Arkeologisk utredning

Transkript

1 Arkeologisk utredning inför bredbandsetablering i Jämtland ARKEOLOGICENTRUM

2

3 Arkeologisk utredning inför bredbandsetablering i Jämtland Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger 2004 JÄMTARKEOLOGI 13 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB

4 JÄMTARKEOLOGI 13 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB Arkeologisk utredning inför bredbandsetablering i Jämtland Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger år 2004, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Brunflo, Teracom AB, Sundbyberg, och länsstyrelsen i Jämtlands län, Östersund. Kartutsnitt ur allmänna kartor lantmäteriverket, Gävle. Medgivande M2005/2798. ISSN ISBN

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... iv Bakgrund... 1 Syfte... 1 Genomförande... 2 Byråinventering... 2 Fältinventering... 2 Dokumentation... 2 Bedömningar... 2 Principer för värdering... 2 Resultat Ammer, Ragunda sn, Ragunda kn Höglunda, Stuguns sn, Ragunda kn Skyttmon, Borgvattnets sn, Ragunda kn Alanäset, Alanäs sn, Ströms kn Lövberga,Ströms sn,strömsunds kn Måsjön, Hällesjö sn, Bräcke kn Handöl, Åre sn, Åre kn Böle, Bodsjö sn, Bräcke kn... 8 Sammanfattning av resultaten Referenser Bilagor Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2 Beskrivningar och kartor

6 Sammanfattning Inför en utbyggnad av bredbandsnätet i Jämtlands län planerar Teracom att sätta upp teknikbod och mast intill befintliga telestationer i olika delar av länet. Masterna är mellan 18 och 30 m höga och är på ett antal ställen placerade i riksintresseområden för kulturmiljövården och på andra ställen i närheten av fasta fornlämningar eller andra kulturlämningar som registrerats i riksantikvarieämbetets fornminnesregister. De inkomna ärendena har behandlats och bedömts vid länsstyrelsen. Sammanlagt åtta ärenden har gått vidare till särskild arkeologisk utredning, etapp 1, vilken utförts av Arkeologicentrum AB. Utredningen är gjord inom en 50 meters radie från etableringsplatsen. Av de åtta platser som utretts har vi haft synpunkter på placeringen av mast och teknikbod på tre. Det är Skyttmon, Borgvattnets sn, Ragunda kn, Handöl, Åre sn och kn och Böle, Bodsjö sn, Bräcke kn. Vid Skyttmon, som är av riksintresse för kulturmiljövården, var mast och bod planerade till en plats centralt i byn. Masten som är 30 meter hög skulle komma att dominera synfältet oberoende av från vilket håll man närmar sig Skyttmon. Vårt förslag är därför att flytta masten norrut, från bykärnan, vilket under utredningens gång också har förhandlats fram av länsstyrelsen. I Handöl gäller i stora drag detsamma som för Skyttmon. Bod och mast är planerade att placeras mitt i byn och i ett riksintresse för kulturmiljövården. Vi förespråkar en flyttning av masten till ett mindre dominerande läge. I Böle planeras en teknikbod med paraboler i en gårdsmiljö med anor från medeltiden. På angränsande fastighet men inom gårdsmiljön finns ett härbre daterat till åren och en lada från , d.v.s. några av Jämtlands äldsta byggnader. Teknikboden planeras ligga på en igenväxande åker som var i bruk ännu på 1970 års ekonomiska karta. Men den redovisas också på en avvittringskarta från , och kallas då Lillåkern. Runt Lillåkern finns fyra odlingsrösen, varav två i åkerytan. Det ena är påfört odlingssten i senare tid, men har sannolikt en botten som härrör från åkerns upptagande. Läget i sluttningen, blockigheten och två av rösenas placering antyder att åkern upptagits redan under medeltid. Teknikbodens planerade läge kommer i konflikt med gårdsmiljön, varför vi förordar en flyttning av boden till ett mindre iögonenfallande läge.

7 Bakgrund Inför utbyggnad av bredbandsnätet i fem jämtländska kommuner har länsstyrelsen i Jämtlands län med stöd i 2 kap. 11 lagen om kulturminnen m.m. (KML) (SFS 1988:950) beslutat om särskild arkeologisk utredning. Enligt planen skall ca 167 anläggningar byggas. Underlaget för kulturmiljövård i Jämtlands län är bitvis bristfälligt. Det beror framför allt på att riksantikvarieämbetets (RAÄ) fornminnesinventering inte revideringsinventerat fornminnen i alla delar av länet. Förstagångsinventeringen skedde vid en tid då den samlade kunskapen om norrländsk förhistoria var bristfällig. Därför finns en betydande risk för att fasta fornlämningar skall beröras av den planerade utbyggnaden. Arkeologicentrum har utfört fältarbeten för denna utredning under perioden till Resultaten redovisas i denna rapport. # 4. Alanäset 5. Lövberga # # # # ## # # # 7. Handöl # 3. Skyttmon 1. Ammer # # 8. Böle # # 2. Höglunda 6. Måsjön Figur 1. Undersökningområdena i Åre, Ströms, Ragunda och Bräcke kommuner i Jämtland. Syfte En arkeologisk utredning har till syfte att fastställa om fasta fornlämningar berörs av ett arbetsföretag. Denna utredning har syftat till att lokalisera och översiktligt dokumentera tidigare inte registrerade fasta fornlämningar i kulturminneslagens mening, men också övriga kulturhistoriska lämningar. Vi har arbetat med ambitionsnivån att fastställa om fasta fornlämningar och kulturminnen med synlig begränsning ovan jord berörs, samt om det i undersökningsområdena finns anledning att anta att fasta fornlämningar utan synlig begränsning ovan jord berörs. Utredningens resultat bildar underlag för länsstyrelsens beslut om eventuella tillstånd för utbyggnaden enligt KML. 1

