada för representanter och studenter Nederländerna välkomnar en gemensam kvalitetssäkring av utbildningsagenter (generellt låg kvalitet och hög risk) med Sverige 7
1 Val av länder att studera Indien är en av världens största exportörer av studenter. Enligt beräkningar investerar indiska studenter nära 30 miljarder USD per år i högre utbildning i andra länder. De länder som mottar ojämförligt flest indiska studenter är USA, Storbritannien och Australien. Varför väljer vi då att studera hur Nederländerna och Kanada rekryterar studenter? Skälet är jämförbarhet. Sverige kommer inte att kunna investera jämförbara resurser i studentrekrytering som någon av de riktigt stora studiedestinationsländerna. De har en väldigt lång historia av studentutbyte, väl etablerade varumärken, stora studentströmmar och ett fungerande system för marknadsföring i Indien. De brottas därför med andra frågor än de som är av största relevans för Sverige, som idag har ett förhållandevis anonymt varumärke som studiedestination och en obefintlig marknadsföringsorganisation. Kanada och Nederländerna, å andra sidan, står idag inför liknande utmaningar som Sverige när det gäller studentrekrytering i Indien. 8
2 Indien: en studentmarknad i tillväxt och förändring Varje år köper mellan 300 000 och 450 000 indiska studenter högre utbildning utomlands vilket gör Indien till en av de största marknaderna för internationella studenter. En anledning till detta är bristen på högre utbildning i Indien. I en färsk rapport från ASSOCHAM (en sammanslutning av indiska handelskamrar) uppskattas att regeringen planerar att investera närmare 5 % av BNP på utbildning under den närmaste fem åren (jämfört med dagens 2.8 %) 1. Även om det är stora siffror, räcker det inte på långa vägar för de ambitioner man har. Indien har en Gross Enrolment Rate (procent som går vidare till högre utbildning) på 7 %. Om man ska lyckas med att få upp GER till 15%, vilket är regeringens mål, och med tanke på befolkningstillväxten behöver man ytterligare 40 miljoner studieplatser fram till 2022. Redan idag släpar tillhandahållandet av offentligt finansierad högre utbildning efter med en långt större efterfrågan än utbud. Sverige har haft en liten del av studentströmmen - ungefär 1500 till 1600 viseringar per år. Sedan 2008 har dock antalet ökat till dagens nästan 5000 viseringar. Enligt viseringsavdelningen vid ambassaden i Delhi är det i stort sett endast studenter på mastersnivå som söker visering, emedan ett fåtal söker visering för en hel universitetsutbildning i Sverige. Orsakerna för ökningen är inte klargjorda, men en tänkbar anledning är förändringen i svensk migrationslagstiftning som ökade möjligheterna till arbetstillstånd i Sverige. Andra tänkbara orsaker är vetskapen om att Sverige står inför att avgiftsbelägga högre utbildning samt att många andra länder infört studieavgifter de senaste åren. Framtida studentrekrytering till Sverige sker i konkurrens med andra länder, vilket innebär att det är av intresse att veta hur deras attraktivitet utvecklas. Fram till 2008 var USA den mest populära destinationen, men den senaste statistiken visar att Storbritannien under 2009 och 2010 med råge har passerat USA i termer av studentvisum. Storbritannien utfärdade 2010 nästan 58 000 studentvisum, jämfört med USAs 32 000; under 2009 var motsvarande siffror 34 000 respektive 27 000. Ser man till antalet studenter i landet är USA fortfarande störst, med över 100 000 indiska studenter aktiva på amerikanska universitet. Frågan är om detta är en temporär förändring eller om det återspeglar en mer långsiktig trend där indiska studenter väljer bort studier i USA för studier på annan ort. 2.1 Tappar USA sin stjärnglans? Ser man till statistik från den amerikanska sammanslutningen för högre utbildningsenheter (Council of Graduate Schools), som varje år samlar statistik på utländska sökande till dess medlemsuniversitet 2 framträder två klara mönster. Det första är att söktrycket till amerikanska universitet varierar betydligt från år till år (se figur 1). Under finanskrisen sjönk ansökningarna från i stort sett alla länder, och i vissa fall med upp till hälften. Men, i de flesta fallen återhämtade sig ansökningarna relativt snabbt. 1 ASSOCHAM: Study on Higher Education, May 24, 2010; (http://www.assocham.org/publications/genpub.php); se även Indisk högre utbildning och forskning: ett kort PM om förändring (MTUA, 2010-09-09). 2 www.cgsnet.org (Council of Graduate Schools, survey 2010) 9
