V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 27 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1957 V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING Word Timber Trends and Prospects Av TH. STREYFFERT STOCKHOLM 1957 EMIL KIHLSTRÖMS TRYCKERI AB

{-'

Förord Föreiggande anays av värdens framtida virkesförsörjning grundar sig väsentigen på ett studium av utveckingstendenserna på virkeshushåningens och skogshushåningens områden. Härvid har förfauaren haft fördeen att som utgångspunkt kunna använda sig av den anays av dessa spörsmå, som han tidigare utfört i ett omfattande verk om Värdens Barrskogstigångar ( Stockhom 1931). För senare tid ha FAO: s pubikationer på det skogiga området varit av stort värde. Särskit har FAO: s andra inventering av värdens skogstigångar, pubicerad i Word Forest Resom ces (Rom 1955) samt dess undersökningar angående värdens försörjning med massa och papper, Word Pup and Paper Resources and Prospects (New York 1954) givit värdefua stödjepunkter för bedömande av det aktuea äget och utveckingstendenserna. FAO:s sedan några år tibaka utgivna och successivt förbättrade Yearbook of Forest Products Statistics har avsevärt underättat det omfattande arbetet med insamande och sammanstäning av det statistiska materiaet. Det har ej varit möjigt att i en särskid itteraturförteckning redovisa det ota käor, som egat ti grund för den föreiggande framstäningen utöver de hänvisningar, som gjorts i texten, särskit vid tabeer och diagram. Det återstår bott att tiägga, att ett ämne som det föreiggande ej kan tifredsstäande behandas enbart på grundva av itteraturstudier. Författarens omfattande resor ti aa viktigare skogsområden och marknader för skogsprodukter ha i sjäva verket utgjort en grundäggande förutsättning för arbetets tikomst. Dessa resor ha ti stor de möjiggjorts genom tidigare ansag från Fonden för skogsvetensk apig forskning, senare även genom ansag från Fonden för skogig forskning, viken fond även ämnat ansag för pubiceringen av den föreiggande undersökningen. En värdefu medverkan vid insamandet av statistiskt materia samt vid upprättandet av diagram och vid korrekturäsning har ämnats av fi. ic. Ingrid Bomberg. Djurshom i januari 1957 Thorsten Streyffert

Metersystemet har använts vid aa måttangiveser, viket b. a. innebär, att med ton genomgående avses meterton a 1000 kg.

5 Innehåsförteckning Sid. Förord 3 I. Probemstäningen. 9 II. Värdens avverkning och förbrukning av trä 16 1, Avverkning 16 2. Förbrukning 18 III. Tendenser i värdens förbrukning av trä och skogsprodukter. 22 1. Värden 22 2. Efterfrågan på oika sag av skogsprodukter 26 3. Engands förbrukning,av skogsprodukter 30 Amänna synpunkter. 30 Engands import av skogsprodukter. 31 Förbrukningen av skogsprodukter per invånare 33 Prisutveckingen för skogsprodukter. 37 Prisutveckingen för sågade trävaror (barrträ) 39 Prisutveckingen för. pappersmassa och tidningspapper 43 Engands förbrukning av skogsprodukter i förhåande ti den amänna ekonomiska utveckingen. 45 4. Förenta staternas förbrukning av skogsprodukter. 50 översikt av Förenta staternas nuvarande förbrukning av skogsprodukter 50 Förbrukningen av sågade träyaror. 51 Förbrukningen av papper och papp. 55 Förbrukningen av industrivirke 1900-1952. 57 Förbrukningen av skogsprodukter i förhåande ti den amänna ekonomiska utveckingen. 58 Prisutveckingen för skogsprodukter. 60 ' 5. Anays' av tendenserna på efterfrågans sida Trävaror Papper och papp (pappersmassa) Förbrukningens bero'ende av priset för skogsprodukterna. 6. Sintsatser.... ' 62 62 63 65 67 IV; Prognoser' för förbrzikriingen' av skogsprodukter. 1. Amänna synpunkter. 2. Prognos ~eträffa~de fö.rb:.:ukningen av skogsprodukter i Europa 3. Prognos för.förenta, staternas förbrukning av skogsprodukter. 72 72 74 77

6 TH. STREYFFERT 4. Prognoser för förbrukningen av papper och papp. Tibakabick. Det nuvarande äget. FAO:s prognos för åren 1960-62 5. Värdens bivande behov av trä. Befokningsutveckingen. Levnadsstandardens betydese för virkesförbrukningen. Trävaror. P~pper och papp. Nya användningsområden för trä Framtida behov av råvaran trä V. Värdens skog.~tigångar. 107 1. Fördening på barr- och övskogar 108. 2. skogsarea per invånare 111 3. Avverkning per hektar.. 112 4. Virkesreserver. 112 5. Bivande avkastning från den i anspråk tagna skogsareaen 115 6. Sveriges skogsbruk som norm... 117. 7.. Bivande avkastning från värdens barrskogar. 119 VI. Virkesförsörjning och skogshushåning i oika regioner 122 1. Europa. 122 Eur~pas virkesförsörjning omkring år 1950 122. Eur~pas v.irkesförsörjning. Hittisvarande utvecking 126 Sågade. trävaror (barrträ) 127. Pappersmassa 131 Papper och papp. 133 Europas virkesbaans 136 Bivande avkastning från Europas skogar 137 Vken 'avkastning kan erhåas från Europas skogar vid en framtida praktiskt uppnåeig ratione skötse? ~ 137 FAO:s pro gnös angående Euröpas virkesfprsörjning omkring år 1960 142 2. Nordamerika.. 145 över~ikt. Förenta staterna. Virkesförsörjning.Skog~tigångar. Framtida skogsavkastning Canada. Canadas skogstigångar. Avverkning 145 147 147 150 153 156 158 160 Bivande avkastning från Canadas skogar 161 Sammanfattning..... 164 3. Sovjetunionen skogstigångar Produktion och export av skogsprodukter Virkesförbrukning och avverkning. Framtidsutsikter 166 166 167 169 170. 81 81 82 84 85 87 88 89 94 103 103

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 7 4. övriga regioner.. 173 Amän översikt. 173 Virkeshushåning 174 skogstigångar. 176 Barrskogarna.. 178 Asiens barrskogstigångar 179 Latinamerikas barrskogstigångar 184 Afrikas barrskogstigångar. 187 Oceaniens barrskogstigångar 188 De tropiska övskogarna... 191 skogstyper....... 192 Förutsättningar för expoatering 193 Förutsättningar för framstäning av massa och papper från de tropiska övskogarna... 195 Ratione skogsskötse i tropikerna.. 200 VII. Värdens produktion och hande med skogsprodukter. 201 1. översikt 201 2. Sågade trävaror 204 3. Pappersmassa 207 4. Papper och papp 211 5. Pywood och träfiberpattor 215 VIII. Sammanfattning. sutsatser.. 217 1. Det framtida behovet av skogsprodukter. 2. Framtida tigäng på virke..... 3. Den framtida utveckingen i oika regioner. Europa.. N ordarnerika. Sovjetunionen övriga regioner 4. Sintord.... -. 217 221 226 226 227 228 229 230 IX. De nordiska ändernas stäning. Framtidsutsikter. 1. Exporten av sågade trävaror (bar11trä)... 2. Exporten av pappersmassa, papper och papp. 232 236 239 X. Word Timber Trends and Prospects. Summary. Förteckni ng över kartor och diagram. TabeHförteckning 255 256

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 9. Probemstäningen Det torde vara en amän uppfattning, att värdens förbrukning av trä iksom av de festa andra råvaror med fokmängdens ökning och evnadsstandardens höjning undergått en betydande stegring och atjämt under-. går en stegring. Det är också uppenbart, att tifredsstäandet av värdens virkesbehov hittis krävt expoateringens utsträckande ti at mera avägsna urskogsområden. Detta har S'edan änge fmmk,aat farhågor för en kommande skogsbrist i värden. Detta tvång att utsträcka expoateringen ti nya urskogsområden har emeertid ej enbart betingats av virkesbehovets tifredsstäande. Även andra faktorer ha verkat i s amma riktning. Först kan då erinras om den minskning värdens skogar undergått genom den fortskridande uppodingen av de bäst beägna och bördigaste skogsmarkerna. Ytterigare en faktor, som verkat förminskande på skogstigångarna, har varit skogsedarna, som i vissa dear av värden tagit en större tu ur skogarna än människan. skogsmarkens betning med nötkreatur, får och getter utgör i,stora dear av värden ett avarigt hinder för skogens naturiga föryngring. För den som sett vad insekthärjningarna kan åstadkomma i Nordamerikas skogar, är det naturigt att även omnämna denna faktor på debetsidan i värdens virkeshushåning. Betrakta vi kreditsidan i värdens virkeshushåning, kunna vi ätt kon ~tatera att skogen, därest den ej hindras häri, förr eer senare åter tar i besittning de marker, som övergåtts med avverkning, het naturigt eftersom skogen representerar det bioogiskt ämpigaste växtsamhäet på dessa mark<er. Det är också väkänt, att på många hå i värden betydande insatser göras bå:de av det a'männa och av eiskiida sikogs.ägare för att främja produktionen a;v ny skog. Den fråga som då instäer sig är, huru debet- och kreditsidorna i värdens virkeshushåning i framtiden komma att förhåa sig ti varandra. Det har nyss nämnts, att mötandet av värdens virkesbehov atjämt kräver avverkningarrras utsträckande ti mera avägsna urskogsområden. Det är emeertid uppenbart, att detta ej kan fortgå i a framtid. Förr eer senare måste vi komma fram ti ett visst j ä m v i k t s ä g e, där avverkningarna kunna fyas genom tiväxten i den nya skogsgenerationen, som uppkommit på den av expoatering övergångna skogsareaen. Detta kan tänkas ske vid oika förutsättningar. Det kan ske genom att expoateringen

ro TH. STREYFFERT ej ängre kan utsträckas ti nya urskogsområden, antingen därför att sådana ej ängre finnas eher därför att de bi för dyra att tigripas för utförse på värdsmarknaden, även om de kunna utnyttjas för oka>! förbrukning, såsom faret är med stora dear av Sibiriens och av norra Canadas samt tropikernas skogar. Förbrukningen tvingas då genom höga virkespriser samt genom träets ersättande med andra materia att anpassa sig efter den avkastning, som kan erhåas från den nya skogsgenerationen samt :f<"ån resrtskogar. Men man kan ocjkså tänka ISi,g, att avk asrtruingen från den nya skogsgener.ationen, när den fått tid att utvecka sig, bir tiräckigt stor att möta efterfrågan och att därför ej något behov behöver föreigga att utsträcka avverkningarna ti nya urskogsområden. Detta tänkta jämviktsäge kommer föjaktigen att uppstå vid en ägre prisnivå. Att detta tänkta jämviktsäge även bir 'beroende av den framtida virkesförbrukningens storek behöver knappast påpekas. Det är uppenbart; att ju mera omsorg som ägges ned på att främja skogsproduktionen på de marker, söm övergåtts av expoatering; och ju mindre virkesförbrukningen tenderar att stiga, desto större utsikter finns det att skapa jämvikt på det senare sättet, d. v. s. genom ökning av den uthåiga produktionen på värdens mera ättigängiga skogsareaer. Det återstår att betona, att vad som här betecknats som ett bivande jämviktsäge i fråga om värdens virkeshushåning, ej får uppfattits som ett verkigt jämviktsäge. Någon verkig jämvikt mean värdens virkesförbrukning och den uthåiga avkastningen från en viss de - den mera I ättihgängiga deen - a,v vätidens s'ko sarea1, kan givetvis adrig uppnås. Dertta komma de ständigt pågående förändringarna på såvä efterfrågans som tigångens sida att förhindra. När här ikvä använts biden av ett bivande tänkt jämviktsäge, avses därined ett nytt och mindre dynamiskt tistånd än det nuvarande. Detta skue framför at karakteriseras av att det nuvarande beroendet av u r s k o g s t i I g å n g a r n a avöses av tigången ti en u t h å I i g a v k a s t n i n g, som väsentigen tänkes mobvara förbi"u'kningen. Enda st den eventueha ö k n i n g e n av förb!"ukningen sikue i detta tänkta jämvik~tsäge behöva rtäckars genom expoateringens utsträckande tih mera av,jägsna urskogsområden, därest den ej kan mötas genom en fortgående höjning av den uthå'hga avk.as:tning en eer genom ett båttre utnyttjande av denna avkastning. Inom denna ram av ett biva'd'e tän'kt jämviktsäge kommer framgent iksom nu en internatione h a n d e med skogsprodukter att vara behövig för 1a1Jt utjämna differ.enserna i fråga om tigång och efterfrågan på skogsprodukter mean värdsdearna och mehan änderna. Om man tänker sig värdens virkeshushåning utveckas enigt detta schema instäer sig frågan, ti viken punkt i utveckingen vi nu hunnit. Det har redan av det föregående framgått, att utveckingen fortskridit

VÄ,RLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 11 mycket oika i oika dear av värden. På m~nga hå i värden och i stigande omf.attning ägger man ned betydande kostnader för att främja uppkomsten av ny skog, både på de marker, som övergåtts med avverkning, och på av åder kaa marker. I vissa dear av värden - Väst- och Centraeuropa, Skandinavien, J apan m. f. änder - har skogsskötsen uppnått en hög. ståndpunkt, och skog-smarkens produktionskapacitet är i rätt tifredsstäande grad utnyttjad. I andra dear av värden befinner sig skogshushåningen på en ägre ståndpunkt, och upprätthåandet av skogsavverkningen är mer eer mindre beroende av fortsatt expoatering av urskogstigångar, där sådana finnas. Man torde kunna uppskatta den. ande av värdens förbrukning av industrivirke, som atjämt måste uttagas från d'ess urskogar, ti närmare häften av värdens totaa avverkning av industrivirke. Det är föjaktigen atjämt en betydande ande av värdens förbrukning av industrivirke, som måste fyas på ett sätt, so in ej i ängden kan upprätthåas. At efter som den nya skogsgenerationen, uppkommen efter urskogarnas expoatering, får tid att utvecka sig, och at efter som intresset för skogsvård växer även ut-anför E"Up1, är det emeneri< rimigt- au antaga, att avkastningen från den hittis med avverkning övergångna skogsareaen ska stiga. Probemet beträffande värdens virkeshushåning är atså, i mycket förenkad form, att hushåa med återstående urskogsreserver så, att den nya skogsgenerationen kan överta virkesförsörjningen, innan dessa reserver i något så när tigängiga ägen tagit sut. Man skue emeertid också, och med större skä, kunna uttrycka detta så, att probemet är att söka påskynda virkesproduktionen i den nya skogsgenerationen genom förbättrad skogs;_ vård, så att den successivt kan överta värdens virkesförsörjning utan någon bristperiod. Detta probem är i sjäva verket en upprepning i förstorad skaa av det probem de nordiska änderna redan stäts inför- i sin skögshushåning - att överbrygga övergången från det expoaterande ti det uthåiga skogsbruket så vitt möjigt utan någon nedgång i skogsavkastningen. Detta har ej varit utan svårigheter, trots att nian i dessa änder agt ned mycken omsorg både i fråga om att hushåa med den gama naturskogen och att genom skogsvårdsåtgärder av skida sag främja den nya skogsgenerationen. Det har ej kunnat undvikas, att härigenom okaa rubbningar uppstått, såsom t. ex. varit faet i norra Sverige, där det kargare kimatet försenat utveckingen av den nya skogsgeneration en. Den härigenom föranedda nedgången av skogsavkastningen har emeertid nu hejdats och förbytts i en stigande tendens. En motsvarande utvecking mot en vågda öch en efterföjande stegring kan. förväntas vid expoateringen av andra itskogsområden i värden, varvid dock den efterföjande stegringen bir i hög grad beroende av den omsorg, som ägges ned på uppdragandet och skötsen av

12 TH. STREYFFERT den nya s kogsgenerationen. Att den oc~så kan het utebi visar erfarenheten från många änder. Under sådana förhåanden uppstår frågan, vika r e s e r v e r av urskogsvirke som finnas för att överbrygga övergången tih den nya skogsgenerationen. Här är ej patsen att närmare ingå härpå. Endast en orientering ska givas som bakgrund för den föjande framstäningen. Enigt den inventering av värdens skogstigångar, som nyigen utförts av FAO, utgör värdens totaa skogsarea ca 3.800 mij. hektar, varav ca 1.140 mij. hektar hittis tagits i anspråk (>~in u se»). M otsvarande si.ffror för värdens barrskogar äro ca 1.300 mij. hektar tota skogsarea och ca 600 mij. hektar tagna i anspråk. Eftersom ej mindre än ca 80 % av värdens förbrukning av industrivir,ke utgöres av barrträ, är det ba rrskogarna, som tildra sig huvudintresset. Enigt de nu presenterade uppgifterna synas reserverna av barrskog åtminstone vid ytigt påseende vara av betryggande storeksordning för att säkerstäa övergången ti uthåhi'gt skogsbruk, förutsatt att ej förbrukningen av skogsprodukter befinner sig i stark stegring. Det. är emeertid uppenbart, att värdens barrskogsreserver äro av betydigt mindre b r u k n i n g s v ä r d e än den barrskogsarea, som redan övergåtts med avverkning. Även om atjämt ett mycket värdefut barrskogsförråd kvarstår i de magnifika skogarna på Pacifickusten, befinna sig å andra sidan stora områden, framför at de mot N. Ishavet vettande skogsvidderna, i ett så ogynnsamt transportgeografiskt äge, att deras framtida bidrag ti den omgivande värdens virkesförsörjning är ovisst. Det framgår ej direkt av FAO:s inventering av värdens skogstigångar, hur stor de av de i reserv befinuiga ca 700 mij. hektar barrskog som kan räknas som tigängig för närvarande. Med kännedom om förhåandena i oika regioner kan man emeertid approximativt uppskatta den för nätvarande tigängiga barrskogsreserven ti omkring 150 mij. hektar, vadan den för närvarande otigängiga reserven skue utgöra omkring 550 mij. hektar. Man torde emeertid kunna räkna med en fortsatt förskjutning av gränsen för den tigängiga barrskogsreserven in i tidigare som otigängiga kassificerade sko sområden. Detta är en fråga om utveckingen på transportteknikens område samt om den prisnivå för virke, som skapas av den framtida efterfrågan och tigången på skogsprodukter. Betydesen av den nu tigängiga barrskogsreserven kan emeertid bättre bedömas mot bakgrunden av värdens nuvarande fö rbrukning av industrivirke. Denna har av FAO beräknats ti ca 754 mij. m 3 åren 1950-52, varav ca 600 mij. ms barrträ. Detta innebär, att värdens nu som tigängiga beteekna:de harrskogs reserver bott skurhe räck,a ca 20 år, om vrärden~s avverknjing ajv barrskogsvirke het sk,ue uttagas från dem. I sista hand avgörande är emeertid b e ä g e n h e t e n av de nu re.:

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 13 dovisade barrskogsreserverna i förhåande ti de förbrukningscentra, som mest äro i behov av dessa reserver. Den adees övervägande deen av det barrskogsvirke, som förbrukas i värden kommer ti användning i Europa, Nordamerika och Sovjetunionen. Av värdens totaa förbrukning av industrivirke av barrträd, nyss angiven ti 600 mij. m3, förbrukades ej mindre än ca 540 mij. ms i dessa tre regioner. Denna kvantitet härrör het från dessa regioner, som också innesuta huvudparten av värdens barrskogar. De innesuta också huvudparten av värdens bar rskogsreserver. Emeertid äro dessa reserver ojämnt fördeade mean regionerna, särskit i förhåande ti deras förbrukning av barrskogsvirke. Sämst försett med reserver är Europa, där urskogsreserven endast utgör 6 mij. hektar. Bäst utrustad med tigängiga barrskogsreserver i förhåande ti behovet är Sovjetunionen med 60 mhj. hektar. En meanstäning intar Nordamerika, vars 'iigängiga barrskogsreserver även kunna uppskattas ti ca 60 mij. hektar, men vars förbrukning av barrskogsvirke är större än Sovjetunionens. Den samma~tagna storeken av tigängiga barrskogsreserver i övriga regioner är svårbestämbar, men kan troigen uppskattas ti ca 25 mij. hektar. Av vad som nu nämnts kan man ej undgå att draga den sutsatsen, att den framtida virkesförsörjningen ter sig minst gynnsam beträffande Europa, särskit om det bir fråga om att möta en stigande. förbrukning av skogsprodukter. Det bör dock ihågkommas, att den nuvarande situationen fått sin präge av att den europeiska deen av Sovjetunionen i detta sammanhang ej räknats ti Europa. Geografiskt sett hör denna de av Sovjetunionen med dess 100 mij. hektar barrskogar dock atjämt ti Europa, och den framtida virkesförsörjnin~n i Europa kommer att i hög grad bi beroende av i vad mån de ryska skog arna återfå sin ro att bidra ti Europas virkesförsörjning, i främsta rummet med sågat barrträdsvirke. Beträffande Nordamerika finnas bortom den tigängiga barrskogsreserven stora vidder av för närvarande ej tigängiga barrskogar i kontinentens nordiga, mot N. Ishav et v ettande de, Vika i mån av behoiv torde kunna M mins to n e ti en de.i tagas i anspråk. Detta är dock knappast kunna ske utan stigande expoateringskostnad, någonting som man nog får räkna med redan vid ett fuständigare tivaratagande av den för närvarande som tigängug betecknade barrskogsreserven. Även beträffande Sovjetunionen gäer, att bortom den tigängiga barrskogsreserven sträcker sig en ännu större barrskogsarea i Sovjetunionens asiatiska de som en andra reserv. Särskit beträffande Sovjetunionen gäer det, att gränsen mean vad som ska betecknas som»tigängig» och»otigängig» endast är nomine, och att expoateringen kommer att drivas så

TH. STREYFFERT ångt det anses förenigt med det samade fokhushåets intresse och edningens poitiska syften. Beträffande övriga regioner träd;:t barrskogarna het i bakgrunden, areamässigt sett. Likvä synes ca häften av industrivirket utgöras av barrträ även i dessa regioner. Här utgöra framför at övskogarna den viktigaste reserven för den framtida virkesförsörjningen. P4 grund av de här förekommande tropiska övskogarnas heterogena sammansättning och merendes ogynnsamma förutsäuning ar. för avverkning och transport.erbjuda dessa urskogar speciea probem vid expoatering i kommersie skaa. Att de tempererade övskogarna i övriga regioner, frä~pst Nordamerika men i viss mån även Europa, erbjuda en virkesreserv, som ännu ej het tagits i anspråk, bör här påpekas. Denna reserv kan särskit bi av betydese för den väx,ande förbrukningen av papper och har 'I"Iedan börjat nyttiggöras för detta änd:;tmå. I den mån man genom nu pågående bemödanden att bekämpa skogsedarna och härjningarna genom skadeinsekter yckas nedbrin~a de atjämt,stora förusterna av dessa anedningar, bir re,suutatet detsamma som en ökning av skogsproduktionen i den nya skogsgenerationen. Ett intensivt arbete pågår även i många änder för att nedbringa åtgången av råvara vid förädingen av skogsprodukterna samt att nyttiggöra det avfa, som uppstår härvid. Genom den tekniska utveckingen vid avverkning och transport kunna ej bott nya urskogsområden bringas inom räckhå för expoateringen utan även kenare dimensioner och kvaitativt sämre virke tivarafägas från cfe s:kogsomraden, som redän fagifstnruk'. AHa nu nämnda åtgärder tiämpas i. större eer mindre omfattning i oika dear av värden at efter förutsättningarna att genomföra dem, särskit med hänsyn ti de härmed förenade kostnaderna. Dessa kostnader ut-... göra det främsta begränsande momentet för ett nyttiggörande av de mycket stora reserver, som kunria tiföras värdens virkeshushåning på dessa vägar. Genom den tekniska utveckingen, möjiggjord genom forskningen, kan området för de önsamma åtgärderna successivt vidgas. Även beträffande åtgärder för skogsavkastningens höjande genom ratione skogsvård gäer, att dessa äro förenade med kostnader. I detta fa tikommer den för skogsbruket. säregna omständigheten, att merendes en ång tid förfyter, innan man får skörda frukten av dessa uppoffringar i form av en ökad skogsavkastning. Detta är en grundäggande orsak ti att sådana åtgärder ofta försummas av den enskide skogsägaren och måste framtving as av det amänna genom agstiftning eer uppmuntras genom understöd; Den ånga produktionstiden har också givit upphov ti strävanden att förkorta denna genom inp.antering av snabbväxande trädsag samt genom utveckande av nya mera snabbväxande raser av skogsträden. Beaktansvärda resutat ha vunnits i båda dessa avseenden. Ännu är det dock

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 15 för tidigt att yttra sig om betydesen av dessa nya injer i skogshushåningen för värdens virkeshushåning i stort. Medan den tekniska utveckingen under den gångna tiden varit ett mäktigt hjäpmede för att öka de ekonomiskt tigängiga tingångarna på trä genom att underätta expoateringen or,h råvarans at fuständigare utnyttjande samt genom au främja en rationen skogss1kötse1, hiar den tekniska utveckingen på efterfrågans sida verkat ej bott stimuerande utan även återhåande. I sistnämnda avseende må hänvis as ti det ersättande av trä med andra materia för konstruktionsändamå etc., som skett i stor omfattning, och som också gynnats av den tekniska utveckingen. Men den tekniska utveckingen har även öppnat nya vägar för träets användande, särskit i form av fibermateria (papper, papp och produkter därav) samt på sistone även i form av råvara för framstäning på kemisk väg av het nya produkter (viskossike, etc.). Möjigheterna härutinnan äro säkerigen ångt ifrån uttömda? i det trä erbjuder större förutsättningar för framstäning av het nya produkter än någon annan råvara. I sista hand åstadkommes atid jämvikt mean tigång och efterfrågan på skogsprodukterna iksom på andra nyttigheter genom priset, des direkt och des genom att priset inom en vid margina kan påverka träets ersättande med andr a materia och vice versa. För värdens framtida virkesförsörjning måste det vara ett intresse av första ordningen, att det bivande jämviktspriset för skogsprodukter ej ti föjd av knapphet på trä utbidas vid en så hög nivå, att detta avarigt håer tibaka förbrukningen. Trä är nämigen en råvara av så mångskiftande användning och så utomordentig!jetydese, att det kan betecknas som en,av mänskighetens nyckeråvhror. En rikig försörjning med trä kan bäst förverkigas genom att i tid säkerstäa den framtida tigången därav genom förbättrad skogsvård.

