Arkeologisk utredning för vindkraftverk på Lunnekullen

Transkript

1 Arkeologisk utredning för vindkraftverk på Lunnekullen Kjell Edvinger & Britta Wennstedt Edvinger 2007

2

3 Arkeologisk utredning för vindkraftverk på Lunnekullen, Tibro, Ransbergs och Breviks socknar, Tibro och Karlsborgs kommuner, Västra Götalands län Kjell Edvinger & Britta Wennstedt Edvinger 2007 JÄMTARKEOLOGI 30 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB

4 Län: Västra Götalands län Landskap: Västergötland Kommun: Tibro och Karlsborgs kommuner Socken: Tibro socken i Tibro kommun, Ransbergs och Breviks socknar i Karlsborgs kommun Ek. kartblad: 8E 5b Fröstorp, 8E 5c Fushult, 8E 6b Ransberg, 8E 6c Fagersanna JÄMTARKEOLOGI 30 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB Arkeologisk utredning för vindkraftverk på Lunnekullen, Tibro, Ransbergs och Breviks socknar, Tibro och Karlsborgs kommuner, Västra Götalands län Kjell Edvinger & Britta Wennstedt Edvinger år 2007, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Brunflo, Lunnekullen Vindkraft AB, Göteborg, och Triventus AB, Vessigebro. Kartutsnitt ur allmänna kartor lantmäteriverket, Gävle. Medgivande I 2006/2166. Omslagsbild: Jordkällare vid Lillängen, Ransbergs socken (AC45). Foto: AC O-0017, Britta Wennstedt Edvinger, ISSN ISBN

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... vi Bakgrund... 1 Syfte... 1 Utredningsområdet... 1 Områdesbeskrivning... 1 Ortnamn och bebyggelse... 2 Fasta fornlämningar... 2 Lösfynd... 2 Tidigare undersökningar... 4 Utredningens genomförande... 4 Byråinventering... 4 Fältinventering... 5 Dokumentation... 5 Resultat... 5 Kulturmiljöanalys 5 Lämningstyper 5 Kolbottnar... 5 Torp och backstugor... 6 Kolarkojor... 9 Gränsmärken: gränsstenar och trestenarör Tjärdalar Fossila åkrar med röjningsrösen By-/gårdstomt Förhistorisk boplats Utredningsområdets karaktär Kulturvärdesbedömning Sårbarhetsanalys Fasta fornlämningar Övriga kulturhistoriska lämningar Sammanfattning av sårbara områden Åtgärdsförslag Bevarande och anpassning av vindkraftparkens layout Ingen ytterligare antikvarisk åtgärd Utredningsgrävning Sammanfattning av åtgärdsförslagen Referenser Bilagor Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2 Beskrivningar Bilaga 3 Fotografier

6 Sammanfattning Inför planerna på en vindkraftspark på Lunnekullen, Tibro och Karlsborgs kommuner, Västra Götalands län, har Lunnekullen Vindkraft AB låtit genomföra en frivillig arkeologisk utredning som kulturhistoriskt underlag för den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Arkeologicentrum har genomfört en arkeologisk utredning (etapp 1) i det berörda området. Denna etapp omfattade byrå- och fältinventering. Utredningsområdet är ett höglänt skogsområde mellan Tibro och Karlsborg väster om Vättern. I riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem fanns före utredningen bara en uppgift om ett gränsmärke registrerad i utredningsområdet. Den arkeologiska utredningen har tillfört 109 lämningar, varav en liten andel fasta fornlämningar (fyra stycken) och resten övriga kulturhistoriska lämningar. Fornlämningarna utgörs av tre kolningsgropar och en boplats. De övriga kulturhistoriska lämningarna består av olika typer av bebyggelselämningar, en gårdstomt, en uppgift om en gårdstomt och elva torp- eller backstugulämningar. Två områden med fossil åker har registrerats, men båda är tämligen sentida. Två tjärdalar framkom, men övriga lämningar utgörs av kolbottnar och kolarkojor. Den arkeologiska utredningen har kunnat bekräfta att utredningsområdet är ett utpräglat utmarksområde med sen kolonisation. Kolonisationen för den fasta bebyggelsen förefaller ha startat under eller 1700-talen. Bebyggelsen övergavs under 1900-talets första hälft. Idag finns praktiskt taget inga byggnader kvar, men bebyggelselämningarna är i regel välbevarade. Skogsbruket har vållat skador på dem och kommer även fortsättningsvis att vara det största hotet mot bebyggelselämningarna. Området karaktäriseras idag helt av skogsbruk i olika former, dels i form av spår efter kolning och tjärframställning i äldre tid och dels i form av variationerna i skogens huggningsklasser och de talrika brukningsvägarna. Utredningsområdet har inte legat outnyttjat före den fasta bebyggelsens uppkomst, men det har inte haft mycket att erbjuda de förhistoriska människorna och befolknings- och försörjningstrycket har varit lågt. Detta avspeglas i den totala avsaknaden i utredningsområdet av de mest bebyggelseindikerande fasta fornlämningarna, framför allt förhistoriska fossila åkrar och förhistoriska gravar. Detta innebär att den planerade vindkraftparken bara på enstaka platser kommer i konflikt med fornlämningar eller miljöer av kulturhistoriskt intresse. Dessa platser har redovisats i rapporten tillsammans med förslag på fortsatta åtgärder. Arkeologicentrums åtgärdsförslag innebär i första hand att samtliga fasta fornlämningar och ett urval övriga kulturhistoriska lämningar bevaras. Under förutsättning att vindkraftparkens layout och dragningen av tillfartsvägar anpassas till de nyregistrerade lämningarna med skydd enligt kulturminneslagen eller med annat kulturvärde enligt specifikation föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den planerade vindkraftparken.

