Vattlång Harmånger. Arkeologisk utredning för väg 760 ARKEOLOGICENTRUM

Transkript

1 Vattlång Harmånger Arkeologisk utredning för väg 760 ARKEOLOGICENTRUM

2

3 Vattlång Harmånger Nordanstigs kn, Gävleborgs län Arkeologisk utredning för väg 760 av Britta Wennstedt Edvinger 2003 JÄMTARKEOLOGI 10 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB

4 JÄMTARKEOLOGI 10 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB Vattlång - Harmånger, Nordanstigs kn, Gävleborgs län: arkeologisk utredning för väg 760 Britta Wennstedt Edvinger år 2003, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Brunflo, samt Vägverket Region Mitt, Härnösand. Kartutsnitt ur allmänna kartor lantmäteriverket, Gävle. Medgivande M2002/1823. ISSN ISBN

5 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 1 Arbetsområdets miljö... 2 Arkeologi vid väg Utredningens genomförande... 3 Byråinventering... 3 Fältinventering... 3 Dokumentation... 3 Bedömningar... 3 Resultat... 4 Åtgärdsförslag... 5 Principer för värdering... 5 Föreslagna åtgärder... 5 Motivering... 6 Konklusion... 7 Referenser Bilagor Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2 Beskrivningar Bilaga 3a Karta: Vattlång Bilaga 3b Karta: Forsa Bilaga 3c Karta Rösta

6

7 Bakgrund Inför en planerad breddning av delar av väg 760 har Vägverket Region Mitt beställt en särskild arkeologisk utredning av de berörda sträckorna. Den planerade breddningen är obetydlig, <10 m, men väg 760 sträcker sig genom ett område av stort kulturhistoriskt intresse. Den går på nivåer över havet som innebär att landskapet genomgått stora förändringar, och under olika perioder erbjudit möjligheter för olika slags nyttjande. Därför finns en betydande risk för att fasta fornlämningar skall beröras av den planerade breddningen. Arkeologicentrum har utfört en första etapp av den arkeologiska utredningen och resultaten är redovisade i denna rapport. Väg 760 Figur 1. Arbetsområdenas belägenhet i Harmångers sn, Nordanstigs kn, Hälsinglands landskap och Gävleborgs län (Sverigekartan 1999). Syfte En arkeologisk utredning har till syfte att fastställa om fasta fornlämningar berörs av ett arbetsföretag. Denna utredning har syftat till att lokalisera och översiktligt dokumentera tidigare inte registrerade fasta fornlämningar i kulturminneslagens mening, men också övriga kulturhistoriska lämningar. Vi har arbetat med ambitionsnivån att fastställa om fasta fornlämningar och kulturminnen med synlig begränsning ovan jord berörs, samt 1

