Middagsfjället. Arkeologisk utredning inför en planerad vindkraftspark

Middagsfjället Arkeologisk utredning inför en planerad vindkraftspark Britta Wennstedt Edvinger 2008

Middagsfjället Arkeologisk utredning inför en planerad vindkraftspark Åre socken och kommun, Jämtlands län Britta Wennstedt Edvinger 2008 JÄMTARKEOLOGI 35 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB

Län: Jämtland Landskap: Jämtland Kommun: Åre Socken: Åre Trakt/fastighet: Medstugan 1:2, Gråsjölien 1:1 Ek. kartblad: 19C 8-9 e-f, 19C 8-9 g-h Karta: 192 C Storlien, 202 A Skalstugan RAÄ-nr: AC01=Åre 548, AC02=Åre 552, AC03=Åre 547, AC04=Åre 549, AC05=Åre 550, AC06=Åre 551, AC07=Åre 553, AC08=Åre 555, AC11=Åre 554 Interimistiska ID-nummer: AC 01 AC08, AC 11 JÄMTARKEOLOGI 35 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB www.arkeologicentrum.se Middagsfjället: arkeologisk utredning inför en planerad vindkraftspark, Åre socken och kommun, Jämtlands län Britta Wennstedt Edvinger år 2008, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Brunflo, Fred Olsen Renewables AB, Storuman. 2:a reviderade upplagan. Kartutsnitt ur allmänna kartor lantmäteriverket, Gävle 2006. Medgivande I 2006/2166. Omslagsbild: Arbetsbild, Middagsfjället. Foto: Kjell Edvinger, 2007-07-31, AC2007-11-Z-0012. ISSN 1650-7460 ISBN 91-89640-34-9

Innehållsförteckning Sammanfattning... vii Bakgrund... 1 Syfte och målsättning... 1 Utredningens genomförande... 2 Byråinventering... 2 Fältinventering... 2 Dokumentation... 2 Utredningsområdet... 4 Områdesbeskrivning... 4 Markanvändning... 5 Bebyggelse... 8 Medstugan... 8 Rensjösätern... 9 Riksintresse för kulturmiljövården... 9 Ortnamn... 9 Lösfynd... 10 Tidigare undersökningar... 10 Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar... 10 Resultat... 14 AC 01 Färdväg och AC 02 Brott/täkt... 14 AC 03 AC 06, AC11 Rösningar... 16 AC 07 AC 08 Platser med tradition... 18 Kulturmiljöanalys...... 19 Utredningsområdets karaktär... 19 Kulturvärdesbedömning... 20 Sårbarhetsanalys... 21 Åtgärdsförslag... 22 Hänsyn och anpassning av vindkraftsparkens layout... 22 AC 01 Vägbank och AC 02 Brott/täkt... 22 AC 03 AC 06, AC 11 Rösningar... 22 Ingen antikvarisk åtgärd... 23 AC 07 Plats med tradition... 23 RAÄ 444:1 Fäbod.. 23 Utredningsgrävning... 23 Sammanfattning av åtgärdsförslagen... 24 Referenser... 27

Bilagor... 31 Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2 Beskrivningar Bilaga 3 Fotoförteckning Bilaga 4 Fotografier

Sammanfattning En vindkraftspark med 83 vindkraftverk planeras på Middagsfjället i västra Jämtland. Med anledning av detta har Arkeologicentrum AB genomfört en arkeologisk utredning etapp 1. Utredningsområdet är ca 2 185 hektar stort. Det berör Middagsfjället och Slåttfjället. Två alternativa vägkorridorer, 100 m breda och 3,6 km (N alternativet) respektive 5,3 km (Ö alternativet), mot Medstugan har också utretts. Utredningsområdet ligger huvudsakligen ovanför trädgränsen. Höjden över havet varierar mellan 700 och 900 m. Medstugan i NÖ ligger på 540 m.ö.h. Nuvarande markanvändning i utredningsområdet är främst betesmark och jaktmark. Det ligger inom Kalls sameby och berör fastigheterna Medstugan 1:2 och Gråsjölien 1:1. Middagsfjället har nästan helt undgått tidigare antikvariska aktiviteter. Inga inventeringsprojekt har genomförts, varken i forskningssyfte eller för riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Runt fjället finns en rad kulturhistoriskt intressanta miljöer, både byggnadsminnen (jaktvillor) och ett riksintresseområde för kulturmiljövården, Skalstuguvägen. Den arkeologiska utredningen har resulterat i att elva kulturhistoriska lämningar registrerats. Ingen av lämningarna har bedömts som fast fornlämning. Bland dem finns en färdväg (AC 01), en täkt (AC 02), fem rösningar (AC 03 AC 06 och AC 11), och en plats med tradition (AC 07). Utanför utredningsområdet har ytterligare en plats med tradition registrerats (AC 08). En tidigare registrerad fäbodlämning (RAÄ 444:1) finns Ö om det östligare vägalternativet med berörs inte av vägkorridoren. Lämningarna utgör s.k. övriga kulturhistoriska lämningar, för vilken kulturminneslagen inte omfattar restriktioner. Men av flera skäl bör de behandlas med hänsyn. Dels är den långsiktigt mest hållbara förvaltningen av landets kulturminnen att de bevaras, dels innehåller utredningsområdet få spår av människors verksamhet i äldre tid, och dels är det antikvariska kunskapsunderlaget för den vanligaste lämningstypen, rösningarna, ännu mycket bristfälligt. Det finns därför risk för att en lucka i forskningen kan resultera i att bevarandevärda lämningar tas bort utan undersökning. Därför föreslår vi att samtliga dessa övriga kulturhistoriska lämningar i planeringen behandlas på ett sådant sätt att de kan ligga kvar utan vindkraftverk eller tillfartsvägar i den omedelbara närheten, d.v.s. att vindkraftparkens layout anpassas även till dessa lämningar. Utredningsområdet omfattar knappt några kulturmiljöer enligt kulturmiljövårdens definition. Bara Södra jaktstugan med sin byggnad, tillfartsväg och kulturpräglade närmiljö skulle kunna räknas som en kulturmiljö, dock utan att vara av särskilt kulturhistoriskt intresse. De kulturhistoriska lämningarna inom utredningsområdet utgör punktobjekt. Ur kulturmiljösynpunkt bedöms därför sårbarheten för de förändringar en vindkraftspark skulle medföra inom utredningsområdet som liten. Utanför utredningsområdet är kunskapsunderlaget delvis bristfälligt. Ingen fornminnesinventering har skett här annat än i Medstuguåns dalgång. Vi kan dock förutsätta förekomst av värdefulla kulturmiljöer i form av koncentrationer av lämningar från stenåldern och framåt vid sjöstränder och i de omgivande dal-

gångarna nedanför trädgränsen. Skalstuguvägen i NÖ är ett riksintresseområde för kulturmiljövården. Avståndet till riksintresseområdet, de kulturhistoriskt intressanta byggnaderna och de ännu oregistrerade kulturmiljöerna i dalgångarna från den planerade vindkraftsparken innebär emellertid att upplevelsen av dessa kulturmiljöer bara i lägre grad påverkas av de förändringar den planerade vindkraftsparken innebär. Sårbarheten hos kulturmiljöer utanför utredningsområdet bedöms därför som låg. Under förutsättning att vindkraftparkens layout inklusive vägnät anpassas så att kulturminnena kan ligga kvar utan ingrepp i eller i närheten av lämningarna föreslår vi inga ytterligare antikvariska åtgärder med avseende på den planerade vindkraftsparken.

