SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 5/2012 Ungdomsmissbruket oroar Ifrågasatt polisinsats mot skolungdomar Den oreglerade handeln med kosttillskott Hur tillförlitlig är Wikipedia för droginformation? Polisiära konsekvenser efter HD:s nya praxis
Hormonmissbruk kan börja redan i gymnasiet Tommy Moberg är socionom och doktorand på Göteborgs universitet institutionen för socialt arbete. Han är expert i frågor kring ungdom, dopning och missbruk och har en gedigen erfarenhet av utbildning och prevention riktad till såväl ungdomar som vuxna. Tommy återger här några reflektioner från möten med gymnasieelever i samband med föreläsningar om vad det kan innebära att missbruka anabola steroider. - Jag har, trots motstånd från röststarka tjänstemän som arbetar mot riktad prevention i skolan, valt att genomföra utbildningsinsatser på framförallt gymnasiskolor runt om i Sverige. Jag får också ett enormt gensvar från ungdomar och skolpersonal. Har man lyssnat på dig och tar steroider är man ju dum i huvet som en av killarna på en skola i mellansverige uttryckte det. Till varje utbildningstillfälle får också skolorna ett enkelt material som jag satt ihop för att arbetet skall fortgå även efter utbildningsinsatsen. Detta material består av reflektionsövningar, värderingsfrågor och en enkel kunskapstest. Jag berättar också för skolans rektor och/eller elevvårdspersonalen att grundförutsättningen för att jag skall komma till skolan är att efterarbetet skall genomföras i smågrupper med klasslärare eller mentorer, eftersom oreflekterad kunskap inte har önskad effekt. Efter genomförd utbildning stannar jag också kvar på skolan den tid som behövs för att ungdomarna skall kunna få ställa privata frågor och uttrycka sina reflektioner och funderingar lite mera avskilt. Det kan vara svårt att ställa frågor i en aula med många kompisar närvarande som kommeterar. Ibland kommer det fram unga tjejer och uttrycker oro över sina pojkvänner men ibland också oro för bröder eller kompisar. Inte så sällan har dessa flickor med sig bilder av pojkvännen i sin mobiltelefon och de undrar: Kan man se ut så här om man är 17 år? Dessvärre tvingas jag ofta berätta för dem att det inte är fysiskt möjligt att utveckla så mycket grov muskulatur på den korta tid 17-åringen haft till förfogande om han tränar rent. Jag får också en möjlighet att prata med dessa unga flickor om hur de kan agera och vilka varningssignaler de bör ta på största allvar, hur de kan söka stöd och skydd vid olika hotbilder via bl.a. föräldrar, elevhälsan, ungdomsmottagningar och tjejjourer. Denna kunskap får de dessvärre oftast inte på annat sätt. Snacket kring träningstillskott Många frågor handlar om riskerna med kontaminerade kosttillskott. Vid några tillfällen har ungdomar kommit fram och berättat att min föreläsning har sabbat deras upplägg till specialarbete. Jag har köpt in olika proteinpulver och bestämt mig för att träna med dessa under några veckor, för att sedan byta tillskott och sedan kunna jämföra resultaten när det gäller bänkpress mm. Jag kan ju inte göra det nu!! Vid ett tillfälle på en skola i södra Sverige kom en 16-årig elev som gick på ett hockeyprogram fram och berättade om det grupptryck som fanns i hans förening från olika ledare och bland kompisar att använda kosttillskott. Han berättade att han inte ville ta dessa produkter, men att tjatet var jobbigt. Han hade löst det genom att tillverka egna drycker hemma innan träningen. Han blandade mjölkprodukter med frukt och fibrer och på så sätt kunde han också skaka ihop sin dryck efter träningen. Han visste vad han fick i sig och han slapp tjatet och att hamna utanför. Det var fantastiskt att få träffa en så klok 16-åring och alla milen hem i bilen gick faktiskt betydligt lättare. Dessa möten ger mig också ett stort hopp inför framtiden merparten av våra ungdomar gör kloka val och min övertygelse