8 om det i vägens sträckning finns anledning att anta att fasta fornlämningar utan synlig begränsning ovan jord berörs. Arbetsområdets miljö Väg 760 är belägen i Harmångers sn i Hälsingland. Utredningsområdet omfattar två ca 4 km långa vägkorridorer i huvudriktning ÖNÖ-VSV, från Vattlång i V till väg E4 i Harmånger i Ö (figur 1.) Sträckan förbi Hånick, mellan Ösänget och Djupdalsbäcken, omfattas inte av denna utredning. Nivåerna över havet på de berörda avsnitten varierar mellan 20 och 90 m. Topografin är kuperad men höjdområdena är få, och sträckan är i sin helhet belägen under högsta kustlinjen. Det innebär att det aktuella området är starkt påverkat av landhöjningsförloppen efter senaste istiden. Den dominerande jordarten morän är svallad i högre eller lägre grad, vilket resulterat i finkorniga jordar i dalgångarna. Området domineras av podsoler med blekjordar som i regel är < 6 cm i mäktighet. (Angelstam et al. 1997:160.) Väg 760 löper idag genom tomt- och åkermark. Åkermarken används framför allt för vallodling och bete. Små ytor nyttjas för spannmålsodling, huvudsakligen korn och havre. Enstaka skogsdungar och kortare avsnitt skogsmark förekommer längs vägens sträckning. I skogsmarken utgörs vegetationen främst av barrblandskog med mossa och bärris eller gräs och örter i bottenskiktet. Landskapet har nyttjats av människor under mycket lång tid, och längs den aktuella vägsträckan bär de fåtaliga kvarvarande avsnitten skogsmark vittnesbörd om användning under olika tidsperioder. Tecknen på röjning, bete, grustäkt m.m. är talrika. Enstaka smärre vattendrag skär vägsträckan. Arkeologi vid väg 760 Harmångers sn har fornminnesinventerats av riksantikvarieämbetet vid två tillfällen. Revideringsinventering skedde år De fasta fornlämningar man registrerat nära väg 760 är framför allt järnåldersgravar och stenåldersboplatser (FMR). De gynnsamma klimatförhållandena har tillsammans med topografi och geologi utgjort goda förutsättningar för en tidig etablering av jordbruk. Denna antyds inte bara av gravhögarna, utan också av ortnamnsskicket, där t.ex. -sta-namnen brukar räknas som indikerande fast bosättning från äldre järnålder. De antas i regel vara tagna i bruk under de första århundradena efter vår tideräknings början och i randområden ha varit produktiva ännu under vikingatid (Pamp 1988:38). Rösta i Ö delen av väg 760 är ett exempel på en sådan by. Inom Rösta har också de hittills enda (rapporterade) arkeologiska undersökningarna i socknen genomförts. Det är det folkvandringstida gravfältet RAÄ 4 som delundersökts i två omgångar (Gullmert-Häger 1981, Hovanta 1996). Men området har varit gynnsamt även för den jagande och fiskande befolkning som nyttjat regionen före jordbrukets etablering och kanske också parallellt med detta. Den berörda sträckan har under stora delar av stenåldern utgjort en resursrik skärgårdsmiljö, men vi känner inte detaljerna i hur människor nyttjat området. Vi känner dem bara 2

9 genom de registrerade stenåldersboplatserna i FMR. Dessa boplatser är idag ofta belägna i jordbruksmark, gärna i sydsluttningar, och är då till stora delar sönderplöjda efter lång tids odling. Inga av de lösfynd och fyndsamlingar som registrerats i Statens historiska museums samlingar (SHM) berör den aktuella vägsträckan. Utredningens genomförande Den arkeologiska utredningen har utförts enligt Arkeologicentrums projektplan till Vägverket (Arkeologicentrum, utredningsplan ). Den enda avvikelsen är att en bredare korridor än den föreslagna har fältinventerats, 50 m i stället för 30 m. Byråinventering Förberedelserna för fältinventeringen omfattade genomgång av material i FMR samt det topografiska arkivet och arkeologiska rapporter vid länsmuseet i Gävle. Den omfattade kontroll av uppgifter om arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museum, Stockholm. Vidare studerade vi det allmänna kartmaterialet, såsom ekonomiska kartor och generalstabskartans förstautgåva. Dessutom gjorde vi en genomgång av lantmäteriets i Gävle historiska kartor över området, sockenkarta, laga skiftes- och storskifteskartor. Arkivmaterial vid Hälsinglands museum, Hudiksvall, var inte tillgängligt vid våra besök. Det genomgångna materialen är förtecknade i referenslistan i slutet av rapporten. Fältinventering Fältinventering skedde den 31 augusti och 1 september under goda besiktnings- och väderleksförhållanden. Den fältinventerade korridoren var 50 m bred och marginalerna till vägens planerade nya bredd därför goda. Ingen del av vägkorridoren behövde undantas fältinventering, eftersom framkomligheten var mycket god. Fältinventeringen omfattade terrängrekognoscering till fots, provgropsgrävning med spade i skogspartier och provstick med sond i åkermark. Frameroderade ytor granskades okulärt. Den terrängrekognoscerade sträckan är 15 km lång inom den aktuella korridoren. De berörda sträckorna fältinventerades till fots av en person i zickzack i två riktningar. Dokumentation Påträffade lämningar dokumenterade vi översiktligt med kartinprickning och beskrivning enligt FMR:s mönster samt i några fall genom fotografering. Materialet redovisas närmare i bilagor till denna rapport. Bedömningar De registrerade lämningarna kategoriindelades med utgångspunkt i status i förhållande till Kulturminneslagen (KML, SFS 1988:950). Övriga bedömningar gjorde vi med utgångspunkt i de principer som är vägledande för registrering i FMR. 3