8 Genomförande Byråinventering Förberedelserna för fältinventeringen omfattade genomgång av material i fornminnesregistret (FMR) samt det topografiska arkivet och arkeologiska rapporter vid länsmuseet i Östersund. Den omfattade också kontroll av uppgifter om arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museum, Stockholm. Vidare studerade vi det allmänna kartmaterialet, såsom ekonomiska kartor och generalstabskartan, och gjorde en genomgång av lantmäteriets i Östersund historiska kartor över områdena, framför allt storskiftes- och lagaskifteskartor. Genomgångna material och källor är förtecknade i referenslistan i slutet av rapporten. Fältinventering Fältinventering skedde mellan och Besiktnings- och väderleksförhållandena var goda. De fältinventerade ytorna vid varje lokal har haft 50 m radie räknat från den planerade mastens plats. Inga delar av undersökningsområdena har behövt undantas fältinventering, eftersom framkomligheten varit mycket god. Fältinventeringen omfattade terrängrekognoscering till fots, provgropsgrävning med spade och provstick med sond. Frameroderade ytor och avbanade ytor granskades okulärt. Dokumentation Påträffade lämningar dokumenterade vi översiktligt med analog kartinprickning och beskrivning enligt FMR:s mönster. Materialet redovisas närmare nedan och i bilaga 2. Bedömningar De registrerade lämningarna kategoriindelades med utgångspunkt i deras status i förhållande till KML och enligt RAÄ:s anvisningar för antikvarisk bedömning. Principer för värdering Vid bedömningen av påträffade lämningars kulturhistoriska värde (kulturvärdesbedömning) har vi utgått från samma principer som för FMR (RAÄ dnr ). De viktigaste kriterierna för värdering av fornlämningar och kulturlämningar är dessas preparatsvärde, d.v.s. vetenskapliga värde, och upplevelsevärde, d.v.s. det pedagogiskt-sociala värdet. Preparatsvärdekriteriet är överordnat upplevelsevärdekriteriet. Vi har också beaktat förekomst eller frekvens är lämningen vanlig eller sällsynt? förekomst av kompletterande källor finns det historiska kartor, skriftliga källor, fotografier som minskar lämningens värde som kunskapskälla? samt miljön som helhet hur förhåller sig lämningen till andra lämningar, har den en stark eller svag förankring till miljön, återfinns den i en ursprunglig eller starkt förändrad miljö? I sällsynta fall kan man också värdera lämningar utifrån ett märklighetskriterium, d.v.s. om en enstaka lämning har en särskilt märklig bakgrund, historia, konstruktion etc. 2

9 Resultat Nedan redovisar vi de olika delområdena var för sig. Kartor med redovisningar av de påträffade lämningarna lokalerna Höglunda, Skyttmon, Lövberga och Böle återfinns i bilaga 2. Undersökningsområden utan påträffade lämningar redovisas endast här och utan karta. 1. Ammer, Ragunda sn Datum för fältarbete Tidigare anteckningar RI Z16, FMR 1 km radie: RAÄ 4 (milstolpe), Jonsson 2000, Jonsson 2001, Burman 1991 [1791]. Terrängbeskrivning Svagt SV-sluttande silt vid bäck (Ö-V). Skogsmark (blandskog; lövsly samt gamla tallar och björkar, gräs och örter i fältskiktet), angränsande till landsväg och tomtmark, respektive brukad åkermark. Fältinventering Vegetationsfria ytor har kunnat studeras i område avbanat för telestation. Två provgropar grävdes inom etableringsområdet, vilka visade att området tidigare brukats som åker. Inom etableringsområdet konstaterades ett 0,1 m tj matjordslager, omedelbart V etableringsområdet ett 0,15 m tj matjordslager med kraftig humös inblandning. Resultat Inga fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar påträffades inom utredningsområdet som är kraftigt omrört och påverkat av äldre odling samt av verksamheter i sen tid. Arkeologicentrums åtgärdsförslag Området utgör riksintresseområde för kulturmiljövården, Z16. Vi menar att den närliggande moderna bebyggelsen, den planerade mastens ringa höjd (18 m) och dess placering i en äldre skogsridå SV om befintlig telestation inte innebär ett så grovt ingrepp i kulturmiljön att dess värden försämras. Eftersom inga kulturhistoriska lämningar utöver tidigare registrerad milstolpe, RAÄ 4 i Ragunda sn, konstaterats föreslår vi ingen ytterligare antikvarisk åtgärd. Anmärkning Teracom har underhand meddelat avsikt att flytta mast och teknikbod NÖ om telestation, vilket ur kulturmiljösynpunkt innebär en förbättring. 3

