Välkommen till Mariebergs förskola Såsom du själv vill bli behandlad ska du också behandla andra! 1
Syftet med denna arbetsplan är att alla som önskar ska få en inblick i verksamhetens mål och inriktning. Här har vi tolkat och skrivit ner hur vi arbetar utifrån Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Innehållsförteckning: Arbetsplanen... sid 3 (Vi redovisar arbetsplanen övergripande innan vi går in på de olika huvudavsnitten) Värdegrunden... sid 4-5 (I avsnittet värdegrunden förklarar vi de olika begreppen ansvar, empati, lika värde och trygghet) Språk... sid 6 Världen och vi... sid 6 Lek... sid 7 Känslomässig utveckling... sid 7 Jaguppfattning... sid 8 Natur och matematik... sid 8 Hälsa och miljö... sid 9 Förskolans traditioner och fester... sid 10 Allmän information... sid 11-12 2
Arbetsplan för Mariebergs förskola 2006 Vi vill att verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för barnen. I vårt uppdrag ingår att utveckla barnens förmågor och eget kulturskapande, att överföra ett kulturarv värden, traditioner, historia, språk och kunskaper. Leken går som en röd tråd genom hela vår verksamhet. Idag finns tre läroplaner inom det svenska utbildningssystemet. Avsikten med dem är att de ska länka in i varandra och ha en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Mål och riktlinjer för förskolan finns lagstadgade i Läroplan för förskolan, Lpfö 98 och styr inriktningen på förskolans arbete. Syftet med målen är att de ska ge en önskad kvalitetsutveckling i förskolan. Vi utgår ifrån ett utvecklingspedagogiskt arbetssätt där vi ser det kompetenta barnet alltså vad barnet kan. Vi som pedagoger ser på barnet ur ett positivt perspektiv där vi ställer frågor om HUR Idag utgår vi från ett barnperspektiv när vi planerar. Vi nöjer oss inte med fakta utan strävar även efter förståelse, färdighet och förtrogenhet. Framför allt genom att ge barnet egna erfarenheter av faktaområdet. Exempel: Hörsel och begreppslek (jag): Någon knackar på dörren. Fakta är att det knackar. Du ska nu lyssna genom att fråga Vem är det? Någon svarar Det är bara jag. Förståelse är att det står någon på andra sidan. Du ska nu gissa vem det är. Färdighet: Du kan genom hörseln förstå vem som står på andra sidan. Förtrogenhet: Du vågar stå kvar bakom dörren och gissa vem det är som knackar. Föräldrars insyn i verksamheten är viktig. De ser barnet i en situation vi i en annan. Detta gör att vi tillsammans får en helhetssyn på barnet. I våra återkommande utvecklingssamtal pratar vi tillsammans med föräldrar och barn om barnets utveckling och lärande. Vi har fått fortbildning och handledning i läroplanen, för att genomföra dess mål och riktlinjer i verksamheten. Genom våra diskussioner vet vi vad, hur och varför vi gör det vi gör. För att kunna tydliggöra vår målsättning och våra arbetsmetoder har vi valt blomman som symbol. Det ger en bra bild över hur vi arbetar för att stimulera barnens utveckling och lärande. För att en blomma ska kunna växa behöver det näring och energi. Det samma behöver ett barn. Näringen och energin får barnen från föräldrar, pepedagoger och kamrater. Det är vi som ska inspirera barnen och få dem att känna lust och glädje att lära och utvecklas. Blomman symboliserar det kompetenta barnet med dess förmågor och kompetenser. För att barnen ska kunna vidareutveckla dessa på förskolan har vi valt några utvecklings och inlärningsområden, som kan hjälpa dem. Dessa områden symboliseras av blommans kronblad. De är våra arbetsmetoder och beskriver vår dagliga verksamhet. Det innebär att vi genom våra arbetsmetoder kan stimulera flera utvecklings och inlärningsområden samtidigt. 3