7 Bakgrund Inför planerna på en vindkraftspark på Lunnekullen, Tibro och Karlsborgs kommuner, Västra Götalands län, har Lunnekullen Vindkraft AB låtit genomföra en frivillig arkeologisk utredning av det berörda området. Den arkeologiska utredningen skall ingå som en del av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Uppdraget har utförts av Arkeologicentrum AB under perioden april maj år Arbetet har genomförts under de bästa av förutsättningar, innan lövsprickning och med goda väderleksförhållanden. Syfte En arkeologisk utredning har till syfte att fastställa om fasta fornlämningar berörs av ett arbetsföretag (KML 2 kap. 11 SFS 1988:950). Denna utredning har syftat till att lokalisera och översiktligt dokumentera tidigare inte registrerade fasta fornlämningar i kulturminneslagens mening, men också övriga kulturhistoriska lämningar och annat som har betydelse vid bedömning av områdets kulturvärde och för länsstyrelsens kommande handläggning av ärendet. Utredningsområdet Figur 1. Utredningsområdet i Västergötland. Områdesbeskrivning Lunnekullen är ett höglänt skogsområde mellan Karlsborg och Tibro alldeles väster om Vättern. Två kommuner, Karlsborg och Tibro, och tre socknar berörs, Ransberg i norr, Tibro i väster och Brevik i öster. Det lösa jordtäcket i utredningsområdet består mestadels av morän som i vissa delar är rikblockig. Flera torvmarksområden finns inom utredningsområdet, men andelen sjöar och vattendrag är liten. I östra delen finns stora sammanhängande sandmarker. Markslaget är skogsmark. Vegetationen består huvudsakligen av barrskog. Ingen fast bebyggelse finns inom utredningsområdet, men vägnätet är mycket väl utbyggt. Strax sydväst om utredningsområdet finns en grus-/bergtäkt. 1

8 Ortnamn och bebyggelse Vid en genomgång av allmänna kartor ger utredningsområdet intryck av att helt sakna bebyggelse. Enligt riksantikvarieämbetets (RAÄ) fornminnesinformationssystem (FMIS) finns inte heller några bebyggelselämningar. Denna utredning har kunnat visa att båda uppgifterna är missvisande. Varken avsaknaden av bebyggelse eller av bebyggelselämningar stämmer med de verkliga förhållandena. Men någon fast bosättning finns det inte i området idag, och den tidigare bebyggelsen har utgjorts av ensamliggande torp och backstugor respektive jordetorp samt en gård, Laggaretomten. Ortnamnen i utredningsområdet såsom de redovisas på allmänna och historiska kartor har inte mycket att berätta om tidigare verksamheter. På 1959 års ekonomiska karta redovisas i regel endast traktnamn. Enstaka naturnamn på exempelvis mossar och bäckar finns med, men avslöjar inget om tidigare markanvändning. Generalstabskartan från år 1884 redovisar utredningsområdet som sammanhängande skogsmark, bruten av två bebyggelseenheter, Lunnekullen och Laggaretomten. Uppteckningar av ortnamn i området gjordes år 1930 och finns arkiverade i Språk- och folkminnesinstitutets (SOFI) databas. Materialet omfattar gårds- och torpnamn i utredningsområdet. Inga äldre belägg finns noterade för något av namnen (SOFI ). Fasta fornlämningar Området fornminnesinventerades av riksantikvarieämbetet (RAÄ) för den ekonomiska kartan första gången år 1959 och revideringsinventerades år Mycket få lämningar registrerades inom utredningsområdet på Lunnekullen, endast ett gränsmärke, uppgift om, sannolikt borttaget (RAÄ 24 i Breviks socken). Övriga registrerade lämningar ligger vid foten av höjdplatån och utanför utredningsområdet. Det är anmärkningsvärt att inga av bebyggelselämningarna inom utredningsområdet registrerats vid fornminnesinventeringen, eftersom hembygdsföreningarna genomfört torpinventeringar år 1971 och 1974 i de berörda socknarna. Lösfynd Statens historiska museums samlingar (SHM) omfattar inga fynd från aktuellt område. Även på sockennivå är antalet fyndsamlingar och lösfynd lågt (tabell 1). Det är framför allt stenyxor som påträffats, sannolikt vid plöjning. Inget av accessionsnumren i SHM:s översiktsdatabas rör fastigheter i utredningsområdet (SHM ). 2

9 Figur 2. Utredningsområdet söder om Fagersanna i Ransbergs, Breviks och Tibro socknar, Västergötland. Underlag: terrängkartan, kartskala 1: förminskad till 50%. 3

10 Tabell 1. Fynd i Statens historiska museums samling (SHM ) (stå=stenålder, jäå=järnålder, mdl=medeltid, nya=nya tiden). acc.nr socken inlöst år typ datering antal sakord/anm. 1 SHM 8157 Ransberg 1887 lösfynd jäå 1 järnyxa 2 SHM Ransberg 1899 lösfynd stå 2 trindyxor 3 SHM Ransberg 1909 lösfynd stå 1 tunnackig grönstensyxa 4 SHM Ransberg 1960 lösfynd stå 1 trindyxa, grönsten 5 SHM 554 Brevik 1830 okänd jäå+nya 3 silvermynt 6 SHM 7618 Brevik 1885 lösfynd stå 1 skafthålsyxa 7 SHM Brevik 1916?? samling ej i katalog 8 SHM Brevik 1925 boplatsfynd mdl samling tegel m.m. 9 SHM 8177 Tibro 1887 lösfynd? stå samling osäker fyndort 10 SHM 9000 Tibro 1892 lösfynd? stå samling osäker fyndort 11 SHM Tibro 1913 lösfynd stå 1 skafthålsyxa 12 SHM Tibro 1913 lösfynd stå 2 tjocknackiga flintyxor 13 SHM Tibro 1916 lösfynd stå 1 tunnackig stenyxa 14 SHM Tibro 1942 lösfynd stå 1 yxa av grönsten Tidigare undersökningar Med undantag av tidigare beskrivna fornminnesinventeringar har ingen egentlig antikvarisk aktivitet försiggått i utredningsområdet. Bara ett litet antal arkeologiska projekt har genomförts i de berörda socknarna (jfr Algotsson 1995, Norrman 2001, Åhman 2005). Utredningens genomförande Denna arkeologiska utredning har genomförts enligt den utredningsplan vi upprättat till Triventus AB. Den har omfattat arbetsmomenten byråinventering och fältinventering Byråinventering Förberedelserna för fältinventeringen omfattade genomgång av material i riksantikvarieämbetets och Språk- och folkminnesinstitutets databaser (FMIS och SOFI). De omfattade kontroll av uppgifter om arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museum (SHM). Vidare studerade vi allmänt kartmaterial och historiska kartor i lantmäteriets karttjänster (LMV). Dessutom gjorde vi en översiktlig genomgång av hembygdslitteratur och andra relevanta skrifter. 4