Bakgrund Fred Olsen Renewables AB har i samband med en miljökonsekvensutredning av en planerad vindkraftspark på Middagsfjället i Västjämtland beställt en arkeologisk utredning etapp 1 över det berörda området. Utredningsområdet är över 2 000 hektar stort och omfattar Östra och Västra Middagsfjället samt Slåttfjället inom Medstugans och Gråsjöliens fastigheter. Arkeologicentrum AB har utfört utredningen under början av augusti år 2007. Syfte och målsättning En arkeologisk utredning har till syfte att fastställa om fasta fornlämningar berörs av ett arbetsföretag (lagen om kulturminnen m.m. [Kulturminneslagen - KML] 2 kap. 11 SFS 1988:950). Målsättningen med denna utredning har varit att lokalisera och översiktligt dokumentera tidigare inte registrerade fasta fornlämningar i kulturminneslagens mening. Vi har på samma sätt arbetat med kulturminnen som inte utgör fasta fornlämningar, d.v.s. s.k. övriga kulturhistoriska lämningar, och andra spår efter människors verksamheter vilka har betydelse vid bedömning av områdets kulturvärde och för länsstyrelsens framtida handläggning av ärendet. Figur 1. Utredningsområdet i Västjämtland. Ambitionsnivån för utredningen har varit att återfinna kulturhistoriska lämningar med synlig begränsning ovan jord samt att lokalisera ytor och terränglägen som kan antas rymma lämningar utan synlig begränsning ovan jord. En sådan utredning brukar benämnas etapp 1. Etapp 1 följs där behov föreligger av en arkeologisk utredning etapp 2, utredningsgrävning med exempelvis grävmaskin. Som ett led i det åtgärdsförslag som varje arkeologisk utredning skall utmynna i (RAÄ Underrättelser 1998) har vi också gjort en bedömning av den planerade vindkraftsparken påverkan på kulturmiljöer och kulturminnen i och utanför utredningsområdet. 1

Utredningens genomförande Byråinventering Förberedelserna för fältinventeringen omfattade genomgång av material i RAÄ:s fornminnesinformationssystem (FMIS), i Statens historiska museums översiktsdatabas (SHM), av allmänt kartmaterial och historiska kartor i lantmäteriets karttjänst Historiska kartor på Internet samt av namnbelägg i Institutets för språk- och folkminnen ortnamnsdatabas på Internet (SOFI). Arkivmaterial, klipparkiv och arkeologiska rapporter studerades vid Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) i Stockholm, Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas på Internet, och vid Jämtlands läns museum Jamtli i Östersund. Hembygdslitteratur har excerperats vid länsbiblioteket i Östersund. Fältinventering Utredningsområdet fältinventerades i två etapper p.g.a. dåligt väder. Den första etappen genomfördes mellan 30 juli och första augusti (södra området). Den andra genomfördes den 10 och 11 augusti (norra området). Ytterligare ett besök i fält gjordes 2008-07-02 för att kontrollera sent inkomna tips om kulturminnen. Fältinventeringen skedde genom terrängrekognoscering kompletterad med provgropsgrävning respektive provstick med spade och sond. Två olika fältinventeringsmetoder har använts parallellt, dels ett slags linjetaxering. Den har till syfte att säkerställa en hög täckningsgrad. Den andra metoden kan beskrivas som fenomenologisk. Dess syfte är att eftersöka lämningar vid varje landform som utgör ett slags landmärke i landskapet och dessutom alla terränglägen som erfarenhetsmässigt kan antas vara fornlämningsförande, t.ex. bäckar, kallkällor, forsar, vattenfall, sjöstränder, torra backar, avsatser i sluttningar, vattendelare, krön på toppar, uddar, öar, holmar, flyttblock, blocksänkor, bergshamrar, rasbranter, grottor, stigar eller leder, vegetationsförändringar som indikerar äldre tiders nyttjande i botten-, fält-, busk- och trädskikt, erosionsutsatta ytor etc. Dokumentation Påträffade lämningar dokumenterade vi översiktligt med kartinprickning och beskrivning enligt FMIS:s mönster. Inmätningen av påträffade lämningar har gjorts med GPS. Noggrannheten beräknas till ±10 m. Alla lämningar fotograferades med digitalkamera (bilaga 3 4). Registrerade lämningar har efter fältarbetsavslut rapporterats till FMIS. 2

Figur 2. Utredningsområdets norra del (heldragen linje) med två vägalternativ i NÖ (streckad linje). Underlag: fjällkartan (Din karta) med ekonomiska kartans bladindelning tillagd. Skala 1:50 000. 3

Utredningsområdet Områdesbeskrivning Middagsfjället ligger i västra Jämtland inom Åre socken och kommun. Tre toppar berörs av den planerade vindkraftsparken, Östra Middagsfjället, Västra Middagsfjället och det angränsande Slåttfjället. De ligger väster om Skalstuguvägen, en av Jämtlands mest namnkunniga vägsträckor och ett riksintresseområde för kulturmiljövården (Z 29). De planerade vindkraftverken är placerade i ett sammanhängande område med 83 vindkraftverk med ett inbördes avstånd i regel understigande 500 m. Utredningsområdet är 9,5 x 1,4 5,7 km (2 185 hektar) och ligger ca 5 km öster om riksgränsen. Figur 3. Översikt, del av utredningsområdets västra del. Foto AC2007-11- Z-0001. Medstugusjön N om utredningsområdet ligger på 536 m.ö.h. och de högsta punkterna inom utredningsområdet är Östra Middagsfjället på 862 m.ö.h. och Västra Middagsfjället på 913 m.ö.h. Krönet på Slåttfjället i SÖ är ca 860 m.ö.h. Topografiskt utmärker sig utredningsområdet genom långa sluttningar och få dramatiska landformer. Ett större torvmarksområde finns i utredningsområdets centrala del men i huvudsak är jordarten siltig morän och vittringsjord. Hällmarksinslaget är litet. Längst mot nordost och närmast Medstugan där de planerade vägkorridorerna ligger finns större hällmarksområden, branta sluttningar och en successiv övergång från kalfjäll via fjällbjörkskog till granskog. På västsluttningen i utredningsområdets norra del finns ett avsnitt med gles fjällbjörkskog. Vegetationen i utrednings- 4

området utgörs främst av torr rished, med dominans av kråkris och låg dvärgbjörk, men det finns också inslag av frisk rished och lågörtängar. De senare återfinns huvudsakligen i utredningsområdets sydligaste del. I utredningsområdets östra del finns ett stort torvmarksområde som klassificeras som torrt kärr. Berggrunden består i hela området av kalkfyllit (-skiffer). Ett smalt stråk närmast norska gränsen består av amfibolit och gråvacka. Österut fortsätter kalkfylliten ända ned mot Duved (Nilsson 2007). Det finns inga större vattendrag i utredningsområdet. I stället rör det sig om kallkällbäckar och enstaka smärre tjärnar. Utanför utredningsområdet rinner på västra sidan Öster-Rölan ned i Medstugusjön norr om utredningsområdet, och Medstuguån från Medstugusjön mot Bodsjön (439 m.ö.h.) i sydost. Figur 4. Utredningsområdet ligger huvudsakligen på kalfjäll men i området vid Södra jaktstugan har fjällbjörkskogen sökt sig högre upp på sluttningen. Foto AC2007-11-Z-0009. Markanvändning Det skandinaviska fjällområdet har präglats av verksamheter som jakt/ fångst, renskötsel, fjälljordbruk, skogsbruk, bergsbruk, vattenkraftsutbyggnad och turism. I utredningsområdet har inget bergsbruk förekommit och av uppenbara skäl inte heller någon vattenkraftsutbyggnad. Övriga brukargrupper har under förgången tid och idag lämnat olika slags avtryck i och nära utredningsområdet. Äldre kartmaterial innehåller inte så mycket information om gamla tiders markanvändning. Utredningsområdet sträcker sig över två fastigheter, 5

