INVÄGNING AV EKOLOGISK MJÖLK Invägningen av ekologisk mjölk fortsatte att öka 2002 och var 13 % större än 2001. Den stora förändringen under året har varit en starkt ökad tillverkning av syrade produkter, som ökat med flera hundra procent sedan Arla konverterade sin A-fil till enbart ekologisk. Osttillverkningen går en för varje år allt mer tynande tillvaro till mötes. Tillverkning ekologisk konsumtionsmjölk, ton År över 2 % 1-2 % 1-0,1% Summa F.G. år = 100 2001 11 102 37 323 5 584 54 008 115 Kv 4 2 984 10 135 1 589 14 707 117 2002 10 941 39 656 7 126 57 724 107 Kv 4 2 857 10 776 2 232 15 865 108 År/kvartal ton Källa Svensk Mjölk 2001, totalt 124 300 Kv 1 28 225 Kv 2 32 699 Kv 3 31 760 Kv 4 31 617 2002, totalt 140 358 Kv 1 33 904 Kv 2 37 517 Kv 3 35 556 Kv 4 33 381 Tillverkning ekologiska syrade produkter, ton mjölkdel År över 2 % 1-2 % Summa F.G år = 100 2001 2 383 956 3 339 110 Kv 4 593 256 849 116 2002 14 675 1 003 15 678 470 Kv 4 3 969 230 4 200 495 Tillverkning ekologisk grädde, ton År >= 29 % F.G. år = 100 2001 617 130 Kv 4 uppgift saknas 2002 718 116 Kv 4 202 124 Tillverkning ekologisk ost Inkl hårdost, mjukost, färskost År Ton F.G år = 100 2001 556 86 Kv 4 130 69 2002 462 83 Kv 4 110 85 MERPRIS FÖR EKOLOGISK MJÖLK Merpris till producent för ekologisk mjölk, per liter. Arla 50 öre Falköpings Mejeri 50 öre 1 Gefleortens MF 40 öre Milko/NNP 50 öre Norrmejerier 30+10 öre för kvalitetskrav som de flesta uppfyller Skånemejerier 30+30 öre om kvalitetskrav och felfri analys uppfylls 1. Ytterligare 5 öre för ekomjölk som uppfyller extra hårda krav på celltal, sporer och bakterier. SAMS/SWEGRO NOTERING Swegros pris på KRAV-odlat till grossist. Hel pall konsumentpackad, fritt köpare. Kr/kg om inte annat anges v 8 Vitkål, styckmärkt 6,00 Rödbetor x 1kg 6,90 Morot x 1kg 7,00 Jordärtskockor 250 gr 7,50 Morot pickles 4,40 Jordärtskockor 5 kg 25,00 Rotselleri, filmad 9,00 Grytlök 500 gr 3,90 Palsternacka 0,5 kg 6,90 Gul lök 7,90 Palsternacka 5 kg 12,00 Röd lök, påse 0,5 kg 8,00 Persiljerot, 5 kg 17,00 Schalottenlök, 250 gr 8,50 Potatis, 2-kilospåse 5,25 Rättika 9,00 Potatis i bins 200 kg 3,95 AVRÄKNINGSPRISER KRAV-GODKÄNT KÖTT KRAV-godkänt kött via Swedish Meats avräknas med tillägg över ordinarie avräkningspris. SQM vecka 8 KRAV-tillägg öre/kg Lamm ordinär och märkeskvalitet 400 Gödkalv lägst 50 kg,1 till 3+, E O- 950 Ungnöt Märkeskvalitet 2- till 4-425 Ungnöt Ordinär 2- till 4-150 Ungnöt Övriga, ej 1 0 Ko och tjur, ej 1 25 Sortiment Vikt Kött-% KRAV-tillägg öre/kg Slaktsvin, högsta KRAV-tillägg 75-92,9 55-750 Viktsjustering från högsta KRAV-tillägg: Slaktsvin 70-74,9 55- -50/lägre kg Slaktsvin 93-97,9 55- -50/högre kg Slaktsvin 73-94,9 53-54 325 Slaktsvin, övriga 125 Smågrisnoteringen v 7 KRAV BIS-Plus Basvikt 23,20 KRAV BIS Basvikt 22,50 KRAV BAS Basvikt 21,70 Övervikt smågrisar/krav 24-28 kg 8,00/13,00 29-34 kg 4,00/9,00 SENASTE ÄNDRINGAR NÖT: V 3 merpriset höjt 25 öre för ungnöt märkeskvalitet till +425. Kravtillägg utgår ej för djur med anm. gödselförorenad hud kat 2 och 3. LAMM: Vecka 5 merpriset höjt 50 öre till +400 för märkeskvalitet och ordinär. GRIS: Sänkt merpris v 37-02: -25 öre till +750 för bäst betalda. Under 2002 slaktades ca 8500 KRAV-ungnöt och 3100 KRAV-kor. Detta är en ökning mot 2001 då slakten var 7900 KRAV-ungnöt och 2900 KRAV-kor. Swedish Meats uppskattade behov för 2003 budgeteras till 9000 KRAV-ungnöt och 3000 KRAV-kor. 16 EKOLOGISKT LANTBRUK 2/2003