10 Resultat Denna utredning visar att inga fasta fornlämningar med synlig begränsning ovan jord berörs av vägens planerade breddning. Den pekar emellertid ut två sträckor utmed vilka fasta fornlämningar utan synlig begränsning ovan jord kan förekomma. Därutöver finns i vägens närhet flera s.k. övriga kulturhistoriska lämningar. Resultaten redovisas i tabell 1 och figur 2. A4 RAÄ 22 A8 A5 A6 A7 A1 A3 A2 Figur 2. Översiktskarta. Kulturhistoriska lämningar inom en 50 m bred vägkorridor utmed väg 760, Nordanstigs kn, Gävleborgs län. Resultat av arkeologisk utredning år 2003 (lantmäteriets vägkarta, 165 Bergsjö, skala 1: ). 4

11 Tabell 1. Resultat av arkeologisk utredning för väg 760, Nordanstigs kn, Gävleborgs län. Kulturhistoriska lämningar inom en 50-meterskorridor. nr lämningstyp (RAÄ) och källa status anmärkning antal A1 dammvall, 1 utredning övrig kulturhistorisk kvarndamm lämning A2 husgrund, historisk tid, 1 utredning övrig kulturhistorisk ladugrund lämning A3 husgrund, historisk tid, ek. karta 1960 övrig kulturhistorisk uthusgrunder uppgift om, 2 lämning A4 röjningsröse, 1 utredning övrig kulturhistorisk sentida lämning A5 boplats, 1 utredning fast fornlämning? skärvstenar? A6 husgrund, historisk tid, 1 utredning övrig kulturhistorisk ladugrund lämning RAÄ 22 hög, uppgift om, 2 FMR övrig kulturhistorisk borttagna på 1920-talet lämning A7 husgrund, historisk tid, utredning övrig kulturhistorisk uthusgrund uppgift om, 1 lämning A8 husgrund, historisk tid, 1 utredning övrig kulturhistorisk sentida lämning Åtgärdsförslag Principer för värdering Vid bedömningen av påträffade lämningars kulturhistoriska värde (kulturvärdesbedömning) har vi utgått från samma principer som för FMR (RAÄ dnr ). De viktigaste kriterierna för värdering av fornlämningar och kulturlämningar är dessas preparatsvärde, d.v.s. vetenskapliga värde, och upplevelsevärde, d.v.s. det pedagogiskt-sociala värdet. Preparatsvärdekriteriet är överordnat upplevelsevärdekriteriet. Ytterligare värderingskriterier som vi beaktat är förekomst eller frekvens är lämningen vanlig eller sällsynt? förekomst av kompletterande källor finns det historiska kartor, skriftliga källor, fotografier som minskar lämningens värde som kunskapskälla? samt miljön som helhet hur förhåller sig lämningen till andra lämningar, har den en stark eller svag förankring till miljön, återfinns den i en ursprunglig eller starkt förändrad miljö? I sällsynta fall kan man också värdera lämningar utifrån ett märklighetskriterium, d.v.s. om en enstaka lämning har en särskilt märklig bakgrund, historia, konstruktion etc. Föreslagna åtgärder I tabell 2 redovisar vi våra åtgärdsförslag avseende de påträffade lämningarna. Ingen åtgärd betyder att lämningen kan tas bort utan undersökning, då den bedöms sakna kulturvärde enligt de tillämpade kriterierna. Hänsyn innebär att vi mot bakgrund av en bedömning av kulturvärdet rekommenderar att den aktuella lämningen bevaras. Hänsyn kräver varsamhet och minimerade ingrepp vid markarbeten i lämningens närhet. Antikvarisk kontroll betyder att vi anser att markingrepp på den aktuella platsen skall ske under övervakning av arkeologisk expertis. 5