är att när ungdomar får vettig information kommer de att fatta kloka beslut i det som rör deras liv. Jag brukar försöka avsluta varje föreläsning med att säga till ungdomarna att de befinner sig i en alldeles unik sitaution just nu med möjlighet att faktiskt forma sin egen framtid och ge sig själva chans till en bra start av vuxenlivet. Ni har väldigt mycket liv kvar att forma och att styra över.. n Tommy Moberg, socionom och doktorand vid Göteborgs universitet, som har stor erfarenhet av frågor kring ungdom, dopning och missbruk. Tommy Moberg 22 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
Utbildning om internetdroger för detaljhandeln och Posten Personal inom detaljhandeln och postens personal är primära målgrupper som vi vill utbilda och ge ökad kunskap om distributionen av nätdroger anser vi som arbetar i Sportfront. Tanken är att samordna och utveckla nätverk tillsammans med polisen och socialtjänsten i stadsdelen eller kommunen och på så sätt höja kunskapen och beredskapen och begränsa tillgängligheten av droger. Sportfront är en stiftelse med säte i Göteborg. Vi arbetar förebyggande och stödjande och tar avstånd från droger, våld och rasism. Det gör vi genom att anordna föreläsningar och utbildningar och genom konsultation och handledning för företag, skolor, idrotten och andra föreningar, kommuner, stadsdelar, sjukvård, polis, socialtjänst, fritidsverksamhet och på föräldramöten. Samtal med ungdomar ger kunskap Efter samtal med ungdomar om vad de tycker vi vuxna ska göra i det förebyggande och främjande arbetet mot droger, så tyckte de att Sportfront skulle satsa på att minska tillgången på droger genom att utbilda posten, livsmedelsbutikerna och tobaksaffärerna där man lämnar ut postpaket. De berättar öppet om hur lätt det är att beställa och hämta ut drogerna, och att vuxenvärlden inte fattar. Ungdomarna berättar också att det mesta finns att köpa på Internet som t.ex. steroider, RC-droger ( Research Chemicals, vilket betyder kemiska droger som ännu inte narkotikaklassats och därmed inte är olagliga att sälja eller inneha), röka, narkotikaklassade läkemedel och även olika ingredienser för att själv framställa olika substanser. Sportfront har engagerat sig i denna fråga och utvecklar den med att samordna handlarna i t.ex. en stadsdel tillsammans med närpolisen och socialtjänsten för att samverka om tidig upptäckt och begränsa tillgängligheten av droger. Om fler samverkar ger man polisen bättre möjligheter att minska tillgången på nya och även ännu inte förbjudna internetdroger. När ett postombud misstänker att försändelser innehåller nätdroger, ska det vara naturligt att kontakta polisen. Förstörandelagen, som infördes 1 april 2011, ger polisen och tullen i Sverige rätt att omhänderta syntetiska droger som ännu inte är narkotikaklassade om de bedömer att syftet med innehavet är kopplat till drogmissbruk. Efter beslut av en åklagare får de omhändertagna drogerna förstöras. Posten och postombuden positiva till utbildning Det är viktigt med utbildning kring nätdroger eftersom vi är postombud och delar ut paket till alla boende i vårt närområde. Det är bra om vi kan få kunskap kring hur dessa paket ser ut och vad vi skall vara uppmärksamma på, säger Karin Lundström som är VD och butikschef för ICA-MAXI i Torslanda. Butiker som också är postombud vill hålla sig informerade om nätdroger och andra droger som ofta skickas med posten. Samhällsnyttan är att vi genom kunskap kan ge polisen uppgifter som kan göra deras arbete enklare. Vi inom handeln har alltid nytta av kunskap kring frågor som rör droger så att vi kan hålla mer uppmärksamhet. Så detta samarbete med polisen och Sportfront gör att vi blir duktigare och att vi tillsammans kan göra en viktig samhällsinsats, tillägger Karin Lundström. Ju mer vi vet hur de som handlar med dessa nätdroger agerar, desto lättare kan vi medverka till att minska det. Det är bra att vi får denna utbildning och samarbetet med polisen och Sportfront, säger Jan Staffas som är butikschef på Hemköp i Torslanda. 30 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