Figur 5. Utredningsområdets södra del (heldragen linje). Underlag: fjällkartan (Din karta) med ekonomiska kartans bladindelning tillagd. Skala 1:50 000. 6

Medstugan 1:2 och Gråsjölien 1:1. Medstugan nämns i skrift första gången under 1500-talet (Sielestugun, som nu heter Midsstugun, och var der ett kapelle till,...) (SOFI 2007-10-16). Gråsjölien 1:1 utgör en sen fastighetsbildning. Den avvittrades under avvittringen i Åre socken åren 1831 1840 (LM Åre sn akt 23). Ortnamnet Gråsjölien är belagt första gången år 1834 (SOFI 2007-10-16). Utstakning av rågången mellan Medstugan och Gråsjölien skedde år 1896 (LM Åre sn akt 23). Kartutgivningen över utredningsområdet har inte haft så stor omfattning. Middagsfjället syns på Per Örnkloos länskarta från år 1675, men utan detaljer. Det var först med Generalstabskartan, bladen 58 Kolåsen (1905) och 65 Duved (1904) som en mera detaljerad topografisk karta upprättades. Dessförinnan hade enstaka lantmäteriförrättningar skett i närområdet, exempelvis den tidigare nämnda rågångsutstakningen men också Medstugans skattläggningsberedning år 1796. Kartan från skattläggningsberedning av Medstugan nr 1 år 1796 redovisar fyra fäbodar till nybygget, Gamla Wallen, Lillbondwallen, Storbondwallen och Saxwallen. Samtliga ligger utanför utredningsområdet. Generalstabskartan redovisar ytterligare fäbodar i Medstuguåns dalgång, Rölhäggens fäbod och Ådalsvallens fäbod (senare benämnd Anders-Olsvallen, RAÄ 444:1) på det nordligare kartbladet, och en icke namngiven fäbod (senare benämnd Estenvallen, RAÄ 445:1), en namngiven fäbod SSV SV om Estenvallen (oläsligt namn: N---svallen; ej registrerad i FMIS), mellan Stalltjärnberget och Bodsjön en icke namngiven fäbod (ej registrerad i FMIS). Jakt torde ha bedrivits i eller nära utredningsområdet alltsedan inlandsisens avsmältning. Några fysiska spår har jakten dock inte avsatt här, undantaget kvarlämnade tomhylsor och annat avfall från sentida jakt. Jakten på ömse sidor traktgränsen är troligen anledning till att rågången mellan Medstugan och Gråsjölien är så tydligt utstakad, med två generationer gränsmärken, dels äldre gränsmärken i form av sten-på-sten eller smårösningar alternativt visarstenar, dels yngre gränsmärken i form av impregnerade och bemålade käppar i impregnerat virke. Utredningsområdet ligger inom Kalls sameby. Det redovisas som höstland och förvinterland i samebyns markanvändningsredovisning (Ren 2000). En flyttled över Medstuguån upp på Middagsfjället har karaktäriserats som av riksintresse för rennäringen. Samma område i NÖ ingår i ett kärnområde av riksintresse för renskötseln i Kalls sameby. Det finns inga renskötselanläggningar inom utredningsområdet. Närmaste anläggning finns vid Skalstuguvägen nordost om Östra Middagsfjället (rengärde). Fäboddriften har haft stor omfattning fram till tiden för laga skiftet. Den har avsatt spår både i form av fäbodlämningar och ortnamn (-sätern eller - vallen), men inte inom utredningsområdet. Rensjösätern, t.ex., torde av namnet att döma ha börjat sina dagar som fäbod, för att senare ge namn åt en jaktvilla. Ett mönsterjordbruk med fjällmejeri fanns vid Medstugan från år 1907. Ytterligare ett mejeri låg inom Gråsjölien (sannolikt RAÄ 275:1). Exemplen på fjälljordbruk och boskapsskötsel återfinns utanför utredningsområdet men bete liksom utmarksslåtter torde ha förekommit även 7

inom och nära utredningsområdet. Lite överraskande kan det vara att det bedrivits skogsbruk inom utredningsområdet. Södra jaktstugan antas ursprungligen ha uppförts som skogsarbetarkoja (Eggen 2007). Det kan synas omotiverat idag, när trädgränsen har en annan sträckning än tidigare. Figur 6. Skogsarbetarkojan som blev jaktstuga: Södra jaktstugan, den enda byggnaden i utredningsområdet. Foto AC2007-11-Z-0017. Bebyggelse Inom utredningsområdet finns endast den nämnda Södra jaktstugan (figur 5). Redan vid Generalstabskartans utgivning år 1904 användes den som jaktstuga (Jakthydda). Utanför utredningsområdet finns närmaste fasta bebyggelse i Medstugan. Utanför utredningsområdet finns också två byggnadsminnen, Medstugans (RAÄ 249) och Rensjösäterns (RAÄ 283) jaktvillor. Medstugan År 1896 lät industrimannen Carl Fredrik Liljevalch från Stockholm uppföra en exklusiv jaktvilla i Medstugan. Villan användes främst vid den årliga ripjakten samt vid fisketurer. Så småningom blev Liljevalchs intresse för jordbruk större än jaktintresset, och han uppförde ett mönsterjordbruk i Medstugan. Anläggningen var tänkt att fungera som förebild för bönderna i Västjämtland. År 1907 utökades jordbruksverksamheten med ett mejeri, och en hel liten by växte fram kring jaktvillan. Efter några år övertog Jämtlands läns hushållningssällskap jordbruket, som drevs som försöksjordbruk ända fram till mitten av 1990-talet. (www.z.lst.se 2007-10-22). 8