Skånemejerier bygger nytt eko-mejeri Nya producenter kommer att värvas. Skånemejerier satsar 25 miljoner på nytt ekomejeri utanför Malmö. Anledningen är att ekosortimentet växt ur sin gamla kostym i gamla mejeriet i Kågeröd. Främst ska det nya mejeriet hantera ekologiska produkter och det lokala Åsens Mjölk. Nybyggnationen ska vara färdig till hösten. Det nya minimejeriet ger möjlighet att expandera produkter som kräver särhantering och korta serier. Exempelvis kan det bli aktuellt att ta fram ekologisk yoghurt och även syltade varianter, säger Per-Olof Jonsson på Skånemejerier. Mer konvertering möjlig En annan möjlighet som det nya mejeriet ger är att konvertera fler produkter till ekologiska. Idag har Skånemejerier konverterat sin Gammaldags Mjölk, dvs den säljs enbart som ekologiskt alternativ. Den nya satsningen kan innebära att fler producenter kommer att värvas. De 27 producenterna som idag levererar till Skånemejerier ska samlas i början av april för att diskutera förväntade framtida volymer. Under senhösten har det hos Skånemejerier varit positiv marknadsutveckling för ekomjölken. Ökningen berodde bland annat på en lyckad marknadsföringsinsats som genomfördes tillsammans med lokaltrafiken. Under kampanjveckan i vecka 40 ökade försäljningen med ca 40 %. Försäljningsökningen var välkommen då efterfrågan från maj till oktober samma år visat på tydlig avmattning. Hos Skånemejerier vägs det idag in ca 10 miljoner kg ekomjölk vilket motsvarar ca 3 % av deras totala invägning. Den största produkten är konsumtionsmjölk där det ekologiska utgör ca 6 % av försäljningen. Kraftig minskning av ekogrisproduktionen Dålig lönsamhet väntas minska ekogrisslakten med nästan 3 000 djur under 2003. Under de senaste åren har antalet svenska ekologiska grisar varit relativt konstant, men i år förväntas en kraftig minskning. Prognosen är mellan 10 och 20 % färre grisar än året innan. Hos Swedish Meats år 2001 slaktades 18 162 ekogrisar, förra året 18 341 ekogrisar och för i år väntas alltså en kraftig minskning till runt 15 500 grisar. Orsaken är dålig lönsamhet i producentled. Både det konventionella priset för gris och KRAV-tillägget ligger nu i botten. Situationen är mycket bekymmersam. Att många producenter tvingas lägga ner äventyrar framtida möjligheter att öka lönsamheten genom ökade volymer och få igång en marknad för charkprodukter. Då marknaden för ekologiskt griskött är så liten idag blir det stora prispåslag på de attraktiva detaljerna, säger Börje Karlsson, ordförande i Ekokött. Konsumentverket planerar att fortsätta sin konsumentserie Handa Ekologiskt. I vecka 42 planeras en folder om ekologiskt griskött som ska spridas via butiker. Frågan är hur konsumenterna ska få tag på köttet när produktionen samtidigt minskar i Sverige. ODLARPRISER KRAV-GODKÄND SPANNMÅL Odlarpriser KRAV-spannmål skörd 2002 (kr/kg, vecka 44) inkl kontraktstillägg. Varuslag 2002 Kommentar Höstvete 1,00 Delbetalning, slutbetalning senast 30/4 Höstvete 3 år 1,50 Slutbetalning januari, enligt prisgaranti Vete foder 1,00 Delbetalning, slutbetalning först i vår Råg 1,58 Okontrakterad råg 1,46, slutbetalades i november Vårvete 1,60 Höjd delbetalning vid nyår, slutbetalas i vår, min ft 220, rv 750, pr 12 % el högre, avdrag protein 0,02 öre per 0,1 % protein ned till 11 % Foderhavre 1,64 Slutbetalning min rv 540 avdrag 7 öre per 5 gr/l ned till rv 500 Grynhavre 1,67 Slutbetalning min rv 540 avdrag 7 öre per 5 gr/l ned till rv 500 Foderkorn 0,75 Delbetalning, slutbetalning först i vår Maltkorn Gårdslagring, under inprovning Matärt 2,38 Slutbetalning andel hela ärter, efter godkänt kokprov, kontrakt Foderärt 1,71 Slutbetalning Åkerböna 1,56 Slutbetalning endast kontrakt, inga inköp av okontrakterade bönor i dagsläget Raps o rybs 5,00 Kontrakt, okontrakterad 3,00 kr/kg, slutbetalades i november Kontrakterade