Figur 1 - Söktryck, förändring år till år Söktryck % ändring årsvis 30 20 10 0-10 -20 03-04 04-05 05-06 06-07 07-08 08-09 09-10 Kina Indien Sydkorea Mellanöst / Turkiet -30-40 -50 Källa: egen bearbetning av datamaterial från CGS studie 2010. Om man däremot sätter 2002, tiden före den stora finanskrisens inverkan, som basår och ser huruvida söktrycket återhämtat sig till den nivån framträder en intressantare bild (figur 2). Från mellanöstern och Turkiet har söktrycket ökat markant i jämförelse med 2002, och från Kina var man 2009 tillbaka på samma söktrycksnivå. För Sydkorea och Indien har söktrycket dock inte återhämtat sig, och verkar snarare vara på en neråtgående bana. Figur 2 - Söktryck relativt nivån 2002 Kumulativt söktryck (2002=100) 250 200 150 100 Kina Indien Sydkorea Mellanöst / Turkiet 50 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: egen bearbetning av datamaterial från CGS studie 2010. 10
Om detta är en temporär eller varaktig förändring, och vilka orsakerna är, kan man bara spekulera i. Men i fallet Indien sammanfaller nedgången med en ökad negativ offentlig diskussion kring USAs visumrestriktioner och hur lätt ett arbete i USA kan förbytas till arbetslöshet en erfarenhet hos många återvändande indier som förlorade sina jobb inom IT-industrin under finanskrisen. Utbildningskonsulter i Indien tror även att ett större utbud av kortare utbildningar utanför USA har lett till ett ökat intresse för att söka sig till andra studiedestinationer. Även Australien har sett ett starkt minskat söktryck från indiska studenter; under 2009 minskade det med nästan 60 %. En starkt bidragande orsak till minskningen är att Australien skärpte sina visumkrav för att få bukt på vad man ansåg vara oseriösa studenter som sökte till oseriösa institut bara för att få visum. En annan orsak är en rad av attacker mot indiska studenter, som i indisk media utmålats som rasistiska. Ökningen av studentviseringen till Storbritannien kom trots att man skärpt visumkraven och även ökat kraven på engelska kunskaper för att få söka till universitet i Storbritannien. 11
3 Erfarenheter från studentrekrytering: Nederländerna och Kanada Detta avsnitt grundar sig på intervjuer genomförda med ansvariga för studentrekrytering vid Kanadensiska 3 och Nederländska 4 ambassaderna i New Delhi. I kontrast till Sydkorea 5 har varken Kanada eller Nederländerna någon välutbyggd rekryteringsorganisation eller strategi i Indien. Båda länderna ligger dock i uppbyggnadsskedet när det gäller studentrekrytering, och deras erfarenheter är därför av intresse för Sverige. När det gäller studentflöden skiljer sig länderna åt. Kanada räknar med att i år utfärda cirka 25-30 000 studentvisum. Detta representerar dock en tredubbling över de senaste åren, då man tidigare legat kring 10 000 viseringar per år. Det som ökar mest är collegeansökningar och yrkesutbildningar. Kanada räknar med att satsa stort på Indien då Indien är en av de viktigaste marknaderna man ser i Asien, tillsammans med Kina, Korea och Filippinerna. Nederländerna utfärdar ungefär 500 studentvisum per år, men ser även de Indien som en väldigt viktig tillväxtmarknad. Av dessa är ungefär 200 stödda av någon form av stipendium från universitet i Nederländerna eller staten. Rapporteringen av intervjuerna är uppbyggd kring tre huvudfrågor: hur organiseras rekrytering; vad gör man och vilka direkta universitetsinitiativ finns. Dessutom diskuteras, i ett separat avsnitt, frågor kring visumhantering av studenter en fråga som seglade upp som central under intervjuerna. 