12 Åtgärdsförslaget bevaras skulle ha betytt att vi rekommenderar att inga markingrepp tillåts, inte ens med villkor om arkeologisk undersökning, men någon lämning av sådant kulturvärde har vi ju inte påträffat under denna utredning. Ett ytterligare åtgärdsförslag som vi menar inte är aktuellt inför breddningen av väg 760 är utredningsgrävning (sökschaktning). Tabell. 2. Kulturvärdesbedömning och åtgärdsförslag för lämningar som påträffats vid arkeologisk utredning för väg 760, Nordanstigs kn, Gävleborgs län, år A-nr typ av lämning inom planerad kulturvärdesbedömning åtgärdsförslag vägområdesgräns A1 dammvall nej sentida men med hänsyn upplevelse- och miljövärde A2 ladugrund ja inget bevarandevärde ingen åtgärd A3 ladugrunder, ja inget bevarandevärde ingen åtgärd uppg. om A4 röjningsröse ja inget bevarandevärde ingen åtgärd A5 boplats? ja möjlig stenåldersboplats, eventuellt (R)-objekt antikvarisk kontroll A6 ladugrund nej inget bevarandevärde ingen åtgärd RAÄ 22 högar, uppg. om ja möjlig järnåldersboplats, eventuellt (R)-objekt antikvarisk kontroll A7 uthusgrund, ja inget bevarandevärde ingen åtgärd uppg. om A8 uthusgrund nej inget bevarandevärde ingen åtgärd Motivering Eftersom vägens breddning är marginell föreslår vi fortsatta antikvariska åtgärder endast utmed sträckor med ytterligare indikationer på fast fornlämning, d.v.s. vid lokalerna A5 och RAÄ 22. Den eventuella boplatsen A5 i Forsa (figur 3) konstaterades i form av ett femtontal osäkra skärvstenar. Vägen löper här längs en strandvall på 40-meterslinjen över havet, vilken under yngre stenålder utgjorde en strandkant i en sydsluttning. Inga brända ben eller rester efter redskapstillverkning påträffades i de frameroderade ytorna. Åkern på S sida vägen besiktigades efter skörd, men inget fyndmaterial kunde återfinnas. Nivåskillnaden mellan den befintliga vägen och markytan N om vägen är 0,5 1 m. Det innebär att betydande jordmassor transporterats från platsen. Vi menar att (1) avsaknaden av annat fyndmaterial än eventuell skärvsten, (2) de omfattande markingrepp som tidigare skett på platsen i form av vägbygge och plöjning, samt (3) den planerade breddningens ringa omfattning, motiverar antikvarisk kontroll i stället för sökschaktning, i syfte att fastställa den eventuella boplatsens status. Om lämningar eller fyndmaterial framkommer under schaktövervakningen kan dessa dokumenteras eller tillvaratas vid det tillfället. RAÄ 22 är platsen för två osäkra och borttagna högar, d.v.s. järnåldersgravar, på krönet av en flack höjdrygg strax över 20-meterslinjen över havet. Under järnåldern var området strandanknutet. Läget är något osäkert, men om riksantikvarieämbetets uppgifter är riktiga att två gravhögar funnits här men tagits bort finns det en möjlighet att höjdryggen också döljer boplatslämningar från samma tidsperiod (figur 4). 6