11 Fältinventering Fältinventering skedde den 2 7 april och 30 april 8 maj 2007 under goda besiktnings- och väderleksförhållanden. Fältinventeringen omfattade en genomgång av de områden som direkt berörs av vindkraftverken samt ett etableringsområde runt dessa, vanligen med m radie från vindkraftverket räknat. Dessutom genomfördes den på konventionellt sätt med systematisk terrängrekognoscering och kontroll i fält av de uppgifter som kommit fram vid byråinventeringen. Utredningsområdet har avgränsats av Triventus AB (figur 2) med utgångspunkt i planerade lägen för 65 vindkraftverk (VKV). Dokumentation Påträffade lämningar dokumenterade vi översiktligt med kartinprickning och beskrivning enligt FMIS:s mönster. Inmätning av punktobjekt gjordes med GPS och noggrannheten beräknas till ± 10 m. Inmätning av ytobjekt gjordes manuellt på underlag av fastighetskartan i skala 1: Det analoga materialet har digitaliserats efter avslutat fältarbete. Resultat Inom ramen för denna utredning har sammanlagt 109 olika kulturhistoriska lämningar registrerats (figur 3). De flesta av dessa utgörs av kolbottnar med ibland tillhörande kolarkojor. Utöver dessa har bebyggelselämningar, tjärdalar, gränsmärken, en boplats och fossil åkermark påträffats (figur 4a och 4b, bilaga 2). Några av lämningstyperna är av en sådan art att de faller under Kulturminneslagens (KML) (SFS1988:950, 2 kap.) definition av fast fornlämning, nämligen kolningsgroparna och den förhistoriska boplatsen (fyra fornlämningar). Resterande lämningar utgör s.k. övriga kulturhistoriska lämningar eller består enbart av obekräftade uppgifter om övriga kulturhistoriska lämningar (105 stycken). Kulturmiljöanalys Lämningstyper Kolbottnar Kolbottnar utgör den största kategorin lämningar som påträffats på Lunnekullen. Vi har registrerat 74 kolbottnar och 11 kolarkojor (jfr nedan). Kolbottnarna utgör den största lämningskategorin men ändå är bara en liten andel registrerad under utredningen. Orienteringskartan över nordvästra tredjedelen av utredningsområdet redovisar ca 190 kolbottnar. Kolbottnarna är i varierande kondition och i någon mån även varierade i utseende. Både liggmilor och resmilor finns representerade i materialet. Liggmilorna är kvadratiska eller rektangulära till formen, medan resmilorna är runda eller ovala. 5

12 Arkeologisk utredning etapp antal boplats fossil åker tjärdal gårdstomt gränsmärke kolningsgrop kolarkoja torp/backstuga kolbotten Figur 3. Nyfynd av kulturhistoriska lämningar vid arkeologisk utredning på Lunnekullen, Karlsborgs och Tibro kommuner, Västra Götalands län. Antal per lämningskategori. Kolning i mila har förekommit under hela den historiska tiden, tills långt in på 1900-talet. Den sista stora kolningsperioden inföll under talet i samband med bl.a. gengasdrift på bilar. Kolningen under denna tid gjordes ofta i skorstensmilor, milor med en rökgång från mitten ut till kanten av milan där man drog ut oönskade gaser via en skorsten vid milans kant. Man fick genom detta också ett bättre drag i milan. Typen finns representerad i det inventerade materialet (AC106 och eventuellt AC30). Sentida kolningsplatser utgör inte fasta fornlämningar och anses bara i undantagsfall ha ett vetenskapligt värde. Deras frekvens kolbottnar torde vara en av landets vanligast förekommande kulturhistoriska lämningar gör att enskilda kolbottnar med nuvarande antikvarisk praxis inte tillmäts någon betydelse. Deras synlighet i terrängen ger dem ett pedagogiskt värde, men det är bara i kompletta miljöer de kan vara värda att bevara. Några sådana miljöer har vi inte påträffat inom utredningsområdet. Torp och backstugor Den näst vanligaste lämningskategorin under utredningen var torp och backstugor. Elva stycken påträffades under fältinventering och med ledning av häradskartan. Lämningarna efter dessa består till största delen av husgrunder efter bostadshus och ladugårdar, källargrunder samt röjningsrösen och stengärdesgårdar. Förutom tomtmarken är också den tidigare inägomarken med åker och äng tydligt synlig i terrängen. 6

13 Tabell 2. Resultat av arkeologisk utredning år Lämningar inom utredningsområdet, Lunnekullen, Tibro och Karlsborgs kommuner, Västra Götalands län. reg. org. nr lämningstyp RAÄ typ antikvarisk källa/anm. bedömning RAÄ 24 gränsmärke trestenarör uppgift om FMIS, ej återfunnet vid AU AC 01 kolningsanläggning kolningsgrop R AU AC 02 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 03 husgrund, historisk tid kolarkoja ökhl AU AC 04 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 05 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 06 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 07 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 08 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 09 gränsmärke gränsmärke ökhl AU AC 10 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 11 husgrund, historisk tid kolarkoja ökhl AU AC 12 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 13 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 14 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 15 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 16 husgrund, historisk tid kolarkoja ökhl AU AC 17 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 18 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 19 husgrund, historisk tid kolarkoja ökhl AU AC 20 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 21 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 22 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 23 kolningsanläggning kolningsgrop R AU AC 24 kolningsanläggning kolningsgrop R AU AC 25 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 26 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 27 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 28 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 29 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 30 husgrund, historisk tid kolarkoja ökhl AU AC 31 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 32 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 33 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 34 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 35 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 36 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 37 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 38 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 39 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 40 boplats skärvstensförekomst, (R) AU boplats- grop(?) AC 41 fossil åker röjningsröseområde ökhl AU AC 42 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 43 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 44 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 45 lägenhetsbebyggelse torplämning ökhl AU, muntl. uppg., Lillängen AC 46 lägenhetsbebyggelse torplämning ökhl AU, muntl. uppg., Västerängen 7

14 AC 47 by-/gårdstomt bebyggelselämning ökhl AU, häradskartan, muntl. uppg., Laggaretomten AC 48 by-/gårdstomt bebyggelselämning uppgift om AU, muntl. uppg., Första bebyggelse Laggaretomten AC 49 lägenhetsbebyggelse torplämning ökhl AU, muntl. uppg., Gottland AC 50 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 51 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 52 husgrund, historisk tid kolarkoja ökhl AU AC 53 lägenhetsbebyggelse torplämning (soldattorp) ökhl AC 54 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 55 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 56 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 57 kemisk industri tjärdal ökhl AU AC 58 kemisk industri tjärdal ökhl AU AC 59 husgrund, historisk tid kolarkoja ökhl AU AC 60 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AU, häradskartan, Halla/Halla-Branta AC 61 lägenhetsbebyggelse torplämning (jordetorp) ökhl AU, häradskartan, Johanstorp AC 62 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 63 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 64 lägenhetsbebyggelse torplämning (torp) ökhl AU, häradskartan, Stenbäcken AC 65 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 66 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 67 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 68 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 69 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 70 husgrund, historisk tid kolarkoja ökhl AU AC 71 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 72 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 73 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 74 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 75 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 76 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 77 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 78 husgrund, historisk tid kolarkoja ökhl AU AC 79 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 80 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 81 husgrund, historisk tid kolarkoja ökhl AU AC 82 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 83 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 84 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 85 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 86 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 87 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 88 husgrund, historisk tid kolarkoja ökhl AU AC 89 gränsmärke gränsmärke ökhl AU AC 90 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 91 gränsmärke gränsmärke ökhl AU AC 92 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 93 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 94 lägenhetsbebyggelse torplämning ökhl AU, häradskartan, namnuppgift saknas AC 95 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 96 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 97 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 98 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU 8

