Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen



Relevanta dokument
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

Program för Jönköpings kommuns skogar

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav

Förslag till nytt naturreservat

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

NATURINVENTERING SKUTHAMN

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Hjortmarka Naturreservat. Beslutshandling. Beslut KF , 131

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

7.5.7 Häckeberga, sydväst

BESLUT Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från även om de överklagas.

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Innehåll. Skog för många generationer. 4 Lokal närvaro. 9 Oss skogsägare. 11 En långsiktigt. 13 Klimatsmarta produkter.

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

Svensk författningssamling

Areella näringar 191

Utflyktsprogram 31 maj - 3 juni

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: KR ELLER HÖGSTBJUDANDE

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Lokala miljömål för Tranemo kommun

STYRNING OCH KONTROLL AV FASTIGHETSNÄMNDENS SKOGSFÖRVALTNING. Inriktningen beträffande stadens skogsinnehav behöver aktualiseras

TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV ÖREBRO, PETER FREDMAN MITTUNIVERSITETET, ETOUR

Kronobergs läns författningssamling

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre herrgård och Tuggelite förskolor. Förskola: Skåre Herrgårds förskola

Skogsstyrelsens författningssamling

Motion till årsmöte Birdlife Sverige 2016.

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. Ärende 7

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Skogsstrategi Arvika kommun

MAGGÅS 25:6 ID Vålarna Östra ORSA. Avverkning

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

AII:1 Bedriva täkt. AII:2 Anordna upplag, annat än tillfälliga upplag som behövs för skötseln av området.

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Naturvårdsprogram. Del 2: Åtgärdsprogram FÖRSLAG/ANTAGANDEHANDLING ÅTVIDABERGS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2016-xx-xx

Beslut om utvidgning av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Våra samlade tjänster och erbjudanden

Svensk författningssamling

Grön Flagg för Vallaskolan

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av jordbruksfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK

Naturvårdens intressen

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Lättfattligt om Naturkultur

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Rapport 2010:18. Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten

Skogsstyrelsens författningssamling

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR KONSEKVENSANALYS...466

Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

FSC-certifierat skogsbruk

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Transkript:

sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två stora förvaltningsenheter som fördelas mellan förvaltningsskogen om ca 6000 produktiva hektar skog, respektive tätortsskogen om ca 950 produktiva hektar skog. Förvaltningsskogen ligger utanför Karlstads kommuns detaljplanerade mark. Förvaltning, skogsbruk och skötsel av Karlstad kommuns innehav av förvaltningsskog sker utifrån följande upprättade mål och riktlinjer som är en sammanställning av mål och inriktningar för bruket av vårt skogsinnehav i antagen markpolicy 1999 och naturvårdsprogrammet enligt 1995. Karlstads kommuns huvudsakliga skäl att äga mark utanför planlagd mark är för rörligt friluftsliv, naturvård, kulturmiljövård och exploatering. Där skogsmark finns som inte fyller funktion för de huvudsakliga skälen har vi andra skäl vilka är mark för bytesmark och mark för kretslopp och miljöskydd (Markpolicy 1999). 1 Mål med kommunens skogsbruk Som företrädare för de allmänna intressena är Karlstads kommun en föregångare som skogsägare när det gäller skydd av och hänsyn till naturvärden, sociala värden och kulturmiljöer. Vi innehar miljöcertifiering enligt Forest Stewardship Council, FSC, och vi följer gällande FSC-standard på vår skogsmark och i vårt skogsbruk. Vår antagna miljöstandard tillämpar vi med hög ambition över hela skogsinnehavet. Vi tar kortsiktig och långsiktig hänsyn till naturvård, biologisk mångfald, friluftsliv, närboende och kulturmiljö. Vårt skogsbruk anpassar vi löpande efter kunskapsutvecklingen om skogens ekologiska funktioner. Under dessa förhållanden är vårt skogsbruk kostnadseffektivt. Postadress: Teknik- och fastighetsförvaltningen, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Drottningsgatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-18 34 10 E-post: teknikochfastighetsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213

sid 2 (5) 1.1 Skogens tillstånd Generellt är vår skog en omväxlande och tilltalande skog för människor, växter och djur med: variation och dynamik, rik trädslagsvariation, rik lövskogsareal och stort lövinslag i våra barrskogar flera spridda flerskiktade bestånd oskadade vattendrag, vattennära kantzoner och våtmarker ca 60 % produktiv skog äldre än 60 år, inklusive bestånd som enligt skogsbruksplan ska lämnas orörda s.k. NO-bestånd I områden som är viktiga för friluftslivet ger vår skog med sina anläggningar och vår skötsel goda förutsättningar för: promenader och motion natur- och skönhetsupplevelser och återhämtning markomfattande arrangemang för idrott, hundsport m.m. utflykter, friluftsliv och bär- och svampplockning lek, natur-, kulturlära och undervisning I våra skogliga naturvärdesbestånd finns förutsättningar för förekomst av de särskilda skogs- och trädbundna växter, djur, svampar och lavar som naturtypen i sig gynnar. Våra till skogsmark bundna kulturmiljövärden ska inte skadas av vårt skogsbruk och på utvalda ställen ska vi vårda och synliggöra dessa lämningar. På den skogsmark som har prioriterats för exploatering har vi en stor ålders- och trädslagsvariation med en stor andel ung till medelålders skog. På vår skogmark för bytesmark eller för kretslopp eller miljöskydd har vi en variation i beståndsåldrar med innehåll av avverkningsmogna bestånd. 1.2 Skogens innehåll I vår skog: har alla bestånd 15-20 evighetsträd per hektar som ska leva, dö och förmultna i beståndet. har alla bestånd gamla och olikåldriga lövträd utifrån markgivna förutsättningar har alla bestånd döende och döda stående och liggande träd i varierande grad utifrån i vilket läge de befinner sig mot stig, led, egendom m.m. har kantzoner och gläntor ofta inslag av bärande och blommande trädslag eller buskar har bestånden för hyggesfria virkesuttag olika stamdimensioner, ålderspridning och en spridd skiktning.