Figur 7. Medstugans jaktvilla, nymålad vid fotograferingstillfället 2007-08- 11. Foto AC2007-11-Z-0032. Rensjösätern Jaktvillan i Rensjösätern byggdes år 1890 för friherre Oscar Dickson, Göteborg. Jaktvillan ligger mitt i fjällvärlden i väglöst land invid Norder-Rensjön och kan beskrivas som en liten herrgårdsanläggning. Huvudbyggnaden levererades i monteringsfärdigt skick från Svartviks sågverk utanför Sundsvall, som ägdes av Dickson. Arkitekt var Adrian Crispin Peterson. Oscar Dickson tillbringade några veckor om året i sin jaktvilla för att jaga, fiska och leva ett världsvant sällskapsliv, som krävde en stor tillfälligt anställd personalstyrka. (www.z.lst.se/ 2007-10-22). Riksintresse för kulturmiljövården Utanför utredningsområdet finns ett riksintresseområde för kulturmiljövården i form av Skalstuguvägen (Z 29). Riksintresseklassificeringen har motiverats med hänvisning till förekomst av (a) en kommunikationsmiljö i fjällbygd med kontinuitet från handels- och pilgrimsfärderna mellan Jämtland och Tröndelag under tidig medeltid, även kallad "Karl-Johans-vägen" efter Karl XIV Johans upprustningsarbeten med återinvigning 1835, och (b) jaktvillor och uttryck för den tidiga turismen i västra Jämtland (www. z.lst.se/ 2007-10-22). Ortnamn Fjällkartan redovisar bara ett fåtal ortnamn inom utredningsområdet, i själva verket bara namn på topparna Västra och Östra Middagsfjället samt Slått- 9

fjället. Utanför utredningsområdet i öster ligger Grytan. Medan Middagsfjället demonstrerar riktningen från närmaste bebyggelse (i norr) så kan Slåttfjällets namn berätta om markanvändning. Slåttfjället antas ha fått sitt namn genom att slåtter bedrivits där. Slåtterverksamheten i närområdet bedrevs i stor omfattning och var mycket personalintensiv (jfr Jämting 1988). Lösfynd Inga lösfynd har gjorts i utredningsområdet. I Medstugan har en yxa daterad till järnålder påträffats och inlämnats till Statens historiska museum. Den har tilldelats inventarienumret SHM 10023 (SHM 2007-07-17). Tidigare undersökningar Utredningsområdet sträcker sig över fyra kartblad, men ekonomisk karta har inte givits ut på något av dem. RAÄ:s fornminnesinventering var fram till år 1996 knuten till lantmäteriets utgivning av ekonomiska kartan, men ibland skedde fornminnesinventering även där endast topografisk karta gavs ut. Vissa topografiska kartblad i Västjämtland fornminnesinventerades vid RAÄ:s förstagångsinventering i Jämtland under första hälften av 1970-talet (Jensen 1997). Det skedde en förstagångsinventering vid Medstugan år 1975. Vid den tiden gjordes de flesta registreringarna på basis av uppgifter i källor och från lokalbefolkningen. Bara en mindre andel ägnades åt s.k. förutsättningslös terrängrekognoscering. Ett par decennier senare genomfördes en fjällinventering som i vissa områden innebar en revideringsinventering, i andra områden en förstagångsinventering. Nu lades större tonvikt vid terrängrekognoscering, men man var fortfarande tvungen att prioritera, och valde då ofta dalgångarna framför höjdlägena. Dalgångarna är som regel mest produktiva, när syftet är att fånga upp ett maximalt antal kulturhistoriska lämningar under förhållandevis kort tid. Några andra antikvariska insatser har inte genomförts i eller nära utredningsområdet. Få av de arkeologiska eller etnologiska pionjärerna har arbetat här. Nils Månsson Mandelgren kom emellertid att göra en av sina resor i Jämtland längs Skalstuguvägen 1868 och uppges då ha besökt lappläger och fäbodvallar mellan Skalsvattnet och Middagsfjället (Jacobsson 1979:20). Mankers sammanställning över Sveriges samtliga samebyar år 1953 nämner dock både en flyttled över Middagsfjället och gamla, övergivna boplatser nära Middagsfjället (1953:225). Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Enligt RAÄ:s fornminnesinformationssystem (FMIS) finns ett femtontal kulturminnen, huvudsakligen s.k. övriga kulturhistoriska lämningar registrerade nära utredningsområdet, huvudsakligen i Medstuguåns dalgång (tabell 1). I utredningsområdet fanns före utredningen inga registrerade lämningar. 10

Figur 6. Tidigare registrerade kulturhistoriska lämningar vid Medstugan och utredningsområdets N del (FMIS 2007-04-10). Skala 1:100 000 förminskad till 80%. 11

Tabell 1. Tidigare registrerade kulturhistoriska lämningar i och nära utredningsområdet (karta se bilaga 2) (FMIS 2007-04-10). Löpnr RAÄnummer Lämningstyp Antikvarisk bedömning 1 Åre 259:1 Bro Fast fornlämning 2 Åre 286:1 Plats med tradition Övrig kulturhistorisk lämning 3 Åre 349:1 Byggnad annan Övrig kulturhistorisk lämning 4 Åre 350:1 Fångstgrop Övrig kulturhistorisk lämning 5 Åre 351:1 Fornlämningsliknande lämning Övrig kulturhistorisk lämning 6 Åre 351:2 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning 7 Åre 444:1 Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning 8 Åre 445:1 Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning 9 Åre 446:1 Renvall Övrig kulturhistorisk lämning 10 Åre 460:1 Bro Övrig kulturhistorisk lämning 11 Åre 461:1 Bro Övrig kulturhistorisk lämning 12 Åre 462:1 Bro Fast fornlämning 13 Åre 468:1 Vägmärke Fast fornlämning 14 Åre 473:1 Boplats Övrig kulturhistorisk lämning 15 Åre 474:1 Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning 16 Åre 475:1 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning 17 Åre 502:1 Fäbod Uppgift om 12

Figur 7. Tidigare registrerade kulturhistoriska lämningar vid Rensjösätern och utredningsområdets S del (FMIS 2007-04-10). Skala 1:100 000 förminskad till 80%. 13

Resultat Under denna utredning har vi registrerat nio olika lämningar varav en (AC 08) ligger utanför utredningsområdet. Fem är rösningar (AC 03 AC 06 och AC 11), en är en vägbank med tillhörande grustag (AC 01, AC 02) och två är platser med tradition (AC 07 AC 08) (tabell 2). I tabell 3 har vi sammanställt andra uppgifter om lämningar som inte registrerats i samband med denna utredning eftersom de ligger långt från utredningsområdet. Det är angeläget att de fångas upp och registreras i andra inventeringssammanhang, vid fjällinventering eller vid andra arkeologiska utredningar. Utöver registrerade kulturhistoriska lämningar har två tips om rösningar inkommit efter fältarbetsavslut år 2007. De har eftersökts på angivna platser i fält i juli 2008 men inte återfunnits, och lämnas därför utanför den fortsatta framställningen. Tabell 2. Kulturhistoriska lämningar påträffade inom utredningsområdet vid arkeologisk utredning år 2007. ID RAÄnr Lämningstyp Källa Antikvarisk bedömning Anm. AC 01 Färdväg AU1 Övrig kulturhistorisk lämning AC 02 Brott/täkt AU1 Övrig kulturhistorisk lämning Grustag AC 03 Rösning AU1 Övrig kulturhistorisk lämning AC 04 Rösning AU1 Bevakas AC 05 Rösning AU1 Övrig kulturhistorisk lämning AC 06 Rösning AU1 Övrig kulturhistorisk lämning AC 07 Plats med AU1 Uppgift om tradition AC 08 Plats med tradition AU1 Uppgift om Utanför uo (AC 09) - Rösning Uppgift om Ej återfunnen (AC 10) - Rösning Uppgift om Ej återfunnen AC 11 Rösning AU1 Övrig kulturhistorisk lämning AC 01 Färdväg och AC 02 Brott/täkt Som övrig kulturhistorisk lämning har vi registrerat en färdväg (AC 01) med sydlig startpunkt vid Södra Jaktstugan och ett tillhörande grustag (AC 02). Färdvägen helt igenväxt med fjällbjörkar. Vägbanken har erbjudit träden bättre livsvillkor än omgivningen, som ofta utgörs av myrmark. Därför kan man på avstånd se vägen som ett band med fjällbjörkar genom landskapet. 14