Värdegrunden Värdegrunden på vår förskola handlar om relationer mellan människorna. Hur vi behandlar och respekterar varandra. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Vår värdegrund är ansvar, respekt, empati, lika värde och trygghet. Vi har definierat de olika begreppen och beskrivit hur vi skall arbeta med dem. Vad menar vi med ansvar? Hur? Att barnen skall känna ansvar för sina handlingar och för andra. Att vara rädd om naturen och saker runt omkring sig, både sina egna och andras. Att barnen får hjälpa till med de dagliga sysslorna, duka fram, hämta Matvagnen. Att vi uppmärksammar barnen på situationer när de gjort någon ledsen. Att vi ger barnen positiv respons. Att barnen får hjälp till självhjälp när det gäller att ta på sig, ta mat, hälla upp och bre smörgås. Att barnet vid lek, får gå och hämta de saker de behöver och plocka bort efter sig. Att barnen visar respekt för allt levande i naturen, försiktig med växter och djur. Vad menar vi med respekt? Hur? Att vi ser och bekräftar varandra. Att jag har rätt att vara den jag är, med mina egna känslor, tankar, förmågor och erfarenheter. Att vi vuxna är goda förebilder, genom att vi lyssnar och respekterar varandras och barnens tankar och funderingar. Att vi handleder barnen i olika situationer genom att ställa vad och hur frågor. Att vi deltar i barnens lek beroende på barnens ålder och behov så att vi blir lyhörda inför olika situationer ex konflikter. 4
Vad menar vi med empati? Hur? Att förstå och känna med någon annan. Att kunna visa hänsyn. Att vi är goda förebilder. Att vi handleder barnen i olika situationer med vad har hänt, och hur kan du trösta, och därmed lära barnen göra förlåt. Att vi ger barnen stort utrymme till lek, sagor och dramatisering. Vad menar vi med lika värde? Hur? Att alla är lika värdefulla och viktiga. Att vi bemöter alla barn i barngruppen med respekt. Vad menar vi med trygghet? Hur? Att barnen skall känna tillit till oss och sina kamrater. Att barnen vågar vara sig själva. Att barnen känner glädje. Att barnen blir sedda, bekräftade och respekterade för den de är. Att vi möter barnen i hallen på morgonen. Att vi lyssnar på dem och ger stöd och uppmuntran. Att följa våra dagliga rutiner så att barnen känner igen sig. 5
Språk Kommunikation Att vi är lyhörda för de barn som ännu inte har det talade språket och försöker läsa av deras signaler och bekräftar dem genom att sätta ord på det. Att ge alla tid att berätta och att vi lyssnar på varandra. Att vi förstärker barnen genom att i svaret säga det rätta. Sagor Att läsa och berätta sagor stimulerar språket och ger bland annat barnen en möjlighet att själva skapa sina bilder. Sång och rytmik Sång, fingerlek, rörelsesång, i alla situationer och ofta. Rim och ramsor I mindre grupper och enskilt vid t ex blöjbyte, mat, sandlådan och andra omvårdnadssituationer. Världen och vi Litteratur och Musik Att genom bilderböcker, sång och musik låta barnen reflektera över hur människor i världen lever och bor. Vår kultur Att ge barnen olika kulturupplevelser t ex teaterbesök och konserter. Uppmärksamma våra vanligaste traditioner tillsammans. 6
Lek I leken bearbetar barnen sina intryck. De lär sig bland annat ömsesidighet, samförstånd, turtagande, positivt och negativt ledarskap, uthållighet, kreativitet och abstrakt tänkande. Det är viktigt att erbjuda en stimulerande och miljö och material. Pedagogens roll i barns lek är att vara lekspanare, delaktig, stötta och lyssna Känslomässig utveckling Göra förlåt Att med hur och vad frågor vägleda barnet att ta reda på hur den andre vill bli tröstad. Att lära dem: Man gör mot andra som man vill att andra ska göra mot en själv. Lek Att barnen får tillfälle att bearbeta sina känslor i leken, under den vuxnes handledning. Att som vuxen vara aktiv i barnens lek och handleda dem om så behövs, så att de lär sig spelreglerna, turtagande, samförstånd och ömsesidighet. Visa känslor Att uppmärksamma och bekräfta barnen när de blir ledsna, arga, besvikna osv. Visa hänsyn Att lyssna på varandra och respektera varandras känslor. Att låta kompisar leka klart med leksaker som jag gärna vill ha. Att hjälpa varandra vid olika situationer. 7
Jaguppfattning Kroppsuppfattning Att genom rim, fingerlekar, sång, rytmik och rörelselekar får barnen använda hela kroppen. Jag vill, jag kan, jag duger Barnen skall få pröva själva så långt som möjligt. Det är viktigt att vi bekräftar barnen med positiv respons. Av och påklädning Att de får hämta sina kläder och ta på sig så mycket de kan själva, ger dem känslan av att de kan. Natur och Matematik Växter och djur Att ge barnen tid och tillfälle till att utforska naturen och se skillnaden mellan de olika årstiderna. Matematik Matematiken är en del i vår verksamhet. Vi uppmärksammar barnen på olika matematiska begrepp som hel, halv, tidsbegrepp, olika former, räkna antalet tallrikar vid dukning, klockan, mm. 8