10 2. Höglunda, Stuguns sn Datum för fältarbete Tidigare anteckningar FMR 1 km radie: RAÄ 268 (fyndplats för bergartsyxa JLM 2.389), RAÄ 286 (fyndplats för bergartsyxa/- mejsel JLM 2.388), Generalstabskartan 67. Östersund (1954) (skogsmark). Terrängbeskrivning NV-sluttande blockig moränmark. Skogsmark (gallrad tallskog med bärris i fältskiktet). Fältinventering Inga lämningar med synlig begränsning iakttogs inom etableringsområdet, men i utredningsområdets N begränsning påträffade vi en bebyggelslämning. I avbanade ytor vid befintlig telestation samt i en brukningsväg inom utredningsområdet kunde inga kulturhistoriska spår eller lämningar återfinnas. En provgrop grävdes i etableringsområdet och en mycket fin, helt kulturopåverkad podsolprofil kunde konstateras. Resultat En s.k. by/gårdstomt i och N om utredningsområdet registrerades. På ekonomiska kartan från år 1969 redovisas ingen bebyggelse på platsen, men Generalstabskartan (år 1954) redovisar ett hus, identiskt med den registrerade husgrunden med spismursröse. Se bilaga 2. Arkeologicentrums åtgärdsförslag Den påträffade lämningen återfinns i utredningsområdets utkant och kommer inte att beröras av mastens och teknikbodens planerade placering vid befintlig telestation. Gårdstomten är sentida (inte kartlagd i äldre lantmäteriakter) med lågt kulturvärde. Vi föreslår därför ingen ytterligare antikvarisk åtgärd. 3. Skyttmon, Borgvattnets sn Datum för fältarbete Tidigare anteckningar RI Z15, FMR 1 km radie (öar i Ammerån redovisas ej): RAÄ 2 (minnessten), RAÄ 63 (skjutstavla), RAÄ 88 (uppg. om stenåldersboplats), RAÄ 129 (byggnadsminne), RAÄ 125, RAÄ 126, RAÄ 152, RAÄ 153, RAÄ 154, RAÄ 156, RAÄ 159 (samtliga är boplatser utan synliga anläggningar); lantmäteriet i Östersund: LS år (skogsmark, stenbunden, på gränsen mot inägor), skattläggning år 1791 (utmark). Terrängbeskrivning Svagt SV-sluttande storblockig (0,7 1,5 m st stenar) moränmark. Skogsmark (gammal barrskog med inslag av lövträd, bärris i fältskiktet), angränsande till tomtmark i VNV, ÖSÖ och SSV. Landsväg i SV. 4

11 Fältinventering Ingen provgrop grävdes här p.g.a. moränens storblockighet. Inom utredningsområdet påträffades en sentida uthusgrund. Resultat Vid skattläggningen år 1791 utgjorde platsen utmark och vid laga skiftet år Skogsmark, stenbunden på gränsen mot inägorna. Markanvändningen är densamma idag. Fältinventeringen resulterade inte att några andra lämningar än att den nämnda uthusgrunden kunde konstateras. Uthusgrunden utgör en s.k. övrig kulturhistorisk lämning som inte omfattas av KML. Vi bedömer den ha lågt kulturvärde p.g.a. ringa ålder och hög frekvens. Se bilaga 2. Arkeologicentrums förslag Platsen ligger i omedelbar anslutning till landsvägen i den mest tättbebyggda delen av byn. Masten planeras bli 30 m h, varför läget i ett mindre skogsmarksavsnitt inte nämnvärt döljer dess placering. Det innebär att masten kommer att bilda blickfång för alla som färdas på landsvägen, oavsett riktning. Området utgör riksintresseområde Z15 för kulturmiljövården. Vi menar att en 30 m hög mast med placering vid landsvägen innebär ett oacceptabelt intrång i kulturmiljön. Kulturmiljön i Skyttmons centrala delar tillfogas stora skador av moderna ingrepp som inte anpassas till omgivningarna. Vårt förslag är att etableringen medges under förutsättning att masten flyttas till utredningsområdets N begränsning. Anmärkning Länsstyrelsen och Teracom har efter vårt besökstillfälle överenskommit om annan placering av masten. 4. Alanäset, Alanäs sn Datum för fältarbete Tidigare anteckningar RI Z10, FMR: RAÄ 147 (plats för riven kyrka), lantmäteriet i Östersund: akt 4 skattläggningsförslag år 1714 (oduglig myrmark), akt 15 LS år (skogsmark mossa - myra). Terrängbeskrivning Flack blockig moränmark. Skogsmark (granskog med inslag av löv, blåbärsris och björnmossa i fältskiktet). Fältinventering Inga provgropsgrävning gjordes eftersom marken är kraftigt stenbunden. Vegetationsfria ytor för besiktning utgjordes av avbanade ytor Ö S NÖ om befintlig telestation. 5