Vägen skulle kunna röjas och användas, vilket kanske kunde minska på den terrängkörning bl.a. på våtmark som nu sker i utredningsområdet. Figur 8. Nyregistrerade lämningar vid arkeologisk utredning, Middagsfjället, Jämtland, år 2007 2008. Skala 1:100 000. 15

Figur 9. Vägbanken AC 01 syns som en svag förhöjning beväxt med fjällbjörkar, vanligen i omgivande myrmark. Foto AC2007-11-Z-0020. AC 03 AC 06 och AC 11 Rösningar En lång rad kulturhistoriska lämningar kan ta formen av en mindre stensamling, exempelvis led- och topprösen, försvar av malmfyndigheter (inmutningar), offerplatser och gravar, bengömmor, björngravar, fundament till förvaringsanläggningar eller förvaringsanläggningar, gränsmärken till lappskatteland eller andra slags indelningar m.m. Begreppet rösning används som ett samlingsnamn för alla de stensamlingar som inte utan vidare kan ges en annan, säker funktionell tolkning (figur 10 och 11). Fem rösningar har registrerats inom utredningsområdet, AC 03 06 och AC 11. Samtliga har ibland med viss osäkerhet bedömts som övrig kulturhistorisk lämning. Ofta finns både ålderdomliga och sentida drag i samma rösning. Några kan genom läge och morfologi antas utgöra konventionella topprösen. Rösningar med mycket begränsad lavtillväxt på stenmaterialet har generellt tolkats som sentida och inte registrerats. 16

Figur 10. Rösning AC 04 på Östra Middagsfjället liknar ett röse. Foto AC2007-11-Z- 0021. Figur 11. Rösning AC 06 består av en visarsten i ett fundament. Foto 2007-11-Z-0024. 17

AC 07 och AC 08 Platser med tradition Inom utredningsområdet, på krönet av Slåttfjället har man under sent 1800- tal eller tidigt 1900-tal samlat och kastrerat rentjurar. Det vittnade stora högar med avsågade renhorn om, synliga ännu på 1920-talet. Idag finns inga hornrester kvar, men platsen är registrerad som AC 07. Utanför utredningsområdet finns en plats som registrerats som plats med tradition trots att den består av faktiska lämningar. Enlig uppgift finns här en grotta mellan två block vilken använts som tillfällig bostad. Spår av eldning och bruk har resulterat i ett kulturlager. Vi har inte eftersökt platsen i fält men registrerat den under nummer AC 08 för kulturmiljövårdens framtida bruk. Tabell 3. Uppgifter om kulturminnen utanför utredningsområdet. Uppgiftslämnare Jan Persson, Njaarke sameby. Lämningstyp Belägenhet Anm. plats med tradition 1 km S om Slåttfjället i övre Registrerad under AU som nr fjällbjörkskog AC 08, plats med tradition härdar SSÖ om Södra jaktstugan Ej registrerad vid AU härdar Rölans dalgång Ej registrerad vid AU kåtatomter, renvallar höjd NV om Södra Jaktstugan Ej registrerad vid AU kåtatomter, renvallar vid ån vid Ådalsvallen Ej registrerad vid AU namn: Jakobsdal Dalgången S om Slåttfjället Uppkallad efter Jakob Andersson, mormors morfar till uppgiftslämnaren 18

Kulturmiljöanalys Utredningsområdets karaktär Utredningsområdet ligger ovanför trädgränsen på Middagsfjället och Slåttfjället i västra Jämtland. Det finns ingen fast bebyggelse eller renskötselanläggningar inom utredningsområdet. Den enda byggnaden är en timrad f.d. skogshuggarkoja, numera jaktstuga, Södra Jaktstugan. Den utgör ett av mycket fåtaliga exempel på anläggningar som är synliga i trakten. Nuvarande markanvändning är betesmark för renar tillhöriga Kalls sameby. I äldre tid har inte bara renar utan också nötkreatur och får/getter betat på Middagsfjällets sluttningar. Fäboddriften har sedan länge upphört, men renbetet fortsätter att prägla landskapsbilden genom att motverka förbuskning och igenväxning. Båda de aktuella fastigheterna Medstugan 1:2 och Gråsjölien 1:1 används periodvis för jakt, alltsedan jaktvillornas uppförande under 1800- talets slut. Äldre tiders husbehovsjakt eller den förhistoriska jakten/fångsten i försörjningssyfte har inte avsatt några fysiska spår i form av anläggningar på dessa nivåer över havet. Det har inte heller den sentida jakten. Höglänta lägen på kalfjäll i fjällområdet har i regel aldrig nyttjats intensivt, inte ens under stenålderns värmeperioder. I utredningsområdet finns enstaka kulturhistoriska lämningar i form av rösningar, en färdväg med tillhörande grustag och en plats med tradition i form av en sannolik tidigare plats för kastrering av rentjurar. Det är i dalgångarna nedanför trädgränsen och vid sjöar och vattendrag spåren efter bosättning kan återfinnas. Därför berörs inte direkt några kulturmiljöer av den planerade vindkraftsparken. Utanför utredningsområdet finns emellertid flera kulturhistoriskt intressanta och värdefulla anläggningar som behöver beaktas. Fornlämningsbeståndet i dalgångarna utanför utredningsområdet återspeglar väl den förhistoriska och historiska tidens nyttjande av området för jakt, fångst, fiske, renskötsel och fjälljordbruk inklusive fäboddrift. Här finns också ett riksintresseområde för kulturmiljövården i form av Skalstuguvägen i egenskap av (a) kommunikationsmiljö i fjällbygd med anor från medeltiden samt (b) för dess jaktvillor som uttryck för den tidiga turismen i Jämtland. Dessa kulturminnen och kulturmiljöer berörs indirekt av en vindkraftspark. 19