13 Figur 3. Föreslaget område för schaktövervakning (skrafferat) vid A5, Forsa, Nordanstigs kn, Gävleborgs län. Underlag: Vägverkets arbetsplan, km 9/ /400 (ritningsnr 0 01 T 02 05), kartskala 1: (1) De osäkra uppgifterna om gravhögarna, (2) de omfattande markingrepp som skett på denna plats i form av grustäkt i äldre tid och genom plöjning av den omgivande åkermarken, samt (3) den planerade breddningens ringa omfattning, är de skäl vi vill anföra för åtgärden antikvarisk kontroll i stället för utredningsgrävning. Om material framkommer vid schaktövervakningen kan det dokumenteras/tillvaratas vid det tillfället. Konklusion Väg 760 mellan Vattlång och Harmånger är med undantag av den centrala delen vid Hånick en mycket gammal väg. Både Vattlångs-delen och delen mellan Forsa och Rösta redovisas på de äldsta, historiska kartorna, men har kanske sitt ursprung i förhistorisk tid. Harmångers sn antas för närvarande inte tillhöra den allra äldsta jordbruksbebyggelsen i Hälsingland, men utmed väg 760 finns flera lokaler med järnåldersgravar som indikerar närvaro av bofasta bönder från åtminstone folkvandringstid, d.v.s och 500-talen efter vår tideräknings början. 7

14 Figur 4. Föreslaget område för antikvarisk kontroll (skrafferat) vid RAÄ 22, Nordanstigs kn, Gävleborgs län. Underlag: Vägverkets arbetsplan, km 10/400 11/600 (ritningsnr 0 01 T 02 06), kartskala 1: Det viktigaste hänsynstagandet till det historiska landskapet och kulturmiljön är redan taget, i och med att ingen förändring av vägens sträckning planeras. Denna utredning har dessutom kunnat peka ut två områden som behöver bevakas under de markingrepp som kommer att genomföras, lokalerna A5, en stenåldersboplats(?), och RAÄ 22, en järnåldersboplats(?). Vi föreslår att markarbetena här sker under antikvarisk kontroll (schaktövervakning). Övriga påträffade lämningar ligger antingen utanför vägområdesgränsen eller bedöms sakna kulturhistoriskt intresse. De senare kan enligt vår mening tas bort utan antikvarisk åtgärd. Vid lokalen A1 uppmanar vi till hänsyn så att skador på dammvallen minimeras. Åtgärderna är sammanfattade i figur 5. Med undantag av dessa åtgärder föreslår vi inga ytterligare antikvariska insatser med anledning av den planerade breddningen av väg 760 mellan Vattlång och Harmånger. 8

15 A5 antikvarisk kontroll RAÄ 22 antikvarisk kontroll A1 hänsyn Figur 5. Sammanfattning av föreslagna antikvariska åtgärder vid breddning av väg 760, Vattlång Harmånger, Nordanstigs kn, Gävleborgs län (lantmäteriets vägkarta, 165 Bergsjö, skala 1: ). 9

16 10

17 Referenser Muntliga uppgifter Ove Åkerström, Harmånger, Publikationer och otryckta rapporter Angelstam, Per, et al., Marken i skogslandskapet. (Skogsstyrelsen.) Jönköping. Bohjort, Valfrid, Vattlång i dåtid och nutid. Vattlång. Gullmert-Häger, Lena, Fornlämning 4, hög, folkvandringstid, Rösta, Harmångers, sn, Hälsingland [år 1974]. (Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer UV 1980:53.) Stockholm. Hovanta, Elise, Vendeltida gravhög i Harmånger: arkeologisk undersökning, fornlämning 4, Rösta 8:2, Harmångers sn, Hälsingland (Länsmuseet Gävleborg.) Gävle. KML Kulturminneslagen (SFS 1988:950. Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Pamp, Bengt, 1988 [1974]. Ortnamnen i Sverige. Lund. Allmänt kartmaterial Ekonomisk karta, skala 1: Kartbladen 16H 3d Vattlång, 16H 3e Harmånger, 16H 4e Ungrick. (Lantmäteriverket.) Gävle. Generalstabskartan 84 Hudiksvall NO, skala 1: (reviderad 1912). (Rikets allmänna kartverk). Lantmäteriets vägkarta, 165 Bergsjö, skala 1: (Lantmäteriverket.) Gävle. Sverigekarta, CDR. (Lantmäteriverket.) Gävle. Historiskt kartmaterial Lantmäteriets forskningsarkiv i Gävle: Harmångers sn akt 1 2 Sockenkarta år 1846 akt 6 1 Laga skifte, Forsa by år 1829 och 1831 akt 6 2 Laga skifte, Forsa by, karta över avrösningsjord samt del av inrösningsjord år 1892 akt 7 2 Geometrisk karta över åker och äng mellan Hånicks bys grannar år 1765 och 1767 akt 11 1 Geometrisk karta över åker- och ängsdelning mellan grannar i Rösta by (storskifte) år 1768 akt 17 2 Karta över Vattlångs bys ägor (storskifte) år akt 17 2 Laga skifte, Vattlångs by år