I dag har vi inte så stor kunskap om vilka som levererar dessa droger och i vilka förpackningar som de skickas i. Ju mer vi kan sprida det och prata om det på andra möten som vi har med kollegor runt om i landet desto större nytta kan vi göra. Enligt Jan Staffas är Hemköp en stor organisation med mycket utbildningar om säkerhet, lagar och avtal som är obligatorisk för dem som arbetar inom Hemköp Inom Posten har vi pratat en del om nätdroger och vår kunskap är inte bra, så vi är mycket positiva till denna utbildning och hjälp med nätverk och kontakter, säger postmästaren Christer Haglund. Energidryckerna är en fara i samhället En annan viktig fråga att ta på allvar är den stora användningen av energidrycker. Det finns i dagsläget enligt Sportfronts mening anledning att vara restriktiv med energidrycker och vi anser att det ska vara en 18 årsgräns, eftersom svensk lag har denna åldersgräns på berusningsmedel. Flera barn och unga medicineras i onödan med tabletter för att de har svårt att koncentrera sig, sömnbesvär, ångest, blir speedade och visar symtom med bröstsmärtor på grund av intag av energidrycker. Sportfront utbildade alla skolsköterskor och skolläkare, ca 200 stycken, i Göteborg hösten 2011. En ide är att lägga till en fråga i hälsosamtalen som görs i åk 4 och 8 om bruk av energidrycker. Marie Clasgård, grundare av stiftelsen Sportfront och samordnande projektledare. Sportfronts styrelse består av en tvärsektoriell expertkunskap inom våld- och drogförebyggande arbete. Den som vill veta mer om vårt uppdrag och vår verksamhet kan besöka hemsidan www.sportfront.se. n Marie Clasgård Inköp av aceton kan indikera knarktillverkning Om försäljningen av aceton ökar märkbart i en butik på landsbygden, kan det vara en indikation på att Spice, dvs. rökmix som innehåller syntetiska cannabinoider, tillverkas på orten. Spicemissbruk har blivit mycket vanligt bland ungdomar, särskilt på mindre orter där tillgången på hasch och marijuana inte är så god som på större orter. Dessutom innehåller Spice ofta cannabinoider som ännu inte är förbjudna. Rökmixar kan köpas färdiga på internet, men de är också enkla att tillverka hemma. Den aktiva substansen, en syntetisk cannabinoid i pulverform, kan beställas direkt från laboratorier i Kina eller köpas från mellanhänder. Pulvret löses upp i vanlig aceton utan olja. Torkade växtdelar, som kan vara t.ex. örtte eller andra blandningar som kan köpas på nätet, doppas i lösningen. Efter torkning är växtdelarna impregnerade med en syntetisk cannabinoid och kallas nu Spice, som vid rökning ger ett cannabisliknande rus. Polisen i Norrbotten har märkt av en markant ökning av Spice bland ungdomar och man har flera gånger träffat på Spicepulver och aceton vid husrannsakningar. Under hösten dömdes en 23-åring från Boden till tre års fängelse för tillverkning och försäljning av Spice. Han hade fyra liter aceton i bostaden. Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 31
Den oreglerade handeln med kosttillskott När det skrivs eller talas om kosttillskott i medierna och på internet kan det gälla allt från oskyldiga vitaminer och mineraler till preparat som befinner sig i gränslandet mellan läkemedel och illegala droger. Men vad är kosttillskott egentligen och vilka lagar och regler gäller för tillverkarna och handeln? Kosttillskott definieras i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:9) som livsmedel avsedda att komplettera en normal kost. De utgör koncentrerade källor för näringsämnen (vitaminer och mineraler), eller andra ämnen med näringsmässig verkan (essentiella fettsyror eller aminosyror) eller fysiologisk verkan (fibrer eller örter). Kosttillskott får