s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv Om inte pensionsbeteendet ändras sjunker pensionsnivåerna och förtroendet för pensionssystemet riskeras Försörjningsbördan blir orimlig för dem som arbetar Ett längre arbetsliv behövs för att vi ska kunna finansiera välfärden uthålligt Problem med arbetskraftsbrist och generationsväxling 1
DÄRFÖR BEHÖVS ÅTGÄRDER Tanken var att pensionsreformen, generösa skatteregler, stora informationssatsningar m.m. skulle leda till att äldre arbetade längre i takt med en ökad medellivslängd Trots vissa positiva tendenser är ökningen i arbetad tid bland äldre och utträdesålder blygsamma och hänger inte med ökningen i medellivslängden Allt fler vill arbeta längre, men möter olika hinder i regelsystem, avtal och i arbetslivet. Äldre som vill och kan ska kunna fortsätta att arbeta och pensionera sig när de själva vill Utvecklingen är inte uthållig SVERIGE HAR FORTFARANDE EN FAKTISK NORMAL PENSIONSÅLDER PÅ 65 ÅR 90 80 70 60 % 50 40 30 20 10 0 61 år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år 68 år 69 år 70 år Källa: Pensionsmyndigheten Uttagsålder 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946 2
ETT 50-TAL FÖRSLAG i SYFTE ATT ÖKA DEN FAKTISKA PENSIONSÅLDERN Stärka äldres förutsättningar och resurser att arbeta längre Satsningar på arbetsmiljöområdet Fortsatta åtgärder mot åldersdiskriminering Bättre villkor för kompetensutveckling Garantipensionärer ska tjäna på att arbeta Trepartssamtal om tjänstepensioner och flexibla arbetstider Informationen bör utvecklas En sammanhållen strategi en riktålder för pension som följer medellivslängden Riktåldern införs i lag och ska följa medellivslängden och beräknas årligen SATSNINGAR PÅ ARBETSMILJÖN Förstärkta resurser till Arbetsmiljöverket Tidiga utträden blir kompletterande kriterium för inspektion och tillsyn Förstärkt utvecklingsarbete med positiva arbetsmiljöindikatorer och SAM Program för kunskapsspridning om hur arbetsförhållanden bättre kan anpassas till äldre arbetskraft Utveckling av nationella kunskapsfunktionen Utbildning för skyddsombud, arbetsmiljökunskap i högskoleutbildningar Ny funktion och resurser för analys och utvärdering inom arbetsmiljöområdet Anknutet till IFAU eller annan myndighet Oberoende forskning Utredningsuppdrag från regeringen Resurser för interventionsstudier 3
BÄTTRE VILLKOR FÖR ÄLDRE SOM VILL UPPGRADERA SIN KOMPETENS Ökade möjligheter till studiestöd 40 veckors studielån också för dem som är 55-57 år Förstärkningsbidrag på 956 kr/mån under 40 veckor för dem som är 45-57 år Yrkesvux och Komvux Anpassa kursutbud till äldres efterfrågan Arbetsförmedlingen Yrkesvägledning för äldre Ökade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning för äldre GARANTIPENSIONÄRER SKA OCKSÅ TJÄNA PÅ FORTSATT ARBETE Garantipension och bostadstillägg ska inte påverkas av arbetsinkomster efter 65 års ålder Förslaget gäller från 2015 och beräknas ge en låginkomsttagare ca 600 kronor mer i månaden En flexibel uttagsålder för garantipension bör utredas vidare Nya möjligheter att genom arbete efter 65 års ålder få bättre garantipension för personer med färre än 40 bosättningsår i Sverige 4
ANDRA FÖRSLAG Förstärkt lagstiftning mot åldersdiskriminering bör utredas. Satsning på forskning och analys Trepartssamtal om avtalade tjänstepensioner och flexibel arbetstid Informationen behöver utvecklas. Ny Internetportal, uppdrag till Pensionsmyndigheten, utveckling av minpension.se RIKTÅLDER FÖR PENSION SOM FÖLJER MEDELLIVSLÄNGDEN Ett tydligt icke-valsalternativ för dem som vill få en godtagbar pensionsnivå Beräknas årligen och tillämpas fyra år efter beräkningsåret Övriga pensionsrelaterade åldersgränser anpassas till riktåldern med automatik eller i särskild ordning Beräknas första gången 2015 och tillämpas 2019 5