16 TH. STREYFFERT II. Värdens avverkning och förbrukning av trä. Avverkning Värdens (exk. Kina) totaa a v v e r k n i n g för aa ändamå har av FAO vid dess andra inventering av värdens skogstigångar beräknats ti 1.382 mij. m 3 i genomsnitt för åren 1950-52 (tab. II:1). Denna avverkning var samtidigt för aa praktiska ändamå ett mått på värdens f ö r b r u k n i n g av trä under de nämnda åren. T.ab. I:t. Värdens skogsarea och avvukning omkring 1950-52. skogsarea Mij. hektar Avverkning 1950-521 Mij. m 3 (exk. bark) Region Därav Tota tigäng- ig b arrs k o g Tota Därav industrivirke tota barrträd Europa... 136 133 79 Nordamerika2... 656 312 463 Sovjetunionen 743 425 580 Latinamerika... 890 329 27 Afrika 801 284 3 Asien... 525 311 120 Oceanien... 86 20 8 3837 1814 1280 268 Hi8 129 375 309 250 330 190 160 150 18 7 112 8 2 "133 "51 " 4 32 14 10 4 382 744 584 Käa: FAO, Word Forest Resources. Rom!J55. Med avdrag för hyggesavfa och föruster vid fottning. 2 Ca.nara och USA. 3 Exk. Kina. 4 Därav Japan 29,0 mij. m3. Den angivna siffran är uppenbarigen mycket osäker. Osäkerheten är särskit stor i fråga om uppskattningen av värdens avverkning och förbrukning av brännved, som beräknats ti närmare häften av den totaa förbrukningen av trä eer 638 mij. m3 Även om brännved i stora dear av värden representerar den övervägande deen av förbrukningen och det mången gång erbjuder ett stort probem att fya behovet härav på ett något så när Ufredsstäande sätt, är det ikvä den andra deen av förbrukningen, nämigen vad som av FAO har sammanförts under benämningen»industria wood», som tidrar sig huvudintresset.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 17 Avverkningen av»industria wood» eer industrivirke, som vi här skoa kaa det, beräknas för åren 1950-52 för värden i dess hehet (exk. Kina) ha utgjort ca 744 mij. m 3 I»industrivirke» innesuter FAO förutom de traditionea gagnvirkessortimenten sågtimmer, pywoodtimmer, massaved, props, stopar, syar, etc. även diverse andra sortiment, såsom ved för utvinnande av garvämnen, för torrdestiation och för gengasdrift. Sistnämnda sortiment utgöra emeertid bott en obetydig ande av industrivirket. Särskit gäer detta om den de av industrivirket, som utgöres av barrträ. Barrträdsvirkets ande av industrivirket redovisas särskit i FAO :s utredning. Den uppgives ti 584 mij. m 3, motsvarande 78 % av den totaa kvantiteten industrivirke. Barrträdsvirkets dominerande betydese för värdens virkeshushåning, åtminstone vid nuvarande förihåuanden, får härigenom sin beysning. Denna b a r r t r ä d s v i r k e t s d o m i n e r a n d e b e t y d e s e för värdens virkeshushåning beror på ett sammanträffande av tvenne omständigheter. som båda ha gynnat barrträdsvirkets användning framför övträdsvirket. Först kan nämnas den omständigheten, att värdens barrskogar genom sin geografiska beägenhet i närheten av den vita rasens utbredningsområde i den norra tempererade zonen igga ojämförigt bättre ti för att fya det stora virkesbehovet i de industriaiserade dearna av värden än faet är med värdens stora övskogsområden, som framför at äro tifinnandes i tropikerna. Härti kommer, att barrträdsvirket genom sin större homogenitet tekniskt sett bättre än övträdsvirket ämpar sig för det viktigaste användningsområdet för trä, nämigen sågade trävaror. Även för det därnäst viktigaste användningsområdet, papper och andra produkter av pappersma,ssa, har barrträdsvirket på grund av sin större fiberängd ett försteg genom den större styrka produkten härigenom erhåuer. När vaet är möjigt mean barrträdsvirke och övträdsvirke, kommer därför användningen av det senare att under hänsynstagande ti priset begränsas ti ändamå, för vika det tekniskt sett ämpar sig bättre eer åtminstone ika bra som barrträdsvirket Detta är b. a. faet, när särskit stora fordringar stäas på styrka, hårdhet eer varaktighet. Virket av vissa värdefua övträdsarter uppfyer nämigen dessa fordringar bättre än virket av de festa barrträdsarter. En de av dessa värdefua övträdsvirken utmärka sig därjämte genom ett titaande utseende och kunna härigenom få stor efterfrågan för ändamå, där en vacker yta är av betydese, såsom vid möbetiverkning och för inredningsändamål För sistnämnda ändamå användes övträdsvirket vanigen i form av faner. Enär de festa övträdsvirken ej besitta dessa efterfrågade egenskaper, komma de värdefuare övträdsvirkena genom sin reativa knapphet ofta att betinga ett betydigt högre pris än barrträdsvirket Detta är särskit faet, när de utmärka sig genom ett vackert utseende. Där ba,rrs1kogar,saknas eer äro av ringa utbredning, 2

18 TH. STREYFFER1'.< såsom faet är i tropikerna, är det dock naturigt att övträdsvirket kommit att utgöra det väsentiga underaget för virkeshushåniugen, även i sådana fa, då det ej är ika vä ägnat härför som barrträdsvirket. Enigt tabe II :1, som visar a v v e r k n i n g e n a v i n d u s t r i v i r k e i genomsnitt för åren 1950-52 i o i k a v a r d s d e a r, samt förekomsten av barrskog,ar och tota skogsarea i motsvarande områden, avverkades den het övervägande deen av värdens industrivirke inom Europa, Nordamerika och Sovjetunionen, närmare bestämt 657 mij. m 3, motsva- rande 88 % av den totaa avverkningen av industrivirke. övriga regioner (exk. Kina), uppnådde sammimagt ej mer än 87 mij. m 3, trots att de besitta den större deen av värdens skogsarea. Denna består dock väsentigen av tropiska övskogar, i vika avverkningen för andra ändamå än bränse är åg. I fråga om barrträdsvirkets ande av industrivirket var den ojämna fördeningen än mer utprägad, i det avverkningen i Europa, Nordamerika och Sovjetunionen tisamminis utgjorde 539 mij. m3 eer 92.3 % av värdens avverkning h~rav, 584 mij. m 3 Att avverkningen av industrivirke i så hög grad koncentrerats ti dessa dear av värden beror des på att de tisammans hysa ca 1.120 mij. hektar av värdens ca 1.280 mij. hektar barrskogar; men det beror också på det redan omnämnda förhåandet, att dessa värdsdear bebos av den vita rasen med dess dominerande stäning på det industriea området. 2.. FörbruJming Om man gör en motsvarande sammanstäning över f ö r b r u k n i n g - e n a v i n d u s t r i v i r k e i o i k a r e g i o n e r ska man finna, att även denna ti het övervägande de försiggår i Europa, Nordamerika och Sovjetunionen (tab. II:2:1). Endast små kvantiteter i förhåande ti den totaa förbrukningen gå nämigen i den internationea handen mean värdsdearna. Den hande, som förekommer, går nästan het från Europa och Nordamerika ti övriga regioner. ' Denna fördening av förbrukningen av industrivirke på regioner är uppenbarigen mycket ojämn, särskit om man tar hänsyn ti motsvarande fördening av värdens fokmängd. Den anmärkningsvärda,situationen föreigger nämigen, att en tredjede av värdens fokmängd förbrukar sju åttondeiar av värdens industriviirke. I absouta ta uttryckt förbruka ca 800 mij. människor i Europa, Nordamerika och Sovjetunionen 660 mij. m 3 industrivirke, medan ca. 700 mij. invånare i övriga värden endast förbruka c a 100 mij. m 3 industrivirke. Ett annat uttryck för denna ojämna fördening av förbrukningen erhåes, när man beräknar denna per invånare. I medeta för Europa, Nordamerika och Sovjetunionen är förbrukningen av industrivirke 0.83 m 3 per invånare..

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 19 Tab.II:2:1. Värdens avverkning och förbrukning au industrivirke 1950-5.2. Mij. m 3 (e:rk. bark) A vverming1 överskott Förbrukning av2 Fok- Region export+ mängd Tota Barrträ import- Tota Per inv. 19523 Mij. m3 Mij. m3 Mij. m3 Mij. m3 m3 Mij. in v. Europa4 158 129-0,5 159 0,40 399 Nordamerika5... 309 250 +9,6 299, 72 174 Sovjetunionen... 190 160 o 190 0,92 207 Summa 657 539 +9,1 648 0,83 780 Latinamerika... 18 7-2,2 20 0,12 170 Afrika 8 2-1,2 9 0,04 205 Asien G 51+10 32+8-2,2 53+10 0,05 307 Oceanien... O 4-3,0 13 0,93 14 Summa 87+ 10 45+8-8,6 96+10 0,06 1696 Värden... 744+ 101 584+8 +0,5 744+10 0,30 2476 Käor: Avverkning- FAO, Word Forest Resources. Rom 1955. överskott av export och import -- FAO, Yearbook of Forest Products Statistics, 1954. (Avser medeta av åren 1951 och 1952.) 1 Med avdrag för hyggesavfa och föruster vid fottning. " Omräknat ti motsvarande kvantiteter rundvirke. United Nations, Statistica Yearbook 1953. Värdens fokmängd år 1952 uppskattas enigt denna ti ägst 2.405 och högst 2.545 mij. Största osäkerheten råder beträffande Asien, vars fokmängd uppskattas ti ägst 1.252 och högst 1.361 mij. Fokmängden i Kina ingår häri med 163 miu. (Enigt China Reconstruction, 1955, nr 1, uppges Kinas fokmängd 1953 ti 602 mij. inv. på grundva av Kinas första fokräkning samma år.) 1 Eur. Turkiet har förts tisammans med asiatiska Turkiet. 5 Canada, USA. r: Avverkningen och förbrukningen av industrivirke i Kina har av förf. uppskattats ti 10 mij. m3, varav 8 mij. m3 barrträdsvirke. medan motsvarande siffra för den övriga värden stannar vid 0.06 m 3 Detta återspegar i viss mån den väsentiga skinad, som råder beträffande industrie utvecking och materie evnadsstandard mean de områden, som bebos av den vita rasen samt värden i övrigt, som ti större deen omfattar s. k. underutveckade änder. Emeertid är denna skinad ej atid ika utprägad, och övergångar finnas. Det förtjänar också att uppmärksammas, att Nordamerikas förbrukning av industrivirke per invånare är 4 a 5 gånger större än Europas, och Sovjetunionens förbrukning är mer än dubbet så stor som Europas. Även mean de oika områdena eer ä n d e r n a i en viss region kan virkesförbrukningen per invånare visa betydande oikheter at efter de varierande förutsättningarna för virkesförbrukning, såsom dessa framgå framför at av den mer eer mindre rikiga tigången på skog inom oika änder samt av den industriea utveckingen. Det är också av intresse att konstatera, hur förbrukningen av industri-

20 TH. STREYFFERT. Tab. I:2:2. Värdens produktion av skogsprodu/der 1953 och 1954. Motsvarande rundvirke Produktion Reduk- Mij. m3 Därav Sortiment Enhet tions- (exk. bark) barrträ faktor 1954 1953 1954 1953 1954 Sågade trävaror barrträ 1000 stds 44 680 45 220 7,79 348 352 352 övträ 1000 m 56 340 57 580 1,67 94 96 Pywood 1000 m 8440 9 250 2,5 21 23 m Pappersmassa3 kemisk 1000 ton 24870 27 290 5,04 125 138 mekanisk»» 13 510 14510 2,55 } 2 163 34 37 Summa 789 839 659 Käa: FAO, Y earbook of Forest Products Statistics, 1954. Rom 1955. Reduktionstaktorer från FAO, Yearbook of Forest Products Statistics, Rom 1955. 2 Uppskattad av förf. ;_: Produktionen av annan pappersmassa än av trä uppgives ti 2.040.000 ton år 1953 och 2.200.000 ton år 1954. 4. Baans mean totaa avverkningen enigt FAO, Yearbook of Forest Products Statistics, 1955 (sid. 18) och föregående poster omräknade ti rundvirke enigt FAO:s reduktionsta. Träfiberpattor»» 2620 3020 1,6 4 5 '4 stopar, props, syar och övrigt industrivir- ke4 1000 m ca 163 ca 188 1,o 163 188 2 125 virke fördear sig på o i k a s a g a v s k o g s p r o d u k t e r. Detta åter sig göra på grundva av den statistik angående produktionen av viktigare skogsprodukter, som sammanstäes av FAO (tab. II:2:2). För värden i dess hehet motsvarar denna produktion nära dess förbrukning. Det framgår av denna sammanstäning, att huvudparten av industrivirket i värden användes för framstäning av sågade trävaror. Produktionen härav uppgick åren 1953 och 1954 ti resp. 44.7 och 45.2 mij. standard av barrträ och 56.3 och 57.6 mij. m 3 av övträ, motsvarande 12.1 och 12.3 mij. standard. Enär den totaa förbruk'ingen a;v skogsprodukter dessa M motsvarade resp. 789 och 839 mij. m 3 rundvirke (exk. bark), innebär detta, att produktionen av sågade trävaror dessa båda år tog i an:språk resp.. G6.0 och 53.4 procent av den tota a förbrukningen av industrivirke. Den därnäst största förbrukningsposten representeras av pappersmassa. Produktionen av pappersmassa uppgick åren 1953 och 1954 ti resp. 38.4 och 41.8 mij. ton med tyngdpunkten på den kemi ska pappersmassan (24.9 och 27.3 mij. ton). Åtgången av råvara härför beräknas ti resp. 159 och 175 mij. m3 (exk. bark) åren 1953 och 1954, motsvarande 20.2 och

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 21 20.9 % av den totaa förbrukningen av industrivirke. Återstående ca 25 % av den totaa förbrukningen av industrivirke fördear sig med ca 3 % på pywood och faner, 0.6 % på träfiberpattot och ca 21 % på stoipar, props och syar samt övrigt industrivirke, däriband ved för utvinnande av garvämnen, för torrdestiation och för gengasdrift. Barrträdsvirkets ande i dessa oika sag av skogsprodukter framgår även av sammanstäningen i taib. II :2 :2. A v den totaa förbrukn1ngen av industrivirke år 1954, beräknad ti 839 mij. m3, kan ca 659 mij. m 3 erer 79 % beräknas utgöra barrträdsvirke. Andeen av detta är störst vid produktionen av pappersmassa, där atjämt ca 93 % utgöres av harrträ. Av de sågade trävarorna utgöres ca 79 % av barrträ.

22 TH. STREYFFERT III. Tendenser L värdens förbrukning av trä och skogsprodukter. Värden Den amänna uppfattningen torde vara, att värdens virkesförbrukning undergår en fortskridande ökning. Det igger också nära ti hands att dra den sutsatsen, att även förbrukningen av trä ska stiga, när produktion och förbrukning av praktiskt taget aa viktiga råmateria och färdiga nyttigheter stiger som en föjd av fokmängdens ökning och den industriea utveckingen, resuterande i en stigande evnadsstandard och därmed högre förbrukning även per invånare. Det föreigger vissa svårigheter att statistiskt föja utveckingen av vir J:esförbrumingen i värden. statistiken är bristfäig t. o. m. beträffande den viktiga;ste skogsprodukten, sågade trävaror. För vissa änder är au statistik bristfäig eer saknas. Beträffande Sovjetunionen och dess sateitstater samt Kina råder mörkäggning på detta som på andra områden rörande produktionen. Under senare år har FAO i sin årigen utkommande Yearbook of Forest Products Statistics även pubicerat uppgifter angående avverkningen av industrivirke. I denna årsbok sammanstäes därjämte statistik angående produktion och hande med viktigare skogsprodukter, viken statistik efter hand bivit at mera fuständig. Någon överbick av utveckingstendenserna på ängre sikt kan emeertid denna statistik ej ge, enär den endast omfattar ett fåta år. I ett verk om Värdens Barrskogstigångar1 har författaren genomfört en uttömmande utredning angående förbrukningen av gagnvirke av barrträ för värden i dess hehet, hänförande sig ti åren 1925-27 (medeta). Vid ~enna tidpunkt hade sviterna av det första värdskriget övervunnits, och värdens hushåning återgått ti normaa förhåanden, så vitt man kan taa om sådana förhåanden. Det bör därför vara av intresse att jämföra förbrukningen av harrträdsgagnvirke vid denna tidpunkt med den nuvarande, då värden börjat komma i jämvikt efter det andra värdskriget. Det bör därvid håas i minnet, att under de närmare trettio år, som förfutit sedan denna undersökning gjordes, stora rubbningar ägt rum i värdshushåningen, förutom genom det andra värdskriget även genom värdskrisen Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 23 Ta b. III :1:1. V ä"dens avverkning och förbrukning av barrträdsvirke. Mij. m 3 (exk. bark). i överskott av Förbrukning 'A vverkning export+ Förbrukning pr inv.2........ Region import- ' m3 1925-27,1950-52 1925-27,1950-52 1925-27,1950---;52 1925-27,1950~52 Europas 138 129 + 3-0,5 135 1110 Nordamerika"' 244 250 +O +9,6 234 240 Sovjetunionen 554 160 +58-0,1 546 160 övriga6 24+8 45+8-19 -8,6 43+8 54+8 Värden 460+8 584+8 + 2 +0,4 458+8 584+8 0,37 0,83 1,65 1,38 50,31 0,77 0,04 0,04 0,24 0,24 Käor: 1925-27. Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931. 1950-52. Avverkning. FAO, Word Forest Resources. Rom 1955. Export- och importöverskott 1951-52. FAO, Yearbook of Forest Pro: ducts Statistics. Rom 1954. (För år 1950 saknas, fuständiga uppgifter.) 1 1925-27 barrträdsgagnvirke, 1950-52 industrivirke av barrträd. ::: Som mått på värdens fokmängd har för åren 1925-27 räknats med fokmängden år 1927, uppskattad ti 1.956 mij., samt för åren 1950-52 med fokmängden år 1952, uppskattad ti 2.476 mij. ~ Exk. Ryssand och de batiska staterna 1925-27 och Sovjetunionen 1950-52. 4 USA och Canada (ink. New Foundand).. 5 Sovjetunionens nuvarande område. r. Avverkningen av gagnvirke av barrträ i Kina 1925-27 har av förf. i Värdens Barrskogstigångar uppskattats ti 8 mij. m3. Samma antagande har gjorts för 1950-52. i början av 1930-taet. Genom Sovjetunionens industriaisering har därjämte en ny faktor av stor betydese uppträtt i värdshushåningen. Vid den jämförese, som nu ska göras, kan ej någon exakt motsvarighet erhåas från FAO :s statistik ti vad som i Värdens Barrskogstigångar och även annorstädes benämnes»gagnvirke». Närmaste motsvarigheten i FAO :s statistik är industri virke, viken term dock är något vidare, i det att den förutom de gängse gagnvirkessortimenten även innesuter trä använt för extraktion av garvämnen, för torrdestiation, för gengasdrift, etc. A v denna anedning äro uppgifterna angående den nuvarande förbrukningen något större än de skue vam vid redovisning av enbart förbrukningen av gagnvirke. Beträffande barrträdsvirket, som jämföresen -här avser, är dock skinaden obetydig. I tab. 111-:1:1 ha uppgifter sammanstäts över avverkning och förbrukning av barrträdsgagnvirke åren 1925-27 och av industrivirke av barrträ H)50-52. Det ska i det föjande förutsättas, att dessa uppgifter äro jämföriga. Det fraingår härav, att värdens förbrukning av industrivirke av harrträ ökat från 466 ti 592 mij. m 3 under de 25 år, som igga mean 1925----:27 och 1950-52. Samtidigt har emeertid även värdens fokmängd ökat från

24 TH. STREYFFERT Fig. 1. Avverkningen av barrträdsgagnvirke omkring åren 1925/27. Varje prick representerar mij. m3 rundvirke (utan bark). (FråJn Värdens Banskogstigångar). ca 1.956 ti ca 2.476 mij. människor. Härigenom skue förbrukningen per invånare nu ha samma storek som för 25 år sedan. En bick på tah. III :1 :1 vis:ar emeertid, att den inträdda ökningen av den totaa förbrukningen praktiskt taget het ägt rum inom Sovjetunionen, där en ökning skett från ca 46 ti ca 160 mij. m 3 Även :om dessa uppg1ifter äro osäkra - och särskit är detta faet med den sistnämnda uppgiften - äro de en yttring band många andra av den omvävning industriaiseringen medfört i Sovjetunionens ekonomiska iv. Dess förbrukning av industrivirke av barrträ har därmed ökat från 0.31 ti O. 77 m 3 per invånare. I motsats härti har en nedgång ägt rum i Europas förbrukning. Denna har minskat från 135 ti 130 mij. ms. Genom att fokmängden samtidigt ökats från 361 ti 399 mij. har förbrukningen per invånare gått ned från 0.37 ti 0.33 m 3 Visserigen har en ökning av förbrukningen i Europa ägt rum sedan 1950--52, så att denna år 1954 antagigen överskred 135 mij. m 3, men förbrukningen per invånare igger atjämt ägre än 1925-27.1 I Nordamerika har den totaa förbrukningen bott undergått en mindre ökning - från 234 ti 240 mij. m 3 - viken ökning emeertid på grund av den samtidiga ökningen av fokmängden från 128 ti 174 mij. ej kunnat Enigt European Timber Trends and Prospect,s, FAO, Geneve 1953, (sid. 15) har Europas förbrukning av industrivirke av barr- och övträd ökat från 153 mij. m3 i medeta för 1925-29 ti 168 mij. m3 år 1950, varigenom förhrukningen per invånare skue håit sig oförändrad vid 0.41 m3.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 25 Fig. 2. Avverkningen av barrträdsgagnvirke i mij. m3 åren 1950/52. hindra en nedgång av förbrukningen per invånare från 1.65 ti 1.38 m 3 (Sveriges förbrukning per invånare igger vid ca 1.2 m 3 ). Inom övriga dear av värden har förbrukningen av industrivirke föga ändrat sig sedan åren 1925-27. Så ångt uppgifterna återspega verkigheten, har en mindre ökning av den totaa förbrukningen ägt rum - från 51 ti 62 mij. m 3 Räknat per invånare kvarstår dock förbrukningen på samma åga nivå som 1925-27, då den var. 0.04 m 3 A v det föregående har framgått, att någon g e n e r e I tendens ti ökning av värdens virkesförbrukning ej har gjort sig gäande under den period, som nu varit föremå för.undersökning. Under de sista tre decennierna har den ökning som ägt rum väsentigen varit begränsad ti Sovjetunioneh samt varit föranedd av dess industriaisering. Det är obekant, hur ångt man ska söka ytterigare driva upp avverkningarna i denna region. Detta är visserigen närmast en intern angeägenhet för Sovjetunionen, men kan dock i viss mån komma att inverka på det överskott, som kan avstås för Europas virkesförsörjning. Vad man i amänhet ej torde förestäa sig är, att virkesförbrukningen i Europa och Nordamerika efter föroppet av tre decennier befinner sig på praktiskt taget samma nivå som vid denna periods början. Den sammantagna förbrukningen av industrivirke av barrträ i dessa båda regioner har varit 369 mij. ms åren 1925~27 och 370 mij. m 3 åren 1950-52. Vid en bedömning av utveckingen i Europa har man att ta hänsyn ti

26 TH. STREYFFERT Fig. 3. 'Förbrukningen av barrträdsgagnvirke omkring åren 1925/27. Varje prick representerar mij. m3 rundvirke utan bark, motsvarande förbrukade kvantiteter av trävaror och papper av barrträ. (FråJn Värdens Barr.skogsti}gångar).. att Europa idit svårt av det sista värdskriget, men framför at ti att den traditionea importen av sågade trävaror och massaved från Sovjetunionen och dess satehit stater ti större deen bortfait. Det må i detta sammanhang även erinras om att Europa genom det andra värdskriget ti Sovjetunionen förorat 9 mij. hektar skogsmark med en beräknad årig tiväxt av 15 a ~O mij. m 3 industrhrirke. En viss överavverkning anses även ha förekommit i vissa dear av Europa under det sista värdskriget. Nu nämnda eer motsvarande anedningar tih stagnation av virkesfö rbrukningen kunna ej åberopas beträffande Nordamerika. stagnationen beträffande förbrukningen av industrivirke av barrträ bör ses mot bakgrunden av den betydande ökning av den industriea produktionen och nationaprodukten i övrigt, som ägt rum under de tre sista decennierna, ej bott i Nordamerika utan även i Europa. Härti återkomma vi vid anaysen av virkeshushåningen i dessa regioner. 2. Efterfrågan på oika sag av skogsprodukter Inom ramen för de förändringar, som den totaa förbrukningen av skogsprodukter undergått, har även en förskjutning mean oika sag av skogsprodukter ägt rum. För viktigare skogsprodukter redovisas dessa förändringar i sammanstäningen i tab. III:2:1 för perioden mean 1925-27 och

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNJNG 27 Fig. 4. Förbrukningen av harrträdsgagnvirke i mij. mb åren 1950/52. 1950-52. Endast för produkter av barrträ har denna jämförese kunnat utföras fuständigt. Det bör dock erinras om att för åren 1925-27 uppgifterna avse gagnvirke av barrträ, medan de för 1950-52 avse ind~strivirke av harrträ, viket är ett något vidare beg repp. Som redan nämnts torde denna skinad ej behöv a påverka jämför,eserna från praktiska synpunkter. Som tidigare visats, har förbrukningen (avverkningen) av i n d u s t r i v i r k e a v b a r r t r ä öka t från ca 468 ti ca 592 mi'j. m 3 unde:r perioden 1925-27 ti 1950-52. Denna ökning utgör 124 mij. m 3 eer 26 %. Medan nästan s amtiga skogsprodukter bidragit U denna ökning, har emeertid de oika skogsprodukternas reativa ande undergått rätt stora förskjutningar. Såunda har visserigen förbrukningen av sågtimmer av barrträ ökat från ca 296 ti 330 mij. m 3, d. v. s. med 15 %, men samtidigt har sågtimrets ande av den totaa förbrukningen av industrivirke av harrträ gått tibaka från 63 % ti 57 %. Å andra sidan har åtgången av massaved för framstäning av pappersmassa ökat ej bott absout utan även reativt. I absout mått har förbrukningen av massaved ökat från ca 64 ti ca 150 mij. m 3, varav barrträ resp. ca 62 och ca 141 mij. m 3 Härigenom har massavedens ande av den totaa förbrukningen av industrivirke av barrträ ökat från 13.5 % ti 23.8 %. Träfiberpattorna representera en het ny produkt under perioden i fråga, som ännu ej bivit någon stor avnämare av rundvirke, ca 4 mij. m 3 1950-52. Gruppen byggnads-