12 Resultat Inget fyndmaterial påträffades vid okulär besiktning av avbanade ytor. Inom undersökningsområdet sträcker sig en äldre väg (ÖNÖ-VSV), sannolikt den gamla landsvägen, vilken bl.a. tjänstgör som infart till befintlig telestation. Platsen utgörs av skogsmark på generalstabskartan, vid laga skiftet år beskrivs platsen som Skogsmark mossa myra och vid skattläggningsförslaget år 1714 som Odug[lig] myrm[ark]. Arkeologicentrums åtgärdsförslag Alanäsets by utgör riksintresse för kulturmiljövården Z10, men masten kommer inte i konflikt med riksintresseområdet. Vi föreslår ingen ytterligare antikvarisk åtgärd utöver hänsyn vid användning av den övergivna landsvägen. Anmärkning Vid underhandskontakt har Teracom meddelat att man avser flytta mast och teknikbod till SV sidan av befintlig telestation. Flyttningen föranleder ingen antikvarisk åtgärd. 5. Lövberga, Ströms sn Datum för fältarbete Tidigare anteckningar FMR 1 km radie: RAÄ 461 (fångstgropssystem) RAÄ 465 (fångstgropar), RAÄ 466 (fyndplats för förarbeten av skiffer), RAÄ 467 (fångstgropar), RAÄ 468 (fångstgropar), RAÄ 469 (skelettgrav), RAÄ 470 (plats med tradition dansbana), RAÄ 471 (fångstgrop), RAÄ 472 (fångstgropar), RAÄ 473 (fyndplats för skifferyxa), RAÄ 474 (plats med tradition grav), RAÄ 475 (fyndplats för skida), RAÄ 476 (hälsokälla), Raä 477 (skärvstensförekomst), RAÄ 478 (skärvstensförekomst). Terrängbeskrivning Flack siltig sedimentmark i anslutning till moränhöjd i S. Inägomark med gräs och örter i fältskiktet, angränsande till skogsmark (blandskog) och tomtmark (villaområde) i S. Fältinventering Ett tiotal provgropar grävdes i etableringsområdet och undersökningsområdet. Ett ytligt, tunt kulturpåverkat lager alt. matjordslager, 0,04 0,07 m tj, kunde konstateras. Inget fyndmaterial påträffades. Vegetationsfria ytor för besiktning utgjordes av ett potatisland mellan etableringsområdet och Järilån. Inget fyndmaterial påträffades. Resultat Inom undersökningsområdet är en äldre brukningsväg (Ö-V), helt överväxt men med stenförstärkning kännbar med sond under grästorven. Tillfartsväg till åker/vallodling med potatisland. Vägen är fortfarande i bruk. Inom undersökningsområdet är också en f.d. täkt, 14 m l, 1 1,5 m h och 1,5 3 m br. Övrig kulturhistorisk lämning som ej 6

13 berörs av mast och teknikbod. Platsen utgör ett bra boplatsläge nedanför en höjd men är orienterat mot N och vindutsatt. Det rikhaltiga fornlämningsbeståndet i närområdet berörs inte av bredbandsetableringen. Se bilaga 2. Arkeologicentrums åtgärdsförslag Vi föreslår ingen ytterligare antikvarisk åtgärd mot bakgrund av den kulturhistoriska lämningens (täktens) ringa kulturvärde. 6. Måsjön, Hällesjö sn Datum för fältarbete Tidigare anteckningar FMR 1 km radie: RAÄ 8 (fångstgropar), RAÄ 10 (fångstgropar), RAÄ 29 (fångstgropar), RAÄ 220 (fångstgrop). Terrängbeskrivning Flack sandmark. Skogsmark (tallskog med inslag av björkar och björksly, bärris i fältskiktet), angränsande till sand-/grustag i N. Landsväg i S. Fältinventering Ett tjugotal provgropar grävdes i etableringsområdet och undersökningsområdet. Vi kunde konstatera ett kraftigt humuslager samt spår efter en skogsbrand i senare tid i form av en ytlig sot-/kolhorisont i hela undersökningsområdet. Varken några synliga lämningar eller något fyndmaterial vid provgropsgrävning påträffades. Resultat Området utgör en mycket fin forntida fångstmiljö med talrika registrerade fångstgropar närheten. Inom utredningsområdet påträffades emellertid inga fornminnen eller kulturhistoriska lämningar. Arkeologicentrums åtgärdsförslag Inga fortsatta antikvariska åtgärder föranleds av etableringen. 7. Handöl, Åre sn Datum för fältarbete Tidigare anteckningar RI Z30, FMR 1 km radie: RAÄ 185 (fångstgropar), RAÄ 186 (fångstgropar), Jensen 1975, lantmäteriet i Östersund: akt 41 och 44 avvittringskarta år (sämsta skog). Terrängbeskrivning Kanten av avsats (NV-SÖ) i sedimentmark (finmo) vid myr i SV. Skogsmark (blandskog), angränsande till landsväg (NV-SÖ) och tomtmark i V-N-Ö. 7

14 Fältinventering Vi kunde studera vegetationsfria ytor i ett avbanat område vid befintlig telestation. Ett tiotal provgropar grävdes inom undersökningsområdet som konstaterades vara kraftigt stört genom bl.a. småskalig täktverksamhet. Jordmånen är podsol med ett kraftigt blekjordsskikt som emellertid ställvis helt saknas inom undersökningsområdet. På etableringsområdet är ett gruslager tillhörande befintlig telestation. NÖ delen av undersökningsområdet utgörs av landsväg och tomtmark, den SV delen av starrmyr. Resultat Ö om undersökningsområdet återfinns fångstgropssystemet RAÄ , som sträcker sig i riktning NÖ-SV. Den sydligaste fångstgropen i systemet undersöktes år 1975 och daterades till 14 C-åldern /- 150 (Jensen 1975), d.v.s. efter kalibrering f.kr. (68,2%) eller f.kr. (95,4%) (OxCal3). Undersökningsområdet är utsatt för kraftiga störningar i form av landsväg, dikning, dränering, tomter, telestation, småskalig täktverksamhet samt deposition av avskräde. Vid avvittring år utgjorde området skogsmark och vegetationen bedömdes som sämsta skog. Området ingår i riksintresseområdet för kulturmiljövården Z30, Ånnsjön, Åre sn och kn, fångstmiljö med hällbilder och fjällbygd runt Ånnsjön, med kontinuitet från stenålder in i vår tid. Arkeologicentrums åtgärdsförslag Det är en svaghet i norrländsk arkeologi att fångstgropar vid undersökningar som regel behandlas som objekt i stället för som delar av hela miljöer. Vi skulle generellt förespråka utredningsgrävning i ett läge som det aktuella, men p.g.a. de omfattande störningarna i sen tid vid etableringsområdet menar vi att chanserna att återfinna fornlämningar utan synlig begränsning ovan jord i samband med fångsten eller annan verksamhet är mycket små till obefintliga. Vi föreslår därför inga fortsatta åtgärder vad gäller arkeologin. Men masten planeras mitt i byn i ett riksintresseområde och får en framträdande plats i blickfånget för kringboende, för dem som färdas på landsvägen likväl som för besökare vid t.ex. Handölsforsarna. Vi förordar därför att masten flyttas, förslagsvis till täljstensbrottets närhet. En mast i en industrimiljö innebär ett avsevärt mindre intrång än dess planerade placering vid bygatan. 8. Böle, Bodsjö sn Datum för fältarbete Tidigare anteckningar FMR: RAÄ 124 (by/gårdstomt), Olofsson 2002, lantmäteriet i Östersund: akt 3 avvittringskarta år , akt 30 LS år Terrängbeskrivning Moränmark nedanför hällmarksområde i SSV-sluttning mot sjö. F.d. åkermark angränsande till tomtmark i S och SSV. 8