sid 3 (5) I vår skog eftersträvar vi att i de flesta brukade bestånd på lämpliga lägen öka inslaget av: gamla träd, grova lövträd, spärrgreniga, blommande och bärande träd stående döende och döda träd, liggande förmultnande träd naturligt förekommande buskarter flerskiktade, lekfulla rumsbildande skogspartier där dessa inte skapar otrygghet enskilda och spridda grupper med mycket gamla, praktfulla eller karaktärsfulla träd på platser där man stannar upp, korsningar samt formella liksom informella entréer till skogen 2 Riktlinjer Följande är riktlinjer för hur vi ska bedriva vårt skogsbruk inom förvaltningsskogen. 2.1 Generellt för hela skogsinnehavet I vårt bruk av det kommunala skogsinnehavet utför vi planering, samråd, åtgärder, uppföljning och dokumentation bland annat utifrån senast gällande version av Svensk skogbruksstandard enligt FSC. Följande är tillägg utöver den FSC-standard vi åtagit oss genom vår certifiering: Vi bedriver inte skogsbruk inom kantzoner till våtmarker eller vatten. När vi hanterar spontant uppkomna brandfält om en areal över 0,3 ha, avväger vi möjligheten till säkerställande för framtida naturvärdesutveckling. Vi slutavverkar aldrig större arealer än 5 ha. Vi planerar för hyggesfria virkesuttag eller skogskötselåtgärder för framtida hyggesfria virkesuttag i följande bestånd: Inom och nära bebyggelse I bestånd intill friluftsanläggningar, leder och motionsspår I bestånd intill naturvärdesområden där fri utveckling eller skugga bidrar till naturvärdets förstärkning I områden med högt värde för friluftslivet och på öar Hyggesfritt virkesuttag utför vi så att det för tillfället ger, men också skapar fortsatta förutsättningar för ett virkesuttag med gott nettoutfall i förhållande till uttagen virkesvolym, minst vart tjugonde år. Vi sparar och skapar aktivt döda eller döende träd samt liggande träd så att det finns 10 st döda träd per ha av olika trädslag, diameter och nedbrytningsgrad. * * Har träden räckvidd till stig, led, väg eller egendom m.m. låter vi säkerhetsaspekter motivera viss fällning.

sid 4 (5) Vid slutavverkning lämnar vi grupper om minst 15-20 träd per hektar att växa in i den nya generationen. Vi lämnar hellre små områden utan åtgärd än att vi orsakar körskador. Vi har en dokumenterad uppföljning av körskador i terräng och återställer efter körskador så långt det är möjligt. Vi askåterför inom lämpliga bestånd däremot skogsgödslar vi inte vår skogsmark. Vi avvecklar planteringar med främmande arter successivt och vi planterar inte främmande arter eller provenienser. På våra hyggesfria skogsarealer tillämpar vi hjälpplantering för att åstadkomma lagbunden återväxt. Vi använder marknadens ur miljösynpunkt bästa plantskydd, vi använder mekaniskt skydd före kemiskt skydd. Vi stubbryter inte vår skogsmark annat än för den del av vår mark som ska omföras till anlagd mark, ex.vis inför exploatering. Kring markerade spår och leder, välanvända stigar och andra fasta friluftsanläggningar genomför vi särskilt noggrann detaljplanering inför trädfällning, ris- och grotplacering samt för bas- och stickvägar för terränggående fordon, för att undvika körskador eller andra negativa upplevelser från skogsbruket. 2.1.1 Tillägg viktiga friluftsområden Vi överhåller gamla skogar. Vi avväger möjligheten och planerar för hyggesfria virkesuttag, samt skogskötselåtgärder för framtida hyggesfria virkesuttag. Vi tar endast upp små hyggen. Vi markbereder inte i välbesökta friluftsområden. Vi tar fram spärrgreniga träd för klätterträdsutveckling i unga skogsbestånd. 2.1.2 Tillägg skogsmark vid vatten, små och stora vattendrag och våtmarker Vi strävar efter att ersätta homogena barrplantager med för platsens naturtyp lämpliga trädslag, detta i kantzoner utmed sjöar och vattendrag, små vattensamlingar, myrar och andra våtmarker. Vi lämnar normalt minst 10 meter obrukad kantzon längs sjöar, små vattensamlingar och ursprungligt naturliga vattendrag, myrar och andra våtmarker. Undantag gäller för begränsade delar av vattendrag genom skogsmark, där underhåll behövs för att vattenavrinning från verksamhetsområden ska fungera. Vi avverkar inte inom en zon om 30 meter från Vänerstranden. 2.1.3 Tillägg våtmarksholmar och små öar Vi betraktar våtmarksholmar < 1 ha och små öar < 1 ha, som skogsmark med höga natur- eller kulturvärden.

sid 5 (5) 2.1.4 Tillägg skogsmark på öar Vi avväger möjligheten och planerar för hyggesfria virkesuttag och skogskötselåtgärder för framtida hyggesfria virkesuttag. Vi tillämpar förlängda omloppstider. 2.1.5 Tillägg Exploateringsmark Vi skapar en stor ålders- och trädslagsvariation samt strävar efter bestånd med stabila träd och trädslag. Vi värnar avvikande miljöer som värdefulla möjliga inslag i kommande bebyggelse.