28 TH. STREYFFERT Tab. I/:2:1. Värdens produktion av skogsprodukter samt motsvarande rundvirke 1925-27 och 1950-52. Motsvarande Därav barrträ rundvirke Produktion Produkt Enhet Mij. m3 Mij. m3 % av tota (exk. bark) (exk. bark) Sågade trävaror mij.stds 40,7 55,s barrträ»» 32,0 43,4 övträ»» ca 8,7 11,9 Pappersmassa mij.ton 13,7 37,1 kemisk»» 7, 7 22,8 mekanisk»» 6,0 14,8 Pywood mij.m3 ca 4,4 7,88 Träfiberpattor mij.ton - 2,45 Byggnadstimmer, stopar props, syar etc. mij.ms 150 barrträ»» 105 97 övträ»» 53 VärJden Därav Sovjetunionen (förbrukning) övriga värden Uppgifta för 1925-27 enigt T. Streyffert, Värdens Barrskogstigångar, Stockhom 1931. (Produktion av sågat övträdsvirke samt pywood 1925j27 uppskattad av förf.) Uppgifter för 1950-52: Sågade trävaror enigt Forest Products statistics 1954 för år 1952 (sid. 18). Enigt uppgift i samma käa (sid. 16), grundande sig på ca två tredjedear av värdsproduktionen, var produktionen av sågade trävaror år 1952 ika med genomsnittet för 1950-52. Pappersmassa enigt FAO, Word Pup and Paper Resources and Prospects.. New York 1954. Pywood och träfiberpattor enigt Forest Pro- 1925-27,1950-52 1925-27,1950-52 1925-27,1950-52 1925-27,1950-52 376 432 296 339 296 339 63,2 57,s 80 93 64 150 62 141 13,5 23,8 46 115 $ 35 ca 10 18 4 12, 2,0-4 - 3-0,5 150 - - 105 97 105 97 22,2 16,4 53 - - 754 468 592 100 100 46 160 422 435 ducts Statistics 1954 för år 1952 (tidigare uppgifter för hea värden ha ej stått ti buds). Byggnadsvirke, stopar, syar, props etc. har erhåits som baans mean totaa avverkningen 1950-52 enigt tab. II :2:1 samt föregående poster, omräknade ti rundvirke. Enigt tab. II :2:2 bir den på motsvarande sätt beräknade baansen för år 1953 163 mij. ms mot 150 mij. m3 för 1950-52 enigt vidstående tabe. Reduktionsfaktorer för omräkning ti rundvirke 1950-52 enigt Forest Produrts Statistics 1954. Vid pappersmassans omräkning ti rundvirre har hänsyn ej tagits ti användningen av sågavfa o. dy. timmer (biat), stopar, syar, props och övrigt industrivirke synes ha gått tibaka även absout taget, åtminstone vad beträffar den ande, som utgöres av barrträ, viken minskats approximativt räknat från 105 ti 97 mij. m3 Förbrukningen av sistnämnda produkter är emeertid svär att siffermässigt faststäa. En utprägad tendens ti minskning av förbrukningen av props kan emeertid konstateras under senare är. Som redan påvisats har den övervägande deen av ökningen av värdens förbrukning av industrivirke meuan 1925-27 och 1950-52 ägt rum i Sov-

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 29 jetunionen. Medan Sovjetunionens massaindustri ej tagit i anspråk några verkigt stora virkeskvantiteter för sin expansion under perioden i fråga - produktionen av pappersmassa har ökat från 0.2 ti ca 1.9 mij. ton - har i stäet den ökade produktionen av sågade trävaror gjort detta. Produktionen av sågade trävaror i Sovjetunionen uppges för 1952 ti 11.6 mij. standard av barrträ, varti kommer 9.1 mij. m 3 (1.9 mij. stan:dard) av övträ. Om man på grundva härav skue beräkna sågtimrets och massavedens ande i förbrukningen av industrivirke av barrträ i värden u t a n f ö r Sovjetunionen omkring 1950-52, erhåer man resp. 50.5 % och 26.9 % i stäet för tidigare redovisade 57.3 % och 23.8 % för värden i dess hehet. Det sagda innebär, att för närv arande värdens- utanför Sovjetunionen - förbrukning av industrivirke av barrträ ti ca häften utgöres av sågtimmer och ti ca en fjärdede av massaved, medan den återstående f j är dedeen utgöres av övriga sortiment. Om man gör det antagandet, att dessa övriga sortiment ti ca en tredjede utgöras av sågtimmerdugigt virke och ti ca två tredjedear av övrigt, huvudsakigen kenare virke, skue detta innebära, att för närvarande ca 60 procent av värdens (utanför USSR) förbrukning av industrivirke av barrträ tar i anspråk sågtimmer eer sågtimmerdugigt virke, medan ca 40 procent av förbrukningen kan fyas medest virke av kenare dimensioner- et1erav-tägre kvaitet-än-som--erftfft-------- ras för försågning. Som i det fö}ande ska visas, går utveckingen atjämt i riktning mot en starkare stegring av efterfrågan på papper och andra produkter av pappersmassa än på sågade trävaror. Detta innebär i så fa att värdens behov av industrivirke på ång sikt, särskit med hänsyn ti urskogarnas successiva sutexpoatering, skue bi ättare att tifredsstäa än om den reativa efterfrågan på sågtimmerdugigt virke vore konstant eer t. o. m. stigande. I samma riktning verka de ökande möjigheter som den tekniska utveckingen medför att ersätta barrträdsvirket med övträdsvirke, i första hand för framstäning av fibermateria via pappersmassa. Att en de av denna pappersmassa kan på kemisk väg vidareförädas ti het nya produkter såsom viskossike, sprängämnen, äkemede, etc. är ett uttryck för den sista fasen av träets användning som råvara fö,r kemisk industri, viken fas bott står i sin begynnese. För att ge en antydan om dess nuvarande storeksordning kan nämnas, att av värdens produktion av kemisk pappersmassa åren 1950-52, i tab. 111:2:1 redovisad med 22.8 mij. ton, 2.1 mij. ton utgjordes av viskosmassa avsedd för vidareföräding ti viskossike och iknande produkter. Att man på kemisk väg kan erhå'a andra produkter av mindervärdigt virke och avfaet i skogsindustrierna behöver här ej särskit erinras om. Det är en huvuduppgift för träforskningen att föra de hittis rätt bygsamma resutaten på detta område närmare de utomordentigt stora potentiea möjigheterna.

30 TH. STREYFFERT Amänna synpunkter 3. Engands förbrukning av skogsprodukter1 Det är av särskit intresse att studera utveckingen av Engands förbrukni.g av gagnvirke, enär detta and gått i spetsen för den industriea utveckingen i Europa och därmed i viss mån kan tjänstgöra som indikator på den industriea utveckingens inverkan på förbrukningen av skogsprodukter. Engand utgör därjämte den het dominerande marknaden för skogsprodukter i Europa och överträffas beträffande den samade importen av skogsprodukter endast av Förenta staterna. Sutigen erbjuder Engand särskit goda förutsättningar för ett studium av förbrukningen av skogsprodukter, enär avkastningen från dess egna skogar är av het underordnad betydese i förhåande ti den totaa förbrukningen, som väsentigen måste fyas genom import. Avverkningen av barrträdsgagnvirke från Engands egna smgar har beräknats ti 0.4 mij. m 3 för åven 1925-27, motsva.ranre ca 1.5 % av den tot aa förbrukningen vid denna tid. För närvarande uppskjattas avkas.tningen av barrträdsgagnv'ii"ke från Engands egna skogar ti' 1.2 m1ij. ma, motsvarande Cia 4.0 %. av den totaa förbrukning,en 'härav.2 Det förhåandet att Engand måste importera praktiskt taget hea sin förbrukning av skogsprodukter i form av råvara (rundvirke) eer förädade produkter (sågade trävaror, massa, papper, etc.), gör emeertid Engands förbrukning av dessa produkter i hög grad beroende av dess köpkraft gentemot utandet. Det bör observeras, att d{mna har starkt försämrats genom <fe nada värfas-rrfgen. 5arsiWt" efter aet andra vartaskriget nar Engfancfs försämrade finansiea äge verkat tiibakahåande på importen av skogsprodukter iksom av andra varor. Först år 1953 bev importen av trävaror het fri,.men fortfarande är importen av massa och papper föremå för kvotering, som bott gradvis har midrats. Under infytande av värdskrisen i början av 1930-taet såg sig Engand nödsakat att överge sin traditionea stäning som frihandesand och införde tuar på importen från andra änder än dem, som tihörde det engeska imperiet. Härvid kom även skogsprodukterna från dessa andra änder att påäggas tu, viken emeertid i de fes ta fa är åg, dock med undantag för papper (ej tidningspapper), som åtnjuter högt tuskydd. Detta tuskydd har medverkat ti uppkromsten av en stor inhemsk P'appersindustri, som även kan exporteda ett överskott. Av Engands totaa import av trävaror har omkring 90 proc.ent utgjorts av barrträ (softwood), återstående ca 10 procent av övträ (hardwood). Engand användes här i enighet med gäande språkbruk som benämning för Sto' hritannien. 2 Aren 1925-27 enigt Värdens Barrskogstigångar, Stockhom 1931, åren 1950- f,2 enigt FAO, Word Forest Resources,, Rom 1955.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 31 Pappersmassa och papper, som importeras 'från de nordiska änderna och Canada, kan räknas het tiverkade av barrträ. I det föjande ska Engands förbrukning av gagnvirke av barrträ anayseras på grundva av handesstatistikens uppgifter om importöverskottet av skogsprodukter under perioden 1845-1954. För att erhå:a en bättre inbick i förbrukningens sammansättning har denna fördeats på två grupper, å ena sidan trävaror, å andra sidan massa och papper. Vid omräkning ti motsvarande rundvirke har för hea perioden samma reduktionsta använts, närmast hänföriga ti tiden omkring 1925-27. Eftersom åtgången av rundvirke för framstäning av sågade trävaror, pap-: persmassa och papper, etc. undergått en successiv minskning, bör detta observeras vid bedömningen av förbrukningen uttryckt i rundvirke. Å andra sidan erbjuder användandet av konstanta omräkningsfaktorer den fördeen, att man härigenom får ett bättre uttryck för den utvecking, som förbrukningen av de förädade skogsprodukterna har undergått, tagna som en hehet. Engands import av skogsprodukter Engands import av skogsprodukter av barrträ framgår av tab. III :3 :. Importen av sågat harrträ framgår därjämte av fig. 5. Det kan härav utäsas, att importen av s å g a t b a r r t r ä redan vid sekeskiftet uppnådde en nivå av två mij. standard, viken nivå därefter endast överskridits under åren närmast före det andra värdskriget. Efter det andra värdskriget har importen adrig återvunnit förkrigsnivån utan igger atjämt betydigt under denna, år 1955 vid 1.7 mij. standard. Detta förhåande är ägnat att tidra sig uppmärksamhet även därför att det avviker från utveckingen efter det första värdskriget. Efter det första värdskriget återvann nämigen importen av sågade trävaror från ett ågt utgångsäge förkrigsnivån och hade enigt vad nyss anförts t. o. m. överskridit denna vid utbrottet av det andra värdskriget. Vad beträffar den anmärkningsvärda ökningen av importen av sågade trävaror under ifrågavarande period anges orsaken härti främst vara en stark stegring av bostadsbyggandet, först (under 1920-taet) genom statiga subventioner, därefter (under 1930-taet) genom enskid byggnadsverksamhet uppammad av gynnsamma förutsättningar härför.1 Den förhåandevis åga importen av sågade trävaror efter det andra värdskriget har återigen förkarats genom hänvisning ti den ök,ade konkurren.sen från substituten, viken konkurrens gynnats genom det reativ1 Hoopainen, V., Fuetuations in the United Kingdom imports of sawn softwood and their eauses in 1921-1950. Communieationes Instituti Forestais Fenniae 41. 7, Hesinki 1953...

32 TH. STREYFFERT År Tab. I:3:1. Engands import au viktigare skogsprodukter 1880-1955 samt inhemsk produktion 19S5-38 och 1955. Sågade trävaror Timmer P y- Pappersmassa Papper Massa- wo o d Wa- Props Barrträ Lövträ Barrträ Lövträ ved och och board Meka-/K nisk emis. k papp faner Sy1ar 1 000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 11000 1000 st d s m3 m3 m3 m3 m3 m3 ton ton ton ton 1880... 1248 2 370. - 25 53 1900... 2010 3 268. - 325 322 1913... 1950 400 150 566 3 900 478 60-292 410 654 1925-27 1663 874 100 241 2 618 321 138-414 532 805 1935-38 2 215 1190 110 146 3386 372 386 27 663 033 1145 1937... 2490 1453 118 154 4462 412 474 27 743 1154 1327 1950..., 800 1180 150 439 1560 238 224 94 506 948 586 1951 1640 098 147 602 785 313 370 131 560 1138 837 1952... 981 690 138 346 3 049 464 292 54 510 952 585 1.953... 1427 719 53 fi42 670 291 188 67 569 06L 611 1954... 1469 715 42 325 1489 369 373 127 6L4 1336 909 1955... 716 845 26 436 1 288 364 471 171 690 15!JO 1106 1935-38 1955... j Inhemsk produktion: 75 350 161 2 640 53 995 1165 54 f> 120 15 3 297 204 142 Käor: 1880-1900. Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931. 1913-1950. FAO, European Timber Statistics 1913-1950. Geneve 1953. Papper och papp. 1913-1927, Värdens Barrskogstigång,ar. 1935-1950, Annua Statement of the Trade of the United Kingdom. 1951-54. FAO, Yearbook of Forest Products Statistics 1953-55. 1955. Trävaror. FAO, Timber Buetin for Europe. Vo. IX, No.. Geneve 1956. 1955. Massa, papper och papp. OEEC, Pup and Papcr Statistics. Paris 1956. Innesuter även ådbräder. 2 Innefattar även annat rundvirke samt biat virke. 3 Ingår i sågade trävaror. 1000 m3 s 284 436 451 669 260 364 82 343 253 265.qöga prisäget för trävarorna efter det andra värdskriget. Engands nedsatta köpkraft har även medverkat ti en begränsning av importen. Importen av s å g a t ö v t r ä har fortsatt att stiga även efter sekeskiftet. År 1913 var importen 400.000 m 3 (86.000 standard) och år 1937 uppnåddes kumen med 1.453.000 m 3 ( 311.000 standard). Efter det andra värdskriget har ej heer importen av sågat övträ uppnått förkrigsnivån. År 1955 stannade importen vid 845.000 m 3 (183.000 standard). Mer än häften härav utgöres av tropism övträdsvirke. Importen av p a p p e r s m a s s a o c h p _a p p e r framgår även av tab. III :3:. I motsats ti trävarorna visa massa och papper som man kan vänta en fortgående stegring, men denna stegring har genom det andra värdskriget rönt ett sfarkt avbrott. Först år 1954 har importen av massa åter överskridit förkrigsnivån, medan importen av papper ännu ej uppnått denna. Kvardröjande importregering har bidragit härti.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 33 1000 stds 1000 ton 2500.----..,------,..,----.-----.----.---:;;;-.----.--- 2500 2000 1500 1000 1880 1890 1900 1910 ' ' ' 1920 1930 1940.,,r~J. 500 1950 1955 SåQadtZ trävaror Papp1Zrsmassa ------- Papp1Zr och papp Fig. 5. Engands import av ISågade trävaror (barrträ), massa och papper (i.ntk. waboard). Engand har en rätt betydande export av papper och papp, 150 a 200 tusen ton, viken har upprätthåits även efter kriget. Förbrukningen av skogsprodukter per invånare Med hänsyn ti den obetydiga inhemska produktionen av skogsprodukter i Engand ska i det föjande förutsättas, att importöverskottet av skogsprodukter kan tjäna som mått på förbrukningen av skogsprodukter. I tab. III:3:2 ha uppgifter sammanstäts angående importöverskottet av trävaror (barrträ)' massa och papper omräknat ti rundvirke för perioden 1845-1954. Uppgifterna anges både totat och per invånare. De senare erbj-uda i 'detta s:ammaooang det störst1a itresset. De åter.g1vats ocks>å i fig. 6. Det framgår härav som väntat, att förbrukningen av skogsprodukter p e r i n v å n a r e under periodens för:sta de - fram ti omkring år 1900 - undergått en fortskddande stegring. Det ar möjigt, att Engands egna skogar - huvudsakigen övskogar --..:. under denna tidigare period givit ett större tiskott ti virkesförsörjningen än senare. Detta kan dock ej förändra huvuddraget i den gångna utveckingen, som innehär att förbrukningen per invånare stigit från ca 0.13 m 3 år 1845 ti ca 0.60 m 3 omkring år 1900, atså en mycket krafti.g ökning. Från tiden omkring år 1880 har pappersma;s sa och papper av trä börjat 1ingå i importen- papper av esparto- 8

34 TH.- STREYFFERT Tab. III:3:2. Importöverskott av trävaror (barrträ) samt massa och papper fi Engund 1845-1954, omräknat ti motsvarande kvantitet rundvirke (exk. b.ark). År Massa, papper, Trävaror Massaved2 papp3 Summa f Tota 1 Per inv. Tota Per inv. Tota Per inv. Tota.1. I' er. Inv.. mij. m3 m3 mij. m3 m3 mij. m3 ms mi J. S ms m 1 1845... 3,7 0,18 3,7 0,13 1850... 3,2 0,12 3,2 0,12 1860... 5,6 0,19 5,6 0,19 1870... 8,9 0,29 8,9 0,:!9 1880 ' 14,0 0,41 0,2 0,01 14,2 0,42' 1890... ' 15,9 0,42 0,6 0,02 16,5 0,44 1900... 22,0 0,54 2,8 0,07 24,8 0,61 1913... 23,6 0,52 5,6 0,12 29,1 0,64 1925--27 20,0 0,44 7,2 0,16 27,2 0,60 1935--38 24,7 0,52 0,87 0,008 13,0 0,28 38,1 0,81 1950... 9,5 0,19 0,24 0,005 9,2 0,18 18,9 0,87 1951... 17,7 0,85 0,R1 0,006 12,1 0,24 30,1 0,60 1952... 12,7 0,25 0,46 0,009 9,4 0,18 22,6 0,44 1953... 15,5 0,30 0,29 0,006 10,2 0,20 26,o 0,51 1954 15,6 0,81 -. 0,87 0,007 13,0 0;26 29,0 0,58 Käor: 1845-1927. Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931. 1935:_1950. FAO, European Timber Statistics 1913-1950. Geneve 1953. 1951~1954. FAO, Yearbook of Forest Products Statistics. Rom 1953~1955. För papper och papp: Annua statement of the Trade of the United Kingdom. Innesuter även en mindre kvantitet övträ. 2 Ingår i trävaror före 1935. 3 Fibreboard och mindre kvantiteter av hampapp er' ingå. Reduktionsfaktorer för omräkning ti rundvirke (exk. bark): Sågade trävaror: standard 9.35 m3 rundvirke Kemisk.massa: ton = 6.0 m3» Mekanisk massa: ton = 3.0 m3» Papper, papp: fon = 5.0 m3» Dessa reduktionsfaktorer hänföra sig ti tiden omn-ing 1925J27 och ha tiämpats Värdens Barrskogstigångar. De äro nu för höga. gräs har även tidigare <importemts --- men utgjorde år 1900 bott 11 procent av denna,. omräknad- ti rundvirke. Efter sekeskift~t har utv'eckingen antagit en annan och mera oregebunden karaktär.. En första etapp fram ti utbrottet av det första värdskriget utmärkes av att förbrukningen per invånare stagnerat. Eftersom förbrukningen av massa och papper även i denna etapp avsevärt ökats, innebär dteua att förbrukningen av trävaror per invånare und ertgått en minskning. Det se[.are är anmärkningsvärt. med hänsyn ti att denna etapp utmärktes av ivig industrie expansion - frånsett krisåret 1907 - samt oförsvagad köpkraft för Engands de. Efter den starka nedgången under det första värdskriget uppnådde det sammanagda importöverskottet av skogsprodukter per invånare ej för-

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESF.ÖRSÖR.JNING 35 M3/inv. M'/inv. 1.0.-----.----.--~---.----r---r---...----r---..---.---r-1,0 0,5 ---- 1850,1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1955 ----Trävaror ----- Massa,papper, papp Totaf Fig. 6. Importöverskott av trävaror (barrträ), massa och papper per individ räknat i Engand. krigsnivån förrän under högkonjunkturen 1927-29. Efter tibakagången under väddskrisen i början av 1930-taet steg importövers:kottet åter hastigt ooh uppnådde under åren 1935-38 en nivå, som åg avs,evärt över förkrigstidens. Kumen nåddes 1937 med 0.87 m 3 per invånare mot 0.64 m 3 år 1913. Det är anmärkningsvärt, att den samade förbrukningen av skogsprodukter per invånare under meankrigsperioden från ett ågt utgångsäge efter det första värdskriget visat en genomgående kraftig stegring, viken stegring bott tifäigt kunde hejdas genom värdskrisen ocih härigenom resuterade i den nämnda höga förbrukningen före utbrottet av det andra värdskriget. Detta är så mycket märkigare, som denna period ej utmärktes av samma iviga industriea utvecking som den föregående perioden mean sekeskiftet och det första värdskriget. I föregående avsnitt har som förkaring angivits den iviga byggnadsverksamheten i Engand under mean- krigsperioden, devis med statig subvention. Sedan importen av skogsprodukter under det andra värdskriget undergått en stark minskning, har importen och förbrukningen av skogsprodukter åter börjat stiga, men återhämtningen har denna gång skett ångsammare än efter det första värdskriget, devis ti föjd av kvardröjande regeringar. Även sedan dessa nu i det närmaste upphävts och näringsivet sedan ett par år arbetat under en utpräg'ad högkonjunktur, har det sam1ade importöver-

36 TH. STREYFFERT skottet av skogsprodukter ej nått högre än ca 0.6 m3 år 1954. Även om en vis s steg ring synes kunna inregistreras för år 1955, innebär importens och förbrukningens åga nivå i förhåande ti förkrigsåren det mest anmärkningsvärda draget i Engands virkeshushåning efter kriget. I genomsnitt för åren 1935-38 motsvarade importöverskottet av skogsprodukter 0.8 m3 per invånare mot förenämnda 0.6 m3 år 1954. Inom ramen för denna utvecking har trävarornas reativa ande fortsatt att gå tibaka i förhåande ti mas sa och papper. D-eras ande av det totaa importöverskottet vm år 1954 föga mer än häften (54 procent). Även om man tar hänsyn ti avkastningen från Engands egna skogar, som enigt vad som tidigare nämnts nu beräknas ti ca 1.2 mij. m 3 av industrivirke av barrträ (jämte 1.6 mij. m 3 av övträ), kommer detta ej att väsentigt förändra biden. Nämnda avverkning av barrträ motsvarar nämigen endast 0.02 m 3 per invånare. Den utgöres nästan het av timmer och props, bott ti en obetydig de av massaved. Med hänsyn ti den åga förbrukningen av s å g a d e t r ä v a r o r efter det andra värdsk11iget igger det nära ti hands att antaga, att denna ska tendera mot en ökning för att i första hand återvinna förkrigsnivån, iksom faet var efter det första värdskriget. Insiktsfua bedömare i Engand anse emeertid, att så ej kommer att bi faet. De håa i stäet före, att konkurrerande materia komma att hindra en fortsatt ökning av förbrukningen av sågade trävaror även vid den nuvarande åga nivån och måhända ytterigare sänka denna. Som nya konkurrenter ti sågade trävaror ha på sistone uppträtt auminium och past förutom de gama medtävarna byggnadssten, järn, cement och byggnadspattor. Den omäggning beträffande användningen av trä, som framtvingades under kriget och genom de även efter detta kvarstående regeringarna, har ti stor de kommit att bi be.stående, sedan de konkurrerande materia.en härigenom beretts tifäe att iefästa sin stäning i organ~satoriskt och kommersieit hänseende. Det sag.da gör, att en återgång av förbrukningen av trävaror per invånare ti nivån före det sista värdskriget anses osannoik, även om en viss höjning av förbrukningen rimigtvis bör komma ti stånd, därest det reativ.a pr.is et för trävaro r, som efter kriget egat mycket högt, skue återgå ti förkrigsnivån. Importöverskottet av m a s s a o c h p a p p e r utgör ej något fut rättvisande uttryck för förbrukningen av papper och papp. Åtgången av pappersmassa per ton papper och papp har nämigen successivt nedgått. Härti kommer att även andra råvaror än pappersmassa av trä kommer ti användning vid tiverkning av papper och papp. År 1954, då produktionen av papper och papp i Engand uppgick ti 3.076.000 ton, uppgavs förbrukningen av dessa andra råmateria ti sammanagt 707.000 ton, varav.esparto 332.000 ton, ham och ump 268.000 ton samt gammat papper

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 37 107.000 ton.1 Huru produktion, importöverskott och förbrukning av papper och papp utveckats sedan år 1913 framgår av nedanstående samman-. stäning. Engands prodktion, importöverskott och förbmkning av papper och papp. 1913 11925-2711935-381 1937 1950 1954 000 ton 000 ton 000 ton 1 000 ton 000 ton 000 ton Produktion... 072 1330 2 340 2 296 2 621 3076 Importöverskott... 290 1124 730 821 378 663 Förbrukning... 1362 2454 3 070 3117 2 999 3 739 kg kg kg kg kg kg Förbrukning per invånare 35 56 65 66 59 74 Att förbrukningen av papper och papp per invånare först 1954 återvunnit förkrigsnivån torde få tiskrivas kvardröjande regeringar för åstadkommande av jämvikt i betaningsbaansen. Ti jämförese kan nämnas, att Sveriges förbrukning av papper och papp per invånare år 1954 var 91 kg. Det väntas, att förbrukningen av papper och papp per invånare ska fortsätta att stiga i Storbritannien iksom i andra änder. Prisutveckingen för skogsprodukter Det måste ur fera synpunkter vara av intresse att söka utröna, viken utvecking priserna å skogsprodukter hittis undergått, enär detta bör kunna ge en viss edning för bedömandet av den framtida prisutveckingen för dessa produimer. Men pr1sutveckingen för skogsprodukter är av intresse även av den anedningen, att den kan antas ha utövat ett V'isst infytande på hittisvarande efterfrågan ooh förbrukning av skogsprodukter. Det är 'mmför at från denna synpunkt prisutveckingen för skogsprodukter här ska studeras. Engand erbjuder för ett sådant studium särskit goda förutsättningar genom att detta and representerar den största marknaden i värden för skogsprodukter näst USA, men medan USA får huvuddeen av sin import från Canada får Engand genom sitt gynnsamma geografiska äge och sina goda sjöfartsförbindeser tiförse från aa viktigare exportänder och ger därigenom ett bättre uttryck för värdsmarknadens prisutvecking för skogsprodukter. I fig. 7 har åskådiggjorts prisutveckingen för vissa viktigare sko.gsprodukter under en föjd av år, baserade på importpriserna för ti Engand 1 The P.aper Buetin. London, oktober 1955.