endast tillhandahållas i avdelade doser i form av tabletter, kapslar, ampuller med vätska och liknande, avsedda att intas i uppmätta små mängder. För att få kallas kosttillskott måste dessutom produkten vara märkt med svensk text med uppgift om näringsinnehållet, rekommenderad dagsdos m.m. Den ska också märkas med kosttillskott och sådan beteckning får endast användas på produkter som uppfyller kraven i föreskrifterna. Behövs kosttillskott? Enligt definitionen innehåller kosttillskott sådana näringsämnen som finns i livsmedel och som man tillgodogör sig genom att äta en väl balanserad och näringsrik kost. Man behöver därför inte komplettera med kosttillskott enligt Livsmedelsverket, men en ny undersökning som Livsmedelsverket publicerade i september 2012, Riksmaten-vuxna 2010-2011, visar att svenskarnas dåliga matvanor har skapat ett folkhälsoproblem. Våra matvanor har visserligen blivit bättre än förr, men är fortfarande inte tillräckligt bra. De flesta behöver äta mer grönt, fisk, fibrer och fullkorn och mindre socker, mättat fett och salt. Sämst matvanor har unga som inte får i sig tillräckligt med näring, i synnerhet B-vitamin, D-vitamin och järn. Prestationshöjande livsstilspreparat säljs som kosttillskott Benämningen kosttillskott används vanligtvis också på ett felaktigt sätt för den oöverskådliga marknaden av preparat som påstås bidra till bland annat viktminskning, förbättrad potens, snabbare muskelbyggnad, skärpt koncentration och ökad prestation. Denna typ av kroppsförbättrande och prestationshöjande livsstilspreparat är tillskott som huvudsakligen inte innehåller livsnödvändiga näringsämnen och de ska därför inte förväxlas med kosttillskott. De flesta preparaten innehåller ämnen som kan vara direkt olämpliga som födoämnen eller i vissa fall olagliga. Merparten av denna typ av preparat säljs på internet, på gym och i de flesta hälsokostbutiker. På några få år har handeln med tillskott skapat en miljardindustri som i huvudsak omfattas av samma regler och tillsyn som livsmedelshantering. Kontroll av handeln Det krävs inget godkännande från Livsmedelsverket eller kommunen för att sälja kosttillskott eller andra tillskott i Sverige. Kommunerna ansvarar för tillsynen med stöd av Livsmedelsverket. Merparten av kommunernas resurser går till kontroll av livsmedel med avseende på hygien och hållbarhet. Eftersom kosttillskott och andra tillskott ofta är väl förpackade och har lång hållbarhet, görs kontroller huvudsakligen av att märkningen är på svenska och att företagens rutiner är godkända. Innehållet i produkterna kontrolleras inte alls vid tillsynen. Allt ansvar för att innehållet är korrekt och inte innehåller några förbjudna substanser ligger på tillverkaren. Icke godkända tillskott kan beläggas med saluförbud. Kosttillskott och andra typer av tillskott är heller inte till för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar och får därför inte marknadsföras med påståenden om medicinska verkningar. Granskning av kosttillskott på nätet Läkemedelsverket gjorde 2011 en studie av hur kraven i lagstiftningen uppfylls i handeln med kosttillskott via internet. Man valde att granska åtta webbsidor med ett brett utbud av produkter inom kategorierna bantning och prestation eller örtbaserade kosttillskott. De tre dominerande webbföretagen var Gymgrossisten, Svensktkosttillskott och Topformula. Man granskade 43 produkter avseende märkning, hälsopåståenden, ingredienser som kan vara farliga och innehållet i produkterna analyserades. 34 svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