15 Fältinventering Vegetationsfria ytor har kunnat studeras i ett avbanat område i omedelbar anslutning till etableringsområdet för teknikboden. Etableringsområdet utgörs av f.d. åkermark. Matjordens mäktighet konstaterades genom provgropsgrävning med spade vara 0,2 m. Nuvarande markanvändning är tomtmark till en fritidsstuga på åkerytan. På och vid åkern finns flera röjningsrösen. Åkern är tämligen blockrik, och det finns två röjningsrösen inom åkerytan (A6 och A7) samt ytterligare röjningssten upplagd vid flyttblock. Vid sidan och NÖ om åkern finns ytterligare röjningsrösen (A4 och A5). Resultat Granntomten Böle 2:3 är registrerad som övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ 124) i FMR på basis av en avvittringskarta från åren Den benämndes då Norrböle gårdstomt. Inom RAÄ 124 ryms två byggnadsminnen, ett härbre med dendrokronologisk datering till år samt en lada med datering till (länsstyrelsens dnr ). Härbret är inte beläget på ursprunglig plats men det antas endast ha blivit flyttat inom fastigheten (Olofsson 2002:7). Etableringsområdet återfinns på en åkeryta med kartbelägg från 1700-talet. På avvittringskartan från år kallas åkern Lillåkern, och den var då i bruk, liksom på ekonomiska kartan från Av de inom utredningsområdet påträffade röjningsrösena är två belägna inom åkerytan vilket pekar på hög ålder. Av dessa är det ena röset 0,5 m högt och välvt vilket antyder att det påförts material under längre tid. Bottnen kan vara medeltida. Det andra röset är övertäckt eller överlagrat med matjord vid jordflykt i sluttningen. En kraftig sotkolfärgning och eldpåverkade stenar härrör troligen från senare tiders deposition ovanpå röset, men kan vara äldre. Röset är åtminstone 0,6 m h, varav 0,4 m under nuvarande markyta. Utan närmare undersökning är det inte möjligt att fastställa rösets karaktär och ålder, men läget inom åkerytan och i en kraftig sydsluttning antyder en medeltida datering. De röjningsrösen som är belägna utanför åkerytan kan på goda grunder antas ha flyttats från Lillåkern till sina nuvarande lägen. Namn på -böle i Uppland och Norrland brukar man kunna härleda till och 1500-talen (Pamp 1988, Ståhl 1970). Norrböles äldsta belägg är från 1540-talet (Nördder börddhet) och Böle nämns redan år 1447 (Böle år 1447, j Bölith år 1535) (SOFI). Eftersom det finns flera indikationer på medeltid men saknas sådana för järnålder, exempelvis i form av gravhögar, är det troligt att gården Norrböle etablerades under medeltiden. Röjningsrösen i anslutning till f.d. åkrar kan som regel inte rubriceras såsom fast fornlämning. Lillåkern var i bruk ännu vid ekonomiska kartans utgivning år Den har senare övergått till att utgöra tomtmark till en fritidsstuga. Röjningsrösena är ur det perspektivet att betrakta såsom övriga kulturhistoriska lämningar utan fornlämningsstatus. Men eftersom gården Norrböle sannolikt etablerades under medeltiden hamnar rösena i en annan belysning. Utöver gårdsnamnet och den dendrokronologiska dateringen till sent 1400-tal pekar också valet av läge, en höglänt sydsluttning, och röjningsrösen och block inom åkerytan på en hög ålder. Det betyder att det är troligt att Lillåkern togs upp under medeltid och brukades mer eller mindre kontinuerligt fram till 1900-talet. Den ursprungliga röjningsfasens rösen är då delvis överlagrade av påfört material eller har flyttats, när brukningsmetoderna förändrades. 9

16 Enstaka röjningsrösen har ett lågt bevarandevärde men den vetenskapliga potentialen är i det aktuella fallet mycket hög, då en arkeologisk undersökning kan bekräfta eller vederlägga den förmodade tidpunkten för gårdens etablering, och därför både odlingen och ortnamnet. Härbret och ladan inom granngården Böle 2:3 utgör socknens äldsta byggnader och två av Jämtlands äldsta. Se bilaga 2. Arkeologicentrums åtgärdsförslag Ingen mast planeras vid denna lokal, men teknikboden skall förses med paraboler. Teknikboden innebär ett ingrepp i en odlingsyta med ålderdomliga särdrag och i kulturmiljön. Om etableringen genomförs enligt planen måste röjningsrösena på åkerytan (A6 och A7) undersökas arkeologiskt. Datering av den första röjningsfasen och gårdens troliga etablering är av stort intresse. Lillåkern är inte en fast fornlämning, men åtminstone två av röjningsrösena synes kunna gå tillbaka till medeltiden. Värdet av en arkeologisk undersökning av röjningsrösena överstiger bevarandevärdet. Teknikbodens intrång i kulturmiljön undanröjs dock inte av en arkeologisk undersökning av röjningsrösena. Vi föreslår därför att teknikboden flyttas till en annan plats. Kostnaden för en arkeologisk undersökning kan då undvikas. 10