38 TH. STREYFFERT Index 1901-05 = 100 1000. 1000 900 900 800 800 700. 700 600. 600 500 500 400 400 300 300 200 200 100 100 o 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1955 o såqad12 trävaror k12misk massa, _ - -tidnim~spapp12r --amän prisnivå (barr trä) oba.kt, torr Fig. 7. Engeska importpriser för sågade trävaror, massa och tidningspapper. (Ge!]eraindex för partipriser: Sauerbeck och Board of Trade) importerade skogsprodukter. För jämförese har även inagts den amänna pris]]ivånrs (partipris.inrdex) förändringar. Som basperiod har använts perioden 1901-05. Det framgår härav, att priserna å skogsprodukter i grova drag föjt den amänna prisnivån även vid de vådsamma förändringar, som föraneddes av de båda värdskrigen. Anmärkningsvärt är, att den amänna prisnivån efter det andra värdskriget fortsatte att stiga infationsartat fram ti år 1951 med en särskih stark 'stegring. i s amband med Koreakriget 1950-51 i motsats ti förhåandet efter det första värdskriget, då den amänna prisnivån efter krigets sut tenderade att åter gå ned ti förkrigsnivån, även om den ej het återkom ti denna förrän vid värdskrisen i början av 1930- taet. Emeertid förekomma även vissa avvikeser mean prisutveckingen för

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 39 Index 1901-05 = 100 300~------~------~-------r------~-------,------~r-------r----300 200 200 100 100 o~~------~------~------~------~------~------~~----~~~~0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1955 _. så~ade trävaror kemisk massa, - - - tidninqspappiz.r [barrträ) obtz.kt, torr Fig. 8. EngeJs,ka importpriser för sågade trävaror, massa och tidnings papper, omräknade med generaindex för partipriser. skogsprodukterna och den amänna prisnivån. Dessa avvikeser kunna bättre studeras på diagrammet i fig. 8, där priserna för skogsprodukterna omräknats med index för den amänna prisnivån. Prisutveckingen för sågade trävaror (barrträ) Beträffande sågade trävaror av barrträ kan föjande utäsas från diagrammet i fig. 8. Under perioden 1880 ti år 1898 undergick pri'set för sågade trävaror en fortgående stegring med sammanagt omkring 25 %. Denna period utmärktes samtidigt av en stark ökning av importen och förbrukningen av sågade trävaror i Engand. Den stigande efterfrågan från den stora engeska marknaden torde ha bidragit ti denna stegring av trävarupriserna. Denna stigande efterfrågan hade sin grund i den fortskridande industriaiseringen. Från sekeskiftet fram ti det första värdskriget åg prisnivån för sågade trävaror praktiskt taget oförändrad i förhåande ti den amänna prisnivån. Under samma period gick förbrukningen av sågade trävaror tibaka per invånare räknat. Denna tibakagång under en period av ivig utvecking inom näringsivet i övrigt kan föjaktigen ej hänföras ti någon fördyring av priset på sågade trävaror i förhåande ti den amänna prisnivån.

40 TH. STREYFFERT Index 1913 = 100 900- ~------r-------------r-------------r-~------~--r------r- 900 800 800 700 600 500.... / 700..., / /. 6oo. 500 400 400 300 300 200 200 100 100 1'- 0--~------~------------~------------~------------~----~~o 1915 1920 1930 19'40. 1950 1955 ----~ Generaindex En(?czska -~- Svenska för partipriser, importprise" exportpriser Fig. 9. Engeska importpriser och svenska exportpriser för sågade, ej hyvade trävaror. Efter det första värdskriget gingo trävarupriserna tibaka ti förkrigsnivån (uttryckta i oförändrat penningvärde) samt kvarågo vid denna nivå fram ti det andra värdskriget. Under denna period undergick importen av sågade trävaror från sitt åga utgångsäge en ännu starkare stegring än under perioden 1880-1898. Likvä resuterade detta nu ej i någon höjning av trävarupriserna, som under hea meankrigsperioden kvarågo på 1901-05 åvs nivå i förhåande ti den amänna prisnivån. I sjä'"a verket utmärktes perioden mean de båda värdskrigen av en stark konkurrens mean de trävaruexporterande änderna. Det stora utbudet från de nybidade centraeuropeiska staterna med svaga finanser ersatte den efter första värdskrigets totaavbrott först successivt återupptagna exporten från Sovjetunionen. Föga verkningsfua försök gjordes under denna P'eriod av de större träexporterande änderna i Europa att genom överenskommeser om begränsning av trävaruexporten förbättra prisnivån för trävarorna, som under inverkan av värdskrisen och den ryska»dumpingen» nådde en bottennivå i mitten av 1930-taet.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 41 Under infytande av den under det andra värdskriget försvårade importen steg priset på importerade trävaror starkt, iksom förhåandet var under det första värdskriget. Medan trävarupriserna efter det första värdskriget föjde den amänna prisnivån på dess väg tibaka ti ett nytt och ägre j äroviktsäge har detta ej bivit faet efter det andra värdskriget. I sjäva verket kvarigga trävarupriserna ännu 1955 på en nivå, som är ca 80 % högre än förkrigsnivån, uttryckt i förhåande ti den amänna prisnivån. Detta utgör det för närvarande mest anmärkningsvärda draget i fråga om prisbidningen för skogsprodukterna. För att tifredsstäande förkara detta förhåande skue erfordras en mera ingående anays av de förändringar som skett beträffande såvä efterfrågan so:n1 tigång i förhåande ti förkrigs.tiden än som i detta samman hang åter sig göra. Det utomordentiga behovet av aa sags byggnadsmateria f ör det återuppbyggnadsarbete som varit nödvändigt ej bott i Engand utan även i det övriga Europa efter kriget torde vä ha varit av betydese. Den tigängiga köpkraften samt behovet att använda denna även för andra trängande ändamå har dock begränsat den aktuea efterfrågan ehuru uppenbarigen ej ika mycket som efter det första värdskriget. Då hystes stora förhoppningar beträffande efterfrågan på trävaror, vika förhoppningar ej kunde infrias av de genom kriget utarmade köpareänderna. Marshahjäpen efter det andra värdskriget ti vissa europeiska änder har utan tvive förbättrat deras köpkraft och påskyndat dems ekonomiska återhämtning. På tigångssidan har emeertid en betydande förändring inträffat gentemot förkrigstiden, i det Sovjetunionen och dess sateitstater samt de forna bati'ska stateria efter att före kri,ge't ha exporterat sammaniagt ca 2.0 mij. standard ti det övriga Europa, bott småningom och i starkt reducerad omfattning återtagit denna export. För närvarande ( 1955) exporterar Sovjetunionen ca 400.000 standard trävaror, varjämte mindre kvantiteter exporteras från sateitstaterna. Ett återupptagande av denna export i fu omirutting skue med säke11het medföm eri aysevärd sänming av trävarupriserna på den europeiska marknaden, därest det ej eider ti mi'skat utbud från andra exportänder. Prisutve,ckingen för sågade trävaror bör emeertid även och framför at studeras i jämförese med prisutveckingen för k o n k u r r e r a n d e m a t e r i a. Den starkaste konkurrensen med sågade träv:aror har av gammat erbjudits av byggnadss,ten, byggnadsjärn och cement. På senare tid ha en he rad andra konkurrerande materia tikommit ~ pywood, waboard och en mångfad andra byggnadspattor samt på sistone även aummmrn och past. I fig. 10 åskådiggöres hur importpriserna för sågade trävaror (barrträ) utveckats i förhåande ti prisen å cement och tack-

42 TH. f!treyffert Ind-ex 1901-05 = 100 1000. 1000 900 900 800 800 700 700 600 500 400 300 200 100. /"""\," '... /. i i i i i / /" r--' / t,_. 600 500 400 300 200 100 16&0 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1955 ----SåQade trävaror Tackjärn Fig. 10. Engeska importpriser för sågade trävaror, exportpriser för cement och noteringar för tackjärn. Jarn, det senare som en exponent för byggnadsjärn, som på grund av sin mångskiftande beskaffenhet är svårt att fånga i en indexserie. Sutigen bör påpekas, att sågat barrträ, såsom det här redovisats, ej är någon enhetig produkt. Under oppet av den nu behandade perioden har det undergått betydande förskjutningar beträffande sin sammansättning på dimensioner, kvaiteter och trädsag. I stort sett torde detta ha medfört en sänkning av såvä dimensioner som kvaiteter. Å andra sidan har man tidigare under intrycket av en rikigare tigång på grovt urskogsvirke haft större fordringar på både dimensioner och kvaiteter än som svarat mot de ändamå, för vika virket använts. De grövre dimensionerna ha utan oägenhet kunnat ersättas av byggnadsjärn och cement. De förändringar ti sin sammansättning, som koektivsortimentet sågade trävaror undergått, torde därför ej ha varit av den stora betydese för prisbidningen å sågade trävaror som hehet betraktat, som man kanske vore benägen att tro.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 43 ~h/std sh/ton 4DOr-~~~~~--~~--~~--r-~--~~~--~~--~~so 300 60 2.00 40 100.... 2.0 1937 1939 1945 46 1948 1950 1952 1954 1956 Fig. 11. Fra,ktkostnader från Norrand ti Engand för trävaror och c euosa (torr). Ett förhåande, som i detta sammanhang även förtjänar påpekas är, att importpriserna för sågade trävaror i Engand även innesuta f r a k t k o s t n a d e r n a, vika kunna undergå starka växingar. För närvarande (1956) äro trävarufrakterna mycket höga - ca f: 14.- per standard från norrändska hamnar och f: 32.- från Brit1sh Coumbia- viket även har bidragit ti den höga prisnivån för sågade trävaror i Engand. Som jämförese kan nämnas, att frakten från norrändska hamnar ti Engands ostkust före kriget endast utgjorde ca f: 2.-----:-. Huru frakterna utveckats för sågade trävaror och även för pappersmassa sedan förkrigstiden framgår närmare av diagrammet fig. 11.. Prisutveckingen för pappersmassa och tidningspapper Som exponent för priserna å pappersmassa har tagits importpriset för obekt, torr kemisk massa.1 Det framgår av diagvammet fig. 8, som återger prisutveckingen för pappersmassa och tidningspapper från år 1901, att såvä pappersmassa som tidningspapper avviker beträffande prisutveckingen från de sågade trävarorna, i det de visa en kar tendens ti ägre prisutvecking än trävarorna. Detta är särskit faet beträffande tidningspapper, detta trots den knapphet, som efter kriget har ansetts råda på tidningspapper. Den nu redovisade utveckingen av priserna för pappersmassa och tid Engands handesstatistik gör ej skinad på sufitmassa och sufatmassa förrän fr. o. m. år 1935.

44 TH. STREYFFERT ningspapper bör ses mot bakgrunden av den ihåande och starka stegringen av efterfrågan på pappersmassa och dess produkter över hea värdten o cih även i Eur.opa, vike.t inneburit en starkare öking av Iförbrukningen av papper och papp än av varor i amänhet. Under sådana förhåanden skue ma:o. snarast haft anedning vänta sig, att priset på pappersijj.assa och papper hade visat en tendens att stiga i förhåande ti den amänna prisnivån. När motsa~sen.nu inträffat, måste detta innebära, att. utbudet av massa och. papper stigit i ännu snabbare tempo än efterfrågan: Detta har haft sin grund i den rikiga och biiga tigången på råvara, som stått ti buds i form av kenare virke, som ej ämpat sig för tiverkningen av sågade trävaror. Genom den förhåandevis starka och ihåande stegringen av efterfrågan på papper och papp och andra produkter av pappersmassa har expansionen inom massa- och pappersindustrierna varit starkare än i de festa andra industrier, viket gynnat såvä industriens utbyggande ti större driftsenheter som också den snabba tiämpningen av de tekniska framstegen i samband härmed, viket at verkat i riktning mot ett sänkande av tiverkningskostnaderna. Men därti kommer, att massa- och pappersindustrierna bättre än sågverk s'indu:s.trien kunna utnyttja de möjhgheter, som stordri:f'ten erbjuder ti sänkandet av produktionskostnaderna. Den tekniska utveckingen har därti varit betydigt ivigare inom massa- och pappersindustrien än inom sågverksindustrien, där de stigande kostnaderna för öner och råvara bott ofuständigt kunnat kompenseras genom den tekniska utveckingen. Genom den rikiga tigången på råvara och den kostnadssänkande utveckingen i massa- och pappersindustrierna uppstod en tendens ti sjunkande importpriser å massa och papper (tidningspapper) i Engand såvä från sekeskiftet fram ti det första värdskriget som under perioden mean de båda värdskrigen. Vid tiden före det andra värdskriget åg importpriset för pappersmassa (kemisk, obekt, torr) bott vid 80 % av priset vid sekeskiftet (1901-05) uttryckt i oförändrat penningvärde. För tidningspapper åg importpriset än ägre - vid ca 50 % av prise~ vid sekeskiftet. Efter det andra värdskriget har priset på pappersmassa stigit i förhåande ti den amänna prisn~vån och stabiiserade sig under efterkrigsåren vid ca 120 % av 1901-05 års nivå, tijis Koreakriget medförde en utomordentig stegring av priset på massa iksom på många andra strategiska råvaror med kumen år 1951. Sedan denna orsak ti prisstegring bortfait, har prisnivån för pappersmassa nedgått ti ca 120 % av 1901-05 års nivå mot ca 80 % före kriget (vid oförändrat penningvärde). Tidningspapper har under efterkrigsåren egat vid ca 80 % av 1901-05 års nivå (mot ca 50 % före kriget). Denna stegring av importpriserna i förhåande ti förkrigsnivån torde b. a. kunna hänföras ti att massaindustrien. i Europa

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 45 efter krigets förstörese, som även viss mån drabbat denna; ej kunnat utbyggas i samma takt som andra industrier, vika tierkänts prioritet i återuppbyggnadsarbetet. Därti kommer, ~att råvarutiför;s,en f.rån Sovjetunionen och dess sateitstater även i detta fa avbrutits, viket ej omedebart kunnat kompenseras genom ökade avverkningar i de nordiska änderna. Vad särskit beträffar papper och papp må påpekas, att prisbidningen och efterfrågan på dessa ej är ika beroende av priset för konkurrerande materia ~om faet är beträffande trävarorna. Substitutionen är emeertid ej heer beträffande papper och p:app försatt ur spe, men den gör sig i detta fa gäande på ett annat område, nämigen beträffande de råvaror, som användas för tiverkningen av papper och papp. För Engands de utgöra dessa andra råvaror (ink. gammat papper) för närvarande ca 20 procent av den tota~ råvaruåtgången för papper och papp. Engands förbrukning av skogsprodukter i förhåande ti den amänna ekonomiska utveckingen Förbrukningen av skogsprodukter får särskit intresse när den sättes i reation ti den amänna ekonomiska utveckingen. I den mån vissa samband härvid kunna skönjas bör detta även kunna underätta prognoser angående den framtida efterfrågan på skogsprodukter. D-en amänna ekonomiska utvecking,en i ett and kan åskådiggöras med nationainkomstens utvecking, i det denna är ett uttryck för den totaa produktionens eer den s. k nationaproduktens utvecking. Beträffande produkter, som i ikhet med skogsprodukterna undergå industrie föräding, har det också sitt intresse att utföra jämföresen med den totaa industriproduktionen. Beträffande skogsprodukterna skue det också vara ett önskemå att kunna utföra en jämförese med den samade råvaruproduktionen i ett and. En sådan jämförese är emeertid svår att utföra, enär erforderiga sammanstäningar och indexserier säan föreigga. En annan jämförese av mera begränsad omfattning kan ättare utföras, nämigen mean produktionen av sågade trävaror och därmed konkurrerande materia, stå, cement, m. I. Det bör erinras om att jämföreser mean oika indexserier bi osäkrare ju ängre period jämföresen omfattar, enär såvä nationaprodukten som den industriea produktionen förändras ti sitt innehå, viket i viss mån också är faet med skogsprodukterna. I detta fa ska jämföresen föjas tibaka ti tiden före det första värdskriget med 1913 som basår. I fi,g. 12 ha indexserier inagts för jämförese mean förbrukning.en av sågat barrträ samt papper och papp med des den totaa nationaprodukten, des industriproduktionen. Även fokmängdens utvecking har inagts pft diagrammet.

46. TH. STREYFFERT Index 1913 = 100 300----~----~------r-----,------r-----.------~----~-----.---- 300 200. 200 100 1oo...., fv'j A1 v o------,9~1s------,9~2o-----,~92-s----~9~3o-----,~93~s-----19~4o~---,~94~5----~,9=s-o----,~~=s~--o rorbruknin~ av så~at barrträ Förbrukn. av papprz.r Fokmänqd Nationainkomst Industriproduktion och papp Fi.g. 12. Utveckingen av nationainkomst, industriproduktion och fokmängd samt av förbrukningen av skogsprodukter i Engand. Vad beträffar förbrukningen av trävaror och papper i förhåande ti den a-miiftft& -ek~i-s-ji.a. -1+tv~HJ.i.B~ ba-mt}å<-vi~-~ tyt-~- a-v d-i-a- grammet. Förbrukningen av sågade trävaror hade efter den starka nedgången i samband med det första värdskriget åter kommit upp nästan i nivå med den totaa industriproduktionen och nationaprodukten vid utbrottet av det andra värdskriget. Detta synes tyda på en viss tendens hos förbrukningen av sågade trävaror att föja med den amänna ekonomiska utveckingen, när trävarorna kunna stäas ti förfogande rikigt och utan prisfördyring även i ett framskridet stadium av industriaisering och under förutsättning att den erforderiga köpkraften finnes. Utveckingen efter det andra värdskriget med dess starka nedgång av förbrukningen av sågade trävaror torde vä främst få ses mot bakgrunden av den starka stegringen av priserna på trävaror i förhåande ti konkurre:r.ande materia samt Engands försvargade köpkraft. Härti kommer, att den tekinis,ka rutveckingen mera gynnat de konkurrerande materiaen än trävarorna. Beträffande papper och papp har utveckingen fram ti det andra värdskriget resuterat i en betydigt starkare ökning av förbrukningen än som skue svarat mot den amänna ekonomiska utveckingen. Medan nationa- 1 Uppgifter angående nationainkomst och industriproduktion t. o. m. 1950 från Growth and Stagnation in the European Economy. Unit,ed Nations, Geneve 1954.

Mij. ton VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 47 Mij. ton 15~r-------.-------~------.--------.-------.-------.-------,---15 10 5.,-... \.. Ii \ \.,....,, J,, 1\ / I\ ' ~ ~ \ ' \ \. \/,, ' t' \!.... M 10 5 o 1880 1690 1900 1910 ----stat --C1Zm2nt 1920 1930 1940 19SO SåQat barrträ Fig. 13. Engands förbrukning av stå, cement och sågat harr.trä 1880-19501. o produkt och industriproduktion vid utbrottet av det andra värdskriget nått ca 140 enheter (1913 = 100) hade förbrukningen av papper och papp nått ca 230 enheter. Efter det andra värdskriget har en reativ fördyring av importpriserna för massa och papper i samverkan med Engands minskade köpkraft ett ti en stark nedgång av förbrukningen även i fråga om papper och papp. Vad särskit beträffar förbrukningen av sågade trävaror underättas en sänkning av förbrukningen genom tigången på fera med trävarorna konkurrerande materia, såsom i det föregående framhåits. Det kan då vara a'\! intresse att se, hur förbrukningen a:v dessa andra materia har utveckats i jämförese med förbrukningen av sågade trävaror. Detta framgår av diagrammet fig. 13, vari Engands produktion av stå och cement har antagits. motsvara dess förbrukning av dessa materia, som jämföres med förbrukningen av sågat barrträ under perioden 1880-1950 (för cement fr. o. m. 1913). Jämföresen visar, att förbrukningen av sågade trävaror kontinuerigt minskat i betydese i förhåande ti stået även under de perioder, då förbrukningen av trävaror varit i stigande, såsom faet var 1880-1900 och 1920-1937. Samma förhåande kommer ti uttryck vid en jämförese med förbrukningen av cement från år 1913. 1 Uppgifter angående förbrukning en av stå och. cement från Growth and stagnation in the European Economy. United Nations, Geneve 1954.

48 TH. STREYFFERT % % 4~r-------r-------r-----~r-----~r------,-------,-------,------4 3 2 2 -----~--------~--'~A --------------- o--~--~--~--~--~--~--~--~--l---l---l---l---l-~l-~l-~~0 1920 1930 1940 1950 1955 1880 189.0 1900 1910 ----Trävaror - - - ~ Massa, papp12r, papp --Summa Fig. 14. Värdet av importen av skogsprodukter i procent av. Engands nationainkomst. Även om stå ti avsevärd de användes för andra ändamå än konstruktionsarbeten är den nu gjorda jämföresen ägnad att bestyrka den erfarenhet man redan har, att trävarorna ersättas med andra materia för de konstruktionsuppgifter, som i stigande omfattning påfordras i en expanderande hushåning. skogsprodukternas stäning i ett ands hushåning kan i viss mån uttryckas genom värdet av den åriga förbrukningen av skogsprodukter i förhåande ti nationa:inkomsten. Detta gäher särskit om ett and som importerar skogsprodukter. För Engands de visar diagrammet fig. 14, hur värde~t av Engands nettoimport av skogsprodukter, som i det närmaste ii ven reporesenterar förbrukningen, förhåer sig ti dess nationainkomst. Som härav framgår har skogsprodukternas ande av nationainkomsten, om man går Så ångt tibaka som år 1880, ganska konstant håit sig mean 1.5 oc:h 2.0 procent. Först efter det andra värdskriget har sko~s.produkternas ande överstigit 2.0 procent. År 1951 var deras ande t. o. m. 3.7 pro-

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 49 % % 12-,..----,..----...----.,-----...----,-----.-------.---12 11 11 10 10, 8 6' 4 2 -------- ~~--------:------ 1&80 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1955 Trävaror ------ Massa,papper,papp Summa Fig. 15. Värdet frv importen av skogsprodukter i procent av Engands hea import. cent, men denna av prisförhöjningen på skogsprodukterna föranedda stegring hm succesrsivt gått tibaka ti 2.1 procent år 1954. Då är att märka, att skogsprodukternas ande kvantitativt gmt ti:baka i förhåande ti förkrigstiden, som tidigare v.irsats, uppenbarigen b. a. och troigen främst på grund av deras re.ativa fördyr.ing. Konsekvenserna härav ha brivit särskit framträdande, enär skogsprodukterna utgöra en betydande post i Engands import. Smgsprodukternas ande i det totaa importvärdet är het naturigt betydigt högre än deras ande i nationainkomsten. För Engrands de visar diagrammet i fig. 15, aft denna ande successivt rstigit från 5 procent år 1880 ti 9.2 procent år 1954. År 1951 var deras ande 11.5 procent. Trävarornas ande i det totaa.importvärdet har håit sig i medeta omkring 4 procent at sedan år 1880 ti "1.4 procent år 1954, varför stegringen har fait på massa och papper. Det är uppenbart, att skogsprodukternas nuvarande höga ande av det totaa importvärdet innebär svårighet för Engand att öka importen av skogsprodukter utan undanträngande av annan viktig import, såvida ej exporten kan avsevärt ökas eer priset på skogsprodukterna nedgår. 4

50 TH. STREYFFERT 4. Förenta staternas förbrukning av skogsprodukter Förenta staterna överträffar vida varje annat and beträffande förbrukningen av skogsprodukter, både totat och per invånare. Av värdens totaa produktion av sågade trävaror, 57 mij. standard år 1954, förbrukades ej mindre än en tredjede, 20 mij. standard, av Förenta staterna. Av värdens totaa produktion av papper och papp samma år, 51.4 mij. ton, förbrukades mer än häften, 27 mij. ton, av Förenta staterna. Denna utomordentigt höga föfibrukdng av swgsproduktrtr bör uppenbarigen ses mot bakgrunden av Förenta staternas rika utrustning både i fråga om skog och andra naturtigångar samt. den effektiva industriea och ekonomiska organisation, varmed dessa utnyttjas. Den härigenom uppnådda höga evnadsstandarden innesuter även en högre förbrukning av skogsprodukter per invånare än i något annat and. Med hänsyn ti Förenta staternas framträdande position både som producent och. konsument av skogsprodukter måste det vara av intresse att kunna bedöma deh framtida utveckingen i detta and,' detta så mycket mer som Förenta staterna i stor skaa både importerar och exporterar skogs-c produkter. Ska Förenta staternas rika skogstigångar möjiggöra en ökning av denna export, speciet av pappersmassa, eer ska ett bibehåande eer t. o. m. en ökning av dess redan höga förbrukning av skogsprodukter per invånare eda ti en ökning av den import, som nu äger rum beträffande Vissa skogsprodukter? Det senare är av intresise ej minst därför att Förenta staterna besitter den nödvändiga köpkraften för att i fu utsträckning utan restriktioner a_v något sag finansiera en eventue ökning av importen.. I det föjande ska som en bakgrund ti denna frågestäning en kort översikt ämnas beträffande FÖrenta staternas förbrukning av skogsprodukter. översikt av Förenta staternas nuvarande förbrukning av skogsprodukter I tab. III :4:. ämnas en översikt av Förenta staternas förbrukning a v skogsprodukter år 1952 samt dess fördening på oika användningsändarnåt Det framgår härav, att. den totaa förbrukningen av skogsprodukter år ] 952 uttryckt i mo.tsva"ande rundvirke utgjorde 290 mij. m 3 (exk. bark). Denna kvantitet motsvia'!ade ej mindre än ca 38 % av värdejs totaa förbrukning (produktion) av industrivirke samma år. Huvudparten av industrivirket, 62.8 %, förbrukas i form av sågade trävaror (ink. sågade syar, etc.). Förbrukningen av papper och papp tar i anspråk 26.2 % av den totaa förbrukningen av industrivirke. övriga skogsprodukter ta föjaktigen endast i anspråk 11.0 %.