Kulturvärdesbedömning Åtgärdsförslagen i denna rapport baseras på en bedömning av påträffade lämningars kulturvärde. Vid bedömning av påträffade lämningars kulturvärde utgår vi från lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) och från de principer som tillämpas vid bedömning av kulturhistoriska lämningar i RAÄ:s fornminnesinformationssystem FMIS (RAÄ dnr 320-3874-2002). De viktigaste kriterierna för värdering av fornlämningar och kulturlämningar är dessas preparatsvärde, d.v.s. vetenskapliga värde, och upplevelsevärde, d.v.s. det pedagogiskt-sociala värdet. Preparatsvärdekriteriet är överordnat upplevelsevärdekriteriet. Ytterligare värderingskriterier som vi beaktar är förekomst eller frekvens är lämningen vanlig eller sällsynt? förekomst av kompletterande källor finns det historiska kartor, skriftliga källor, fotografier som minskar lämningens värde som kunskapskälla? samt miljön som helhet hur förhåller sig lämningen till andra lämningar, har den en stark eller svag förankring till miljön, återfinns den i en ursprunglig eller starkt förändrad miljö? I sällsynta fall kan man också värdera lämningar utifrån ett märklighetskriterium, d.v.s. om en enstaka lämning har en särskilt märklig bakgrund, historia, konstruktion etc. I vissa fall kan fornlämningar också ha ett brukarvärde, just i egenskap av kulturminne. I tabell 4 är lämningstyperna klassificerade utifrån de två värdeaxlarna vetenskapligt respektive pedagogiskt värde i klasserna högt, ganska högt, ganska lågt och lågt värde. AC 08 plats med tradition värderas ej då den ligger utanför utredningsområdet. Tabell 4. Kulturvärdesbedömning av lämningar inom utredningsområdet. ID Lämningstyp Antikvarisk bedömning Vetenskapligt värde Pedagogiskt värde AC 01 Färdväg Övrig kulturhistorisk Lågt Ganska högt Åre 548 lämning AC 02 Brott/täkt Övrig kulturhistorisk Lågt Ganska lågt Åre 552 lämning AC 03 Rösning Övrig kulturhistorisk Ganska lågt Ganska högt Åre 547 lämning AC 04 Rösning Bevakas Ganska lågt Ganska högt Åre 549 AC 05 Rösning Övrig kulturhistorisk Ganska lågt Ganska högt Åre 550 lämning AC 06 Rösning Övrig kulturhistorisk Ganska lågt Ganska högt Åre 551 lämning AC 07 Plats med tradition Uppgift om Lågt Lågt Åre 553 AC 08 - - - - Åre 555 AC 09 - - - - AC 10 - - - - AC 11 Åre 554 Rösning Övrig kulturhistorisk lämning Ganska lågt Ganska högt 20

Vi har bedömt de registrerade lämningarna ha ett lågt till ganska högt upplevelsevärde, d.v.s. pedagogiskt värde. Det vetenskapliga värdet hos rösningarna kan ibland vara svårt att bedöma, men som regel har arkeologiska lämningar av stenar på hällmark ett fattigt innehåll och utfallet av en arkeologisk undersökning blir ofta mycket dåligt. Ett eventuellt fyndmaterial har inte bevarats och möjligheterna att ta tillvara prover för fortsatta analyser är ofta små. Bl.a. därför bedömer vi generellt med viss tvekan rösningarnas preparatsvärde som lågt. Tveksamheten beror ändå främst på att rösningarna är en mycket heterogen kategori kulturhistoriska lämningar, vilken behöver skiktas i olika funktionella klasser. Sårbarhetsanalys En omedelbar närhet till ett vindkraftverk kan ha en direkt påverkan på kulturminnen och kulturmiljöer, men även på stora avstånd kan påverkan vara omfattande. Det kan vara särskilt tydligt i kalfjällsmiljö, där ingen skog eller byggnader begränsar synfältet och där inslaget av moderna anläggningar ofta är litet. Inom utredningsområdet. Utöver markanvändningen som renbetesmark är utredningsområdet att betrakta som rekreationsområde och jaktmark för tillresta besökare. De kulturhistoriska lämningarna i utredningsområdet är få och sammanhänger varken i några större områden eller i kompletta, funktionella miljöer. Ur kulturmiljösynpunkt är känsligheten för etablering av en vindkraftspark därför inte stor. Utanför utredningsområdet. Skalstuguvägen är ett riksintresseområde för kulturmiljövården. Byggnadsminnen finns NÖ respektive SV om utredningsområdet. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar utanför utredningsområdet är bara delvis registrerade (i Medstuguåns dalgång), men kan antas finnas i alla dalgångar nedanför trädgränsen. Den planerade vindkraftsparken kommer i högre och lägre grad att vara synlig från de specificerade kulturmiljöerna. Den kommer också att vara synlig från många ensamliggande fornlämningar i området. Avståndet till närmaste vindkraftverk (tabell 5) kommer i samtliga fall att vara tillräckligt stort för att det inte skall dominera synfältet. Vindkraftverk kommer att vara synliga, men inte så påträngande att de bedöms omöjliggöra eller försvåra förståelsen och upplevelsen av kulturmiljön. Vår bedömning är att den planerade vindkraftsparken p.g.a. avståndet till lämningarna och p.g.a. vindkraftsparkens sammanhållna layout påverkar upplevelsen av kulturmiljöerna utanför utredningsområdet, men inte i en sådan utsträckning att de förlorar sin signifikans eller sitt kulturvärde. Sårbarheten för vindkraftsetableringen är liten, men särskilda hänsyn tas till riksintresseområdet Skalstugan Z 29 som utöver sina kulturvärden också rymmer fast bebyggelse. 21

Åtgärdsförslag Lämningar som bedömts som s.k. övriga kulturhistoriska lämningar åtnjuter inget specifikt skydd i kulturminneslagstiftningen, men vid bedömning av kulturmiljöer som helhet kan de ända spela en viss roll. Med tanke på att spåren efter människors verksamhet i fjällområdet generellt är fåtaliga och ofta svåra att upptäcka, samt då forskningsaktiviteten i fjällområdet är låg och kunskapsunderlaget därför bristfälligt vill vi uppmuntra till de registrerade lämningarna även då de inte omfattas av Kulturminneslagens restriktioner. Hänsyn och anpassning av vindkraftsparkens layout AC 01 Vägbank och AC 02 Brott/täkt Gamla vägar och stigar är viktiga kulturminnen i fjällområdet. Ofta är stigar från forn- eller medeltiden ännu i bruk, varför de sällan registreras som kulturhistoriska lämningar. Idag använder gärna turisterna sommartid markerade skidspår och skoterleder som vandringsleder. Till den användningen är sträckningarna helt olämpliga, eftersom de förutsätter tjälad mark. De gamla stigarna och vägarna i fjällen valdes med stor omsorg och följde höjdkurvorna på torr mark eller försågs med kavelbroar. Bekvämligheten för de resande maximerades. Skadorna på miljön minimerades, om än detta knappast var de forntida resenärernas huvudsakliga syfte. Vägbanken från Södra jaktstugan är inte så gammal men den representerar ett småskaligt men ambitiöst och modernt vägbygge. Här har man valt en väg som anpassas till höjdkurvorna men därutöver i princip den kortaste sträckan mellan A och B. Man kompenserade det skiftande underlaget genom att påföra fyllnadsmassor så att vägen blev farbar vid alla årstider. Fyllnadsmassorna har hämtats i grustag nära vägbanken. Vi föreslår att hänsyn tas vid planering av vindkraftverk och tillfartsvägar, så att inga vindkraftverk planeras i vägens omedelbara närhet och så att tillfartsvägar ges en harmonisk sträckning vid eventuella korsningar. Motivering: Vägbanken är en mellanform mellan forntidens vandringsleder och de moderna vägarna och har därför en plats i vägnätets historiska utvecklingsschema. Det bästa vore om vägen röjdes och användes i sin ursprungliga funktion, för transporter av varor och besökare till nuvarande Södra Jaktstugan. AC 03 AC 06 och AC 11 Rösningar Ålderdomliga rösningar och stensamlingar i fjällområdet är en problematisk lämningstyp. De kan innefatta allt från led- och topprösen till försvar av malmfyndigheter (inmutningar), offerplatser och gravar, bengömmor och björngravar, fundament till förvaringsanläggningar, gränsmärken till lappskatteland eller andra gränser och mycket annat. Med ett undantag har vi registrerat rösningarna i området som övriga 22