17 Sammanfattning av resultaten Denna arkeologiska utredning har kunnat visa att vid en lokal (Måsjön) av de åtta utredda berörs inga fornlämningar, kulturhistoriska lämningar eller andra kulturhistoriska värden. Övriga sju uppvisar olika slag av forn- och kulturminnen eller är belägna i eller nära riksintresseområden för kulturmiljövården. Vid tre av dem, Skyttmon, Alanäset och Handöl, har vi förordat annan placering av planerade anläggningar. Av de vid utredningen påträffade lämningarna bedöms samtliga utom två av röjningsrösena i Böle (A6 och A7) ha ett lågt kulturvärde. Röjningsrösena har ett högt vetenskapligt värde och kan inte tas bort utan föregående, arkeologisk undersökning. Men då bredbandsetableringen utöver de troligen medeltida odlingsspåren också berör en byggnadsmiljö med medeltida inslag har vi förordat flyttning av bredbandsanläggningen framför medgivande om etablering med villkor om arkeologisk undersökning och borttagning av röjningsrösena. Tabell 1. Resultat av arkeologisk utredning inför bredbandsetablering i Jämtland. Kulturhistoriska lämningar inom undersökningsområdena och åtgärdsförslag. trakt reg nr lämningstyper inom uo status + kulturvärde 1 Ammer RAÄ 4 Milstolpe R; högt kulturvärde 2 Höglunda A1 by/gårdstomt 3 Skyttmon A2 husgrund, historisk tid ökhl; lågt vetenskapligt värde, visst pedagogiskt värde ökhl; lågt kulturvärde källa RI åtgärd FMR Z16 ingen åtgärd; RAÄ 4 berörs ej, Z16 påverkas ej AU - ingen åtgärd; A1 berörs ej AU Z15 flyttning av etableringsområdet; A2 har lågt kulturvärde men Z15 högt 4 Måsjön ingen åtgärd 5 Lövberga A3 brott/täkt ökhl; lågt kulturvärde AU - ingen åtgärd; A3 har lågt kulturvärde 6 Alanäset (Z10) ingen åtgärd; Z10 berörs ej 7 Handöl Z30 flyttning av etableringsområdet; Z30 har högt kulturvärde 8 Böle A4 A5 A6 A7 röjningsröse röjningsröse röjningsröse röjningsröse ökhl ökhl bevakas bevakas AU AU AU AU - flyttning av etableringsområdet; kulturmiljön har högt kulturvärde, troliga fasta fornlämningar (bevakningsobjekt) berörs 11

18 12

19 Referenser Publikationer och otryckta rapporter Bronk Ramsey, Christopher, Radiocarbon Calibration and Analysis of Stratigraphy: The OxCal Program. Radiocarbon 37(2), s Bronk Ramsey, Christopher, Development of the Radiocarbon Program OxCal. Radiocarbon 43 (2A), s Burman, Fale, 1991 [1791]. Jämtlands vägar: dagboksanteckningar från (Jämtlands läns museum.) Östersund. Jensen, Ronnie, Arkeologisk undersökning av fångstgrop: fornlämning 186, Handöl 1:5, Åre socken, Jämtland. (Jämtlands läns museum rapport C 30.1.) Östersund. Jonsson, Johan, Milstolpar i Jämtlands län. Östersund. Jonsson, Johan, Historiska vägar i Jämtlands län. Östersund. KML Kulturminneslagen (SFS 1988:950. Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Olofsson, Björn, Norrböle: upprustning av medeltida lada och härbre. Böle 2:3, Bodsjö sn, Bräcke kn. (Jämtlands läns museum.) Östersund. Pamp, Bengt, 1988 [1974]. Ortnamnen i Sverige. Lund. Ståhl, Harry, Ortnamn och ortnamnsforskning. Uppsala. Allmänt kartmaterial Ekonomisk karta, skala 1: resp. 1: (Lantmäteriverket.) Gävle. 18F 5a Höviken (1970) 18G 2c Albacken (1968) 19C 4-5 g-h Ånn (1976) 19F 6-7 g-h Skyttmon (1973) 19G 0a Höglunda (1969) 20G8-9 a-b Lövberga (1974), 21F 2-3 i j Alanäs (1974) 19G 1 e Ammer (1965) Generalstabskartan (Rikets allmänna kartverk). 68 Sollefteå SV, skala 1: (1954) 67 Östersund, skala 1: (1954) 67 Östersund NÖ, skala 1: (1954) 53 Alanäs, skala 1: (år 1965) 13