VÄRLDENS FRAMTIDA YIRKESFÖRSÖRJNING 51 'J',ab. III:It-:1. Förbrukning au skogsprodukter i US.t1 år 1952 (exk.. bark). Motsvarande Produkt Enhet Kvantitet rundvirke Mij. m31 Sågade trävaror, sågade syar, etc.... Mij. std.s 20,9 182 62,8 Fanerstock... Mij. bd. ft. 2 467 12 4,1 Massaved Mij. cords övrigt industrivirke (påar, stopar, biade 35 176 26,2 syar, gruvvirke, etc.) 20 6,9 Summa industrivirke 290 100,0 Brännved... Mij. cords 59 2 57 Tota 347 Käa: Timber Resource Review, sid. 22. U.S. Forest Service, 'Vash. D.C. 1955. Innesuter även nettoimport av massaved, pappersmassa och papper, omräknad ti rundvirke. - Sågverksavfa och annat avfa använt för massaframstäning ingår i voymen av sågtimmer och fanerstock. 2 Endast den kvantitet, som uttagits från skogen i form av brännved, såunda ej avfa av oika sag. o/o o~ man jämför denna fördening av förbrukningen på oika grupper av skogsprodukter med motsvarande fördening för värden i dess hehet kunna vi från tab. :2:2 beräkn:;t den senare ti resp. 56.5 %, 19.2% och 24,3 % för sågade trävaror, papper och papp samt övriga skogsprodukter. Deta innebär, -att både sågade trävarorr och i synnerhet papper och papp utgöra en förhåuandevis större ande av den totata förbrukningen av industvivirke i USA än i värden i des1s hehet. Av särskit intresse är reationen mean å ena sidan sågade trävaror, å andra sidan papper och papp räknad i motsvarande rundvirke. För USA utgjorde denna reation år 1952 :0,42. För värden i dess hehet utanför Sovjetunionen och USA är motsvarande reation :0,43. Även om denna nära överensstämmese får betraktas som en tifäighet är d.et rätt naturigt, att en viss överensstämmese bör råda i detta avseende med hänsyn ti att den het övervägande deen av förbrukningen av industrivirke utanför Sovjetunionen och USA äger rum i Europa samt i vissa andra av den vita rasen europeiserade dear av värden och föjaktigen vid samma grund. äggande förutsättningar beträffande teknisk och kuture standard, även om USA :s rikare naturtigångar möjiggjort en betydigt högre absout nivå för dess förbrukning. Förbrukningen av sågade trävaror I tab. III :4:2 ha uppgifter sammanstäts beträffande USA :s produktion ocjh _förbrukning av sågade trävaror sedan år 1879. Det framgår härav, att

52 TH. STREYFFERT Tab. III:4:2. Förenta staternas produktion och fö'brukning av sågade trävaro'. Ar 1879 1889... 1899... 1905... 1906 1910... 1915 1920... 1925... 1930... 1935... 1940... 1945... 1950... 1951... 1952... 1953... 1954.... 1955... Barr Produktion! Förbrukning Export2 Import2 Löv S:a Barr och. Löv Per mv. Barr och öv Mij. stds Mij. st d s m3 Mij. stdis 6,7 2,4 9,1 10,2 3,5 13,7 13,2 4,5 17,7 20,7 3 1,27 3 16,7 5,3 22,0 21,4 1,19 1,02 0,47 17,6 5,6 23,2 22,7 1,25 1,17 0,60 17,2 5,3 22,5 21,9 1,11 1,34 0,56 15,0 4,2 19,2 18,5 0,86 0,77 0,55 14 o 3,7 17,7 17,5 0,77 0,97 o, 72 16,8 3,9 20,7 20,3 0,82 1,34 0,95 10,7 2,4 13,1 15,2 0,58 1,22 0,63 8,2 1, 7 9,9 11,8 0,43 O, 71 0,22 12,6 2,o 14,6 17,3 0,61 0,49 0,37 10,7 3,5 14,2 15,5 0,52 0,22 0,54 15,5 3, 7 1!'!,2 20,7 0,64 0,23 1,74 14,7 3,9 18,6 19,7 0,60 0,47 1,28 15,1 3,9 19,0 21,o 0,62 0,32 1,26 15,7 4,1 19,8 20,6 0,61 0,28 1,41 14,9 4,o 18,9 19,9 0,58 0,32 1,56 16,0 3,8 19,8 0,37 1;s2 Käor: Produktion, export och import. Förbrukning. 1 Innesuter sågade syar men ej ådbräder. 2 Exk. syar och ådbräder. 3 Avser år 1900. 1879-1945. I. Echibegoff, United States Internationa Timber Trade in the Pacific Area. Stanford University Press 1949. 1950--54. FAO, Yearbook of Forest Products Statistics. Rom 1952, 1953 och 1955. 1900-52. Timber Resource Review. U.S. Forest Service, Wash. D.C. 1955. Fr. o. m. år 1930 har hänsyn tagits ti agerförändringar. 1953--54. FAO, Yearbook of Forest Products Statistics. Rom 1955. 1955. FAO, Timber Buetin for Europe. Vo. IX, No.. Geneve 19513. den t o t a a f ö r b r u k n i n g e n av sågade trävaror nådde sin kumen år 1906 med 22.7 mij. standard. Förbrukningen har därefter egat på en något ägre nivå, trots att produktionen inom näringsivet i övrigt undergått en mycket kraftig stegring. När näringsivet drabbades av den förödande värdskrisen i början av 1930-taet nedgick förbrukningen av trävaror proportionsvis ännu mer - ti 8.7 mij. st:anda,rd år 1932. De båda värdskrigen ha däremot för USA :s de ej medfört någon påtagig nedgång av förbrukningen av sågade trävaror, enär dessa även varit av betydese för miitära ändamå. Enigt senast tigängiga uppgifter har förbrukningen för år 1955, som var ett utprägat högkonjunkturår, utgjort ca 21.2 mij. stan-

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 53 Tab. II/:4:3. De sågade trävarvmas (ö1 dening på användningsområden i Förenta staterna. Fördening på användningsområden År Bygg- Tota för- nads och Lådvirke Industribrukning andra Järnväoch em.- e för- Tota konstruk- garn a baag e brukning tionsarbeten Mij. stds % % % % % 1929... 16,6 61,7 14,2 13,0 11,1 100,0 1932 6,o 54,1 20,3 11,9 13,7 100,o 1937 12,0 61,8 16,9 11,7 9,6 100,0 1949... 16,6 68,4 13,2 13,8 4,6 100,0 Käa: Lurnber ndustry Facts 1950. Nationa Lumber Manufacturers Association. Wash. D.C. 1950. (Från Reports of the Lumber Survey Committee to the Secretary of Commerce.) dard. Högkonjunkturåret 1937 var förbrukningen endast 13.0 mij standard, enär föjderna av värdskrisen då ännu ej övervunnits. Förenta staternas höga förbrukning av sågade trävaror har uppnåtts tack vare de utomordentigt värdefua skogar, som täckte den amerikanska kontinenten vid andets första koonisation. Efter införandet av modern teknik i form av skogsjärnvägar och donkeymaskiner har expoateringen av Förenta staternas skogar försiggått i ett snabbt stigande tempo. Genom hänsynsös sköving av ti synes outtömiga skogstigångar bev det även möjigt att utöver den ökande inhemska förbrukningen i stigande omfattning fortsätta den redan under den första koonisationstiden påbörjade expo~ten. Exporten av så ade trävaror kumineraide 1928-29 med 1.7 mij. standa!'d under den högkonjunktur, som föregick värdskrisen. Samtidigt ägde dock en import rum med 0.7 mij. srtandard. Exportöverskottet 'av sågade trävaror förbyttes fr. o. m. år 1941 i ett importöve,rs"ott med Canada som ev;erantör. Den nu redovisade utveckingen beträffande den totaa förbrukningen av sågade trävaror i USA har uppenbarigen inneburit en tendens ti sänkning av f ö r b r u k n i n g e n p e r i n v å n a r e. Å ven denna sänkning tog sin början efter kuminationen av den totaa förbrukningen år 1906. Detta år uppgick förbrukningen av sågade trävaror per invånare ti: 1.25 m( Efter betydande variationer hade den under åren 1950-54 stabiiserat sig vid ca 0.60 m 3 Hä!'med må jämföras förbrukningen år 1913 med 1.02 m 3, åren 1925-27 med 0.76 m 3 och högkonjunkturåret 1937 med 0.47 m 3 Här~ med må även jämföras förbrukningen av sågade trävaror i Storbritannien,

54 TH. STREYFFERT Mij. m3 Mij. stds 50 40 \ " " r' / '-,J 25. 20 30 20 10. r r 15 10 5 0---L-L-L-L-L-L-L-L-L~~~~-L-L-L-L-L-L-L~~-L~~~~~-o 1928 1930 1935 1940 1945 1950 1955 ------ Govyta.MiU.m 3 Förbruknin~ av trävaror.mij.stds. Fig. 16. Voymen av bostadsbyggande och den totaa förbrukningen av sågade trävaror j USA åren 1929-1949. (Käa: Lumber Industry Facts 1950.) som å.r 1954 utgjorde 0.17 m3 per invånare, s~mt förbrukningen i Sverige, som utgör 0.40 m3. Det kan vara av intresse att konstatera, att ett bibehåande av 1906 års förbrukning av sågade trävaror per invånare i ängden ej varit möjig från USA:s egna skogar, och att importmöjigheterna beträffande sågade trävaror även i betraktande av Canadas betydande skogstigångar dock ~a en gräns. Ett bibehåande av 1906 års förbrukning per invånare hade nämigen inneburit; att den totaa förbrukningen måst ökas från 22.7 mij. standard nämnda år ti omkring det dubba för närvarande. På ängre sikt måste förbrukningen rätta sig efter tigången. Anpassningen sker genom träets ersättande med andra materia, viket underättas genom de tekniska framstegen och styres genom prisbidningen för trä och konkurrerande materia. Det må sutigen erinras om att den nuvarande förbrukningen i USA utgör ca 20 mij. standard, och att det kan möta svårighet att i ängden upprätthåa denna trots importen från Canada. Vid ett bedömande av tendenserna beträffande förbrukningen av sågade trävaror verkar det kargörande att känna användningsområdena för dessa. Tigängiga uppgifter ange fördeningen vissa representativa år (tab. 111:4:3).

. VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 55 Tab. III:ft.:ft.. Förenta staternas produktion och förbrukning av papper och År papp. 1000 ton Tidnings- övrigt papper papper Produktion Papp S:a Förbrukning Papper och papp Tota kg/inv. 1899..., 515 094 358 1967 1954 26,1 1909... 066 1959. 801 3 826 3 727 41,2 1919... 1248 2 600 177L 5 619 5 693 54,4 1925 1495 3863 2 976 8334 9447 81,5 1930....,... 1112 4429 3684 9 225 11167 90,9. 1935... 860 4387 4260 9 507 11476. 90,2 1937... 885 5497 5 264 11646 14541 112,9 1938 755 4 939 4523 10 217 12 271 94,7 1939 866 5 924 5 362 12152 14469 110,5 1940 958 6 394 5 624 12 976 15194 115,3 1945 658 7 014 7 068 14 740 17 841 127,7 1950 919 10025 10061 21005 26250 172,9 1951 1006 10 797 10676 22479 27 692 179,4 1952 006 10059 9 898 20963 26 294 167,4 1953... 969 10566 11295 22830 28 280 177,1 1954... ~ ' 081 O 686 11049 22816 27 200 167,5 1955... 1324 25 624 29 830 180,5 Käor: Produktion. 1899-1925. Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931.. 1930-1945. The Statistics of Paper. American Paper and Pup Association, 1947. 1946--1954. Statistica Abstracts of the United States: Från 1938 ingår ej»buiding board» i papp. Produktionen härav utgjorde detta år 107.000 ton. Förbrukning. 1899. Värdens Barrskogstigångar. Stockbom 1931. 1909-1950. Agricutura Statistics 1952. United States Dept. of Agricuture. 1951-1954. OEEC, Industria Statistics 1900-1955. Paris 1955. 1955. OEEC, Pup and Paper Statistics. Paris 1956. Produktion + import - export. Det framgår härav, att huvudparten av de sågade trävarorna i USA. iksom annorstädes användes för byggnads- och andra konstruktionsarbeten. Efter SOim återig:en hiivudpapten tb!ädav går ti bostadsbyggandet, kan man även vänta sig en viss överensstämmese mean voymen av bostadsbyggande och den totaa förbrukningen av sågade trävaror. Detta bekräftas av den grafiska framstäningen i fig. 16 avse.ende perioden 1929-1949. Förbrukningen av papper och papp Uppgifter angående Förenta staternas egen produktion av papper och papp samt förbrukningen härav ha sammanstäts i tab. III:4:4 för åren 1899-1955. Det framgår härav, att den t o t a a f ö r b r u k n i n g e n a v p a p - p e r o c h p a p p befunnit sig i nära nog oavbruten. stegring. Denna stegring har främst möjiggjorts genom Förenta staternas rikiga skogsti-

56 TH. STREYFFERT gångar med för massaframstäning ämpiga trädsag. Massaindustrien har härvid kunnat utnyttja de trädsag och smärre dimensioner, som ej rönt efterfrågan från sågverksindustrien, på senare tid, med titagande knapphet på barrträdsvirke, även övträdsvirke. Ca 12 % av den i USA avverkade massaveden utgöres nu av övträdsvirke. Den stora förbrukningen av papper och papp har emeertid även möjiggjorts genom den vidsträckta användningen av gammat papper som råvara för tiverkningen av papp. Ca 30 % av råvaran för papper och papp utgöres nu av gammat papper. Därjämte har emeertid USA sedan gammat importerat pappersmassa samt tidningspapper. Importen av tidningspapper från Canada har haft sin grund i USA:s reativa brist på härför ämpad råvara (gran, sivergran, hemock) samt Canadas rikiga försörjning härmed såvä -som med vattenkraft. Denna import har antagit stora dimensioner och är den största posten i den internationea handen med massa och papper ( 4.4 mij. ton år 1954). Den stigande importen av pappersmassa gav under perioden mean de båda värdskrigen den väsentiga impusen ti expansionen inom massaindustrien i Skandinavien-Finand. Importen av pappersmassa har emeertid därefter ej visat någon påtagig tendens ti ökning, i det den stabiiserat sig _mean 1.5 och 2.0 mij. ton. Under och efter det andra värdskriget har de nordiska ändernas ro som everantörer av pappersmassa ti större deen övertagits av Canada. Ti biden hör, att USA i sin tur exporterat stigande kvantiteter av pappersmassa, i sjäva verket även ti" Europa. Men framför at tiskriver man USA - jämte Canada och Skandinavien-Finand- en betydande uppgift som everantör av massa och papper ti övriga dear av värden med ett stort atent behov av papper men ringa egen produktion därav. Bakom den nu redovisade ökningen av den totaa förbrukningen av papper oc:h papp.igga eme'jerrtid ej bott gynnsamma förutsättningarr beträffande råvarutigångar och andra produktionsbetingeser. Den drivande kraften utgöres av en ständigt stigande efterfrågan, ej bott på grund av fokmängdens ökning utan i än högre grad genom ökad f ö r b r u k n i n g p e r i n v å n a r e. Denna uppnådde år 1954 168 kg och :har därmed nått en höjd som vida överstiger förbrukningen i andra i fråga om teknik och kuture utvecking jämstäda änder. Närmast kommer Canada med en förbrukning av 120 kg och Sverige med en förbrukning av 91 kg. Storbritanniens förbrukning utgör 74 kg. Trots denna ojämförigt höga förbrukning per invånare visar ökningen ingen tendens ti avmattning. Man har ansett" ett visst samband föreigga mean förbrukningen av papper och papp samt den stigande nationainkomsten ej bott i USA utan även i andra änder. Detta bekräftas för Förenta staternas de genom den jämförese mean nationainkomsten och förbrukningen av papper och papp, som göres senare (sid. 59-60).

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 57 Tab.. III:4:5. Förbrukningen av industrivirke (exk. bark) i Förenta staterna 1900--1952. År Förbrukning Förbrukning Tota Per inv. År Tota Per inv. Mij. m3 m3 Mij. m3 m3 1900... 249 3,27 1935 ~o. o o o. o. 167 1,31 1905 258 3,08 1940... 227, 72 1910... 269 2,91 1945 221 1,58 1915... 241 2,40 1950.... 281 1,85 1920... 232 2,18 1951.... 281 1,82 1925... 249 2,15 1952..., 290 1,85 11930... 193 1,57 Käa: Tota förbrukning enigt Timber Resource Review. U.S. Forest Service, Wash. D.C. 1955. Det har framgått av det anförda, att f ö r b r u k n i n g e n a v s k o g s p r o d u k t e F p e r i n v å n a r e har genomgått samma utvecking i Förenta staterna som i Storbritannien, ehuru den absouta nivån varit betydigt högre i Förenta staterna. Förbrukningen av sågade trävaror per invånare har passerat en kumen ungefär vid samma tid som i Storbritannien -i början av 1900-taet- medan förbrukningen av papper och papp företett en oavbruten stegring. Den effekt av försvagad köpkraft, som särskit efter.det andra värdskriget verkat tibakahåande på förbrukningen Storbritannien, har ej gjort sig gäande beträffande Förenta staterna. Förbrukningen av industrivirke 1900-1952 Den i det föregående redovisade förbrukningen av sågade trävaror, papper och papp tar för närvarande i anspråk ca 90 procent av den kvantitet rundvirke, som motsvarar den totaa förbrukningen av skogsprodukter. ~ed hänsyn ti den motsatta tendensen beträffande förbrukningen av å ena sidan sågade trävaror, å andra sidan papper och papp, är det svårt att avgöra viken den samade effekten härav tidigare har varit beträffande förbrukningen av industrivirke. Detta kan emeertid utäsas av den beräkning angående den totaa förbrukningen av industrivirke, som har utförts av U.S. Forest Service för perioden 1900-1952, viken beräkning avser den kvantitet rundvirke, som motsvar ar förbrukningen av s a m t 1i g a skogsprodukter (tab. III:4:5). Det framgår av denna sammanstäning, att någon tendens ti ökning av den totaa förbrukningen av industrivirke ej förekommit under det femtiota år, som omfattas av undersökn.ingen. Emeertid har förbrukningen de sis.ta åren, 1950--52, egat högre än 'tidigare. Huruvida denna ökning het i:ir att tiskriva den under sena'e åren rådande högkonjunkturen i USA eer

58 TH. STREYFFERT om därjämte andra faktorer varit verksamma, är svårt att uttaa sig om. ökningen efter år 1945 (ca 60 mij. m 3 ) härrör ti övervägande de från den ökade förbrukningen av sågade trävaror (ca 40 mij. m 3 ), därnäst från den ökade förbrukningen av papper och papp (ca 15 mij. m 3 ). Den senare ökningen hör samman med den i det föregående konstaterade ångtidstendensen ti ökning av förbrukningen, viket däremot ej är faet beträffande den ökade forbrukningen av sågade trävaror. Tar man hänsyn ti att någon tendens ti ökning av den totaa förbrukningen av industrivirke ej förekommit under oppet av det. sista havseket - bortsett från ökningen under de ara senaste åren - skue detta innebära, att förbrukningen av industrivirke p e r i n v å n a r e måste ha gått tibaka i samma reation som fokmängdsökningen. Detta är givetvis också faet, men variationerna ha från tid ti tid varit betydande, särskit i samband med den stora nedgången under värdskrisen. Medan förbrukningen per invånare år 1900 var 3.27 m 3, var den 1935 under inverktan.av den kvardröj,ande kris,en enda st 1.31 m 3 för att 1952 vara uppe i 1.85 m 3 Den s,enare siffran bör jämföras med 0.40 m 3 för Europa (1950-52). Förbrukningen av skogsprodukter i förhåande ti den amänna ekonomiska utveckingen Det har redan uttaats, att den höga förbrukningen av sågade trävaror och papper bör ses mot bakgrunden av den höga materiea standarden i Förenta staterna. Det synes då också vara naturigt, att förbrukningen av skogsprodukterna ska föja den amänna tendens ti stegring av förbrukningen, som i så hög grad utmärkt Förenta staternas näringsiv, särskit under senare decennier, med avbrott bott för värdskrisen. Det har emeertid också visats, att en bestämd skinad i detta avseende gjort sig gäande beträffande förbrukningen av å ena sidan sågade trävaror, å andra sidan papper och papp. Det är av intresse att närmare utröna, hur förbrukningen av trävaror samt papper och papp utveckats i förhåande ti övrig förbrukning inom näringsivet samt i förhåande ti fokmängden. En sådan jämförese har tidigare av författaren utförts för perioden 1899-1926, viken nu återgives i fig. 17. Det kan av diagrammet utäsas, att förbrukningen av sågade trävaror fram ti utbrottet av det första värdskriget ökats i samma tempo som fok!mängden med en svag kumination omkring åt 1906. Däreftier har förbrukningen av sågade trävaror ej ängre kun01at föja takten i fokökningen. I motsats härti har förbrukningen av papper och papp som väntat visat en kraf<tig stegring i förhåande t'i fokmängden, särskit stark efter det första värdskrigets sut. Denna.stegring gav som redan nämnts anedning ti en stark expansion av massaindustrien äv en i Skandinavien-Fin,and,

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 59 Index 1899 = 100 700,------------.---------.---------.r---------~-----------r700 600 600 500 500 /G ; / 400. e" Q 400 1899 1905 1910 ' 1915 1920 192fJ f'årbrukninq :av 'oo o Förbrukninq av---- Fokmän"'d såqade trävaror papper och p21pp -.;.---------- Berosbrukets ------ Industriens Jordbrukets produktion produktion produktion Fig. 17. Förbrukning av papper och trävaror jämfört med produktionen (förbrukningen) inom näringsivets viktigare huvudområden. (Ur Värdens Barrskogstigångar.) enär den ej kunde mötas av USA :s egen mas sa- och pappersindustri vid detta tifä~e. Det kan vidare utäsas av diagrammet, att förbrukningen av massa och papper stigit starkare än bergsbnikets och industriens produktion, särskit efter su'tet av det första värdskriget. Att jordbrukets produktionsökning föjt fokmängdens ökning är rätt naturigt. Beträffande förkaringen ti de oika utveckingstendenserna för å ena sidan sågade trävaror, å andra sidan papper och papp; må här endast påpekas, hurusom trävarorna i stort sett täcka mera nödvändiga behov - huvudmassan går ti bostadsbyggande.- än papper och papp. Man kan därför vänta sig, att förbrukningen av sågade trävaror ska närmare föja fokmängdsutveckingen än förbrukningen av papper och papp, som bör ha en större tendens att föja det stigande väståndet. Att förbrukningen av sågade trävaror gått tibaka i förhåande ti fokmängden får då sin förkaring genom att trä ersatts av andra materia, viket är amänt bekant. Det kan vara av intresse att se, i vad mån det nu påvisade förhåandet mean förbrukningen av sågade trävaror och papper samt förbrukningen

60 TH. STREYFFERT Index 1925--29 == 100 300 300 o 1925 1930 1935 1940 1945 1950 ---Nationainkomst Förbruk n in~ av Förbruknin~ såqade trävaror av papper,papp o 1955 Mam-o. stenkosbrytnin~ Fig. 18. Förenta staternas förbrukning av sågade trävaror samt papper och papp i jämförese med mam- och stenkosbrytning samt nationainkomst. inom det övriga näringsivet fortfarande gör sig gäande. Vi väja för den sku perioden 1925-29 ti utgångspunkt för en förnyad jämförese. Härvid jämföra vi förhr ukningen av sågade trävaror ocih papper med mamoch stenko,sbryting,en som ett visser'igen ofukomigt uttryck för råvaruproduktionen samt med nationainkomsten (fiig. 18). Det framgår härav, som redan bivit tydigt av det föregående, att förbrukningen av sågade trävaror med vissa variationer kvarbivit på 1925-29 års nivå och föjaktigen ej kunnat föja med i den amänna ekonomiska utveckingen, sådan denna kommer ti uttryck i nationainkomsten och produktionen av råvaror. I motsat,s hä'ti har förbrukningen av P'apper och papp ökat t. o. m. något starkare än nationainkomsten. Prisutveckingen för skogsprodukter Prisutveckingen för såg'ade trävaror från sydstaterna (~southern pine) ooh från P'acifickusten ( dongas fir) samt för tidningspapper återgives i t ab. III:4:6 för tiden 1929-54 i form av indexse11i~er med 1929 som ibasår. I samma tabe har intagits prisutveckingen för råvaror och för byggnadsmateria samt generaindex för partipriser. Det framgår härav, att framför at prisen på dougas f1ir och för byggnadsmateria i amänhet vid det andr<a värdskrigets utbrott visat stegring

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖR.JNING 61 Tab. I:4:6. Jämförese mean priser för trävaror och tidningspapper med andra partip1 iser i Förenta staterna. Index: 1929 == 100 År G~nera- Index för Dougas Southern Tidnings- index för Råvaru- byggnadsfir pine2 papper parti- index materia priser 1929... 100 100 100 100 100 100 1930... 78 74 100 91 1... 62 60 92 77 2... 49 51 81 68 56 75 3... 66 70 67 69 4... 95 85 65 79 1935... 95 76 65 84 6... 103 81 66 85 82 90 7 109 92 69 91 87 100 8... 97 77 81 83 73 94 9... 101 94 81 81 71 94 1940 110 11)7 81 83 73 98 1 126 132 81 92 85 108 2... 154 120 81 104 102 115 3 154 143 88 108 115 117 4 162. 168 94 109 115 121 1945... 164 173 97 111 118 123 6... 194 200 117 127 138 137 7... 316 292 143 156 169 187 8 344 313 157 169 182 208 9... 301 287 163 160 167 204 1950... 366 309 164 167 176 219 1... 393 332 178 185 196 240 2... 404 334 194 180 237 3... 373 327 202 178 240 4... 377 307 203 178 Käor: För trävaror och tidningspapper: Busines s Statistics 1955.. United States Department of Commerce. För råvaruindex och index för byggnadsmateria: United Nations, Statistica Yearbook 1954. No. 1 Common, 2"X4". 2 No. 2 B and better, "X6". i förhåande ti' den amänna prismvan. Titdning.sp.apP'er tenderade att håa sig under den amänna prisnivån. Denna hade ännu vid värdsk:nigets utbrott ej Mervunnit 1929 års nivå efter den stark,a nedgången i samband med värdskrisen. I samband med det a}.dra värdskriget skedde en stark höjning' av den amänna prisnivån. Trävarorna stego dock betydigt starkare i pris, ti omkrring det d:ubba i förhåande ti den amänna prisnivån. Pr,iserna fö,r trävaror ste,go därmed betydigt mer än för övriga byggnadsmateria. Likvä har förbrrukningen av träviaror undergått en starik