3.1 Organisering av rekrytering 3.1.1 Kanada Kanadensiska ambassaden har det övergripande ansvaret för studentrekrytering. Inom ambassaden är det vetenskapskontoret (Office of Science and Technology) i samarbete med exportrådet (vilket är integrerat i ambassaden) som är ansvariga. Detta innebär att det inte finns någon helt dedicerad organisation för att främja kanadensisk högre utbildning, men på de lokala exportrådskontoren i Mumbai (Maharashtra), Delhi och Chennai (Tamil Nadu) har enskilda anställda inom deltidsuppdrag att främja högre utbildning. Högre utbildningsansvariga på ambassaden har en outreach dag per månad, då man besöker indiska högskolor och universitet. Jämfört med Storbritannien och USA känner sig Kanada underbemannat och underfinansierat. Trots att man inte har en särskild organisation för studentrekrytering innebär den nuvarande strukturen en väsentlig förbättring jämfört med hur det såg ut tidigare, då man inte hade någon som helst koordinering av studentrekryteringen från Indien. Enligt den ansvarige vid ambassaden har tredubblingen av antalet studentvisum de senaste åren till stor del varit ett resultat av denna omorganisering och fokusering vid ett konkret främjandeuppdrag. En annan viktig faktor till den ökande marknadsandelen tror man vara en priskänslighet i den indiska marknaden, då kanadensiska universitets främsta 3 Bradwin Niblock, Vetenskapsråd Canadian High Commission. 2010-09-24 4 Sarah Cohen (Förste sekreterare, Information och kultur) och Muhammad Alfaz (projektledare utbildning) vid Nederländska ambassaden 2010-09-24 5 Se Studentmobilitet: hur Storbritannien och Nederländerna jobbar på fältet i Sydkorea, 2010 från Tillväxtanalys 12
konkurrensmedel gentemot amerikanska är just priset på utbildningen. Priskänsligheten gäller självfallet inte alla indiska studenter, men majoriteten anser att de flesta amerikanska utbildningarna har för kostsam terminsavgift och därmed för hög totalkostnad (studieavgift, kost och logi). Svenska universitet torde införa studieavgifter som är jämförbara med exempelvis Kanada och Nederländerna vilket är en attraktiv prisnivå för utresande indiska studenter. Därutöver framkom det även i intervjuerna, vilket återspeglas i aktiviteterna som beskrivs nedan, att det var en brist att inte ha heltidsanställda som endast sysslade med studentrekrytering. Men, i detta läge bedömde man det för dyrt. En annan viktig aspekt av organiseringen som framhölls var närvaron ute i landet genom lokala kontor. 3.1.2 Nederländerna I Indien var det egentligen meningen att man, precis som i Sydkorea, skulle ha ett NESO kontor, bemannat för att sälja holländsk utbildning på heltid. På grund av flera olika skäl 6 lyckades man dock inte etablera något kontor i Indien. Istället löste man frågan genom att lägga ansvaret på den kulturella och kommunikationsavdelningen vid ambassaden i Delhi och genom att använda sig av två av de Nederländska exportrådskontorens personal i Ahmedabad (Gujarat) och Chennai (Tamil Nadu). Man beklagade starkt att det inte lyckats med en NESO etablering, då högre utbildningsfrågor ofta kom på undantag. Vikten av kontinuerlig informations och marknadsförande verksamhet framhölls, vilket är svårt att upprätthålla med deltidspersonal som ofta får andra pressande uppgifter när ambassaden får besök. 3.2 Aktiviteter 3.2.1 Kanada Kanadensiska ambassaden arbetar brett med att främja rekrytering till kanadensiska universitet. Som huvudsakliga aktiviteter ser man dels delegationsresor, när man bistår universitet som besöker Indien, och dels löpande informationsverksamhet till indiska studenter som är intresserade av att studera i Kanada. De större rekryteringsmässorna förlorar i vikt, då de ses som alltför ofokuserade. Bäst utbyte tycker man att universiteten får av hårt fokuserade möten där ett fåtal intressanta motparter har sökts upp i förväg och sedan matchas mot kanadensiska motparter. Ett problem med den modellen är förstås att alla egna universitet