kulturhistoriska lämningar. Det betyder att ingrepp i dem eller deras närområden inte är tillståndspliktigt. Vi föreslår ändå att man försöker anpassa vindkraftsparkens layout så att rösningarna inte behöver tas bort. AC 04 har bedömts som bevakningsobjekt, d.v.s. potentiell fast fornlämning, av följande skäl. Rösningen ligger inte i krönläge och utgör inte ett toppröse. Med undantag av några måttligt kartlavsbeväxta stenar ytligt i rösningen är kartlavstillväxten god, vilket visar att stenarna legat orubbade under lång tid. Rösningens bas är delvis övermossad, vilket p.g.a. den långsamma regenerationen av växtlighet på kalfjäll visar att den funnits på platsen under lång tid. Dess ålder och morfologi visar att den inte byggts av turister. Motivering: Rösningar har inte blivit föremål för någon mera omfattande sammanställning eller forskning. Det bristfälliga kunskapsunderlaget motiverar att hänsyn tas till dessa lämningar, och att åtgärder vidtas för att bevara dem på ursprunglig plats. Ingrepp i eller nära bevakningsobjektet kräver länsstyrelsens tillstånd, och sannolikt en arkeologisk för- eller slutundersökning. Ingen antikvarisk åtgärd AC 07 Plats med tradition Slåttfjällets tidigare depositioner av stora mängder avsågade renhorn syns inte idag. Ben och horn som ligger i exponerat läge bevaras inte länge. Det är möjligt att renhornsanhopningarna skulle kunna synas som markkemiska förhöjningar men det vetenskapliga värdet av sådana iakttagelser är begränsat. Det kan också t.ex. finnas härdar som använts i samband med arbetet med rentjurarna, men några sådana har inte påträffats under utredningen. Eventuellt var de inte stensatta. Handlar det om sporadiskt använda härdar är deras vetenskapliga värde ändå inte högt. Vi föreslår därför ingen ytterligare antikvarisk åtgärd med avseende på denna plats. Motivering: Platsen saknar pedagogiskt värde då inga lämningar är synliga. Det vetenskapliga värdet av eventuella spår av verksamheten är mycket lågt då verksamhetens exakta läge inte är känt och då de preparat som eventuellt skulle kunna tillvaratas knappast har någon större kunskapspotential. RAÄ 444:1 Fäbod En fäbodlämning Ö om det östligare vägalternativet ligger ca 200 m från vägkorridoren med nuvarande planering. Ingen antikvarisk åtgärd krävs så länge vägen inte flyttas närmare fäbodlämningen. Utredningsgrävning En arkeologisk utredning etapp 1 mynnar ofta ut i ett förslag om etapp 2, utredningsgrävning. I den landskapstyp som är aktuell i utredningsområdet har det inte varit möjligt att lokalisera gynnsamma topografiska lägen för 23

fornlämningar utan synlig begränsning. Det beror på att det i utredningsområdet saknas förutsättningar för en mera stadigvarande eller säsongsmässigt återkommande bosättning. Någon etapp 2, utredningsgrävning, föreslår vi därför inte. Sammanfattning av åtgärdsförslagen Under förutsättning att vindkraftparkens layout och dragningen av tillfartsvägar anpassas till de registrerade lämningarna och ger dem en buffert om 50 till 100 m radie beroende på den lokala topografin föreslår vi inga ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den planerade vindkraftsparken. 24

Figur 12. Åtgärdsförslag och bevarandeplan för kulturhistoriska lämningar i utredningsområdets norra del. Skala 1:100 000. 25

26

Referenser Publikationer och rapporter Burman, Fale, 1894. Fale A. Burmans koncept-dagböcker förda under resor i Jämtland åren 1793 1802 (utg. Johan Nordlander). Stockholm. [Facsimilutgåva.] Hansen, Kjell, 1990. Kulturmiljön som kommunal resurs: en idékatalog. Etapp 1 av kulturresursprogram för Åre kommun. (Jämtlands läns museum.) Östersund. Jensen, Ronnie (red.), 1997. Fornminnesinventeringen, nuläge och kompletteringsbehov: en riksöversikt. (Kunskapsavdelningen, riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Jämting, Per, 1988. Harsjövallen och Gråsjöliden: minnen och händelser. U.o. Jacobsson, Bengt, 1979. Resorna i Jämtland och Härjedalen. I Nils Månsson Mandelgren: brev från en resande konstnär (utg. Sten Rentzhog), s. 15 34. Östersund. Manker, Ernst, 1953. The nomadism of the Swedish mountain Lapps: the Siidas and their migratory routes in 1945. (Nordiska museet, Acta Lapponica 7.) Stockholm. NM 2000. Kulturmiljøet i miljøkonskevensvurderinger: et idéhefte om håndtering av kulturmiljøtemaet, 2000. (Nordiska ministerrådet 2000:17.) Köpenhamn. RAÄ Underrättelser 1998. Uppdragsarkeologi: rekommendationer vid upprättande av undersökningsplaner, utarbetande av rapporter, uppföljning, bedömning av lämplighet och kompetens samt konservering. (Riksantikvarieämbetet. Underrättelser från RAÄ 1998:1) Stockholm. SOL 2003 Svenskt ortnamnslexikon. (Språk- och folkminnesinstitutet.) Uppsala. Allmänna kartor och specialkartor Fjällkartan, 2007. Din karta. Skala 1:100 000. (Lantmäteriet.) Gävle. Vegetationskartan över de svenska fjällen, 1978. Bladet 18 Storlien/Sylarna (19C/18C). 27

Historiskt kartmaterial Avvittringshandlingar för Åre socken upprättade åren 1831 40 af J.P. Lindh och O.G. Köhl. Åre sn, akt 60. Generalstabskartan. 1904. 58 Kolåsen. (Skala 1:100 000.) (Rikets allmänna kartverk.) Stockholm. Generalstabskartan. 1905. 65 Duved. (Skala 1:100 000.) (Rikets allmänna kartverk.) Stockholm. Karta öfver rågången emellan Medstugans och Gråsjöliens byar, Åre socken, Undersåkers tingslag af Jemtlands län, upprättad år 1896 af Karl G. Kuylenstjerna, Kommisionslandtmätare. Åre sn, akt 112. Länskarta. 1675. Per Örnkloo. Övrigt otryckt material och arkivhandlingar ATA Antikvarisk-topografiska arkivet. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Arkeologicentrum, utredningsplan etapp 1. P2007:11 Z, 2007-04-02. JLM Jämtlands läns museums topografiska arkiv. Östersund. RAÄ dnr 320-3874-2002. Antikvarisk bedömning vid registrering i riksantikvarieämbetets fornminnesregister. (Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen.) Stockholm. Internet FMIS riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem för Jämtlands län. www.fmis.raa.se/fmis/ 2007-10-16. KML lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950), 2 kap. Fornminnen. www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1988:950/ 2007-11- 10. LMV Lantmäteriets historiska karttjänst. www.lantmateriet.se/ 2007-04-01 2007-11-08. Ren 2000. Samebyarnas och rennäringens markanvändningsredovisning. www.ren2000.se/ 2007-10-16. SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst. www.sgu.se/ 2007-07- 17, 2007-10-16. 28