20 60 Strömsund, skala 1: (år 1965) 74 Indal, skala 1: (1954) 65 Dufed, skala 1: (1954) Sverigekartan, CDR. (Lantmäteriverket.) Gävle. Specialkartor Jordartskarta Serie Ca nr 45, Jämtlands län. Skala 1: S mell. bladet (SGU). Berggrundskarta Karta över berggrunden i Jämtlands län. Skala 1: (SGU). Historiskt kartmaterial Lantmäteriets forskningsarkiv i Östersund. Socken, trakt Förrättningsår Alanäs sn, Alanäset akt 4 Skattläggningsförslag år 1714 akt 15 Laga skifte å inägor och hemskog år Bodsjö sn, Böle akt 3 Avvittring år akt 30 Laga skifte år 1858 Borgvattnets sn, Skyttmon akt 3 Skattläggning år 1791 akt 15 Laga skifte år Hällesjö sn, Måsjön Relevanta lantmäterikartor över området föreligger ej Ragunda sn, Ammer Relevanta lantmäterikartor över området föreligger ej Stuguns sn, Höglunda Relevanta lantmäterikartor över området föreligger ej Ströms sn, Lövberga Relevanta lantmäterikartor över området föreligger ej Åre sn, Handöl akt 41 Avvittring år akt 44 Avvittring år 1829 akt 71 Sockenkarta år 1846 akt 100 Laga skifte år

21 Arkivmaterial Topografiska arkivet samt arkeologiska rapporter vid Jämtlands läns museum Östersund. Övrigt otryckt material FMR Riksantikvarieämbetets fornminnesregister över Jämtlands län, Östersund. Länsstyrelsen i Jämtlands län, dnr Beslut om byggnadsminnesförklaring. RAÄ dnr Antikvarisk bedömning vid registrering i riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Internet Statens historiska museum (SHM): Länsstyrelsen i Jämtlands län. Riksintresseområden för kulturmiljövården: SOFI Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala. Ortnamnsregistret: Program OxCal3 jfr Bronk Ramsey 1995 och

22 16

23 Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Arkeologisk utredning inför etablering av bredbandsnät inom Jämtlands län Beslut enligt KML Länsstyrelsen i Jämtlands län Projektnummer AC2004:05Z Beställare Teracom AB, Box 1366, Sundbyberg Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, Brunflo Projektpersonal: Kjell Edvinger, Britta Wennstedt Edvinger Projekttid fältarbete , 5 dvn Belägenhet Län: Jämtlands län nr trakt fastighet sn kn beställarens koordinater 1. Ammer 2:50 Ragunda Ragunda kn Höglunda 9:1 Stugun Ragunda kn Skyttmon 1:1 Borgvattnet Ragunda kn Alanäset 1:86 Alanäs Strömsunds kn Lövberga 2:58 Ström Strömsunds kn Måsjön 1:40 Hällesjö Bräcke kn Handöl 1:5 Åre Åre kn Böle 2:6 Bodsjö Bräcke kn Utredningsområde Undersökningsområde: 50 m radie från planerad plats för mast och teknikbod (etableringsområde = plats för mast och teknikbod). Koordinatsystem RT90 2,5 gon V, RH70 Fynd Inga fynd har tillvaratagits. Arkivmaterial och foto Inget arkivmaterial eller fotografier har producerats.

24

25 Bilaga 2 Beskrivningar och kartor Nyfynd vid arkeologisk utredning år Höglunda, Stuguns sn, Jämtland 19G 0a Höglunda Terrängbeskrivning: NV-sluttande blockig moränmark. Skogsmark (gallrad tallskog med bärris i fältskiktet). Trakt: Höglunda A1. By/gårdstomt [övrig kulturhistorisk lämning] Gårdstomt, 40 x 30 m (N-S), bestående av 1 husgrund, 1 jordkällare, 1 uthusgrund samt enstaka röjningsrösen , , , ,5 A1 By-/gårdstomt Skala 1: , , , ,5

26 Husgrunden är rektangulär, 9 x 6 m (Ö-V) och 0,2 0,4 m h, med spismursröse centralt vid S långsidan, oregelbundet, 2,5 m diam och 0,3 0,5 m h, av huggna stenar, 0,3 0,7 m st. I Ö delen är en fördjupning, 4 x 2 m (N-S) och 0,2 m dj. Beväxt med 1 gammal björk, lövsly, gran- och tallplant. Jordkällaren, belägen 20 m S om husgrunden, är närmast intakt, kvadratisk, 6,5 x 6,5 m (N-S) och 1 m h. Ingång i N, 3 m l (N-S), 0,5 3 m br och 0-2 m dj, med stensatt trappa. Välbevarad. Övermossad och beväxt med lövsly. Uthusgrunden, belägen i områdets S del, utgörs av en torpargrund, 7 x 5 m (Ö-V) och 0,1 0,2 m h, av naturstenar, 0,3 0,4 m st. Svåravgränsad i Ö. I mitten är en mindre grop, oregelbunden, 1,5 x 1 m (Ö-V) och 0,1 m dj. Sentida störning? Inom området är enstaka äldre, oregelbundna röjningsrösen, samt yngre röjningssten i anslutning till lämningarna. Angränsar till bärodling i N. Orientering: Uthusgrunden är belägen 2,5 m Ö om befintlig lada. Tidigare anteckningar: Generalstabskartan 67 Östersund.