18 Arkivmaterial Topografiska arkivet vid Länsmuseet Gävleborg, Gävle. Övrigt otryckt material Arkeologicentrum, utredningsplan : Arkeologisk utredning: väg 760, Vattlång Harmånger, Nordanstigs kn, Gävleborgs län; PP :3278. FMR Riksantikvarieämbetets fornminnesregister över Gävleborgs län, Gävle och Stockholm. RAÄ dnr Antikvarisk bedömning vid registrering i riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Vägverket Region Mitt, arbetsplan: Väg 760, Vattlång Harmånger, huvudväg Internet Statens historiska museum (SHM)

19 Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Arkeologisk utredning inför planerad ny sträckning av väg 760, sträckan Vattlång Harmånger, Nordanstigs kn, Gävleborgs län Beslut enligt KML - Beställare Vägverket Region Mitt, Härnösand Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB Projektpersonal: Kjell Edvinger, Britta Wennstedt Edvinger Projekttid fältarbete , 2 dvn Belägenhet Län: Gävleborgs län Kommun: Nordanstigs kn Socken: Harmångers sn Trakt: Vattlång, Forsa, Rösta Kartblad: 16H 3d Vattlång, 16H 3e Harmånger, 16 H 4e Ungrick Utredningsområde Vägkorridor: ca 8 km lång och 50 m bred från Vattlång (pkt 0/000) till E4 i Rösta, (pkt 11/900), utom delen mellan Ösänget (pkt 3/920) och Djupdalsbäcken (pkt 8/000). Undantagna sträckor: inga. Sammanlagd fältinventerad sträcka inom vägkorridorerna: 15 km. Koordinatsystem RT90 2,5 gon V, RH70 Fynd Inga fynd har tillvaratagits. Arkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. Foton Digitala fotografier (jfr tabell) förvaras på CDR vid Arkeologicentrum, von Essens väg 19, Brunflo, och är därutöver delvis återgivna i denna rapport.

20 ID A-nr motiv riktning fotograf datum nr 1 A03:0185 A1 dammvall fr SÖ B. W. Edvinger A03:0186 A2 ladugrund fr V B. W. Edvinger A03:0187 översikt 40-meterslinjen i Forsa fr SV B. W. Edvinger A03:0188 översikt 40-meterslinjen i Forsa fr VSV B. W. Edvinger A03:0189 A5 boplats? fr SV B. W. Edvinger A03:0190 A4 röjningsröse, stenar på rad fr SÖ B. W. Edvinger A03:0191 A4 stenar på rad fr SV B. W. Edvinger A03:0192 A6 ladugrund fr NV B. W. Edvinger A03:0193 RAÄ 22 högar, uppgift om fr SV B. W. Edvinger A03:0194 RAÄ 22 högar, uppgift om fr Ö B. W. Edvinger