kvantiteter ekologisk spannmål sålda via Svenska Lantmännen/Eco Trade har nu slutbetalats. För övriga kvantiteter sker tilläggsbetalningen först när försäljningar genomförts och marknaden för osålda kvantiteter går att överblicka. När det är köparens marknad som för skörd 2002 tar försäljningar längre tid, vilket medför att slutbetalningarna dröjer. Enligt Svenska Lantmännen/Eco Trades kontrakt ska slutreglering ske senast 30/4. HISTORISKA PRISER SPANNMÅL Historiska priser KRAV-spannmål (kr/kg, vecka 44) inkl kontraktstillägg. Varuslag 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Höstvete 1,54 2,40 1,87 1,56 1,70 1,92 1,90 2,01 Vete foder 1,45 2,05 1,77 1,48 1,48 1,77 1,76 1,77 Råg 1,56 2,10 1,72 1,16 1,52 1,53 1,52 1,61 Vårvete 1,75 2,80 2,57 1,78 2,22 2,22 2,22 2,27 Foderhavre 1,45 2,00 1,22 1,39 1,47 1,47 1,52 1,60 Grynhavre 1,55 2,11 1,66 1,44 1,57 1,66 1,77 1,85 Fodrkorn 1,60 2,05 1,22 1,48 1,52 1,68 1,72 1,68 Maltkorn 2,00 2,20 2,17 2,17 2,26 2,22 2,26 Matärt 2,60 2,60 2,57 2,06 2,43 2,46 2,62 Foderärt 1,70 2,05 1,76 1,79 1,74 1,94 1,97 2,02 Åkerböna 1,74 1,94 1,97 1,97 Raps o rybs 3,66 3,00 2,70 5,00 5,00 EKOLOGISKT LANTBRUK 2/2003 17
Europeiska ekopriserna jämförda i ny statistik Sverige har stor produktion men bland de sämsta producentpriserna. Sverige har bland de lägsta avräkningspriserna i Europa för ekologiska produkter. Det visar ny statistik med siffror sammanställda för år 2000 från Organic Marketing Initiatives and Rural Development. Hur kan det komma sig att våra europeiska kollegor får bättre betalt samtidigt som de svenska konsumenterna är miljömedvetna och relativt köpstarka? Statistiken visar att de svenska avräkningspriserna år 2000 var betydligt under EUs genomsnitt i samtliga stora produktgrupper med enda undantag för mjölk där avräkningspriset låg strax över snittet. Spannmål lägst Utmärkande låga var de svenska priserna för spannmål och lamm. De var mer än 20 % lägre än EU-genomsnittet. En orsak till de låga spannmålspriserna förklaras i rapporten med gynnsamma svenska lantbruksstöd som leder till hög produktion och därmed god tillgång och låga priser. I de länder som har de högsta avräkningspriserna för spannmål är istället importen hög, dvs i Storbritannien och Portugal. Vidare är rapportförfattarna mycket förvånade över den stora variationen mellan spann- målspriserna i de olika europeiska länderna. Det kan tyda på att marknadsinformationen mellan länderna är dålig, då spannmål är en produkt som är lätt att lagra och handla med. Dyr frakt På EcoTrade kommenteras den svenska prisbilden av Anneke Svantesson. Handel med ekologisk spannmål sker med små tonnage och ofta per lastbil. Det kostar massor. Om ekospannmålspriset varierar mellan 1,50 till 2,50 kr per kg, så kan en frakt till en annan marknad kosta allt från 20 till 70 öre per kg. Nettopriset som blir kvar efter transporten blir många gånger ointressant trots ett bra försäljningspris. Vårt geografiska läge är den viktigaste faktorn till prisskillnaden. För oss på EcoTrade är det viktigt att förhandla båtaffärer för att få hem ett bra pris. Anneke Svantesson berättar också att en annan anledning till de jämförelsevis låga svenska priserna är att vi i Sverige producerar en lägre andel högproteinvete, som ofta ligger högt i pris. För att skapa ett tryggt och bra pris på lång sikt har strategin hos EcoTrade varit att satsa Jämförelse av avräkningspris för ekologiska produkter i EU, 2000 (Euro/100 l eller 100 kg) Spannmål Potatis Mjölk Nöt Lamm Gris Belgien 27 37 37 256 223 198 Danmark 24 31 38 248 335 209 Finland 18 32 39 235 210 160 Frankrike 28 37 640 267 Grekland 26 35 Nederländerna 