inte har den attraktionskraft att det går att locka intressanta motparter till fokuserade möten. Därför blir rollen för ambassaden ofta att hjälpa de resurssvagare aktörerna att hitta lämpliga fora, emedan de mer etablerade universiteten satsar på fokuserade möten själva, eller i mindre grupperingar. Från ambassadens sida organiserar man årligen två större gruppresor till Indien. En resa sker i augusti och en i oktober. I den första resan kommer cirka sexton institutioner som är organiserade under International Schools of Canada. Vanligtvis besöker de ett antal städer (under 2009 var det sju städer) där de håller mässor för studenter. Ambassaden agerar stödjande i den processen, men den största delen av organiserandet sker genom ISC. I oktober organiseras en resa för fem universitet, som alla är medlemmar i Canadian University Application Center (CUAC). CUAC är en privat organisation som har flera 6 Under intervjun framkom mellan raderna det att det rörde sig om rent administrativa och diplomatiska frågor. Man hamnade fel gentemot Indierna i början och sedan blev det för tungt att driva frågan mot de indiska myndigheterna så man gav helt enkelt upp. 13
kontor i Indien och bistår universitet med vägledning och stöd vid studentrekrytering. Organisationen har vuxit fram ur ett tidigare statsfinansierat Canada Education Center (som fanns i Indien fram till ungefär 2003), och ledningen för CEC startade då eget. Modellen med privata aktörer som fokuserar helt på kanadensiska universitet ses som intressant. På ett övergripande plan har Kanada problem med varumärkesbyggande. Dels beror detta på att utbildning är en delstatsangelägenhet, och det inte finns något federalt ministerium för högre utbildning. Utbildningssystemet skiljer sig även åt mellan delstaterna, både i undervisningsspråk och även i examina. Skillnader till trots har man lyckats ena sig bakom en gemensam slogan Imagine då det är samma ord på engelska och franska. Förutom direkt studentrekrytering har man även Global links program för att locka forskare till Kanada. Det är federalt finansierat, och låter tredje- och fjärdeårsstudenter resa till Kanada på 6-8 veckors besöksprogram vid universitet. Programmet har drivits ett par år och omfattat 125 studenter per år, och det utökas från och med i år till 250 studenter per år. Dessutom organiserar man Familiarization tours för representanter och studenter från ett par utvalda universitet och högskolor i Indien, vilka bjuds på rundresa till kanadensiska universitet. 3.2.2 Nederländerna Även Nederländerna har dåliga erfarenheter av breda mässor. Man ansåg att dessa var för kommersiella i Indien arrangerade av professionella mässföretag utan något större intresse av innehållet. Många universitet använder sig av education agents, men ambassaden såg med stor försiktighet på dessa. Kvalitetskontrollen ses som svår och en dålig agent kan förstöra ryktet för en längre tid framöver. Man var mycket nyfikna på hur Sverige planerar att utveckla sin studentrekrytering. Bland annat framförde man idén om att det vore önskvärt att samarbeta mellan ambassaderna för att säkerställa till exempel kvaliteten på utbildningsagenter. Framförallt var man intresserade av om Sverige kommer att ha en omfattande offentlig stipendiefunktion. De framhöll vikten av att ha stipendier, och beklagade att den holländska staten inte velat instifta sådana för universitetsstuderande. 3.3 Direkta universitetsinitiativ 3.3.1 Kanada Det finns stor variation bland de kanadensiska institutionerna som söker studenter i Indien. Vissa är lokala högskolor ( community colleges ) som framförallt säljer yrkesutbildning. Andra är stora etablerade universitet, och vissa satsar endast på mastersstudenter och uppåt. Inga universitet har sina egna kontor, men det är bara en tidsfråga, trodde den ansvarige vid ambassaden. Två kanadensiska universitet (University of York Schulich School of Business, och Richard Ivy School of Business) vill öppna lokala campus för sina handelshögskolor. Schulich School of Business har sedan tidigare en gemensam MBA utbildning i samarbete med P. Jain Institute of Management and Research. 14