62 TH. STREYFFERT ökning de sista åren. Tidningspapper tenderade atjämt att igga under den amänna prisnivån intiu år 1952, sedan viket år den stark a stegringen av efterfrågan f.ramkaiat en prisrst egring. Den nu redovisrade prisutveckingen för skogsproduk/ter i Förenta staterna åter.spegar vissa generena tendens er. Såunda ha p:viserna för sågat barrträ även i Europa.stigit mer än den amänna prisnivån, medan priset för tidningspapper tenderat att igga under denna. Den starka rationaiseringen i tidningspappersindustrien i förening med forisatt biig tigång på råvara och kraft torde förkara denna utvecking vid en ihåande ökning av efterfrågan. Det är av intresse att konstatera, att priserna för sågat harrträ under~ ging o en betydande ehuru ej ika s.ta~k höjning i förhåande ti den a'männa prisnivån även efiter det första värdskriget, varefter dock en tibarkagång ägde rum. Huruvida dennia återgång nu rska uppreprus är svårt att bedöma med hänsyn ti de ändrade förutsättningarna. 5. Anays av tendenserna på efterfrågans sida A v det föregående har framgått, att värdens förbrukning av industrivirke ( av barrträ) ej undergått någon nämnvärd ökning under tiden från 1925-27 ti 1950-52, undantagandes i Sovjetunionen. Detta förhåande är anmärkningsvärt med hänsyn ti att värdens fokmängd utanför USSR under samma J~riod.ökats från c,a_ 1.8.((L mi.i- tilca... 2...300 mii. människor. Samtidigt har den industriea utveckingen och evnadsstandardens höjning varit betydande i större deen av värden, främst i Europa och Nordamerika, där huvudparten av värdens industrivirke kommer ti förbrukning. För bedömande av den bivande utveckingen beträffande efterfrågan på industrivirke är det av intresse att så vitt möjigt utröna, vika tendenser som hittis gjort sig gäande beträffande efterfrågan på industrivirke, och särskit vika orsaker som föranett den påvisade sta_gnationen av förbrukningen av industrivirke under senare tid. På grund av de avvikeser, som påvisats beträffande förbrukningen av trävaror å ena si~an samt av papper och papp (pappersmassa) å andra sidan, är det ämpigt att diskutera dessa båda grupper av skogsprodukter var för sig. Trävaror Huvudmassan av tr.ävaror användes för byggnads- och andra konstruktionsändamål Förbrukningen härav har en tendens att öka ej bott med stigande fokmängd utan även när samhäets västånd ökas. Härigenom möjiggöres nämigen b. a. ett rikigare tigodoseende av bostadsbehovet.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 63 Det ökade väs tånd, som industriaiseringen skapat, får därför sitt naturiga uttryck i den stegring av trävaruförbrukningen även per invånare, som vi i det föregående kunna,t påvisa för Engand och Förenta staterna fram ti sekeskiftet. Den därefter inträdande minskningen under en period av fredig och gynnsam- utvecking för -näringsivet i dess hehet kan givetvis ej förkaras genom att behovet av konstruktionsmateria skue ha minskats. Det har utan tvive fortsatt att stiga. Det är visserigen.troigt att, vad särskit beträffar efterfrågan på bostadsutrymme, denna ej håit jämna steg med utveckingen inom näringsivet i övrigt. Behovet härav synes nämigen vid uppnåendet av en v1ss standard nå en reativ mättnad, varefter ytterigare höjning av västånd~t kan i ökad omfattni.ng disponeras för tifredsstäandet av mindre nödvändiga behov. Detta räcker emeertid ej att förkara m i n s k n i n g e n. i förbrukningen per invånare, särskit som industrien och kommunikationerna säkerigen ha stegrat sina anspråk på konstruktionsmateria. Anedningarna ti den stagnerande eer minskande förbrukningen av trävaror per invånare måste framför at sökas i träets e r s ä t t a n d e med andra materia. Detta gäer ej minst för byggnads- och andra konstruktionsändamå, för vika sådana för massframstäning ämpade materia som stå, cement och tege ämna byggnadsämnen med i vissa avseenden träet överägsna egenskaper. Där större krav på styrka och varaktighet framstäas, måste träet vika för dessa material Det moderna: näringsivet kännetecknas i ej ringa mån just av dessa nya krav. Den industriea utveckingen har nämigen fört ti befokningens anhopning i storstäder, för vika trä är ett mindre ämpigt byggnadsmateria, både på grund av edfaran och kravet på soidare materia för de S'tora byggnader, som känneteckna dessa. Under senare tid har den tekniska utveckingen medfört framstäning av ett anta nya byggnadsmateria, vika med rekamens hjäp bjuda hård konkurrens med träet. Förbrukningen av trä per bostadsenhet har härigenom successivt nedgått. Bostaden kan nu tekniskt sett byggas utan någon som hest användning av trä, men trä stäer sig atjämt i många fa biigare och ämpigare, fr amför at för inredningsändamål Åven för andra ändamå än byggnader har trä ersatts av andra materia. '(räsyar ersättas av syar av stå eer betong, gruvprops av.ståstöttor, etc. Någon motsvarande ersättning av andra materia med trä förekommer knappast i fråga om träets användning för konstruktionsändamål Papper och papp (pappersmassa) Förbrukningen av papper och papp har i motsats ti förbrukningen av trävarm visat en kmftig och ihåhande 'tendens ti ökninrg per invånare, aht o;;edan användandet av trä som råmateria möjiggjorde en tidigare otänkbar

64 TH. STREYFFERT expansion på detta område. I detta fa synes en bättre överensstämmese råda ej bott med fokmängdens ökning utan även med en stigande evnadsstandard. Det nämnders ovan, att efter uppnåendet av en viss bostadsstandard ytterigare stegring av väståndet i högre grad än förut kan användas för tiufredsstäandet av mindre nödvändiga behov. I denna utveckingstendens är det, som man har att söka förkaringen ti den ökade förbrukningen av papper. Genom att den stora massan av befokningen i Europa och Nordamerika och även annorstädes i värden nått ökat västånd har därmed föjt ökad äskunnighet, rikigare fritid och vidgning av intressena, at faktorer som samverkat ti en rekordartad ökning av pappersförbrukningen för tidningar, böcker och tidskrifter. Dessas biiga massuppagor ha ytterigare gynnat avsättningen. Papperets ro i det moderna affärsivet (rekam) må ej heer förbises. Genom sin prisbiighet har dessutom papper fått en stigande användning som omsagspapper och som ersättning för textiier, varjämte papp för embaage i stor utsträckning har ersatt embaage av trä och jute etc. Sistnämnda användningsformer böra uppenbarigen ha ett visst samband med produktion och hande i ett and och därmed ha en tendens att öka i ungefär samma tempo som nationaprodukten eer t. o. m. starkare än denna. Den för efterfrågan på trävaror tihakahåande substitutionen har föjaktigen beträffande papper och papp verkat i motsatt riktning, d. v. s. tenderat att ytterigare öka efterfrågan på papper och papp. Det kan tiäggas att radion ej synes ha inkräktat på tidningarnas uppfagor, och hittisvarande erfarenheter av teevisionen synes heer ej förebåda någon ändring häri, att döma av den stigande förbrukningen av tidningspapper i USA och andr.a änder. Om atså substitutionen beträffande papper och papp tenderat att öka efterfrågan på dessa produkter och därmed i sista hand äyen på trä, så återstår att nämna, att.substitutionen ikvä gör sig gäande även i motsatt riktning genom de möjigheter och tendenser som finnas att ersätta trä med andra materia vid framstäning arv papper och papp. Förutom de tidigare använda materiaen - espartogräs och ump - kan man med nyare teknik använda andra gräsarter, inkusive ham, men därjämte bambu ocjh rsockerrörsavfa (bagasse). I sista hand kunna aua växter tekniskt sett användas för framstäning av papper, ehuru med växande framgång såvä tekniskt sorm ekonomiskt. Av större intresse torde vara möjigheterna att utnyttja de tropiska övskogarna för pappersframstäning, vika möjigheter som redan nämnts tidraga sig stort intresse i de fokrika änderna i tropikerna. Att.övträden från de tempererade övskogarna redan använts i stigande omfattning är framför at en föjd av de bristande möjigheterna att förse värdens massa-

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 65 och pappersindustri med råvara från dess mera väbeägna barrskogar. Denna fråga kommer att bi föremå för ytterigare diskussion i ett sena,re avsnitt (sid. 195). Förbrukningens beroende av priset för skogsprodukterna Förbrukningen av trä är beroende av priset för de produkter, i vika trä ingår. Genom priset åstadkommes nämigen jämvikt mean efterfrågan och tigång på samtiga nyttigheter, förutsatt fri prisbidning. Härmed kommer i sista hand även priset på skogsprodukterna - trävaror, pappersmas sa, etc. - att påverka efterfrågan och förbrukningen av råvaran trä. Sambandet mean pris och efterfrågan på skogsprodukter är emeertid av kompicerad natur. Att efterfrågan på en viss produkt, i viken trä ingår, sjunker, när priset stiger, är visserigen en direkt föjd av att produkten bir dyrare. Härigenom f:mmtvingas en sparsammare användning av trä, både på produktionens sida och på konsumtionens. På produktionens sida k an detta ske på en mångfad sätt men i princip des genom att använda mindre eer sämre kvaiteter av trä, där man förut använde mera och bättre trä t. ex. för byggnadsändamå - des genom att ersätta trä med andra materia. Det senare gäer särskit om träet användes för konstruktionsändamå men kan även bi aktuet i fråga om träets användande som rå V ara för framstäning av papper och papp. På konsumtionens sida eder en fördyring av nyttigheter innehåande trä - exempevis papper, papp - ti en viss minskning av efterfrågan. De reativt stora möjigheterna att ersätta trä med andra materia innebära i princ1ip ett fö rsit.ärkande av prisröresernas inverkan på efterfrågan på produkter, i vika trä ingår och i sista hand på råvaran trä. Emeertid finnas även å t e r h å I a n d e moment. Ett ersättande av trä med andra materia förutsätter i rege en förändring av produktionsprocesser och av affärsförbindeser, som ej kommer ti. stånd om företagarna ej bedöma förändringen av prisförhåandet mean trä och andra materia vara tiräckigt betydande och bestående. Detta rationea tröghetsmoment förstärkes ofta av ett mera irrationet sådant, viket har sin,grund i en inneboende tröghet att överhuvud ändra produktionsmetoder, som man har vant sig vid. Härti kommer det ytterigare tröghetsmoment som består i att de sutiga förbrukarna, exempevis av bostäder, även kunna föredra de materia, de äro v'ana vid, såsom trä för inredningsändamå, etc., framför nya materia. Inverkan av en prisförändring för skogsprodukter beträffande efterfrågan på dessa kan emeertid ätt. ö v e r s k u g g a s av andra faktorer, som ha en än större inverkan på efterfrågan. Såunda ärer efterfrågan på bostadsutrymme mindre vara beroende av kostnaden för de. därvid använda trä- 5

66 TH. STREYFFERT varorna, som variiigen bott utgöra en obetydig de av den totaa byggnadskostnaden, utan fastmer av storeken av de övriga kostnaderna för den färdigstäda bostaden (inkusive kostnaden för tomten). För hyreshus ha förändringar i åneräntan en avgörande betydese för hyrans storek. statiga regeringar av hyror och.subventioner, soni förekomma i många änder, verka höj1ande på efterfrågan och ha i sjäva verket bidragit ti den svåra bostadsbrist, som nu råder på många hå. I kostnaden för tidningar och böcker intar kostnaden för papperet en obetydig pats och kostnaden för råvaran trä en ringa andel övriga kostnader vid framstäningen av tidningar och böcker ha den 1avgörande betydesen för prisförskjutningarna för dessa och därmed för efterfrågan på papper för dessa ändamå,.så framt denna efterfrågan är beroende av kostnaden för tidningar och böcker. Det bör sutigen observeras, att prisförskjutningarna för skogsprodukter ej behöva vara huvudsakigen en föjd av förändringar i fråga om tigång och efte11frågan på r å v a r a n trä, d. '' s. av priset på rotstående skog. De kostnader som uppstå vid avverkning, transport och föräding samt distribution av de färdiga skogsprodukterna utgöra sammantaget den het över vägande andeen av priset för skogsprodukterna i köparens hand. Dessa kostnader äro visserigen inte het oberoende av priset på skogsprodukterna - arbetsöner vid avverkning och föräding etc. påverkas härav - men å andra sidan påverka också dessa kostnader priset på skogsprodukterna i förhåande ti andra materia, särskit på ängre sikt. I sista hand är det emeertid inte det reativa priset på skogsprodukterna, som påverkar efterfrågan på dessa, särskit där substitution är möjig, utan kostnaden för den f ä r d i g a produkten vid sjäva användandet 'av trä kontra andra materia. Lättheten eer svårigheten att bearbeta oika materia samt att infoga dem på sin sutiga pats, exempevis i ett husbygge, bir från kostnadssynpunkt också av betydese. Av denna orsak stäer sig exempevis ersätandet av trä med andra materia för byggnadsändamå ättare i städerna än på andsbygden. Det framgår av det anförda, att inverkan av en prisförskjutning mean skogsprodukter och andra materia för efterfrågan på produkter, i vika trä ingår, ej är ätt att beräkna. Det åter sig visserigen göra att utföra en sohematisk beräkning angående den omfattning, i viken det kan vara önande att ersätta trä med andra materia, eer vice versa, vid en viss för.:. ändring 1av det reativa priset för en viss skogsprodukt, exempevis sågade trävaror. Man kan emeertid inte beräkna den återhåande inverkan av de t r ö g h e t s m o m e n t, som i det föregående redovisats. Man kan inte heer beräkna inverkan av att a n d r a kostnadsfaktorer förändras, vika påverka såvä substitutionsförhåandet mean trä och andra materia, som efterfrågan på de färdiga produkter, i vika trä ingår (exempevis bostäder,

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 67 tidningar, etc.). Därest beräkningen ska g.äa en vi ss tidsperiod, viket är fanet vid uppgörandet av prognoser, försrvåras uppgiften ytterigare av att den t e k n i s k a u t v e c k i n g e n ständigt ändrar förutsättningarna även för schematiska beräkninga r angående inverkan av vissa prisförskjutningar. 6. sutsatser Av det föregående har framgått, att ett ferta faktorer inverka på förbrukningen av skogsprodukter och därmed i sista hand även på efterfrågan på råvaran trä. Dessa faktorer bestämma även de t e n d e n s e r, som göra sig gäande beträhande förbrukningen av skogsprodukter och råvaran trä. De göra sig emeertid gäande genom ett inveckat samspe; som gör det svårt att faststäa inverkan av varje särskid faktor. Härti kommer att denna inverkan undergår ständiga förskjutningar at efter som utgångsäget förändrar sig. Detta förkarar varför den hittisvarande utveckingen varit oenhetig och svår att fixera i en enke forme. Vissa sammanhang kunna emeertid skönjas, även om deras styrka ej kan siffermässigt fixeras. De g r u n d ä g g a n d e f a k t o r e r, som påverka tendenserna i fråga om förbrukningen av skogsprodukterna iksom av andra nyttigheter, torde kunna angivas som föjande: berfokningsutveckingen, den tekniska utveckingen med åtföjande standardhöjning, substitutionen samt det reativa priset för trä i förhåande ti andra materia och sutigen priset på de nyttigheter, i vika trä ingår, i förhåande ti prisen på andra nyttigheter. Härti kommer ett anta s e k u n d ä r a f a k t o r et av mera oka eer tifäig natur, vika dock i verkigheten!«unna vara nog så viktiga. Gör man det antagandet, att den enda föränderiga faktorn vore befokningsutveckingen, synes det naturigt, att förbrukningen av skogsprodukter vid stigande fokmängd ska vara i det närmaste oförändrad per invånare räknat, frånsett den ekonomisering vid användningen av trä iksom av andra råvaror,.som kan vinnas vid en ökande fokmängd. Förutsättes därjämte en standardhöjning kan denna enigt föregående resonemang visserigen ej antagas eda ti en motsvarande höjning av förbrukningen av skogsprodukter - framför at ej av trävaror - per invånare, men den bör dock särskit på grund av tendensen ti en ökande förbrukning av pappersmassa och produkter därav eda ti en viss ökning av den totaa förbrukningen av skogsprodukter per invånare, viken ökning dock är svår att beräkna. Detta grundäggande och naturiga samband torde vara bakgrunden ti den amänt omfattade åsikten, att förbrukningen av skogsprodukter och av råvaran trä undergått en betydande stegring i samband med fokökningen och den industriea utveckingen, samt att denna förbrukning av samma

68 TH. STREYFFERT orsaker även tenderar att undergå en fortsatt betydande ökning i framtiden. Man har härvid förbisett inverkan av s u b s t i t 11 t i o n e n men även av den reativa p r i s u t v e c k i n g e n för skogsprodukter. Dessa båda faktorer ~unna åstadkomma mycket betydande modifikationer av den naturig.a tendensen ti ökning av förbrukningen per invånare och härigenom åstadkomma en reativt smidig anp;:tssning av förbrukningen (efterfrågan) av de produkter, i vika trä ingår, efter den faktiska tigången på råvaran trä, såsom den gångna utveckingen har visat. Genom den t e k n i s k a u t v e c k i n g.e n ha mö j tigheterna ökats att ersätta trä med andra materia, både beträffande användningen av trä som konstruktionsmateria och som råvara för framstäning av papper och papp. Emeertid har den tekniska utveckingen samtidigt ökat möjigheterna att ersätta andra produkter och materia med trä, viket dock huvudsakigen gäer i fråga om produkter av pappersmas sa och framför at av ceuosa. Härigenom har en. betydande breddning ägt rum av det tekniskt möjiga området för substitution av andra materia med trä och vic-e versa, inom vi ket område prishidningen för trä i föihåande ti andra materia kan göra sig gäande vid substitutionen. Genom den tekniska utveckingen öka emeertid inte bott möjigheterna ti en substitution inom produktionens område utan även inom konsumtionens. Fera nyttigheter än tidigare konkurrera nu om människornas köpkraft. De nya nyttigheterna, biar, radio, teevision, resor, nöjen, ta i anspråk trä i förhåandevis mindre omfattning än de gama, band vika bostaden intog en dominerande pats. Det torde vä inte vara ovanigt, att man för att förvärva de nya nyttigheterna t.o. m. är beredd.att så av på sina fordringar på t. ex. bostadsutrymme. Från samma synpunkt kan man betrakta det förhåandet, att de festa synas föredra en mindre, modern bostad med tekniska hjäpmede och modern komfort framför en större men omodern bostad, at tenderande att minska efterfrågan på trä per invånare. Man kan spåra ett samband mean tikomsten av de nya nyttigheterna, i vika trä ingår förhåandevis mindre än tidigare, samt en motsvarande tendens på produktionens område i samband med evnadsstandardens höjning. Medan denna höjning kan approximativt mätas. genom höjningen av förbrukningens v ä r d e per invånare i ett and äger ej någon motsvarande ökning rum beträffande åtgången av r å v a r o r. Det ökade produktvärdet kommer nämigen vid stigande evnads.standard att i stigande omfattning härröra från inriktningen på högre kvaiteter och ängre gående föräding vid tiverkningen av at dyrbarare nyttigheter för såvä enskid som koektiv -förbrukning. Härti kommer den stigande betydesen av servicenäringarna (resor, nöjen, undervisning, etc.), som huvudsakigen bestå i tihandahåartdet av tjänster med förhåandevis obetydig materiaåtgång. Även utan någon teknisk utvecking och utan någon reativ prisförhöjning

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 69 på skogsprodukter försiggår en viss substitution av andra materia för trä, t. ex. genom befokningens anhopning i storstäder, genom möjigheten att vid en amän standardhöjning använda soidare men dyrare konstruktionsmateria, etc. Genom den tekniska utveckingen får emeertid denna,substitutionsprocess en ökad styrka, då trä som det ädre materi,aet får vika för nya och i vissa avseenden överägsna materia. Förbrukningen av skogsprodukter måste emeertid i sista hand anpassa sig efter t i I g å n g e n på trä, vare sig denna erhi).es genom fortsatt expoatering av urskogarna eer genom avkastningen från de skogar, som uppkommit efter den första expoateringen. Denna anpa ssning sker via p r i s b i d n i n g e n, genom viken priserna för skogsprodukter och i sista hand för råvaran trä utbidas som ett ed i den amänna prisbidningsprocessen under hänsynstagande ti prisen på andra nyttigheter. Priset på skogsprodukter kommer då att eda ti jämvikt mean utbud och efterfrågan på dessa på tvenne vägar, des genom att framtvinga sparsamhet vid användningen av trä vid produktionen - framför at genom träets ersättande med andra materia - des genom att påverka priset på de nyttigheter, i vika trä ingår, i förhå'ande ti priset på andra nyttigheter, och därmed efterfrågan på resp. nyttigheter. De nämnda faktorerna påverka den faktiska förbrukningen av oika skogsprodukter på oika sätt. Generet sett kan man taa om en skijeinje mean å ena sidan trävaror ( sågade, runda, biade trävaror), å andra sidan papper och papp. Förbrukningen av papper och papp har visat en kar tendens ti stegring per invånare, medan tendensen beträffande trävarorna varit mera oenhetig. Anedningen ti denna oikhet torde främst igg,a i att förbrukningen av papper och papp mera gynnas av en amän standardhöjning än förbrukningen av trävaror, varjämte substitutionen övervägande gynnar papper och papp ( pappembauage, etc.), medan den övervägande missgynnar trävarorna.. Emeertid kunna även vissa s e k u n d ä r a f a k t o r e r vid vissa tifäen och okat få ett betydande infytande på tendensen i fråga om förbrukningen av skog,sprodukter. Viktigast av dessa är synbarigen köpkraften, som kan av,sevärt påverka möjigheterna för ett träimporterande and att förvärva önskvärda kvantiteter av skogsprodukter. Detta förhåande är särskit påtagigt beträffande de s. k. underutveckade änderna, vik,as obetydiga export tvingar ti en stark begränsning av importen. Beträffande skogsprodukterna gör sig detta framför at gäahde genom svårigheten att tifredsstäa det,stora atenta behovet av papper genom en rikig,are import från Europa och Nordamerika. Men även andra änder kunna besväras av vautasvårigheter vid betaning av sin import, viket vid vissa tider ett ti omfattande regeringar av importen. För närvarande ha de i samband med

70 Ti. STREYFFERT andra värdskriget införda importregeringarna i huvudsak avveckats även beträffande handen med skogsprodukter. Köpkraften gent emot ~tandet i ett träimporterande and kan också undergå förändringar på grund av förändrade förutsättningar för dess egen e:x:port, förändving av te:rnns of trade, förusten av utänds:ka fordringar, etc. och härigenom tvinga ti en begränsning även av importen av,skogsprodukter. Detta förhåande har uppenbarigen gjort sig gäande beträffande den viktiga engeska marknaden för skogsprodukter. Även andra faktorer av tifäig och oka karaktär kunna göra sin inverkan gäande. Viktigast av dessa synes vara den statiga regeringen av bostadsmarknaden i åtskiig.a änder. Den sammanagda effekten av de i produktioishänseende motverkande åtgärderna av des,sa regeringar (hyresregering, subventioner och investeringskontro) är svår att öve:r.bicka. Den föregående framstäningen har behandat efterfrågan på skogsprodukter såsom avgörande för efterfråg an på råvaran trä. Ehuru det finns ett uppenbart S amband mean förbrukningen av skogsprodukter och råvaran trä bör man ta hänsyn ti att detta samband undergått en fortgående förändring genom att r å v a r a n s u c c e s s i v t u t n y t t j a t s f u Is t ä n d i g a r e. Härigenom har åtgången av råvara vid tiverkningen av oika skogsprodukter (sågade trävaror, pappersmassa, etc.) successivt kunnat nedbringas. Det finns emeertid en gräns härför, som nu snart torde vara uppnådd i de tekniskt mera framskridna änderna. Emeertid finnas även andra vägar, på vika åtgången av råvara k an håas nere. De stö~sta framtidsmöjigheterna erbjuda utnyttjandet av det a v f a I, som under aa förhåanden ej kan undgås vid förädingen, och som atjämt representerar närmare häften av råvaran. Viktigast hittis har varit användandet av sågavfa för framstäning av sufatceuosa. Här finns atjämt en mycket vid margina, även för framstäning av het nya produkter. Den stig ande användningen av gammat papper vid tiverkning av papp - papperets cirkuation en motsvarighet ti järnets cirkuation! - representerar en annan iaje ti inbesparande av råvaran trä. Uppfinnarrdet av nya träkonstruktioner med,större håf,asthet har inneburit en besparing av trä, och det ök ade användandet av konserveringsmede har ökat träets varaktighet. Vid överväganden beträffande den framtida förbrukningen. av trä kan man på. ängre sikt ej undgå att taga hänsyn ti de utomordentiga.möjigheter som finnas att av trä framstäa het nya materia och nya produkter. Den föregående framstäningen, har väsentigen varit begränsad ti förbrukningen av trä i två skida egenskaper, nämigen som k o n 's t r u k tionsmateri a (trävaror) och som fibermateria. (papper, papp). Inom båda dessa områden har det varit möjigt att i samband med den tekniska utveckingen framstäa en ökande variation av produkter, på

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING _71 viket kända förhåande här ej ska närmare ingås. I stäet -synes det befogat att betona de möjigheter som erbjuda sig genom träets användande i ännu en form, nämigen som råvara för het nya produkter genom omvanding på k e m i s k väg. Denna träets sista användningsfas står ännu i sin begynnese. Den hittis viktigaste produkten, viskossike, är en vidareförädingsprodukt av ceuosa, som tar i anspråk ca 2 mij. ton årigen härav, motsvarande 8 procent av den framstäda ceuosan. Om den framtida utveckingen för denna ny:;t användningsfas är svårt att yttra sig. Den kan rymma stora möjigheter, eftersom ceuosan genom sin karaktär av jättemoeky kan i de vidare förädingsprocesserna v arieras och kombineras med andra materia ti ett nära nog obegränsat anta nya amnen. Man får dock inte förbise, att trä även som råvara för nya produkter via ceuosa, akoho eer socker, etc. måste konkurrera med andra organiska och t. o. m. oorganiska råvaror, som förekomma rikigt och äro biiga i förhåande ti trä. Detta kommer i framtiden ik,som hittis att begränsa reaiseraodet av de tekniskt sett mycket stora möjigheterna på detta område.