15 AC 99 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 100 fossil åker röjningsröseområde ökhl AU, Smörasken (skylt)/ Motorpet? AC 101 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 102 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 103 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 104 lägenhetsbebyggelse backstuga ökhl AU, häradskartan, Sötemon AC 105 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 106 kolningsanläggning kolbotten ökhl AU AC 107 lägenhetsbebyggelse backstuga ökhl AU, häradskartan, Högalund AC 108 lägenhetsbebyggelse backstuga ökhl AU, häradskartan, Stenkullen AC 109 lägenhetsbebyggelse backstugor ökhl AU, häradskartan, (Stenmon,) Nybygget, Västerås, Mobacken, Lövåsen R=fast fornlämning, skydd enl. KML, (R)= fast fornlämning utan synlig begränsning, skydd enl. KML, ökhl=övrig kulturhistorisk lämning, ej lagskydd enl. KML Vissa av lämningarna har varit bebodda till långt in på 1900-talet. På torpet Högalund (enligt häradskartan) eller Hagalund (enligt ekonomiska kartan) står bostadshuset fortfarande kvar. Torplämningar räknas som fasta fornlämningar endast om de är belagda under 1700-talet eller tidigare. Sentida torplämningar utgör inte fasta fornlämningar och saknar i princip vetenskapligt intresse. Vi har inte funnit belägg för att torplämningarna är upptagna under 1700-talet eller tidigare, varken i kartmaterialet eller i fält. Upplevelsevärdet hos en torplämning kan emellertid vara mycket högt och de utgör i de flesta bygder en levande historia för dagens människor bl.a. genom hembygdsföreningarnas torpinventeringar. Kolarkojor Kolarkojor byggdes med enkla medel nära milan och användes av kolaren under kolningen. Milan behövde vaktas dygnet runt under de ca 14 dagar kolningen tog. Vi har registrerat 11 kolarkojor, men det betyder egentligen bara att kojorna är underrepresenterade i materialet. Många fler kolarkojor måste finnas till de hundratals kolbottnar som Lunnekullen rymmer. Kolarkojor är ofta väl synliga och har därför ett pedagogiskt värde, i synnerhet när de återfinns i miljöer omfattande koja, kolbottnar, ortnamn och andra spår efter kolning (exempelvis vegetationsförändringar). Det vetenskapliga värdet är lågt. Byggnadstypen är välkänd och den kortvariga bosättningen har inte resulterat i någon ackumulation av arkeologiskt material. De klassificeras som regel inte som fast fornlämning. 9

16 Figur 4a. Samtliga registrerade kulturhistoriska lämningar i utredningsområdets västra del. Skala 1:

17 Figur 4b. Samtliga registrerade kulturhistoriska lämningar i utredningsområdets östra del. Lunnekullen, Tibro och Karlsborgs kommuner, Västra Götalands län. Skala 1:

18 Gränsmärken: gränsstenar och trestenarör Tre gränsmärken har påträffats under utredningen, varav två ligger i en sockengräns och en i en traktgräns. I och med att de fortfarande ligger i befintliga gränser kan de inte betraktas som fasta fornlämningar, funktionen har inte upphört. Vi har emellertid registrerat gränsmärkena som övriga kulturhistoriska lämningar, eftersom bruket att uppföra gränsrösen i gränser har upphört. Det trestenarör (Brevik 24) som enligt FMIS skall ha legat i sockengränsen mellan de tre berörda socknarna i Skaramossen återfann vi inte. Det kan bero på att felaktig information nått fornminnesinventeraren, eller på att underlaget uppslukat trestenaröret, om det någonsin funnits på den angivna platsen i mossen. Gränsmärkenas synlighet i terrängen ger dem ett pedagogiskt värde, men det vetenskapliga värdet är lågt, när de som här fortfarande är i bruk. Gränsrösen och tre- eller femstenarör som ligger på platser där det idag inte finns någon gräns utgör fast fornlämning. Tjärdalar Två tjärdalar är funna inom utredningsområdet, AC57 och AC58. Tjärdalar betecknas generellt inte som fasta fornlämningar enligt nuvarande antikvarisk praxis. I fall där de kan kopplas till medeltida tjärframställning skall de dock betraktas som fast fornlämning. Det finns över huvud taget inga indikationer på medeltida nyttjande av utredningsområdet, varför de två aktuella tjärdalarna räknas som tämligen sentida. I de berörda kommunerna finns sedan tidigare sammanlagt elva lämningar efter tjärframställning registrerade, tre i Tibro (Tibro socken) och åtta i Karlsborg (Undenäs socken). I Västra Götalands län är 116 lämningar registrerade under beteckningen tjärdal/tjärgrop (FMIS ). Tjärdalar är m.a.o. inte särskilt vanliga i regionen. Även om vi bara påträffat två tjärdalar inom etableringsområdet visar de tillsammans med kolningen ändå på de ekonomiska resurser som utnyttjats på Lunnekullen under historisk tid. Det ligger väl i linje med torpetableringen och torpens ekonomiska förutsättningar. Preparatsvärdet är precis som för kolbottnarna lågt. Tjärdalar har använts till långt in på 1900-talet och deras konstruktion är väl känd. Upplevelsevärdet däremot kan vara relativt högt, framförallt hos stora, välbyggda och välbevarade tjärdalar. AC57 och AC58 har ett visst upplevelsevärde framförallt i samband med bebyggelselämningarna och kolbottnarna i närområdet. Fossil åker med röjningsrösen Det finns stora antal f.d. åkrar med typiska, toppiga torprösen (figur 5) vid de registrerade bebyggelselämningarna. Dessutom finns två lokaler med fossil åker med röjningsrösen utan bebyggelselämningar. Åkermarken är fossil i den meningen att den är helt skogbeväxt. Det rör sig i de aktuella fallen emellertid inte om förhistoriska fossila åkrar. AC41 är åkrar inom Laggaretomten och AC100 har vi registrerat som fossil åker men det kan i själva verket röra sig om en torplämning efter Motorpet, som redovisas på häradskartan. På platsen finns en skylt med 12