SHM Statens historiska museums översiktsdatabas. www.historiska.se/ 2007-10-16. SOFI Institutets för språk- och folkminnen ortnamnsdatabas. www.sofi.se/ 2007-10-16. Muntliga uppgifter/personl. kommunikation Eggen, Bengt Åke, 2007-08-11. Hushållningssällskapet, Medstugan. Nilsson, Per, 2007-10-16. Naturvårdshandläggare, länsstyrelsen i Jämtlands län, Östersund. Persson, Jan, 2007-10-21. Ordförande, Njaarke sameby, Valla, Offerdal. 29

30

Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Arkeologisk utredning inför planerad vindkraftspark, Middagsfjället, Åre socken och kommun, Jämtlands län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr - Arkeologicentrums projektnr P2007:11 Z Beställare Fred Olsen Renewables AB Bondevägen 4 923 32 Storuman Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, 834 21 Brunflo Projektpersonal: Kjell Edvinger (PL), Britta Wennstedt Edvinger, Björn Edvinger Underkonsulter Helitrans, Handöl Projekttid fältarbete 2007-07-30 2007-08-01, 2007-08-10 2007-08-11, 2008-07-02 Belägenhet Län: Jämtlands län Landskap: Jämtland Kommun/stad: Åre Socken: Åre Fastighet: Medstugan 1:2, Gråsjölien 1:1 Kartblad: 19C 8-9 e-f, 19C 8-9 g-h Utredningsområde Yta: 2 185 hektar (etableringsområde för vindkraftverk) + vägkorridor V 3,6 km x 100 m (36 hektar), vägkorridor Ö 5,3 km x 100 m (53 hektar), tillhopa 2 274 hektar Undantagna ytor: inga. Längdmeter sökschakt: 0 m Area sökschakt: 0 m 2 Kartreferens RT90 2,5 gon V, RH00 Inmätning Inmätning har skett med GPS. Noggrannheten beräknas till ± 10 m. 31

Kartering Programvara: ArcView 3.2. (ESRI). Fynd Inga fynd har tillvaratagits. Arkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. Fotoförteckning se bilaga 3. 32

Bilaga 2 Beskrivningar Obj.nr/ RAÄ.nr/ Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Osäker position AC 01 färdväg Färdväg, minst 1 km l (N-S), bestående av en 2,5 3 m br vägbank, 0,1 0,2 m h, med diken på ömse sidor, 0,3 0,5 m br och 0,2 0,3 m dj. Huvudsaklig sträckning genom torvmark. Beväxt med rikligt med fjällbjörkar. Enligt uppgift från Bengt Åke Eggen, Medstugan, byggdes vägen för transporter till en skogshuggarkoja, numera jaktstuga (Södra Jaktstugan). Antikvarisk kommentar: Ej rekognoscerad i hela sin längd. Ansluter eventuellt till färdvägen Åre 475 vid fäbodlämningen Sven-Jonsvallen (Åre 474) i N. Terräng: V-sluttande morän och vittringsjord samt torvmark. Skogsmark (fjällbjörkskog). Kommentar till inmätning: Inlagd efter redovisning på terrängkartan med utgångspunkt från en GPS-inmätt punkt i N. 7047308 1327280 (N ände) övrig kulturhistorisk lämning x AC 02 brott/täkt Grustag, 13 x 3 m (NV-SÖ), och 1 1,5 m dj. Använt i samband med vägbygge till Södra Jaktstugan. Jfr AC01. Orientering: 3 m ÖSÖ om färdväg AC01. Terräng: SSV-sluttande morän och vittringsjord angränsande till våtmark. Skogsmark (fjällbjörkskog). Kommentar till inmätning: GPS-inmätning placerar objektet på fel sida stig. Skall vara Ö sida. 7046860 1327345 övrig kulturhistorisk lämning 33

AC 03 rösning Rösning, kallmurad, 1,3 m h och 0,6 m diam, av vanligen 0,2 0,3 m st, flata stenar. övrig kulturhistorisk lämning Terräng: Hällmark på krön. Fjällhed (kråkris och dvärgbjörk). 7040983 1328356 AC 04 rösning Rösning, oregelbunden, närmast oval, 2,5 x 2 m (140-340 gon) och 1 m h, av runda och flata stenar, 0,2 0,8 m st, men vanligen 0,2 0,4 m st. Delvis övermossad i ytterkanterna. bevakas Terräng: Hällmark på krön. Fjällhed (kråkris och dvärgbjörk). Antikvarisk kommentar: Ålderdomlig stensamling. Ett sentida renhornsfragment iakttogs i rösningens S del. Enstaka lavfattiga stenar ytligt i rösningen, övriga väl lavbeväxta. Bevakas p g a sannolik hög ålder. 7046223 1328838 AC 05 rösning Rösning, närmast rund, 1,5 m diam och 1 m h, av huvudsakligen kantiga stenar, 0,2 0,4 m st. I toppen är en rest bräda (2 4). övrig kulturhistorisk lämning Antikvarisk kommentar: Toppröse. I anslutning till rösningen är talrika stenar, bl.a. spår efter triangulering (fundament). Jfr triangelpunkt 862 m.ö.h. 7047174 1328784 AC 06 rösning Rösning, närmast rund, 0,6 m diam, bestående av en visarsten, 0,6 m h, 0,5 m br (165-365 gon) och 0,05 m tj, i ett fundament av 2 synliga stenar, 0,5 0,6 m st. övrig kulturhistorisk lämning Antikvarisk kommentar: Oklar funktion. Begränsad lavtillväxt på VSV sida (vindutsatt). Ingen stig eller led syns idag på platsen. Terräng: SSÖ-sluttande morän och vittringsjord. Fjällhed (kråkris, dvärgbjörk, islandslav). 34

7046918 1328591 AC 07 plats med tradition Plats med trafition. På Slåttfjället skall ännu på 1920-talet ha iakttagits stora högar med avsågade renhorn. Platsen antas ha använts som kastreringsplats för rentjurar. Uppgift från Jan Persson, Njaarke sameby, Valla, Offerdal. Uppgift om osäkert läge Terräng: Morän och vittringsjord på platå på krön av fjäll. Fjällhed (kråkris, dvärgbjörk). 7040777 1327401 AC 08 plats med tradition Plats med tradition. Enligt uppgift från Jan Persson, Njaarke sameby, Valla, Offerdal, skall på sydsluttningen av Slåttfjället, ca 1 km S om krönet, i övre fjällbjörkskogen finnas en gammal boplats i form av en grotta med kulturlager, 0,1 m tj, mellan större stenblock, 2,5 x 3 4 m. Uppgift om osäkert läge Terräng: S-sluttande morän och vittringsjord. Fjällhed/övre fjällbjörkskog. Kommentar till inmätning: Ungefärlig inprickning. Ej eftersökt i fält. 7039577 1328182 AC 09 vakant AC 10 vakant AC 11 rösning Rösning, rund, 1,5 m diam och 1 m h, av vanligen 0,2 0,4 m st stenar. Antikvarisk kommentar: Toppröse med intilliggande spår efter triangulering i form av fyra stensamlingar, 1 m diam och 0,1 m h. övrig kulturhistorisk lämning Terräng: Krön av fjäll. Fjällhed (kråkris, dvärgbjörk). 7042248 1325017 35