Jack3d innehöll den numera förbjudna substansen DMAA. Novedex innehåller dianestrozol, en oreglerad substans som påstås öka kroppens produktion av testosteron, på samma sätt som den förbjudna substansen tamoxifen med varunamnet Nolvadex. Resultatet av undersökningen blev att endast 2 av de 43 förpackningarna uppfyllde märkningskraven för kosttillskott. Av 19 produkter som inhandlades på Gymgrossisten saknade 14 märkning på svenska, vilket är ett av kraven för att få säljas i Sverige. I 30 av produkterna ingick växter eller växtextrakt som kan innehålla hälsofarliga substanser. Substanser som kan ge biverkningar vid överdosering påvisades i 28 produkter. 8 av produkterna innehöll substanser som vid en prövning skulle kunna klassificeras som läkemedel. En sådan substans är synefrin, ett ämne som liknar efedrin och som ingår i flera bantningsprodukter. Av det vi sett i vår undersökning verkar det som att internetförsäljning av kosttillskott i stor utsträckning är oseriös, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson i ett pressmeddelande efter studien. Antingen struntar försäljarna i att ta sitt ansvar eller så saknar de kompetens att göra det. Som konsument är det nästan omöjligt att veta vad det är man köper och risken att bli lurad och till och med skadad är stor fortsätter Inger Andersson. Vad har då hänt sedan undersökningen publicerades? Frågan ställdes till Zofia Kurowska, statsinspektör på Livsmedelsverket, som förklarade att Läkemedelsverket har kontaktats beträffande de substanser som kan bli klassade som läkemedel och kommunerna där de aktuella företagen ligger har kontaktats. I Stockholm har vissa produkter belagts med saluförbud. Några ytterligare sanktioner finns inte. Riksidrotten varnar för prestationshöjande tillskott Flera idrottsmän har under senare år lämnat positiva dopingprover sedan de ätit prestationshöjande tillskott som innehållit en dopingklassad substans. Riksidrottsförbundet (RF) avråder därför för användning av kosttillskott i allmänhet och prestationshöjande tillskott som utlovar ökad vikt eller styrka i synnerhet. Under 2009 misstänktes en idrottsutövare ha dopat sig med en anabol steroid. Han påstod att han bara tagit ett kosttillskott som heter Jungle Warfare, inköpt i Sverige. Dopinglaboratoriet fann vid analys av produkten att den innehöll metyltestosteron. I början av 2011 varnade RF för tillskotten Crack, Jack3d, Black Burn, Hyperdrive 3.0+ och Novedex XT. Ett antal idrottsutövare hade lämnat positiva dopingprov som innehöll metylhexanamin, oxilofrin eller androstatriendion, alla är dopingklassade substanser som finns i dessa produkter. Metylhexanamin, även känd som 1.3-dimetylamylamin (DMAA), är en substans som i september 2012 klassades enlig lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor. DMAA ingår i tillskottet Jack3d och är en centralstimulerande substans som har en missbrukspotential. Innan DMAA blev förbjuden att sälja och inneha enligt lag, belades Jack3d under försommaren med saluförbud i bl.a. Gymgrossistens butiker över hela landet. Tillskott i gråzonen Innehåll i vanliga kosttillskott, dvs. vitaminer och mineraler som folk i allmänhet också kallar hälsokost, är reglerat av EU-kommissionen och Livsmedelsverket föreskriver hur förpackningar ska märkas. Tillverkaren av preparaten ansvarar för innehållet, men kontrollen av hur det förhåller sig är i det närmaste obefintlig. Än mer anmärkningsvärd är den gigantiska marknad av diverse preparat som påstås vara prestationshöjande, viktminskande m.m. och som flyter omkring i gråzonen mellan kosttillskott, läkemedel, dopningsmedel och illegala droger. De marknadsförs ofta som kosttillskott, men kan innehålla läkemedelssubstanser eller olagliga substanser som innebär risk för skador. Kontrollen av denna miljardindustri är om möjligt ännu sämre än tillsynen av kosttillskott. Livsmedelsverket och kommunerna saknar helt enkelt resurser. n Förslag: Ge dessa gråzonspreparat en egen benämning så att de inte kan försvinna i det som kallas kosttillskottsdjungeln. Förbättra regelverk och tillsyn över de hälsovådliga och ibland olagliga gråzonspreparaten. Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen 5-2012 35