19 ortnamnet Smörasken. Inga bebyggelselämningar återfanns här, men det kan bero på att en tät, ogallrad och icke besiktningsbar granplantering breder ut sig inom delar av det aktuella området. Det är inte fastställt att Smörasken och Motorpet är identiska. Stenröjda åkrar har ett pedagogiskt värde men det vetenskapliga värdet är lågt. Det är en mycket vanlig lämningstyp, och utan några anknytande bebyggelselämningar saknar de i princip kulturhistoriskt intresse. By-/gårdstomt Den enda by/gårdstomten som registrerats är Laggaretomten, AC47. Enligt hembygdsföreningens skylt på platsen var Laggaretomten bebodd fram till år Det är oklart när den togs upp. Lämningen består av en husgrund från ett bostadshus, en ladugårdsgrund, en källargrund samt röjningsrösen och stengärdesgårdar inom åker- och ängsmark. Lämningen har nyligen avverkats och planterat, och är skadad av skogsmaskinspår. Gården uppges ha legat på en annan plats (AC48) innan den flyttades till den nuvarande husgrundens krönläge i området. Inga lämningar påträffades på angiven plats. Bebyggelselämningar har ett högt upplevelsevärde, men ett lågt vetenskapligt värde. Förhistorisk boplats Boplatsen (?) AC40 påträffades i markskador och dess utsträckning utanför skadorna är därför inte känd. Inget annat boplatsmaterial än skörbrända stenar påträffades, inga rester efter redskapstillverkning, brända ben eller annat, vilket kan bero på metodiken (okulär besiktning). Boplatsen består så vitt känt bara av skärvstenar och en tveksam boplatsgrop. Den utgör en fast fornlämning som registreras med (R), fast fornlämning utan känd begränsning. Förhistoriska boplatser har generellt ett lågt upplevelsevärde, eftersom de inte syns ovan mark. Det gör också att man kan räkna med att lämningstypen är underrepresenterad i skogsmark. De är helt enkelt svåra att hitta. Därför blir det ibland nödvändigt med sökschaktning med maskin i gynnsamma topografiska lägen, på platser som kan antas ha nyttjats för förhistorisk bosättning. Boplatser i skogsmark är inte skadade genom plöjning, och deras preparatsvärde är därför mycket högt. I brukad åkermark kan boplatserna lätt lokaliseras eftersom växttäcke saknas under delar av året, men i gengäld är den forna markytan sönderplöjd och preparatsvärdet reducerat. Utredningsområdets karaktär Utredningsområdet är ett utpräglat utmarksområde med sen kolonisation. Kolonisationsförloppet för den fasta bebyggelsen förefaller ha startat under eller 1700-talen. En gård, Laggaretomten, och ett tiotal torp och backstugor har funnits inom utredningsområdet. En majoritet av dessa bebyggelseenheter övergavs under 1900-talets första hälft. Idag finns praktiskt taget ingen bebyggelse kvar, men bebyggelselämningarna är i 13

20 regel välbevarade. Området karaktäriseras i stället av skogsbruk igår och idag, i form av spår efter kolning och tjärframställning vid sidan av variationerna i skogens huggningsklasser och de talrika brukningsvägarna. Inom utredningsområdet finns en markant skillnad i nyttjande på sockenbasis. Ransbergs och Tibro socknars andel av utredningsområdet uppvisar en stor rikedom på kolbottnar, medan breviksidan är nästan helt utan kulturhistoriska lämningar. Skillnaden sammanfaller med skillnader i jordart och vegetation. Brevikssidan karaktäriseras av stora tallskogsbevuxna sandmarksområden. Men dessa parametrar förklarar inte avsaknaden av kolbottnar, eftersom tallhedar snarast är gynnsamma för kolning. Troligen har torparna på brevikssidan haft andra utkomstmöjligheter. Utredningsområdet har inte legat outnyttjat före den fasta bebyggelsens uppkomst. Däremot har det inte haft så mycket att erbjuda tillfälliga besökare under historisk och förhistorisk tid. Ett undantag kan vara den förhistoriska sjö som idag utgör Skaramossen. Det är möjligt att fiske i sjön var intressant före järnålderns försämrade klimat, då torvmossarna växte till och bredde ut sig. Men fynden av stenyxor i de bebyggda områdena antyder att stenålderns befolkning föredrog ungefär samma områden som befolkningen under järnåldern och under historisk tid, mindre höglänta områden med rikare resursutbud och bättre kommunikationer. Man har sällan sökt sig till höglänta områden med blockiga moränsluttningar och få vattendrag. Detta avspeglas i avsaknaden av fasta fornlämningar i utredningsområdet, framför allt förhistoriska fossila åkrar och förhistoriska gravar. Kulturvärdesbedömning Vid bedömning av påträffade lämningars kulturhistoriska värde (kulturvärdesbedömning) utgår vi från lagens om kulturminnen m.m. (KML SFS 1988:950) skrivningar och de principer som tillämpas i FMIS (RAÄ dnr ). De viktigaste kriterierna för värdering av fornlämningar och kulturlämningar är dessas preparatsvärde, d.v.s. vetenskapliga värde, och upplevelsevärde, d.v.s. det pedagogiskt-sociala värdet. Preparatsvärdekriteriet är överordnat upplevelsevärdekriteriet. Ytterligare värderingskriterier som vi beaktar är förekomst eller frekvens är lämningen vanlig eller sällsynt? förekomst av kompletterande källor finns det historiska kartor, skriftliga källor, fotografier som minskar lämningens värde som kunskapskälla? samt miljön som helhet hur förhåller sig lämningen till andra lämningar, har den en stark eller svag förankring till miljön, återfinns den i en ursprunglig eller starkt förändrad miljö? I sällsynta fall kan man också värdera lämningar utifrån ett märklighetskriterium, d.v.s. om en enstaka lämning har en särskilt märklig bakgrund, historia, konstruktion etc. I tabell 3 är lämningstyperna klassificerade utifrån de två värdeaxlarna vetenskapligt respektive pedagogiskt värde i klasserna högt, ganska högt, ganska lågt och lågt värde. Tabellen omfattar inte alla registrerade lämningar. Kolbottnarna, den 14