27 32 40 295 204 Irland 22 35 305 368 Italien 21 49 671 119 Luxemburg 40 35 40 372 Portugal 31 Storbritannien 31 49 48 402 460 345 Spanien 20 298 430 Sverige 18 27 38 243 269 193 Tyskland 27 26 33 307 414 228 Österrike 35 33 34 306 472 211 EU-medel 24 32 37 303 444 225 på balans mellan hemmamarknaden och exportmarknaden. Exporten har hjälpt till att lyfta de svenska priserna. Det stämmer att prisbilden varierar kraftigt mellan de olika länderna. En orsak är att det är svårt att komma in på marknader där det finns tillgänglig lokal vara. Det gäller exempelvis i Tyskland, säger Anneke Svantesson på EcoTrade. Mjölken ger kött Även de svenska priserna på potatis, nöt och gris var låga jämfört med EU-snittet. En förklaring till det låga nötköttspriset är att det i Sverige produceras mycket ekologisk mjölk och att det då samtidigt blir en hög produktion av nötkött. Och hög produktion utan motsvarande efterfrågan leder till låga priser. En jämförelse med vårt grannland Danmark visar att de svenska priserna ligger under de danska i samtliga produktgrupper med undantag för mjölk där priserna var på samma nivå. 18 EKOLOGISKT LANTBRUK 2/2003
EUs billigaste ekomorötter säljs i Sverige MARKNAD Jämförelse av konsumentpriser för ekologiska grönsaker i EU år 2000 (Euro/kg) Potatis Tomater Lök Morot Belgien 1.56 3.46 1.12 1.51 Danmark 1.74 5.37 2.90 2.19 Finland 0.91 4.17 2.69 2.14 Frankrike 1.60 2.52 2.73 1.74 Grekland 1.17 1.76 1.17 1.47 Nederländerna 1.13 3.90 1.96 1.86 Irland 1.69 3.36 3.78 2.18 Italien 1.58 2.24 1.92 1.77 Luxemburg 1.39 3.92 2.16 2.50 Portugal 1.46 2.04 1.91 2.02 Storbritannien 1.87 5.40 1.69 1.94 Spanien Sverige 0.97 4.77 1.24 1.38 Tyskland 1.27 4.19 1.86 1.62 Österrike 1.28 5.00 1.63 1.60 EU-medel 1.44 4.07 2.01 1.77 Höstens fokus i media på höga matpriser kan verkligen inte gälla de ekologiska produkterna. Ny statistik från Organic Marketing Initiatives and Rural Development visar att de svenska konsumentpriserna år 2000 låg mer än 20 % under EU-snittet Hela 20 % under EU-snittet i pris till svenska konsumenter. dinaviska grannländer Danmark och Finland visar att vi i Sverige hade de lägsta priserna på morot och lök. För potatis och tomat kunde däremot inte samma trend ses i jämförelse med Danmark och Finland. FOTO: LITTI LE CLERCQ MARKNADSKOMMENTAREN Ekoägget slår hål på prismyten Nu är det dags att ta kål på myten att ekomaten är för dyr och att konsumenten inte är villig att betala för etik och miljö. För det första är inte ekomaten dyr. Prisjämförelsen som tas upp i det här numret av tidningen visar tydligt att de svenska priserna ligger under EU-genomsnittet. Och för det andra så betalar idag många konsumenter redan ett schysst merpris för KRAV-märkt. Trots det får vi höra att det ekologiska aldrig får kosta mer än 20 % över motsvarande konventionell vara för att ha en framtid och kunna ta betydande marknadsandelar. * Det goda exemplet som tar kål på myten är det ekologiska ägget. Konsumenten betalar idag ca 100 % mer för ekoägg jämfört med burägg och ca 50 % mer jämfört med ägg från frigående höns. Och marknaden för ekoägg är både stor och växande. Av den totala mängden ägg utgör de ekologiska idag ca 5 %. Hos den miljöinriktade kedjan COOP Konsum utgör försäljningen ca 20 %. Det är samma höga siffra som storprodukten mellanmjölk i samma affärskedja. * Ett av äggets framgångar beror på att det är en enkel och tydlig produkt som konsumenten lätt kopplar till produktionsmetod. Ägg är en råvara som starkt förknippas med hönan, som självklart ska vara lycklig. Ju mer förädlad en produkt blir desto lägre blir ofta betalningsviljan för ekologiskt. En