3.3.2 Nederländerna Flera Nederländska universitet har externa representanter i Indien. Bland de mest namnkunniga är Utrecht och Maastrich. Inga universitet har dock egna campus i Indien. 15
4 En delstat full av barnskötare: visumfrågan och studenter Utöver representanter för de Nederländska och Kanadensiska ambassaderna intervjuades även Storbritanniens Counsellor Knowledge Economy Dr Andrew Jackson. Storbritannien har instiftat den positionen för att koordinera aktiviteter mellan områdena forskning och utveckling, yrkesutbildningar och studentrekrytering vilka alla är organiserade under olika delar av brittiska utrikesförvaltningen. En av de centrala delarna i den diskussionen var frågan om hur man hanterar visum för studenter från Indien. Eftersom detta även var en central fråga i diskussionerna med holländarna och kanadensarna, såväl som med den egna visumavdelningen vid den Svenska ambassaden, följer här en kort diskussion av problematiken och hur den relaterar till rekryteringsstrategier. Alla större länder har stramat åt och arbetat hårt med att stävja felaktig studentvisering. Man talar om the Australian experience där oseriösa studenter söker sig till mindre seriösa utbildningar i Australien för att få inresevisum. Enligt utsago utgick en betydande andel av indiska studentvisum till Australien till manliga studenter från delstaten Punjab som skulle studera till hårfrisörskor i Australien, och antalet frisörskolor växte i snabb takt i Australien. Australien skärpte då sin visum regim, vilket antagligen återspeglas i den kraftiga nedgång av viseringar man sett under de senaste året. Även Storbritannien ansåg att man hade problem med viseringssystemet. När man, till synes oförklarligt, fått en sexdubbling av visumansökningarna under tidiga 2010 stoppade man utfärdandet av visum till studenter från Indien och Nepal under ett par månader. När man åter öppnade systemet hade man både skärpt kraven på engelska språkkunskaper för de sökande, och man hade infört ett poängsystem vid bedömningar av visum som till en större del bygger på den kvalitet på universitetet som studenten blivit antagen vid. Har man kommit in vid Oxford hamnar man längre fram i visumkön än om man blivit antagen vid The Hobbit Community College of Shire. Visumfrågan är brännande även för Kanada. För att komma åt oseriösa ansökningar driver man ett samarbetsprogram prequalification program mellan ett antal högskolor och universitet och visumenheten vid ambassaden. Programmet går ut på att högskolorna/universiteten tar på sig ett större ansvar för att sålla bland ansökningarna (i.e. garantera kvalitet) och att återrapportera om studenterna faktiskt genomför studierna. I gengäld ger visumenheten ansökningar från de universitet/högskolor som deltar i programmet en högre grad av accept i ansökningarna. Det är idag ungefär 75 institutioner som deltar i programmet, och man har cirka 90% godkännande grad på visumansökningarna. Det är viktigt att ta till sig detta för svenskt vidkommande. Hanteringen av viseringsprocessen är en organisatoriskt viktig del i studentrekryteringen, inte bara för att det ska vara rättssäkert utan även för att det ur ett konkurrensperspektiv är kritiskt att seriösa studenter blir seriöst bemötta och kan få sina visum i tid. Genom den australiensiska erfarenheten kan man även se att en misslyckad viseringsprocess inte bara leder till oseriösa studenter, utan även ger grogrund för mindre seriösa institutioner i hemlandet. Detta visar även på behovet av ett gott samarbete mellan myndigheter och den högre utbildningssektorn. 16