21 största lämningskategorin, har uteslutits eftersom de med nuvarande antikvarisk praxis inte bedöms besitta något egentligt kulturvärde. Tabell 3. Lämningarnas vetenskapliga och pedagogiska värde. AC-nr lämningstyp ant. vetenskapligt pedagogiskt värde bed. värde AC 01 kolningsgrop R Ganska högt Högt anm. AC 23 kolningsgrop R Ganska högt Högt AC 24 kolningsgrop R Ganska högt Högt AC 40 boplats (R) Högt Ganska lågt AC 45 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska lågt Högt Lillängen AC 46 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska lågt Högt Västerängen AC 47 gårdstomt ökhl Ganska lågt Högt Laggaretomten AC 49 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska lågt Ganska högt Gottland AC 53 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska lågt Högt Halla/ Halla- Branta AC 57 kemisk industri ökhl Ganska lågt Högt (tjärdal) AC 58 kemisk industri ökhl Ganska lågt Högt (tjärdal) AC 61 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska lågt Ganska högt Johanstorp AC 64 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska lågt Högt Stenbäcken AC 94 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska lågt Högt AC 100 fossil åker ökhl Ganska lågt Ganska högt Smörasken/ Motorpet? AC 104 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska lågt Högt Sötemon AC 107 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska lågt Högt Haga- /Högalund AC108 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska lågt Högt Stenkullen AC109 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska lågt Högt Stenmon m.fl. Sårbarhetsanalys Utredningsområdet präglas i mycket ringa grad av äldre tiders nyttjande. De kulturhistoriska lämningarna är med undantag av kolbottnarna mycket få och sammanhänger inte några större områden (figur 6). Känsligheten för de linje- och punktobjekt (tillfartsvägar och VKV) som vindkraftparken innebär är därför inte stor. 15

22 Fasta fornlämningar Till fasta fornlämningar hör enligt lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988: 950), 2 kap., 2, ett fornlämningsområde, d.v.s. ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Det är länsstyrelsen som fastställer gränserna för ett fornlämningsområde. Lämningarna AC01 (kolningsgrop), AC23 och AC24 (kolningsgropar) samt AC40 (boplats) är fasta fornlämningar vars fornlämningsområden måste beaktas vid lokaliseringen av vindkraftverk och vägar. Övriga kulturhistoriska lämningar Andra kulturhistoriska lämningar räknas inte som fasta fornlämningar och åtnjuter därför inte samma lagstadgade skyddsstatus som de fasta fornlämningarna. Många av dem är ändå värdefulla och ett urval av de övriga kulturhistoriska lämningarna har ett särskilt kulturvärde. De övriga kulturhistoriska lämningar som bör beaktas vid lokaliseringen av vindkraftverk och tillfartsvägar är gårdstomten AC47, torp- och backstugulämningarna AC45, AC46, AC49, AC53, AC61, AC64, AC94, AC100 (registrerad som fossil åker men utgör sannolikt en torplämning), AC104, AC107, AC108 och AC109. Därutöver har de två tjärdalarna AC57 och AC58 ett pedagogiskt värde och de sammanfaller också med utbredningen för soldattorplämningen Halla (AC53). Sammanfattning av sårbara områden Nedan listas vindkraftverk vars preliminära placering ansluter till fornlämningar och/eller kulturmiljöer. Tillfartsvägarnas intrång i fornlämningsområden har inte kunnat bedömas inom ramen för denna utredning, då underlag saknats. VKV 59, en kolningsgrop, AC 01, fast fornlämning. VKV 1, två kolningsgropar, AC 23-24, fasta fornlämningar. VKV 39, två bebyggelselämningar, AC 53 Hallabranta (Halla) soldattorp och AC 61, Johanstorp, jordetorp. VKV 19, bebyggelselämning, AC 100, Smörasken enligt skylt på platsen. Namnet Smörasken finns inte på några kartor, däremot finns namnet Motorpet omedelbart N om Smörasken. Sannolikt samma bebyggelselämning med olika namn i olika källmaterial. VKV 42, bebyggelselämning AC 104, Sötemon, backstuga med en fin koncentration av husgrunder, stengärdesgårdar och odlingsrösen inom ett begränsat område. VKV 65, verket ligger nära ett fritidshus som tidigare varit en backstuga. Närmiljön består av f.d. åkermark, stengärdesgårdar och odlingsrösen. Inom ett område ca 500 m SV - SSV om ovan nämnda backstuga finns ytterligare en bebyggelselämning, Stenmon, samt fyra backstugumiljöer, Westerås, Nybygget, Mobacken och Löfåsen. Därtill finns en backstuga NV om Nybygget vilken är namnlös på häradskartan. Hela området med alla bebyggelselämningarna har registrerats under nummer AC

23 VKV 6 och 7, mellan dessa finns två bebyggelselämningar, en torplämning, Lillängen (jordetorp), AC 45 och en torplämning, Västerängen (soldattorp), AC 46. Ett vindkraftverk ligger i området i layoutversion 54 VKV. VKV 54, ca 100 m NV om vindkraftverket påträffades skärvsten (d.v.s. eldpåverkad sten, vanlig på förhistoriska boplatser) och en grop som troligen hör till en förhistorisk boplats (s.k. boplatsgrop) AC 40. Fast fornlämning där utbredningen inte är känd i nuläget (R). Figur 5. Ett typiskt torpröse, röjningsröse vid torplämning. Foto: AC O AC53 Halla soldattorp. 17

24 Figur 6. Fasta fornlämningar och värdefulla övriga kulturhistoriska lämningar i utredningsområdet. Kartskala 1: förminskad till 80%. 18

25 Åtgärdsförslag Bevarande och anpassning av vindkraftparkens layout 1. Fyra lämningar inom utredningsområdet utgör fasta fornlämningar, AC01, AC23-24 och AC40. Arkeologicentrums förslag är i första hand att vindkraftparkens layout, inklusive vägar, anpassas så att fornlämningarna kan ligga kvar med ett skyddsområde och i andra hand att de undersöks och tas bort efter länsstyrelsebeslut. Motivering: Fasta fornlämningar är en ändlig resurs och den mest hållbara förvaltningen av landets fornlämningar är att de bevaras. Länsstyrelserna kan emellertid ge tillstånd till borttagande, i regel mot villkor om arkeologisk undersökning. 2. Bebyggelselämningar från och 1900-talen räknas inte som fasta fornlämningar och äger därför inget skydd enligt KML. Arkeologicentrums förslag är dock att hänsyn tas till bebyggelselämningarna, på ett sätt som liknar behandlingen av de fasta fornlämningarna d.v.s. att inga vindkraftverk placeras på eller i omedelbar anslutning till den f.d. inägo- eller tomtmarken. Inga tillfartsvägar dras heller över lämningarna. Motivering: Bebyggelselämningarna i utredningsområdet är bärare av lokal historia och många minnen är knutna till dessa platser. De utgör den första kolonisationen av Lunnekullen och minnet av dem är levande i bygden. De representerar de obesuttnas historia, som ofta inte är känd i andra källmaterial och de har ett högt upplevelsevärde. 3. Tjärframställningsplatser från senare tid räknas inte heller som fasta fornlämningar. Vårt förslag är ändå att de bevaras på ett sätt som liknar de fasta fornlämningarnas. Motivering: Tjärdalarna har ett högt upplevelsevärde och spår efter tjärframställning är ovanliga i regionen. Ingen ytterligare antikvarisk åtgärd För följande övriga kulturhistoriska lämningstyper föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder: Kolbottnar Kolarkojor Gränsmärken Fossil åker Motivering: Kolbottnar och kolarkojor finns i mycket stora antal och både konstruktion och användning är välkänd. Även om vindkraftsetableringen innebär att kolbottnar och kolarkojor förstörs finns fortfarande stora volymer lämningar kvar i området. Gränsmärken i befintliga gränser och 19