Hälsa och miljö Hälsa Att vi uppmärksammar barnen på att det är viktigt att tvätta händerna och hålla god hygien. Att vi vägleder dem genom samtal då de tar på sig kläderna. Att locka dem till att äta en allsidig kost. Att vi är ute minst en gång varje dag och kläder efter väder. Miljö Vi uppmärksammar barnen på att naturens resurser är begränsade. Vi påminner varandra om att släcka ljuset när vi går ut från ett rum och att vi alltid av stänger av vattenkranen. 9
Traditioner och fester Vi vill gärna bevara våra seder och traditioner. Födelsedagar Vi firar barnens födelsedagar genom att: Hänga ut flaggan På samlingen får barnet sitta på födelsedagstolen Tänder antal ljus till barnets ålder i tårtan Barnet får i förväg önska ev. saga eller sång Bjuder på frukt från silverfat Present Vi sjunger och hurrar Förskolans födelsedag firas varje år i mars med pyjamasfest. Påsk Barn som vill klär ut sig. Storsamling. Under tiden kommer Ada-Beda och Beda-Ada och hälsar på. Vi äter påsklunch. Förskolans dag Firas en dag i maj med olika aktiviteter ute på gården. Midsommar Blommor plockas dagen före festen tillsammans med barnen. På morgonen hjälps vi åt med att klä stången. Vi äter midsommarlunch. Barnens familjer bjuds in att delta i vår midsommarfest som vi firar i parken på eftermiddagen med egen medhavd matsäck/fikakorg. Höstfest Har vi en förmiddag i oktober eller november. Advent och jul Nisse flyttar in i december. Vi tänder ljus måndagen efter varje advent och läser en vers till varje ljus. Vi gör julkorv, bakar pepparkakor och hugger en julgran. Barnens familjer bjuds in till vår luciafest i parken som firas någon kväll efter den 13:e december. Egen medhavd matsäck/fikakorg. Vi besöker tomten i parken. Vi äter jullunch. 10
Öppettider Förskolan är öppen alla vardagar mellan klockan 6.30-17.30. Vid behov av omsorg har vi öppet till 18.30. Sekretess All personal som arbetar inom barnomsorgen har tystnadsplikt. Vid misstanke om vanvård eller misshandel har vi anmälningsplikt. Sjukdom och olycksfall Barnet skall vara så friskt att de orkar delta i förskolans aktiviteter såväl ute som inne. Kommunen har tecknat en olycksfallsförsäkring för alla inskrivna barn som gäller hela dygnet. Uppsägning av plats Uppsägningstiden av förskoleplats är 60 dagar. Vid arbetslöshet och föräldraledighet får platsen utnyttjas upp till 15 timmar per vecka. Måltider Frukost serveras klockan 8.00 Lunch serveras klockan 11.30 Mellanmål serveras klockan 14.30 Det är viktigt att måltiden blir så lugn som möjligt. Det är därför bra om barnen inte lämnas eller hämtas när vi äter och att telefonsamtal undviks då. Ca 75 % av barnens dagliga energibehov och näringsbehov tillgodoses av förskolan. Frukost ca 25 % Lunch ca 35 % Mellanmål ca 15 % 11
Planeringstid Varje avdelning planerar två timmar varannan vecka. Då har vi hand om varandras barn. Vi har personalmöte en gång i månaden på kvällstid. Kompetens/utvecklingsdagar Fyra dagar om året har personalen kompetens/utvecklingsdagar. Två utav dagarna är bestämda centralt, då endast en förskola har öppet. De två andra är oftast sista fredagen i september och första vardagen efter juldagarna, då vikarier finns för de som inte kan ordna barnsomsorgen. Resurspersoner I distriktet finns ett elevhälsoteam bestående av talpedagog, specialpedagog, psykolog, kurator, studie - och yrkesvägledare. Dessa personer kan vi ta hjälp av vid behov. Vi har även samarbete med socialtjänsten och BVC. Föräldramöten En gång om året (vid behov flera gånger) ordnas föräldramöten. Syftet är att föräldrarna ska få träffas, få gemensam information och kunna diskutera olika frågor. Utvecklingssamtal erbjuds två gånger per år. Samrådsgrupp Samrådsgruppen är en möjlighet för dig som förälder att vara delaktig i och påverka verksamheten. Samrådsgruppen består av föräldrarepresentanter från Rydal, Stommen och Mariebergs förskolor, personalrepresentanter, representant från Barn- och ungdomsnämnden samt rektor som är sammankallande. Samrådsgruppen träffas två gånger om året. 12