72 TH. STREYFFERT IV. Prognoser för förbrukningen av skogsprodukter. Amänna synpunkter På grund av den nyckestäning råvaran trä intar i människans hushåning är det av vikt, att Ugången härpå säkerstäes för framuren så vitt möjigt rikigt. och utan avbrott för knapphet eer brist. En sådan knapphet kan emeertid befaras vid sutexpoateringen av. de mera väbeägna urskogstigångarna i värden, därest ej den nyaskogsgenerationen i tid står färdig att överta värdens virkesförsörjning. På grund av den ånga tid, som åtgår innan en ny skogsgeneration bir avverkningsmogen, kräves en hushåning på ång sikt med återstående ur.skogsreserver. Men det krävs också att åtgärder panmässigt och i tid vidtagas för att säkerstäa den nya skog.sgenerationen. Knappast något annat ekonomiskt område är därför i större behov av prognoser för bedömande av den framtida utveckingen än skogsbruket. Dessa prognoser böra rätteigen göras på ång sikt. Ju ängre period prognoserna omfatta, desto fera och större osäkerhetsmoment måste man emeertid räkna med. Man måste därför nöja sig med att på ängre sikt söka faststäa t e n d e n s e r n a i den bivande framtida utveckingen, medan de mera k v a n t i t a t i v t fixerade prognoserna måste begränsas ti en mera näriggande framtid. I sistnämnda fa framträder emeertid ett annat osäkerhetsmoment störande, nämigen beroendet av konjunkturutveckingen. På grund av de os.äkerhetsiioment, som enigt det anförda vidåda prognos er på såvä kortare som ängre sikt, är det nödvändigt att binda prognoserna vid vissa f ö r u t s ä t t n i n g a r. Beträffande efterfrågan, d. v. s. förbrukningen av skogsprodukter, har det bivit vanigt att fixera vissa grundäggande förutsättningar. Dessa kunna i främsta rummet hänföras ti befokningsutveckingen och nationaprodukten, viken sistnämnda förutsättes undergå en större eer mindre stegring. Även om man på sätt som antytts fixerar vissa grundäggande förutsättningar för prognoserna, kvarstå andra osäkerhetsmoment. Främst band des.sa framstå de ständiga förskjutningar, som föja med den t e k n i s k a u t v e c k i n g e n. På förbrukningens sida gör sig denna framför at

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖR.JNINCr 73 gäande genom att ständigt förändra förutsättningarna för träets ersättande med andra materia och vice v ersa. Våra prognoser kunna ej beräkna, hur de tekniska framstegen komma att påverka denna process. De kunna ej heer förutse, hur tiverkningen av het nya produkter kommer att förskjuta efterfrågan på råvaran trä i den ena eer den andra riktningen. De kunna ej heer taga med i beräkningen de ständiga förändringar i priser och arbetsöner, som påverka kostnaden vid användandet av de produkter, vari råvaran trä ingår, och därmed även efterfrågan på trä. De kunna sutigen ej taga hänsyn ti de förändrij:_1gar i den ekonomiska och den amänna poitiken, som kunna få stundom betydande verkningar för efterfrågan på skogsprodukterna. Med hänsyn ti dessa och andra här ej redovisade anedningar ti osäkerhet vid uppgörandet av progno serna.är det av vikt a:tt kunna s tödja dessa genom att anknyta dem ti den gångna utveckingen. Ett studium av den gångna utveckingen och förusättningarna för denna bör därför bida utgångspunkten för prognoserna. De i det föregående utförda undersökningarna angående förbrukningen av skogsprodukter ha bekräftat, att denna förbrukning i oika dear av värden äger rum under så artskida förutsättningar, att någon sammanfattande prognos ej kan göras för värden som hehet och med utgångspunkt från ett antagande om värdens framtida fokmängd och den samade produktionens stegringstakt. Dessa prognoser måste utföras för så vitt möjigt ensartade områden - ensartade i vad avs er de faktorer, som inverka på förbrukningen av skogsprodukter, atså kimatet, industriaiseringsgraden, andig och materie kutur samt därur framgående, efterfrågemönster. Först på denna ensartade grund kan ett införande av de dynamiska faktorerna, främst i form av befokningstiväxt och stegringen av nationaprodukten, väntas eda ti en så pass rättvisande prognos, som det är möjigt att utföra med hänsyn U aa tidigare berörda osäkerhetsmoment. Det äger visserigen sitt intresse att sammanföra såunda utförda prognoser för änder och regioner vad avser efterfrågan på skogsprodukter ti en gemensam prognos för värden i dess, hehet. Från praktisk synpunkt, när det gäer att på grundva härav överväga åtgärder för att säkerstäa denna framtida efterfrågan, ha emeertid prognoser för begränsade områden, regioner eer änder, ett större värde. Det åter sig nämigen irite göra att godtyckigt fya behovet av en viss produkt - och detta gäer även om skogsprodukterna - i en viss ort eer ett visst and från ett översijott i ett annat!tand ibeäget i en annan de av värden. Transportkostnaderna och tigången på vautor äro framför at de begränsande faktorerna i.detta avseende.

74 TH. STREYFFERT 2. Prognos beträffande förbrukningen av skogsprodukter i Europa FAO har i fö rening med Förenta Nationernas Ekonomiska kommiss~on i Europa utfört en omfattande anays av förbrukningen av trä för oika an-. vändningsområden ( end-uses) i Europa och hä"'på grundat en prognos beträffande förbrukningen av oika skogsprodukter omkring år 1960.1 Man har bundit P'rognosen vid aternativa förutsättningar beträffande den amänna ekonomi;ska utveckingen uttryckt i nationaproduktens förändringar sa!it beträffande utveck:ingen av priserna för skogsprodukter i förhåande ti konkurrerande materia. Beträffande nationaprodukten ha r man räknat med två aternativ, des en 50 % ökning mean 1950 och 1960, des en ökning med 20 %. I fråga om de reativa priserna för skogsprodukter har man även räknat med två aternativ år 1960, des med en återgång ti de reativa priserna före Kor eakrigets utbrott - atså omkring 1950 -- des med en»avsevärd» höjning av det reatriva priset, varmed man avs ett en höjning med.ca 25 procent.2 Utgående från att förbrukningen av industrivirke (barr och övträ) år 1950 utgjorde 168 mij. m 3 (exk. bark) har man framagt nedanstående prognos för förbrukningen av industrivirke vid de oika aternativen (tab. 1V:2:1).. Den avsevärda skinad prognosen uppvisar beträffande för-brukningen av industrivirke år 1960 vid oiiika aternativa förutsättningar bekräftar i viss mån förbrukningens beroende av dessa förutsättningar. Enigt vå r tidigare anays av förbrukningen av oika sag av skogsprodukter måste e~ehertid varje prognos ida av betydande osäkerhet. Man vet ej tiräckigt om hur de oika aternativen påverka virkesförbrukningen. Hä rti kommer att även andra faktorer påverka virkes.förbruknjing en, b. a. den tekniska utveckingen. Trots denna osäkerhet är det av intresse att taga de av prognosen som representerande ett avatigt försök att förutsäga utveckingen på ett viktigt område. Det är av särskit intres'se att se, viken förbrukning av skogsprodukter prognosen förutser för år 1960, däre,st ingen förändring av de reativa P'riserna för skogsprodukter skue äga rum. Man utesuter genom detta antagande en betydande osäkerhetsfaktor ur prognosen. Antagandet i fråga motsvaras ~av de aternativ, som förutsätta att det reativa priset för skogsprodukterna ätergår ti vad det var före Koreakrigets utbrott, atså omkring år 1950. Unde'r denna förutsättning ~samt under antagande att nationaprodukten ö<as med 50 % har man räknat med en ökning av.förbrukning en av industri European ifimber Trends and P.rospects. FAO, Geneve 1953. 2 I European Timber Trends and Prospects taas bott om reativa priset för h ä (wood) utan att det antydes, vad man menar med»trä» i detta fa.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 75 Tab. IV:2:1. FAO:s prognos angående förbrukningen av industrivirke i Europa år 1960. Mij. m3 (exk. bark) Reativa priser Beräknad förbrukning år 1960 vid en ökning av nationapro- dukten med 50% 20 o/o Förbrukning år 1950 Före Koreakriget... 168 224 197»Avsevärd» höjning av reativa priset för skogsprodukter... 168 197 173 virke ti 224 mij. m 3, d. v. s. med 33.5 %. Om nationap rodukten ej skue ök1a mer än 20 %, har man räknat med att förbfukningen av industrivirke bott skue stiga ti 197 mij. m 3, varvid ökningen skue stannavid 17 %. I båda faen ant ages den procentuea öknin_gen bi mind!'~ än ökningen av nationaprodukten, viket så ti vida står i överensstämmese med vår tidigare anays av de tendenser, som hittis gjort.sig gäande beträffande förbrukningen av industrivirke i såvä Europa som Nordamerika. Det är att vänta, att en prognos angående den bivande förbrukningen av industrivirke ska visa het oika tendenser för å ena sidan trävaror, å andra sidan papper och papp. Detta bekräftas också av FAO:s prognos, såsom närmare framgår av tab. IV :2:2. I denna ha sammanförts uppg.ifter angående förbrukningen av trä för oika ändamå (end-uses) år 1950 samt den beräknatde fönbrukning,en a:v år 1960, unider föruts;ättning att de re :a.tiva priserna för skogsprodukter återgå ti 1950 års nivå. Prognosen omfattar de tvenne förut nämnda aterna~iven beträffande nationaproduktens ökning mean 1950 och 1960, med resp. 20 och 50 %. Det framgår härav, att medan trävarorna antas öka från 129.8 mij. m 3 ti resp. 138.5 och 154.0 mhj. m3 (retsp. 6.7% ooh 18.6 %), paptper ocih papp jämte andra produkter av pappersmassa antas öka från 33.3 mij. m 3 år 1950 ti resp. 49.8 och 60.7 mij. m 3 år 1960 (resp. 49.5 % oc:h 82.3 %), at omräknat i mot förbrukningen svarande rundvirke. Det är att märka, att vid båda aternativen förbrukningen av paptper, papp och andra pmdukter av pappersmassa beräknats öka betydigt starkare än nationaprodukten. Ti en de torde detta f'ö'karas genom att förbrukningen av dessa produkter år 1950 atjämt åg betydigt under förkrigsnivån i Engand och Västtyskand. En förutsättning för FAO :s prognos är att förbrukningen ej ska hindra s av vautasvårigheter i dessa eer andra änder. Med hänsyn ti den osäkerhet, som är förenad med dyika prognoser - ej minst beträffande Europa med dess änder av skiftande ekonomisk struk- I

76 TH. STREYFFERT Tab. IV:2:2. Beräknad förbrukning av industrivirke för oika ändamå i Europa-1950 jämte prognos för 1960 under förutsättning,att reativa priset för skogsprodukter återgår ti äget före Koreakriget. Mij. m3 (exk. bark) 1960 (prognos). End-use 1950 Vid höjning av nationaprodukten med 20% 50% 1 Byggnads- och andra konstr. ändamå... 66,6 70,7 75,2 2 Props och gruvvirke... 17,0 20,0 21,6 3 Transport, kommunikationer 11,1 10,8 } 40,8 4 Möber, snickerier 21,5 24,o 5 Lådbräder... 13,7 13,0 16,4 1-5 Summa 1-5 129,8 138,5 154,0 6 Papper och papp för embaage ooooooooo4ooooo 11,8 19,5 25,1 7 Tidnings-, bok~ och skrivpapper... 14,6 20,7 24,4 8 Textiier och övriga produkter av pappersmassa... 6,9 9,6 11,2 6-8 Summa 6-8 33,s. 49,8 60,7 9 Pywood, waboard...,...... 5,o 8,s 9,o 1-9 Summa 1-9 168,1 196,6 223,7 Käa: European Timber Trends and Prospects. FAO, Geneve 1953. tur och utveckingsgrad - är det motiverat att hämta edning vid uppgörandet av prognoser från den gångna utveckingen. I ta'b. IV:2 :3 har en sammanstäning gjorts av förbrukningen av industrivirke i Europa under tidigare år jämfört med prognosen för år 196.0. Det frrumgår härav, att förbrukningen av industrivike per invånare räknat håit sig anmärkningsvärt konstant sedan tiden före första värdskri get trots den mycket starka expansionen inom näringsivet i övrigt med ty åtföjande ökad 'förbrukning av övriga råvaror. Härom heter det i European Timber Trends and Prospees (sid. 99):»It wi be seen that, in the' past, the ong term trend has been more or ess constant; and the figures indicate fuat, uniess a high rate of economic deveopment can be achieved without any great rise in the reative price of wood - a possibiity which wi be examin ed in Parts II and III - no major change is ikey in the near future.» Inom denna ram har emeertid utveckingen visat betydande skinader i oika änder. De i tab. IV:2:3 meddeade uppgifterna från Engand visa efter 1925-29 en myctket oenhetig utvecking med en stark nedgång av förbrukningen efter det andr.a värdskriget. Denna utvecking måste i så fa ha kompenserats av en motsvarande stegring i andra änder. I jämförese med den gångna utveckingen i Euvorpa i dess hehet inne-

... VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 77 Tab: IV:2:3. Förbrukningen av industrivirke i Europa och Engand. 1900 1913 925 1935 1948 1950-29 -38 1960 Om nationaprodukten är 50% högre 20 %högre än 1950 än 1950 a) b) a) b) Europa mij. m3... ~ 138 153 173 147 168 224 197 197 173 m3 per inv.... 0,41 0,41 0,43 0,36 0,41 0,50 0,44 0,44 0,38 Engand m3 per inv.... 0,59 0,62 0,60 0,73 0,3s 0,35 Käa: Europa- European Timber Trends and Prospects. FAO, Geneve 1953 (sid. 97). Engand - Enigt föregående anays av virkesförbrukningen i Engand. 1) Industrivirke av barrträ. a) Om reativa priset på skogsprodukter återgår ti tiden före Koreakriget. b) Om det reativa priset för skogsprodukter stiger avsevärt. bär FAO :s prognos en ökning av förbrukningen per invånare utom för det aternativ, att nationaprodukten endast stiger 20 procent och det reativa priset för skogsprodukter stiger avsevärt. År 1954, som representerade ett högkonjunkturår, hade förbrukningen av industrivirke i Europa ökats ti ca 176 mij. m 3 från 168 mij. m 3 år 1950. Därvid är också att märka, att förbrukningen håits tibaka av höga priser på skogsprodukterna. 3. Prognos för Förenta staternas förbrukning av skogsprodukter Prognoser för Förenta staternas förbrukning av skogsprodukter ha at sedan den första prognosen av detta sag framades år 1920 ( Capper Report) uppgjorts vid fera föjande tihfäen. Det är naturigt, att dessa prognoser, som i bör j an vor o mycket bristfäiga, efter hand fått ett säkrare underag. Emeertid innehåer framtiden så många osäkerhetsmoment, att en prognos endast kan uppgöras under visst hänsynstagande ti dessa. Detta sker som ovan nämnts genom att binda prognos en vid vissa förutsättningar. Vid den senaste, av U.S. Forest Service år 1955 framagda prognosen avseende förbrukning en av skogsprodukter åren 1975 och 2000 har detta mera syst ematiskt än tidigare iakttagits och redovisats.1 De förutsättningar, som agts ti grund för den av U.S. Forest Service senast framagda prognosen äro föjande, varvid år 1952 vats ti utgångspunkt. 1 Timber Resource Review. U.S. Forest Service, Wash. D.C. 1955.

78 TH. STREYFFERT 1952 1975 2000 Fokmängd (mij.)... 157 210 275 Nationaprodukt (mijarder doar)... 365 630 1.200 Arbetande fokmängd (mij.)... 61 78 100 Förbrukningen av råmateria (mijarder doar) 6 8 12 Ti dessa primära förutsättningar komma antaganden av sekundär natur, som ytterigare styra prognosen. Prognoserna ha utförts för två oika aternativ av föruts.ättningar beträffande träets ro i den framtida hushåningen. Enigt ett ä g r e aternativ förutsättes att träets hittisvarandetibakagående tendens i förhåande ti andra materia ska fortsätta. Detta aternativ innebär en fortsatt tendens ti stegring av prisen på sko~sprodukter i förhåande ti; den amänna prisnivån. Enigt det h ö g r e aternativet förutsättes, att träet ska behåa sin nuvarande pats i förhåande ti de andra materia, som också behövas för det amänna framåtskridandet enigt de gjorda antagandena. Man kan bättre göra sig en förestäning om innebörden av dessa prognoser, om man jämför den beräknade ökningen av behovet av industrivirke med den ikaedes beräknade ökningen av fokmängden och nationaprodukten, såsom framgår av nedanstående sammanstäning. 1952 Behovet av industrivirke: Mij. m 3 ~e-=-~:»~... ~«~ ~ ~ ~ ~~~- -~ ~~~-~~-~~ ~ -.. 200- Högre aternativet......................................... 290 1975 Mij. m3 ~ 405 2000 Mij. m3 4-&3,. 596 Lägre aternativet Högre aternativet 100 100 1952 = 100 125 140 166 206 Amänna förutsättningar: 1952 = 100 Fokmängd... 100 134 175 Nationaprodukt... 100 173 329 Råvaror 100 133 200 Vid det högre aternativet är som redan nämnts förutsättningen just, att förbrukningen av industi'ivirke ska föja ungefär samma ökningstakt som förbrukningen av övriga råvaror. Detta innebär att förbrukningen av industrivirke omkring år 2000 skue ha fördubbats och att även en ökning av förbrukningen per invånare skue äga rum. Detta aternativ torde emeertid bi svårt att förverkiga, enär man ej kan räkna med att Förenta staternas egna sko~ar skoa kunna möta en sådan efterfrågan, och möjigheterna ti import från Canada ha även sin begränsning. Under så-

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 79 T ab. IV :3:1. Förbrukningen av skogspmdukter i USA 1952 och uppskattad förbrukning (enigt det ägre aternativet) 1975 och 2000. Motsvarande Kvantitet rundvirke1 Produkt Enhet mij. ma Sågade trävaror (ink. syar och bjä- Mij. 1952 1975 2000 1952 1975 2000 23,J kar, etc.)... stds Fanerstock... Mij. 20,9 27,8 182 202 242 bd.ft. Massaved... Mij. 2467 4500 6 500 12 22 32 cord övrigt industrivirke... 35 56 90 76 20 118 20 187 22 Summa industrivirke 290 362 483 Brännved Mij. cord 59 40 30 2 57 2 43 28 Summa 347 405 511 Käa: Timber Resource Review. U.S. Forest Service, Wash. D.C. 1955. Innesuter även nettoimporten av trävaror, massaved, massa och papper, omräknad ti rundvirke. 2 Endast den kvantitet, som uttagits från skogen i form av brännved. dana förhåanden kan man inte heer räkna med att den höga mrbrukningen vid detta aternativ skue kunna fyas utan en reativ fördyring av 'skogsprodukterna, viket strider mot förutsättningarna. Detta aternativ är därför huvudsakigen av teoretiskt intresse. I det föjande ska räknas med det ägre aternativet såsom mera sannoikt. Detta innebär att behovet av industrivirke skue öka från 290 mij. m 3 1952 ti 483 mij. m 3 år 2000 (tab. IV:3:1). Enigt detta aternativ räknar man med en viss mindre tibakagång av förbrukningen av industrivirke per invånare. Denna tibakagång kommer främst att drabba de sågade trävarorna, i det förbrukningen av papper och papp antages fortsätta att öka per invånare, såsom närmare framgår av nedanstå ende uppgifter. ;Förbrukningen av industrivirke per invånare vid det ägre aternativet. ma (exk. bark) Sågtimmer, pywoodtimmer.... M assaved.... övrigt.... Summa 1952 1.16 0.48 0.21 1.85 1975 0.96 0.56 0.20 1.72 2000 0.88 0.68 0.20 1.76

80 TH. STREYFFERT Den nu redovisade prognosen beträffande förbrukningen av industrivirke grundar sig beträffande sågade trävaror samt papper och papp på nedanstående antaganden beträffande den bivande förbrukningen. Tota förbrukning: Sågade träva:ror; mij. stds..... Papper, papp, mij. ton..... 1952 20.9 26.4 1975 23.2 41.0 2000 27.8 64.6 Förbrukning per invånare: Sågade trävaror, m 3..... Papper, papp, kg.... 0.62 168 0.52 195 0.47 235 Den fortsatta ökningen av förbrukningen av papper och papp per invånare, som' även det ägr e aternativet innebär, är av intresse att konstatera. Förbrukningen år 19529 168 kg, antages öka ti 195 kg år 1975 och 235 kg år 2000. Den. absouta förbrukningen av papper och papp antages härigenom öka från 26.4 mij. ton år 1952 ti 41.0 mij. ton år 1975 och ti 64.6 mij. ton år 2000! Likvä antages förbrukningen av papper ocih papp härvid öka i ångsammare tempo än nationaprodukten. Enigt taib. IV:3:1 har förbrukningen av massav;ed beräknais sti~a i samma tempo Mm förbrukningen av papper och papp, nämigen från 76 mij. m 3 år 1952 ti 118 mij. ms år 1975 och tii 187 mij. ms år 2000. Det kan emeertid förutsättas, att en stigande ande härav kommer att utgöras av sågavfa och annat träavfa. Det är av intresse att nämna, att het nyigen en prognos angående förbrukningen av skogsprodukter och motsvarande behov av industrivirke även utförts vid S t a n f o r d U n i v e r s i t y i Caifornien.2 Denna prognos grundar sig på i det närmaste samma förutsättningar beträffande ökningen av fokmängden och av nationaprodukten. Den kommer ti nästan samj;na siffra för den totaa förbrukningen av industrivirke år 1975 som U.S. Forest Service'.s ägre aternativ, resp. 357 och-362 mij. m 3 Stanford University's prognos räknar emeertid inom denna gemensamma ram med en ägre förbrukning av sågade trävaror och en högre förbrukning av papper och papp. Beträffande prisförutsättningarna räknar Stanford University's prognos med att trävaror komma att öka i pris med 75 % i förhåande ti konkurrerande materia, viken prisökning.dock uppges vara mindre än den, som ägt rum under den föregående 25-årsperioden. Enigt senast tigängiga uppgifter har förbrukningen av papper och papp stigit ti 31,3 m.uj. ton ~955, motsvarande 189 kg pr invånare. 2 Stanford Research Institute. America's Demand for Wood, 1929-1975. Summary of a report to Weyerhaeuser Timber Co. Stanford, Caif., 1954.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 81 MiU m3 MiU.m3 600 500,"',. 500 400.,.-"., / 400,,t' ~.,.. 300 ~~ ~ 300 / BOO 200 200 1900 1950 1975 2000 Fig. 19. Förenta staternas förbrukning av industrivirke 1900-1950 och prognos (högre och ägre aternativ) för 1975 och 2000. (Timher Resource Review. U. S. Forest Service, 'Vash. D. C. 1955.) För papper och papp räknas ej med någon reativ prisökning och för pywood och faner bott med en mindre sådan. Det är sutigen av intresse att se, hur det beräknade behovet av industrivirke enigt U.S. Forest Service's progno's förhåer sig ti den hittisvarande trenden för denna förbrukning. Detta framgår närmare av fig. 19. Tibakabick 4. Prognoser för förbrukningen av papper och papp Massa- och pappersindustrien har at sedan trä började användas som råvara för papper under senare hähen av förra århundradet vuxit ut ti en av värdens storindustrier. Värdens p r o d u k tio n av papper och papp har från år 1913 ti 1950-52 ök at från 11.8 ti 46.9 mij. ton. Detta motsvarar en ökning med :i.7 procent årigen.1 Ti jämförese härmed kan nämnas, att industriproduktionen 'i Europa under motsvarande period ökats med 1.6 pvocent åri.gern ocih i USA med 3.4 procent. Med hänsyn >ti den reativt åga pappersförbrukningen år 1913 kan visserigen den procentuea tiväxten från detta utgångsäge ej bi fut rättvisande, men jämföresen ger dock en viss edning för bedömande av den gångna utveckingen beträffande förbrukningen av papper och papp. Huru produktionen av papper och papp från år 1913 utveckats i oika dear av värden framgår närmare av tab. IV:4:1. Europa hade edningen år 1913 med 50 % av värdsproduktionen, medan Nordamerika svarade för 43% och övriga dear av värden endast bidrog med 7 %. Åren 1950-52 Den procentuea ökningen har i detta och iknande fa beräknats som sammansatt ränta. 6

82 TH. STREYFFERT Tab. IV:4-:1. Värdens produktion av papper och papp 1913-1954-. Region 1913 1935-38 1950-52 1954 Mij. ton % Mij. ton % Mij. ton %. Mij. ton % Europa... 5,9 50 11,1 40 13,1 28 15,1 29 Nordamerika... 5,1 43 14,2 50 29,0 62 29,7 58 övriga värden... 0,8 7 2, 7 10 4,7 10 6,6 13 Summa 11,8 100 27,9 100 46,9 100 51,4 100! Käor: 1913-52. Word Pup and Paper Resources and Prospects. FAO, New York. 1954. 1954. Yearbook of Forest Products Statistics. FAO, Rom 1955. hade Nordamerika tagit edningen med 62 % av värdsproduktionen. Europa hade gått tibaka ti 28 % och den övriga värden hade ökat.sin ande. ti 10 %. Trots Europas reativa tibakagång hade emeertid Europa ökat sin produktion från 5.9 mij. ton år 1913 ti 13.1 mij. ton 1950-52. Å andra sidan hade Nordamerika ökat sin produktion frän 5.1 ti 29.0 mij. ton r Aterstående dear av värden hade ökat sin produktion från 0.8 ti 4.7 mij. ton. Det nuvarande äget Som redan framgått av återbicken på den gångna utveckingen karakteriseras även den nuvarande situationen av en mycket stark koncentration av produktionen av papper och papp ti Europa och Nordamerika. Denna koncentration av produktionen.motsvaras av en i 'det närmaste ika stark koncentration av förbrukningen ti Europa och Nordamerika. En viss modihering äger nämigen ruin genom att Europa och Nordamerika exportera en mindre de av sin produktion ti övriga regioner. Huru f ö r b r u k n i n g e n av papper och papp under inverkan av denna export från Europa och Nordamerika fördear sig på regioner 1950 --52 framgår mera i detaj av tab. IV:4:2. På Europa och Nordamerika kom dessa år sammanagt 86.1 % av förbrukningen av papper och papp mo't 89.8 % av produktionen. Detta innebär att på Europa och Nordamerika med en fokmängd av sammanagt 566 mij. invånare kom en förbrukning av 40.4 mij. ton papper och papp, medan på värdens återstående ca 1.870 mij. invånare endast kom 6;5 mij. ton. Per invånare räknat kom på Europa och Nordamerika i medeta 71.4 kg, på den äterstående värden endast 3.5- kg. Det sistnämnda medetaet döjer i sig mycket stora differenser mean den höga förbrukningen i Oceanien (51.9 kg), den reativt höga förbruk-

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 83 Tab. IV:4:2. Förbrukningen. au papper och papp i oika regioner 1950-52. Förbrukning av papper och papp Läs- Fok- Region kunnighet mängd Per in- Därav tid- % 1951 Tota vånare ningspapper, 1.000 ton kg kg Europa 90-95 397 11820 29,8 5,3 Nordamerika... 95-100 169 28 570 169,9 34,o Sovjetunionen... 95-100 205 ( 920) (9,4) (2,o) Latinamerika... 45-55 165 1450 8,8 2,5 Nära orienten... 15-25 79 100 1,3 0,3 Fjärran östern... 25-35 1205 1920 1,6 0,4 Afrika... 15-25 202 450 2,2 0,4 Oceanien 85-90 13 670 51,9 16,6 Värden 45-55 2 435 46 900 19,3 3,9 Käa: Word Pup and Paper Resources and Prospects. FAO, New York 1954. ningen i Japan (13.6 kg) och Latinamerika (8.8 kg) och den negigerbara förtbrukningen i återstående regioner ( 1.3--2.2 kg). Huru Europa och Nordamerika bidrar ti den övriga värdens försörjning med papper och papp framgår av tab. IV:4:3. I detta sammanhang är det även ämpigt att redovisa exporten av pappersmassa från Europa och Nordamerika ti övriga regioner. Denna sammanstäning visar, att Europas och Nordamerikas nettoexport av massa och papper från förkrigstiden (1937-38) ti( 1950-52 har ökats från 1.8 ti 2.3 mij. ton. Si stnämnda kvantitet motsvarar visserigen endast 5 procent av Europas och Nordamerikas sammanagda produktion, men den motsvarar en tredjede av den övriga värdens förbrukning. Om man tar hänsyn ti att Sovjetunionen och J apan sjäva sörja för sin pappersförbrukning innebär detta, att den övriga deen av värden med en fokmängd av ca 1.600 mij. människor och huvudsakigen omfattande i industriet avseende underutveckade änder fö r s:in knappa pappersförsörjning ti 1tre fjärdede.~r är beroende av import från Europa och Nordamerika. År 1954 hade Europas och Nordamerika,s exportöverskott stigit ytterigare ti 2.8 mij. ton. Detta förhåande ger upphov ti frågestäningen, huruvida den stigande efterfrågan på papper från des.sa två tredjedear av värdens fokmängd kan fyas genom fortsatt ökning av tiförsen från Europa och Nordamerika, eer huruvida de sjäva kunna antas ha möjigheter att bygga upp en massa- och pappersindustri. FAO har ägnat denna fråga sin uppmärksamhet och har nyigen pubicerat en studie härom,»w or d Pup and P a per Resources and Prospects», New York 1954. Denna studie tar sikte på att bedöma utveckingen beträffande efterfrågan och tigång på massa och papper omkring åren 1960-62.