26 sentida fossil åker har visserligen upplevelsevärde, men precis som kolningsanläggningarna finns de i mycket stora antal och har ett begränsat vetenskapligt värde. Någon grund för ytterligare antikvariska åtgärder avseende dessa lämningstyper ser vi därför inte. Utredningsgrävning En arkeologisk utredning etapp 1 mynnar i regel ut i ett förslag om etapp 2, utredningsgrävning. I den landskapstyp som är aktuell i utredningsområdet har det inte varit möjligt att lokalisera gynnsamma topografiska lägen för fornlämningar utan synlig begränsning. Det beror dels på att det inte finns så många boplatser i denna typ av miljöer (jfr dock AC40), och dels på att det inte finns mycket ackumulerad kunskap om boplatser och andra lämningar i dessa lägen. Som vi nämnde ovan saknas förutsättningar för en mera stadigvarande eller säsongsmässigt återkommande förhistorisk bosättning. Man kan däremot utgå från att tillfälliga besökare varit någorlunda frekventa, men att besöken är att hänföra till tillfälligt resursutnyttjande (jakt/fångst, fiske etc.) snarare än bosättning. Ett möjligt läge för forntida aktivitetsplatser och därmed för utredningsgrävning hade Skaramossens forna sjöstrand kunnat vara. Denna ligger idag sannolikt en bit under mossen och den berörs därför inte av vindkraftsetableringen. Vi föreslår därför inte utredningsgrävning vid Skaramossen. Några andra gynnsamma lägen har inte kunnat lokaliseras inom ramen för denna arkeologiska utredning. Sammanfattning av åtgärdsförslagen Under förutsättning att vindkraftparkens layout och dragningen av tillfartsvägar anpassas till de nyregistrerade lämningarna med skydd enligt KML eller med annat kulturvärde enligt tabell 4 föreslår vi inga ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den planerade vindkraftparken. 20

27 Tabell 4. Kulturvärdesbedömning och åtgärdsförslag. Fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar med särskilda värden. Lunnekullen, Karlsborgs och Tibro kommuner, Västra Götalands län. AC-nr lämningstyp ant. bed. kulturvärdesbedömning åtgärdsförslag Fasta fornlämningar AC 01 kolningsgrop R Högt 1) Bevaras 2) Slutundersöks AC 23 kolningsgrop R Högt 1) Bevaras 2) Slutundersöks AC 58 kemisk industri (tjärdal) ökhl Ganska högt 1) Bevaras 2) Hänsyn AC 24 kolningsgrop R Högt 1) Bevaras 2) Slutundersöks AC 40 boplats (R) Högt 1) Bevaras 2) Förundersöks Övriga kulturhistoriska lämningar AC 45 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska högt 1) Bevaras 2) Hänsyn AC 46 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska högt 1) Bevaras 2) Hänsyn AC 47 gårdstomt ökhl Ganska högt 1) Bevaras 2) Hänsyn AC 49 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska högt 1) Bevaras 2) Hänsyn AC 53 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska högt 1) Bevaras 2) Hänsyn AC 57 kemisk ökhl Ganska högt 1) Bevaras industri 2) Hänsyn (tjärdal) AC 61 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska högt 1) Bevaras 2) Hänsyn AC 64 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska högt 1) Bevaras 2) Hänsyn AC 94 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska högt 1) Bevaras 2) Hänsyn AC 100 fossil åker ökhl Ganska högt 1) Bevaras 2) Hänsyn AC 104 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska högt 1) Bevaras 2) Hänsyn AC 107 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska högt 1) Bevaras 2) Hänsyn AC108 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska högt 1) Bevaras 2) Hänsyn AC109 lägenhetsbebyggelse ökhl Ganska högt 1) Bevaras 2) Hänsyn anm. Bevaras med fornlämningsområde omfattande även sentida kolningslämningar AC02 AC03. Bevaras med fornlämningsområde omfattande även sentida kolningslämningar AC Jfr AC23 Lillängen Västerängen Laggaretomten Gottland Halla/ Halla-Branta Johanstorp Stenbäcken Smörasken/Motorpet? Sötemon Haga-/Högalund Stenkullen Stenmon m.fl. R = fast fornlämning; ökhl = övrig kulturhistorisk lämning. Bedömningskategorier: högt värde, ganska högt värde, ganska lågt värde och lågt värde. 21

28 22

29 Referenser Publikationer och rapporter Algotsson, Åsa, Inför ombyggnad av väg 201, delen Hönsa-Spetsbacken, Ransbergs socken, Tibro kommun, Västergötland : arkeologisk utredning. (Rapport. Västergötlands museum 1995:51). Skara. Norrman, Maria, Inför utvidgad grustäkt på fastigheten Mobolet 1:1, Ransbergs socken, Tibro kommun, Västergötland: arkeologisk utredning. (Rapport. Västergötlands museum 2001:7.) Skara. Om Ransberg: från äldsta tid till nutid Del 1-2. (Ransbergs hembygdsförening.) Ransberg. Sallander, Hans, Beskrivningar från 1700-talet över Blidsbergs, Hössnas, Odensåkers, Otterstads och Ransbergs församlingar, efter manuskript i Sundholmska samlingen i Skara stifts- och landsbibliotek. (Komm. för utgivande av beskrivning över Västergötland.) Göteborg. Åhman, Andreas, Inför anläggande av golfbana inom fastigheten Brevik 1:11 i Brevik socken, Karlsborgs kommun: särskild arkeologisk utredning. (Rapport. Västergötlands museum 2005:18.) Skara. Allmänna kartor och specialkartor Fastighetskartan E 7fN Tibro. Skala 1: (Lantmäteriet.) Gävle. Fastighetskartan E 7gN Brevik. Skala 1: (Lantmäteriet.) Gävle. Terrängkartan E NV Hjo. Skala 1: (Lantmäteriet.) Gävle. Historiskt kartmaterial Ekonomiska kartan Kartbladet 8E 5b Fröstorp (skala 1:10 000). (Lantmäteriverket.) Stockholm. Ekonomiska kartan Kartbladet 8E 5c Fushult (skala 1:10 000). (Lantmäteriverket.) Stockholm. Ekonomiska kartan Kartbladet (E 6b Ransberg (skala 1:10 000). (Lantmäteriverket.) Stockholm. 23