RIKTÅLDERN FÖR ÅREN 2019 2035 Preliminära beräkningar Beräknas Gäller Riktåldern 2015 2019 66 2016 2020 66 2017 2021 66 2018 2022 67 2019 2023 67 2020 2024 67 2021 2025 67 2022 2026 67 2023 2027 67 2034 2038 68 2035 2039 68 Källa: Pensionsmyndigheten och utredningens beräkningar PENSIONSRELATERADE ÅLDERSGRÄNSER ANPASSAS TILL RIKTÅLDERN 61-årsgränsen för tidigaste uttag av inkomstpension - Höjs till 62 år 2015 - Anpassas därefter till riktåldern, höjs till 63 år 2019 enligt preliminär beräkningar - Undantag för personer med långt arbetsliv utreds vidare 65-årsgränsen för garantipension m.m. - Anpassas till riktåldern, höjs till 66 år 2019 enligt preliminära beräkningar - Undantag för personer med långt arbetsliv utreds vidare 55 års-gränsen för uttag av tjänstepensioner och privata pensioner - Höjs till 62 år 2017 - Vissa avtal undantas Andra åldersgränser följdändras - Sjuk- och aktivitetsersättning, rehabiliteringsersättning, arbetsskadelivränta, SGI-skydd, A-kassa, åldersgräns för nedsatta sociala avgifter knyts till riktåldern 6
67-ÅRSGRÄNSEN FÖR ANSTÄLLNINGSSKYDDET HÖJS TILL 69 LAS-åldern höjs till 69 år 2016 Åldersgränsen anpassas sedan till riktåldern Skriftligt besked när arbetstagaren fyllt 69 år Myndighet eller funktion bör följa upp förslagen och undersöka förekomsten av åldersdiskriminering SUCCESSIVT GENOMFÖRANDE Riktåldern beräknas 61-årsgränsen höjs till 62 år Nya regler för studiestöd Arbete ska löna sig för garantipensionärer LAS-åldern höjs till 69 år 55-årsgränsen för tjänstepensioner höjs till 62 år Riktåldern tillämpas Garantipension och andra förmåner anpassas till riktåldern 2015 2016 2017 2019 2019 7
HÖJD PENSIONSÅLDER FÖRLÄNGER ARBETSLIVET Forskningsöversikt av effekter av ändrad pensionsålder i andra länder (Gabriella Sjögren Lindquist) Reformer i Norge (1989-1998), Portugal (1993-1999), Australien (1995-2013), USA (2000- ), Schweiz (2000-2005) och Österrike (2002-2017) Den faktiska pensionsåldern resp. andelen som stannar i arbetskraften höjs med 20-50 % av en förändring av pensionsåldern Viss övervältring till andra socialförsäkringar ÖKAT ARBETSUTBUD MINSKAR FÖRSÖRJNINGSBÖRDAN 0,2 = 20 % av äldre arbetar ett år till 0,35 = 35 % av äldre arbetar ett år till 0,5 = 50 % av äldre arbetar ett år till Alternativ 1. Antal sysselsatta antas utan utredningsförslag förändras i samma takt som befolkningen 15-64 år. Alternativ 2. Antal sysselsatta i relation till befolkningen 15-64 år antas utan utredningsförslag minska i samma takt som under perioden 1980-2010, nämligen med 0,3 procent per år. Källa: Pensionsmyndigheten 8
DEN OFFENTLIGA SEKTORNS FINANSER FÖRSTÄRKS Medelscenario, arbetsutbudet ökar med 35 procent av riktåldershöjningen. Jämn infasning fyra år 2015 2017 2019 2020 Inkomster 400 1 200 5 100 6 500 Varav höjda åldersgränser i pensionssystemet 400 1 200 2 600 3 600 höjd åldersgräns för sociala avgifter 0 0 2 500 2 900 Utgifter -300-600 -1 800-2 800 Varav nya satsningar på arbetsmiljö, kompetens, information m.m. -200-400 -400-400 socialförsäkringar m.m. -100-200 -1 400-2 400 Netto för offentlig sektor 100 600 3 300 3 700 Källa: SCB, FASIT-beräkningar, Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och egna beräkningar UTTRÄDESÅLDER ENLIGT INKOMSTSTATISTIKEN. Födda 1938-41. Procent KVINNOR STATEN KOMMUNER/ LANDSTING ARBETARE PRIVAT SEKTOR Före 65 54 57 56 61 TJÄNSTEMÄN PRIVAT SEKTOR 65 och efter 46 43 44 39 MÄN Före 65 58 47 51 59 65 och efter 42 53 49 41 En person anses lämna arbetsmarknaden det år som förvärvsinkomsten permanent är lägre än ett prisbasbelopp. Källa: SCB, LINDA 9