5 Sammanfattande kommentarer om rekrytering och poänger för svenskt vidkommande Den indiska marknaden för studenter är snabbt växande och även om både kvalitet och kvantitet inom det indiska högre utbildningssytemet kommer att utvecklas är det högst osannolikt att det kan hålla takt med de ökande behoven. Indien bör därför fortsatt vara en studentexporterande nation. För svenskt vidkommande innebär detta att Indien kan prioriteras då det är en växande marknad. Nederländska och Kanadensiska ambassaderna är aktivt involverade i studentrekrytering, om än inte i lika hög utsträckning som i till exempel Sydkorea. Framförallt arbetar man med att öka medvetenheten om Nederländerna och Kanada som studiedestinationer bland utvalda indiska lärosäten, en kontinuerlig informationsservice för potentiella studenter samt att hjälpa tillresta universitet att träffa rätt motparter. Kanada har en mer ambitiös organisation, med flertalet ambassadanställda som arbetar deltid med outreach aktiviteter. Genom att några av våra närmaste konkurrerande länder inte har etablerat sig ordentligt i Indien kan det finnas en window of opportunity för att etablera en svensk närvaro för rekrytering av studenter. Båda länderna ser Indien som en priskänslig studentmarknad. Kanada ser detta som en möjlighet att priskonkurrera med amerikanska universitet. Båda länderna framhåller vikten av att kunna erbjuda stipendier som en viktig konkurrensfördel. En viktig fråga för svenska universitet blir prisjämförelser med andra europeiska universitet. Om man ligger mycket högre kan det medföra stora problem i rekryteringen av indiska studenter. Dessutom är viseringssituationen viktig att lösa. På grund av ett stort viseringstryck har man arbetat med att utveckla processer för att motverka oseriösa ansökningar men att man samtidigt kan ta hand om de seriösa ansökningarna på ett korrekt sätt. Erfarenheter från flertalet större länder visar att rekryteringsstrategin och viseringsprocessen bör utvecklas gemensamt så de kan understödja varandra. För svenskt vidkommande pekar detta på vikten av samarbete mellan myndigheter och högskolor. Tillväxtanalys ser även ett antal generiska rekommendationer som bygger på studien genomförd i Sydkorea och preliminär data från Kina. Dessa kommer att kommuniceras i ett separat dokument då detta inte berör Indien särskilt utan marknadsföring av studienationer och studentrekrytering i allmänhet. 17
www.tillvaxtanalys.se Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, är en gränsöverskridande organisation med 60 anställda. Huvudkontoret ligger i Östersund och vi har verksamhet i Stockholm, Bryssel, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C. Tillväxtanalys ansvarar för tillväxtpolitiska utvärderingar, analyser och internationellt kontaktskapande och därigenom medverkar vi till: stärkt svensk konkurrenskraft och skapande av förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft, hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling Utgångspunkten är att forma en politik där tillväxt och hållbar utveckling går hand i hand. Huvuduppdraget preciseras i instruktionen och i regleringsbrevet. Där framgår bland annat att myndigheten ska: arbeta med omvärldsbevakning och policyspaning och sprida kunskap om trender och tillväxtpolitik genomföra analyser och utvärderingar som bidrar till att riva tillväxthinder göra systemutvärderingar som underlättar prioritering och effektivisering av tillväxtpolitikens inriktning och utformning svara för produktion, utveckling och spridning av officiell statistik, fakta från databaser och tillgänglighetsanalyser tillhandahålla globala mötesplatser och främja internationellt kontaktskapande inom tillväxtpolitiken Svar Direkt: Rapporten Studentrekrytering i Indien - Hur rekryterar Nederländerna och Kanada studenter? ingår i serien Svar Direkt. Här redovisar Tillväxtanalys de uppdrag myndigheten får i dialog med våra uppdragsgivare och som ska redovisas med kort varsel. Övriga serier: Rapportserien Tillväxtanalys huvudsakliga kanal för publikationer. Statistikserien löpande statistikproduktion. Working paper/pm metodresonemang, delrapporter och underlagsrapporter är exempel på publikationer i serien. Tillväxtanalys Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se