30 Ekonomiska kartan Kartbladet 8E 6c Fagersanna (skala 1:10 000). (Lantmäteriverket.) Stockholm. Generalstabskartan Kartbladet Hjo. (Skala 1: ) (Rikets allmänna kartverk.) Stockholm. Häradskartan. Häradsekonomiska kartan Kartbladet 44-1 Kyrkefalla. (Rikets allmänna kartverk.) Stockholm. Häradskartan. Häradsekonomiska kartan Kartbladet 44-2 Brevik. (Rikets allmänna kartverk.) Stockholm. Övrigt otryckt material Arkeologicentrum, utredningsplan etapp 1. P2007:06 O, RAÄ dnr Antikvarisk bedömning vid registrering i riksantikvarieämbetets fornminnesregister. (Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen.) Stockholm. Internet FMIS riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem för Västra Götalands län LMV Lantmäteriets historiska karttjänst SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst SHM Statens historiska museums översiktsdatabas SOFI Språk- och folkminnesinstitutets internettjänst Muntliga uppgifter Bergbom, Dane, markägare, Hjo

31 Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Frivillig arkeologisk utredning etapp 1 inför planerad vindkraftpark, Lunnekullen, Tibro och Karlsborgs kommuner, Västra Götalands län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr - Beställarens dnr 7004 Arkeologicentrums projektnr P2007:06 O AU1 Lunnekullen Beställare Lunnekullen Vindkraft AB, Göteborg Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, Brunflo Projektpersonal: Kjell Edvinger, Britta Wennstedt Edvinger Projekttid AU 1 fältarbete Belägenhet Län: Västra Götalands län Landskap: Västergötland Kommun och socken: Tibro (Tibro socken), Karlsborg (Ransbergs och Breviks socknar) Ek. kartblad: Fröstorp 8E 5b (1959) Fushult 8E 5c (1959) Ransberg 8E 6b (1959) Fagersanna 8E 6c (1959) Utredningsområde Yta: hektar Undantagna ytor: våt-/myrmarksområden, ej gallrade granplanteringar. RAÄ-nummer Ej tilldelade Kartreferens RT90 2,5 gon V, RH00 Inmätning Inmätning av punktobjekt har skett med GPS. Inmätning av ytobjekt har gjorts manuellt på underlag av fastighetskartan i skala 1:

32 Kartering Programvara: ArcGIS 8.2 och ArcView 3.2. (ESRI) samt GPStoGIS (Cartesia). Fynd Inga fynd har tillvaratagits. Arkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. Foton Digitala fotografier (jfr tabell) är samtliga återgivna i denna rapport och förvaras på CDR vid Arkeologicentrum samt i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm. löpnnr ID-nr bild- motiv mot datum fotograf 1 AC O AC01 kolningsgrop NNÖ B. W. Edvinger 2 AC O AC03 kolarkoja VNV B. W. Edvinger 3 AC O AC07 kolbotten V B. W. Edvinger 4 AC O Arbetsbild. AC09 SV B. W. Edvinger gränsmärke, Kjell Edvinger 5 AC O AC11 kolarkoja N B. W. Edvinger 6 AC O AC17 kolbotten VSV B. W. Edvinger 7 AC O AC22 kolbotten Ö B. W. Edvinger 8 AC O AC24 kolningsgrop SÖ B. W. Edvinger 0012 vakant 0013 vakant 9 AC O AC23 kolningsgrop SÖ Kjell Edvinger 10 AC O AC30 kolarkoja i SÖ B. W. Edvinger kolbotten 11 AC O Arbetsbild. AC30 NÖ B. W. Edvinger kolarkoja i kolbotten, B. W. Edvinger 12 AC O AC45 jordkällare NÖ B. W. Edvinger vid Lillängen 13 AC O AC57 tjärdal VNV B. W. Edvinger 14 AC O AC53 röjningsröse (torpröse) 15 AC O AC64 jordkällare vid Stenbäcken 16 AC O AC64 röjningsrösen vid Stenbäcken 17 AC O AC64 husgrund vid Stenbäcken SV NÖ SSÖ SÖ B. W. Edvinger Kjell Edvinger Kjell Edvinger Kjell Edvinger

33

34 Bilaga 2 Beskrivningar AC01 Kolningsanläggning Kolningsgrop, oval, 4 x 3,5 m (NNV-SSÖ) och 0,7 m dj. Närmast rektangulärt bottenplan, 1,5 x 0,4 m (NNV-SSÖ), med successiv övergång i en flack vägg i NNV. Delvis vall kring kanten, 1,3 2 m br och 0,1 0,2 m h. Vid provstick med sond i gropens botten framkom ett 0,1 m tj lager sot. Belamrad med ris i NÖ. Beväxt med 1 unggran, 2 granar och gamla stubbar. Orientering: 15 m NÖ om mosskant. Terräng: NV-sluttande moränmark i anslutning till tjärn och mosse. Skogsmark (granskog). Koordinater: , (mdlfel 5,8) GPS Datum: AC02 Kolningsanläggning Kolbotten, rund, 12 m diam och 0,4 0,5 m h. Omges av stybbgropar utom i Ö, 1 1,5 m br och 0,5 0,7 m dj. Beväxt med ett tjugotal granar och tallar samt 2 björkar. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (granskog med inslag av löv). Koordinater: , (mdlfel 4,4) GPS Datum: AC03 Husgrund, historisk tid Kolarkoja, närmast rund, 4 m diam och 0,2 0,4 m h, bestående av en vall, 1,2 1,5 m br och 0,2 0,4 m h, som omger ett skålformat bottenplan, 1,2 x 0,8 m (NÖ-SV). I ÖNÖ konstaterades vid provstick med sond ett spismursröse med 1 flat sten synlig i ytan, 0,4 m st. Kojan tangeras av skogsmaskinspår i SÖ. Beväxt med 1 gran, 1 björk och 1 ungbjörk. Orientering: 15 m ÖSÖ om AC02. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (granskog med inslag av löv). Koordinater: , (mätt manuellt från AC02:s GPSkoordinater) Datum: AC04 Kolningsanläggning Kolbotten, rund, 20 m diam och 0,3 0,5 m h. Delvis omgiven av stybbgropar, 1 2,5 x 0,8 m st och 0,3 0,4 m dj. Terräng: Svagt VNV-sluttande moränmark. Skogsmark (gallrad barrskog). Koordinater: , (mdlfel 5,0) GPS Datum: AC05 Kolningsanläggning Kolbotten, närmast rund, 12 m diam och 0,4 0,5 m h. Delvis omgiven av stybbgropar, 1,5 4 x 0,6 1,5 m st och 0,2 0,5 m dj. Skadad av 2 rotvältor i S resp Ö. Belamrad med ris. Beväxt med 3 tallar, 1 gran och gamla stubbar.