annan orsak till ekoäggets framgångar är tydlig och kraftfull marknadsföring. Hos handelskedjorna har vi de sista åren sett ett flertal trevli- för potatis, lök och morot. För tomat var däremot de svenska priserna något högre än EU-snittet. Siffrorna visar att vi i Sverige hade de allra lägsta konsumentpriserna för ekologiska morötter, i snitt 1.38 euro per kg. En titt på prisnivåerna i våra skanga säljkampanjer, men hos livsmedelsföretagen lyser de alltjämt med sin frånvaro. Det verkar helt enkelt som om ägget tagit mjölkens plats som föregångare och gott exempel på den ekologiska marknaden. Marknadssamordnare Ekologiska Lantbrukarna EKOLOGISKT LANTBRUK 2/2003 19
Projektet NÄREKO summeras Gav ökat engagemang för närproducerad och ekologisk mat. För tre år sedan startade projektet NÄREKO. Bakgrunden var bland annat regionfullmäktiges beslut att andelen ekologiska livsmedel i Västra Götalandsregionens egna storkök skulle vara minst fem procent 2001, för att därefter öka med fem procent per år. Idag är genomsnittssiffran uppe i sju procent. Siffran förbättras stadigt. Vissa av våra kök är uppe i över 50 procent. Bland de större kök som lyckats bäst finns köken vid Södra Älvsborgs sjukhus, där de ekologiska produkterna utgör nästan tio procent, säger Leif Olofsson vid Västra Götalandsregionens miljösekretariat. Projektet skulle bidra till att öka användningen av närproducerade och ekologiskt produce- rade livsmedel i den offentliga sektorn. En utvärdering visar att även om bestående förändringar tar tid att genomföra, så har projektet givit ett ökat engagemang. För att visa mer bestående resultat krävs dock en längre tidsperiod, både beteendeförändringar och olika praktiska problem på vägen kräver en långsiktighet, säger Leif Olofsson. Vi går nu vidare med att utbilda personalen i regionens kök. Projektets erfarenheter och resultat finns nu samlade i NÄREKOs Verktygslåda, som kommer att finnas på Internet under adress www.vgregion.se/ miljo/nareko Vill du vara med på Bondens Egen Marknad? Bondens Egen Marknad står för lokalproducerat och direktkontakt mellan producenter och konsumenter. För att sälja på marknaden måste du själv ha odlat och förädlat produkten. Vi välkomnar nya producenter! Kontakta gärna oss: Stockholm Östermalm Åsa Nilsson, 0581-133 69 Stockholm Södermalm Claudia Dillman, 0175-630 94 Linköping Carolina Ericsson, 013-35 53 18 Växjö Ann-Catrin Carlsson, 0470-70 36 54 Göteborg Christer Jansson, 0522-64 25 46 Halmstad Anna-Karin Hamilton, 035-462 86 Malmö Charlotte Norrman Oredsson, 0451-363 64 Umeå Maria Helmersson, 090-17 18 69 Du kan också kontakta föreningen Bondens Egen Marknads ordförande Olle Bengtsson på 0225-202 48. Mer information finns också på: www.bondensegen.com Samarbete kring köttet Lägre konsumentpriser, men bättre lönsamhet för alla, är målet. En aktionsgrupp bildades i slutet av januari av ledande aktörer på livsmedelsmarknaden för att snabbt få fram ett ökat utbud av KRAV-godkända kött- och charkprodukter. Medlemmarna i gruppen är övertygade om att ett ökat utbud både kan förbättra lönsamheten för alla led och sänka priserna till konsument. Marknaden och produktionen ska utvecklas. Redan till våren ska den nya satsningen märkas i butikerna. De som tillsammans tar krafttagen är: Håkan Heldesjö, färskvaruchef COOP Sverige Leif Johansson, affärsutvecklingschef SLP/Pärssons Börje Karlsson, ordförande Ekokött Inger Källander, ordförande Ekologiska Lantbrukarna Marie Pettersson, vd Mälarchark Peter Rasztar, vd Swedish Meats. Edgar Sesemann, inköpsdirektör ICA Lena Söderberg, vd KRAV Benny Öhlund, färskvaruchef Axfood 20 EKOLOGISKT LANTBRUK 2/2003