21 Bilaga 2 Beskrivningar Riksantikvarieämbetets fornminnesregister RAÄ 22 Högar, uppgift om (2) Högar, uppgift om. Den å fotokartan gjorda markeringen torde vara platsen för de i excerpterna omnämnda två högarna i Forsa. Enl. Per Strömbom, Forsa[,] företogs på 1920-talet en omläggning av vägen genom byn, varvid man hämtade material ur de intill nuv. vägen liggande grustagen. På grusåsen låg två högar, vilka av befolkningen ansågs vara gravhögar. Dessa röjdes undan för att man skulle kunna komma åt gruset. I arbetet med vägen deltog bl.a. Strömboms fader, som uppmanade till uppmärksamhet inför eventuella fynd vid högarnas undanröjande. Några fynd gjordes dock ej. Högarna hade sedan lång tid varit utgrävda och skadade. Tidigare anteckningar: Hälsinglands fornminnessällskap, 1868, ATA. RAÄ 22 är belägen på N (vänstra) sidan väg 760 i Forsa (A03:0193). Från SV (beskuren). Arkeologicentrums utredning år 2003 A1 Dammvall, 1 Dammvall, 25 m l (NÖ-SV) och 6 m br, i SV av jord, 20 m l (NÖ-SV), 5 6 m br och 0,1 1 m h, närmast bäckfåran i form av ett stenfundament, 5 x 3 4 m (NV-SÖ) och 1 1,5 m h, av huggna stenar, 0,5 1 m st, och cement. På NÖ sida ån syns huggna stenar, 0,5 1 m st. Beväxt med 1 tall, 1 unggran samt tallplantor och örter. I V är ett stenupplag bestående av talrika, huggna stenar, 1 1,5 m l, samt spår av sentida schaktning. Orientering: I Vattlångsån, 4 m NNV om vägkant. Terräng: Svagt SÖ-sluttande moränmark. Tomtmark.

22 Koordinater: (GPS) H ö h: 65 m (GPS) Tidigare anteckningar: - Foto: A03:0185 A1, dammvall till en kvarndamm i Vattlångsån från SÖ (A03:0185). A2 Husgrund, historisk tid, 1 Ladugrund, rektangulär, 6 x 5 m (NÖ-SV), bestående av nedersta stockvarvet samt rester av takkonstruktionen. Sentida. Beväxt med sly och örter. 6 m SÖ om ladugrunden är ett upplag av förmultnat takspån med spikar. Takbeläggningen? Orientering: 4 m SSÖ om vägkant. Terräng: Krön av moränknabbe. Åkermark. Koordinater: (GPS) H ö h: 70 m (GPS) Tidigare anteckningar: - Foto: A03:0186 A3 Husgrund, historisk tid, uppgift om, 2 Uthusgrunder, uppgift om. Enligt ek. kartan 1960 skall nära angiven plats ha funnits två uthus. Vid besiktningstillfället återfanns inga spår efter dessa. Rivna och borttagna. Orientering: Omedelbart Ö resp S om väg. Terräng: Svagt Ö- resp S-sluttande moränmark. Åkermark. Koordinater: (GPS) H ö h: 65 m (GPS) Tidigare anteckningar: Ek. karta Foto: -

23 A4 Röjningsröse, 1 Röjningsröse, oregelbundet, 2,5 m diam och 0,2 m h, av 0,3 0,6 m st stenar. Vid provstick med sond i anslutning till röset konstaterades ett tunt matjordsskikt, 0,05 m tj, utan podsolering. Övermossat. Beväxt med 1 björk och 1 tall. 2 m N om röjningsröset är en rad natur- samt huggna stenar, 10 m l (ÖNÖ-VSV), 0,5 1 m br och 0,2 0,4 m h, av 0,5 1,4 m st stenar. Kommentar: Sentida. Ej fossil åker. Utgör troligen f.d. hagmark till gården i V. Orientering: 6 m N om vägkant, omedelbart SÖ om kraftledning. Terräng: SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog). Koordinater: (GPS) H ö h: 40 m (GPS) Tidigare anteckningar: - Foto: A03:0190, A03:0191 A5 Boplats, 1 Boplats?, osäker utsträckning, 20 m l (ÖNÖ-VSV) utmed vägkant, i dike samt i dumpmassor från dikesgrävning, bestående av ett femtontal spruckna och eventuellt några skörbrända stenar, 0,1 m st. Orientering: Omedelbart N om vägkant. Terräng: SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog). Koordinater: (GPS) H ö h: 40 m (GPS) Tidigare anteckningar: - Foto: A03:0189 A5, en eventuell boplats i Forsa från SV (A03:0189) (beskuren).