27 Skyttmon, Borgvattnets sn, Jämtland 19F 6-7 g-h Skyttmon A2. Husgrund, historisk tid [övrig kulturhistorisk lämning] Uthusgrund, rektangulär, 6,5 x 3 m (NÖ-SV) och 0,1 m h, av huggna stenar, 0,6 1,2 m l och 0,3 0,4 m br. I S delen är en oregelbunden försänkning, 1,5 m diam och 0,3 m dj. Övermossad och beväxt med 1 björk, lövsly och granplantor. Orientering: 2 m SÖ om befintligt uthus och 11 m N om vägmitt. Tidigare anteckningar: , , ,5 A2 Husgrund, historisk tid ÊÚ Skala 1: , , , ,5

28

29 Lövberga, Ströms sn, Jämtland 20G 8-9 a-b Lövberga Terrängbeskrivning: Flack siltig sedimentmark i anslutning till moränhöjd i S. Inägomark med gräs och örter i fältskiktet, angränsande till skogsmark (blandskog) och tomtmark (villaområde) i S. Trakt: Lövberga A3. Brott/täkt [övrig kulturhistorisk lämning], egenskapstyp: material, egenskapsvärde: sand/grus. Täkt, 14 m l (Ö-V), 1 1,5 m h och 1,5 3 m br. Kärrväg, 1,5 3 m br, från Ö. Tidigare anteckningar: , , , ,5 A3 Brott/täkt Skala 1: , , , ,5

30

31 Böle, Bodsjö sn, Jämtland 18F 5a Höviken Terrängbeskrivning: Moränmark i SSV-sluttning höjdsträckning. Skogsmark (barrskog) resp. f.d. åkermark (tomtmark till fritidsstuga). Trakt: Böle A4. Röjningsröse [övrig kulturhistorisk lämning], ovalt, 5 x 3,5 m ( gon) och 0,7 m h, av vanligen 0,1 0,4 m st stenar, enstaka större. Huvudsakligen övermossat. Beläget utanför och NÖ om f.d. åker, benämnd Lillåkern på lagaskifteskartan år , , , ,5 A6 Röjningsröse ÊÚ ÊÚÊÚ ÊÚ A4 och A5 Röjningsrösen A7 Röjningsröse Skala 1: , , , ,5

32 Tidigare anteckningar: Akt 3 (år ) och Akt 30 (år 1858), Böle, Bodsjö sn, LM, Östersund. Orientering: 18 m 110 gon om fritidsstuga. A5. Röjningsröse [övrig kulturhistorisk lämning], ovalt, 5 x 3,5 m (NNV-SSÖ) och 0,5 m h, av vanligen 0,1 0,4 m st stenar, enstaka större. Huvudsakligen övermossat. Beläget utanför och NÖ om f.d. åker, benämnd Lillåkern på lagaskifteskartan år Tidigare anteckningar: Akt 3 (år ) och Akt 30 (år 1858), Böle, Bodsjö sn, LM, Östersund. Orientering: Omedelbart SSV om A4. A6. Röjningsröse [bevakas], ovalt, 4 x 3,5 m ( gon) och 0,5 m h, av 0,1 0,6 m st stenar, vanligen 0,2 0,4 m. Delvis övermossat och beväxt med 1 gammal gran. Beläget på f.d. åker, benämnd Lillåkern på lagaskifteskartan år Ytterligare röjningssten är deponerad vid flyttblock S om stuga i åkerns NV del. Kommentar: Läget inom åkerytan antyder hög ålder. Orientering: 7 m 335 gon om fritidsstuga. Tidigare anteckningar: Akt 3 (år ) och Akt 30 (år 1858), Böle, Bodsjö sn, LM, Östersund. A7. Röjningsröse(?) [bevakas], osäker form, närmast runt, 3 m diam och 0,2 m h, av 0,1 0,4 m st stenar. Överlagrat av matjord. Delvis skadat vid avbaning i NÖ, varvid sot, kol och eldspruckna småstenar, 0,1 m st, framkommit. Beläget på f.d. åkeryta, Lillåkern i äldre lantmäteriakter. Vid grävning med spade konstaterades att röset är minst 0,4 m dj under nuvarande markyta. Kommentar: Läget inom åkerytan antyder hög ålder, men röset har sannolikt återanvänts i senare tid då sot, kol och eldpåverkade stenar deponerats. Överlagrat genom jordflykt i sluttningen eller igenfyllning. Orientering: I ägogräns 21 m NV om husknut. Tidigare anteckningar: Akt 3 (år ) och Akt 30 (år 1858), Böle, Bodsjö sn, LM, Östersund.

33

34 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum AB Kåtatomter vid Grövlan i nordvästra Dalarna: Rapport från en arkeologisk undersökning år 2000 JÄMTARKEOLOGI Ytteroldens blygruva: Specialinventering av en gruvmiljö från 1800-talet JÄMTARKEOLOGI Skog & historia i Östersunds kn, Jämtlands län: Granskning i fält av kulturhistoriska lämningar år 2001 JÄMTARKEOLOGI Hällristningsområdet vid Gärdeforsen, Offerdals sn, Jämtlands län JÄMTARKEOLOGI Vindkraftverk på Sjisjka, Gällivare sn, Lappland: Arkeologisk utredning år 2002 JÄMTARKEOLOGI Skog & historia i Krokoms och Strömsunds knr, Jämtlands län: Granskning i fält av kulturhistoriska lämningar år 2002 JÄMTARKEOLOGI Skogsudden, Växjö kn, Kronobergs län: Kulturhistoriskt planeringsunderlag JÄMTARKEOLOGI Fossil åker med röjningsrösen: Fornlämning 42, Tannåkers sn, Småland, arkeologisk förundersökning JÄMTARKEOLOGI Skog & historia i Västra Götaland: Utbildning och granskning år 2003 JÄMTARKEOLOGI Vattlång Harmånger: Arkeologisk utredning för väg 760 JÄMTARKEOLOGI Sandsbro, Gårdsby sn, Småland: Rapport över en arkeologisk undersökning år 2003 JÄMTARKEOLOGI Sandsbro, Gårdsby sn, Småland: Landskapshistorisk analys JÄMTARKEOLOGI Arkeologisk utredning inför bredbandsetablering i Jämtland JÄMTARKEOLOGI ISSN ISBN