24 A6 Husgrund, historisk tid 1 Ladugrund, rektangulär, 5 x 4 m (N-S) och 0,3 m h, bestående av nedersta stockvarvet och rester av takkonstruktion. En syllsten i NNV återfanns vid sondning. Beväxt med granplantor. Orientering: 8 m S om väg, 18 m V om avtagsväg. Koordinater: (GPS) Terräng: Svagt NÖ-sluttande, närmast flack moränmark. Skogsmark (barrskog med inslag av löv). H ö h: 55 m (GPS) Tidigare anteckningar: - Foto: A03:0192 A7 Husgrund, historisk tid, uppgift om 1 Uthusgrund, uppgift om. Enligt uppgift från lokalbefolkningen har på angiven plats funnits ett uthus som revs för några år sedan. På platsen syns inga spår efter grunden, vilken borttogs vid rivningen. Uthuset är redovisat på ek. kartan. Orientering: Omedelbart S om väg. Terräng: S-sluttande moränmark. Tomtmark angränsande till åkermark. Koordinater: (GPS) H ö h: 20 m (GPS) Tidigare anteckningar: Ek. karta Foto: - A8 Husgrund, historisk tid 1 Uthusgrund, rektangulär, 7,5 x 4 m (NÖ-SV) och 0,2 m h, bestående av en betongplatta som överlagrar en stenfot av huggna stenar, 1,5 m st. Beväxt med 1 björk. Utgör troligen grunden till ett sentida garage vilket uppförts på en äldre uthusgrund. Orientering: 6 m NÖ om vägkant, 5 m NNV om befintligt garage. Terräng: Avsats i NÖ-sluttande moränmark. Tomtmark angränsande till åkermark. Koordinater: (GPS) H ö h: 30 m (GPS) Tidigare anteckningar: - Foto: -

25 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB Kåtatomter vid Grövlan i nordvästra Dalarna: rapport från en arkeologisk undersökning år 2000 JÄMTARKEOLOGI Ytteroldens blygruva: specialinventering av en gruvmiljö från 1800-talet JÄMTARKEOLOGI Skog & historia i Östersunds kn, Jämtlands län: granskning i fält av kulturhistoriska lämningar år 2001 JÄMTARKEOLOGI Hällristningsområdet vid Gärdeforsen, Offerdals sn, Jämtlands län JÄMTARKEOLOGI Vindkraftverk på Sjisjka, Gällivare sn, Lappland: arkeologisk utredning år 2002 JÄMTARKEOLOGI Skog & historia i Krokoms och Strömsunds knr, Jämtlands län: granskning i fält av kulturhistoriska lämningar år 2002 JÄMTARKEOLOGI Skogsudden, Växjö kn, Kronobergs län: kulturhistoriskt planeringsunderlag JÄMTARKEOLOGI Fossil åker med röjningsrösen, fornlämning 42, Tannåkers sn, Småland: arkeologisk förundersökning JÄMTARKEOLOGI Skog & historia i Västra Götalands län: utbildning samt granskning i fält av kulturhistoriska lämningar år 2003 JÄMTARKEOLOGI Vattlång Harmånger, Nordanstigs kn, Gävleborgs län: arkeologisk utredning för väg 760 JÄMTARKEOLOGI ISSN ISBN