84 TH. STREYFFERT Tab. IV:4:3. Exportöverskott au massa och papper från Europa och Nordamerika 1937-38, 1950-52 och 1954. 1937-38 1950-52 1954 Mij. ton Mij. ton Mij. ton Massa Från Europa... 1,36 0,62 0,39» Nordamerika... -1,02-0,o8 0,46 Papper Från Europa 0,78 1,28 1,09» Nordamerika... 0,71 0,48 0,86 Massa och papper Från Europa... 2,14 1,90 1,48» Nordamerika... -0,31 0,40 1,32 Summa 1,83 2,30 2,80 Käor: 1913-52. "rord Pup and Paper Resources and Prospects. FAO, New York 1954.. 1954. Yearbook of Forest Products Statistics. FAO, Rom 1955. FAO:s prognos för åren 1960-62 Beträffande e f t e r f r å g a n på papper och papp omkring åren 1960-62 har FAO använt sig 'av de _prognoser, som redan utförts för Europa, USA och Latinamerika, vika för närvarande svara för 88 % av värdens förbrukning av papper och papp.1 För återstoden av värden h~r FAO kompetterat dessa prognoser. Resutatet av denna sammanfattande prognos framgår av tab. IV:4:4. Under en tioårsperiod från 1950-52 ti 1960-62 beräknas värdens efterfrågan på papper och papp öka från 46.9 ti 64.7 mij. ton, d. v. s. med 17.8 mij. ton. Detta f ömtsätter, ~att priset på papper ej skah stiga i förhårunde tiandra varor, samt att impmtändernas efterfrågan ej s'kai hindras av brist på betaningsmede. I övrigt äro de tidigare prognoserna knutna ti vissa förutsättningar beträffande den amänna ekonomiska utveckingen (nationaprodukten), äskunnigheten m. m. A v d en förutsedda ökningen, 17.8 mij. ton, beräknas huvudparten eer 12.8 mij. ton komma på Europa och Nordamerika, endast 5.0 mij. ton på den övriga värden, innebärande att förbrukningen i den övriga värden ikvä skue nästan fördubbas, medan den i Europa och Nordamerika skue öka med 31 %, motsva11ande en årig ökning med 2.8 %. Beträffande möjigheterna att förse den övriga värden med dess växande Europa- European Timber Trends and Prospects. Geneve 1953. USA - Paey Report (Resources for Freedom, Voume V.). W:ash. D.C. 1952. Latinamerika - Possibiities for the Dev.eopmen:t of the Pup and Paper Industry in Latin America. United Nations. New York 1954.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 85 T.ab. IV:4-:4-. Uppskattad ökning av behovet av papper och papp s.amt pappersmassa 1950-52 ti 1960-62. Papper och papp Pappersmassa Region 1950-52 1960-62 ökning 1950-52 1960-62 ökning Europa... 11,82 Mij. ton Mij. ton Mij. ton J % Mij. ton Mij. ton Mij. ton 16,38 4,56 38 9,3 12,3 3,o Nordamerika... 28,57 36,83 8,26 29 22,1 28,1 6,o Sovjetunionen... (1,92) (3,oo) (1,o8) fi6 (1,8) (2,8) (, o) Latinamerika 1,45 2,54 1,09 75 1,2 7 2,23 0,96 Asien... 2,02 4,20 2,18 108 1,63 3,55 1,92 Afrika... 0,45 0,71 0,26 56 0,38 0,60 0,22 Oceanien... 0,67,oo 0,33 48 0,63 0,95 0,32 Värden 46,90 64,66 17,76 38 37,1 50,5 13,4 Käa: Word Pup and Paper Resources and Prospects. FAO, New York 1954. behov av papper från Europa och Nordamerika uttaar FAO:s studie starka reservationer. Beträffande Europa heter det, att»medan Europas export av massa och papper ti de underutveckade änderna torde fortsätta och sannoikt åter uppnå och även överskrida 1950 år.s nivå, skue det vara oreaistiskt att räkna med en avsevärd ökning under den kommande perioden.» Beträffande Nordamerikoa:s förutsättningar att avsevärt öka sin export av massa och papper ti de underutvecka:de änderna medges i utredningen, att råvarutigångarna i denna värdsde ej behöva ägga hinder i vägen härför. Tveksamhet måste dock uttaas beträffande de underutveckade ändernas förmåga att disponera betaningsmede för en sådan import genom egen export, detta så mycket mera som tigängiga doartigångar även måste användas för annan nödvändig import, ej minst för den industriea uppbyggnaden i dessa änder. Av samma.skä kunde det antas, att Förenta staternas massa- och pappersindustri ej vore intresserad av att investera i en ökad kapacitet med speciet syfte att exportera ti de underutveckade änderna med deras begränsade och ovissa betaningsmöjigheter för sådan import. Sintsatsen av FAO :s utredning bir, att de underutveckade änderna måste gå in för att sjäva utnyttja sina möjigheter ti en utbyggnad av sin massa- och pappersindustri. 5. Värdens. bivande behov av trä De i det föregående redovisade prognoserna fö" efterfrågan på skogsprodukter i Europa och i Förenta staterna samt beträffande värdens framtida efterfrågan på papper och papp täcka sammanagt 60 procent av värdens nuvarande förbrukning av industrivirke. Det kunde därför synas

86 TH. STREYFFERT rimigt att med utgångspunkt härifrån utföra en prognos beträffande den samade efterfrågan på industrivirke för värden i dess hehet vid en viss framtida tidpunkt. Härför ge emeertid de nu redovisade prognoserna ej tiräckig edning. När prognoser angående den framtida virkesförbrukningen sko'a tjäna ti edning v1d panefing fö>r en motsvarande oeh tiiräckig skog,s:avkas1tning, måste man räkna på betydigt ängre sikt än det tiota år, som de nu ut- förda prognoserna för Europa och för värdens bivande förbrukning av papper och papp omsuta. En prognos på ängre sikt bör ämpigen omfatta 40 a 50 år. Endast under en sådan period kunna åtgärder för att främja produktionen av virke få någon effekt på bred front. Från denna synpunkt svarar U.S. Forest Service's prognos för Förenta staterna år 2000 bättre mot behovet att panägga för en tiräckig skogsproduktion. Det är även önskvärt att utsträcka perspektivet ti en sådan tidpunkt, då huvudparten av värdens mera ättigängiga urskogsförråd kan beräknas vara sutexpoaterat, och -värden föjaktigen kommer att väsentigen vara hänvisad ti avkastningen från den nya skogsgenerationen. Det är av vikt att i tid veta, vika anspråk som komma att stäas på denna. Även från denna synpunkt bör man ej väja en kortare tidrymd än 40 a 50 år. Det möter emeertid stora svårigheter att utföra en siffermässig prognos för en så ång tid framåt. Vi ha redan framhåit, att man på grund av den stora osäkerhet, som är förbunden med prognoser på _ång sikt, som rege måste begränsa sig ti att söka faststäa utveckingstendenserna. Man har härvid att söka edning av den gångna utveckingen. Ett genomgående drag i den gångna utveckingen i oika dear av värden har varit de oika utveckingstendenserna för å ena sidan trävaror, å andra sidan papper och papp. Medan trävarorna ha företett en mera oenhetig utvecking med både stigande och tibakagående förbrukning per invånare, har papper och papp varit föremå för en kart stigande tendens, endast tifäigt avbruten av avarigare störningar i det amänna ekonomiska framåtskridandet. Som en förkaring ti denna oikhet har tidigare angivits, att förbrukningen av papper och papp mera gynnas av en amän standardhöjning än förbrukningen av trävaror, varjämte substitutionen övervägande gynnar papper och papp, medan den övervägande missgynnar trävarorna. De senare kunna reativt ätt ersättas av andra konstruktionsmateria, ja i stor utsträckning undantränges de av dessa genom de större krav, som nutiden stäer på konstruktionsmateria såvä för byggnader som för andra ändamå. Det finns ej anedning antaga, att dessa grundäggande orsaker ti avvikande tendenser beträffande förbrukningen av å ena sidan trävaror, å andra sidan papper och papp skue förändras under den framtid av 40 a 50 år, som det närmast kommer an att panera för. Det är först när det gäer att söka fixera styrkan av dessa tendenser och att såunda ge ett siffermässigt ut-

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 87 tryck för den framtida förbrukningen, som svårigheterna uppstå. I detta fa ämnar nämigen den hittisvarande utveckingen ej tiräckig edning. Som redan nämnts, har det varit brukigt att på senare tid vid prognoser angående den framtida förbrukningen av skogsprodukter i ett visst and.eer i en viss region utgå från vissa grundäggande förutsättningar, som anses ha ett samband med förbrukningen av skogsprodukter. De mest eementära av dessa grundäggande förutsättningar ha ansetts vara befokningsutveckingen och det amänna ekonomiska framåtskridandet uttryckt genom nationaproduktens förändringar. Redan vid fixerandet av dessa eementära förutsättningar göra sig svårigheterna gäande. Befokningsutveckingen Beträffande den framtida befokningsutveckingen kan det konstateras, att denna ej med någon tifredsstäande grad av säkerhet kan beräknas för en så ång tid i förväg, som i detta fa vore önskvärt. Människans ivsängd är betydigt kortare än skogens, och man kan därför anägga ett kortare perspektiv på prognoser beträffande befokningsutveckingen än beträffande den skogsavkastning, som är erforderig för att möta ett beräknat framtida behov av trä vid en viss befokningsutvecking. Likvä är det ett känt förhåande, att få spörsmå varit föremå för mera omfattande beräkningar och ivigare spekuationer än frågan om viken fokmängd jorden i en framtid kan föda. Frågan om värdens bivande fokmängd.har atså främst diskuterats med hänsyn ti möjigheterna att ivnära en växande fokmängd. Även ur denna begränsade synpunkt ha beräkningarna varit mycket motsägande. De ha också måst revideras från tid ti annan, at efter som förutsättningarna för värdens ivsmedesproduktion förbättrats med jordbruksforskningens andvinningar och den tekniska utveckingen som ett ed i det amänna framåtskridandet. Som ett exempe på den nuvarande uppfattningen om den bivande befokningsutveckingen i värden kan återgivas den befokningsprognos för år 2000, som framagts av W. S. och E. S. Woytinsky i deras omfattande arbete Word Popuation and Productian (New York 1953). Att beräkningarna angående den bivande befokningsutveckingen atjämt äro motsägande framgår av det förhåandet, att U.S. Forest Service i sin prognos angående bivande behov av skogsprodukter i Förenta staterna år 2000 räknar med en fokmängd detta år av 275 mij., medan Woytinsky beräknar att fokmängden i hea Nordamerika vid denna tidpunkt endast skue uppgå ti 220 mij. invånare. Enär Förenta staterna har den största förbrukningen av skogsprodukter per invånare och ensamt förbrukar 37 procent av värdens hea produktion av industrivirke, kommer redan osä-

88 TH. STREYFFERT Tab. IV:5:1. Värdens fokmängd år 1950 och prognos för år 2000. Fokmängd år 1950 Beriiimad ökning fokmängd från i\r år 2000 1950 Mij. Mij. Mij. Europa.... 396 440 44 Nordamerika.... 168 220 52 Sovjetunionen 193 260 67 Summa 757 920 163 Latinamerika.... 162 280 118 Afrika.... 198 280 82 Asien..... 1272 750 478 Oceanien.... 13 20 7 Summa Värden.... 1645 2 330 685 2402 3 250 848 kerheten på denna punkt att märkbart påverka en prognos angående värdens behov av industrivirke omkring år 2000, adees bortsett från dess inverkan på uppfattningarna oin Förenta staternas eget bivande behov av virke. Det är anmärkningsvärt, att befokningsprognosen anger fokmängdsökningen mean 1950 och 2000 ti endast 163 mij. i de barrskogsrika regionerna, Europa, Nordamerika och Sovjetunionen, mot 685 mij. i de på barrskog fattiga dearna av värden. Medan denna befokningsökning i de tre förstnämnda regionerna endast motsvarar 22 procent av fokmängden år 1950, representerar ökningen för övriga dear av värden ej mindre än 42 procent. Detta motsvarar en årig fokökning av resp. 2 och 4 promie. Härmed må jämföras den åriga fokökningen mean 1913 och 1950, som var resp. 10 och 12 promie. För Europa var fokökningen mean 1913 och 1950 3 promie, medan den mean 1950 och år 2000 enigt prognosen beräknas ti 2 promie. Detta skue innebära, ah Europa eder övriga regioner på den väg mot en stagner::rnde fokmängd, som det torde vara ofrånkomigt, att de aa förr e1er senare måste beträda. Den nu refererade och även andra befokningsprognoser kunna givetvis diskuteras. Detta innebär emeertid endast, att en av de grundäggande förutsättningarna för prognoser angående det bivande behovet av råvaran trä är osäker. Vi bortse här från vad som kan inträffa, om värden skue drabbas av en sådan oycka, som ett atomkrig skue innebära. Levnadsstandardens betydese för virkesförbrukningen Att förbrukningen av skogsprodukter ej enbart bestämmes av befokningsutveckingen är vä känt och har i det föregående visats och ingående

VÄRLDENS FRAMTIDA VffiKESFÖRSÖRJNING 89 diskuterats. Som den viktigaste faktorn jämte befokningsutveckingen har i det föregående angivits den tekniska utveckingen med åtföjande höjning av evnadsstandarden samt återverkan på substitutionsförhåandet mean skogsprodukterna och konkurrerande materia och på efterfrågemönstret. I sista hand åstadkommes den nödvändiga jämvikten mean tigång och efterfrågan på skogsprodukter genom prisbidningen, varvid det reativa priset på skogsprodukterna kan få stor betydese. Även andra, sekundära faktorer kunna avsevärt påverka den faktiska förbrukningen, exempevis tigången på utändsk vauta för träimporterande änder, poitiska och sociaa faktorer, m. m. Av dessa på förbrukningen av skogsprodukter inverkande faktorer har särskit evnadsstandardens infytande tidragit sig intresse. Det har redan nämnts, att de oika tendenser som i det föregående gjort sig gäande beträffande förbrukningen av å ena sidan trävaror, å andra sidan papper och papp, väsentigen vore att tiskriva det avvikande infytande en höjning av evnadsstandarden hade för dessa båda grupper av skogsprodukter. Av vår anays av förbrukningen av skogsprodukter i Engand och Förenta staterna har framgått, att förbrukningen av trävaror per invånare först ökat med stigande industriaisering, därefter stagnerat eer gått tibaka. Förbrukningen av papper och papp har däremot undergått en kontinuerig ökning. Dessa tendenser synas vara av genere natur. I det föjand e skoa därför utsikterna för ;den bivande efterfrågan på sko1gsprodukter behandas särskit för dessa båda grupper. Trävaror Huvudparten av trävarorna utgöres av sågade trävaror, som användas för konstruktionsändamå, framför at för bostadsbyggande, därnäst för industriea ändamå. Det är under sådana förhåanden naturigt att vänta sig, att förbrukningen av sågade trävaror per invånare ska fortsätta att stiga med stigande industriaisering och evnadsstandard_, även om detta ej kan väntas ske i samma takt som beträffande papper och papp. En stagnation eer tibakagång måste då innebära, att trä har ersatts av andra konstruktionsmateria. Detta ersättande av trä med andra konstruktionsmateria kan ske des på grund av att dessa andra konstruktionsmateria förbättra sitt konkurrensäge gentemot trä redan vid bibehåen prisreation mean trä och dessa andra materia, des på grund av träets reativa fördyring eer fördyringen av andra moment,, som äro förbundna med träets användande gent emot de konkurrerande materiaen. Det kan ej avgöras, ti viken de den ena eer den andra av dessa båda orsaker bidragit att håa tibaka träets

90 TH. STREYFFERT ande i den gångna utveckingen. Att det reativa priset för trä i sista hand är avgörande för att anpassa efterfrågan på detta materi/a efter tihgången har varit särskit märkbart vid en åtstramning av tigången, såsom efter det andra värdskriget varit faet i Europa efter exportens upphörande från Sovjetunionen och dess sateitstater. Beträffande Förenta staterna har påpekats, att ett bibehåande av den höga förbrukning av trävaror per invånare, som uppnåddes redan år 1906, ej hade varit möjig, enär varken Förenta staternas egna skogstigångar eer förutsättningarna för import av trävaror hade möjiggjort detta. Den sjunkande förbrukningen av trävaror per invånare i Förenta staterna får devis ses mot denna bakgrund, som har tagit sig uttryck i en reativ stegring av priset på sågade trävaror under vissa perioder och i vissa områden. Att därjämte konkurrensen från andra konstruktionsmateria varit stark i Förenta staterna med dess utprägade faenhet att rationaisera och pröva nya vägar är uppenbart. Denna konkurrens från ersättningsmateriaen torde vä också få anses som den väsentiga förkaringen ti att förbrukningen av trävaror per invånare gick tibaka i Engand under den starkt expansiva perioden 1900-1913, trots att det reativa priset för sågade trävaror ej undergick någon höjning. I sjäva verket ha trävaruintressenterna i såvä Engand som Förenta staterria sett sig föranåtna att upprätta en egen uppysningsverksamhet angående de goda egenskaperna hos trä för att därigenom försvara trävarornas stäning gentemot ersättningsmateriaens av den moderna rekamen understödda framträngande. Å andra sidan befinner sig trävaruförbrukningen per invånare atjämt i stigande i vissa änder med rikiga skogstigångar, särskit om de befinna sig i början av den industriea utveckingen. Det påtagigaste exempet härpå erbjuder Sovjetunionen. För Europa taget som hehet har tibakagången i vissa änder i det närmaste uppvägts av en ökning av förbrukningen i andra änder fram ti det andra värdskriget, såsom framgår av sammanstäningen angående förbrukningen av sågade trävaror (barrträ) i ett föjande kapite angående. Europas virkeshushåning (sid. 130). Förbrukningen av sågade trävaror hade enigt denna sammanstäning endast gått tibaka från 0,15 ms per invånare år 1913 ti 0,14 m 3 är 1937. Efter det andra värdskriget har emeertid föx:brukningen fortsatt a~t nedgå ti 0,11 m3 per invånare, uppenbarigen under infytande av den minskade tiförsen från Sovjetunionen. Den minskade förbrukningen av sågade trävaror per invånare efter det andra värdskriget har även kommit ti uttryck i den jämförese mean förbrukningen av industrivirke av barrträ i Europa och andra regioner åren 1925--27 och 1950-52, som Udigare utförts (sid. 23). Det framgick härav, att denna förbrukning varit i det närmaste oförändrad ti sin totaa storek i Europa, viket innebär att förbrukningen per invånare undergått

VÄRLDENS FRAMTI\)A VIRKESFÖRSÖRJNING 91 en minskning, närmare bestämt från 0,37 ti 0,33 m3, viken minskning nästan het kan hänföras ti trävarorna. Ett motsvarande förhåande kunde konstateras för Förenta staterna, ehuru förbrukningen där åg på en högre nivå. Hur ska man av dessa oenhetiga tendenser i det förfutna kunna draga några sutsatser angående den bivande förbrukningen av trävaror? Vi ha funnit, att den gångna utvecmingen m:ed stigande evnadsstandard tenderar att inti en viss gräns medföra en ökning av förbrukningen av trävaror per invånare. Därefter inträder en stagnation eer t. o. m. en tibakagång. Devis beror detta på att efterfrågan på trävaror ej föjer de.n aumänna,standatdhöjningen, d. v. s. ökm.ingen av köpkraften. Me.n åven direkt återhåande faktorer äro verksamma. De äro, som redan nämnts, den med den tekniska utveckingen stigande konkurre!skrahen från andra konstruktionsmateria samt ~ under vissa perioder och i vissa änder och regioner - en reat~v fördyring av trävarorna på grund av stigande knapphet på dessa. Det är uppenbart, att därest man kan eiminera den sistnämnda av dessa båda återhåande faktorer, och -föjaktigen tihandahåa trävaror tih oförändrade reativa priser och därti även bortse från vautasvårigheter i de träimporterande änderna, bör detta innebära en försvagning av de faktorer, som hittis verkat tibakahåande på förbrukningen. I de änder och regioner, där förbrukningen av trävaror per invånare kuminerat, bör vid ett sådant antagande den tibakagående tendensen upphöra eer försvagas. Från praktisk synpunkt- enär några avvägningar härvid svårigen kunna göras - synes det rimigt att under sådana förhåanden räkna med en oförändrad efterfrågan på trävaror per invånare vid kakyerande av den erforderiga skogsavkastningen på ängre sikt. Detta resonemang bör då äga tiämpning på E u r o p a och N o r d a m e r i k a. Beträffande S o v j e t u n i o n e n är det osäkert, huruvida kumen ännu nåtts ifråga om förbrukningen av trävaror per invånare. Förr eer senare torde här en tibakagående tendens sätta in, när utveckingen kommer in i ett ugnare tempo, då trä får ge vika för mera soida och varaktiga konstruktionsmaterial Med hänsyn ti ovissheten om när denna tendens kommer att göra sig gäande, samt med viken styrka, är det på nuvarande stadium ej möjigt att bedöma den kommande utveckingen, så mycket mindre som denna i hög grad är beroende av poitiska avgöranden. Vad sutigen beträffar ö v r i g a r e g i o n e r, som innesuta två tredjedear av värdens befokning och beräknas få. fyra femtedear av dess fokmängdsökning inti år 2000, intagas dessa het övervägande av s. k. underutveckade änder. Det har redan visats, att förbrukningen av industrivirke i dessa regioner med okaa undantag (Oceanien, Japan) är mycket åg, viket gäer om såvä trävaror som papper. Någon genere tendens ti ökning av förbrukningen av industrivirke per invånare kan knappast påvisas,

92 TH. STREY1;FERT i varje fa ger en jämförese av denna förbrukning med avseende på barrträdsvirke mean åren 1925-27 och 1950-52 ti resutat, att någon ökning av förbrukningen, 0,04 m 3 i genomsnitt per invånare, ej synes ha förekommit under denna period (tab. III:1:1, sid. 23). Å andra sidan synes inom denna ram en ökad ande av trävarorna ha undergått försågning. Förbrukningen av sågade trävaror var år 1954 i genomsnitt 0,025 m 3 per invånare, varav 0,015 m 3 barrträ. Denna förbrukning motsvarade bott en femtede av Europas. Eftersom förbrukningen i Japan och Austraien är reativt hög, innebär detta att förbrukningen i återstående dear av dessa regioner är så mycket ägre, i sjäva verket endast omkring en tionde av Europas. Det är rimigt att med den ivigare industriaisering, som nu inetts i fera av de underutveckade änderna, även ska föja ett ökat behov av trävaror per invånare, både för industriea ändamå och för bostäder, etc. Ett hämmande moment utgör dock virkets ringa varaktighet i tropikerna, både på grund av det oftast varmfuktiga kimatet och med anedning av termiternas förstörande verksamhet. Endast ett fåta av här förekommande trädsag kan motstå dessa infytcs,er. B. a. av denna anedning kan man ej vänta sig, att trävarorna i tropikerna skoa få samma betydese som i de tempererade zonerna även i de fa, då samma industriaiseringsgrad skue uppnås. Den hittisvarande utveckingen erbjuder ej tiräckig edning för en uppskattning av det bivande behovet av trävaror per invånare i sist behandade regioner: För att markera, att en ökning av förbrukningen av trävaror är sannoik, skoa vi här räkna med en fördubbing av nuvarande åga förbruk:r;ting per invånare fram ti år 2000, med undantag för Japan och Oceanien, som ej kunna väntas nämnvärt öka sin nuvarande reativt höga förbrukning per invånare. Om man utgår från dessa antaganden beträffande bivande förbrukning av trävaror per invånare samt den tidigare återgivna befoikningsprognosen, kan man göra nedanstående sammanstäning över värdens behov av trävaror (aa sag) omkring år 2000 (tab. IV:5:2). Om man bortser från Sovjetunionen, som ej kan bi föremå för bedömning i detta sammanhang, skue värdens behov av trävaror uttryckt i rundvirke vid de angivna förutsättningarna stiga från 458 mij. m 3 1950-52 ti' 651 mij. m 3 år 2000. ökningen skue bii omkring 190 mij. m 3, varav 70 mij. m 3 på Nordamerika och 110 mij. m 3 på Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien sammantaget. ökningen för Europas de skue stanna vid 13 mij. m 3 Denna rätt obetydiga ökning för Europa föjer av befokningsprognosens åga uppskattning av den bivande fokökningen i denna tättbefokade region samt vårt antagande, att förbrukningen per invånare ej ska öka.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 93 Tab. IV:5:2. Förbrukningen av trävaror 1950-52 samt behovet därav år 2000 vid vissa ant,agn,a förutsättningar. Region 1950-52 2000 Därav trävaror, Tota för- Trävaror aa sag aa sag brukning (ej massaved) (ej massaved) av indus trivirke Tota Per inv. Tota Per inv. Mij. m3 Mij. m3 m3 Mij. m3 m3 Europa... 159 126 0,32 139 0,32 Nordamerika... 2323 242 1,42 3(312) 4 336 3(1,42) 4 1,11 Sovjetunionen... 190 183 0,95 övriga utom Japan och Oceanie n 64 54 0,035 150 0,07 J apan och Oceanien 42 36 0,37 50 0,37 Värden 778 641 0,26 D:o exk. Sovjetunionen... 588 458 0,21 (651) 675 (0,22) 0,28 Fönbrukningen av industrivirke har minsk;ats med 137 mij. m3 massaved, '\Carav 125 mij\ m3 för papper, papp och waboard samt 12 mij. m3 för viskosmassa i enighet med uppgifter i European Timber Trends and Prospects samt U.S. Forest Service, Timber H.esource Review, m. f. Vid användandet av FAO :s åtgångsta för värdens produktion av pappersmassa kommer man ti en rävarnåtgång av 153 mij. m3. Hea denna kvantitet utgöres dock ej av massaved, enär den kompetteras av sågavfa, m. m. 2 I de.t föregåend-e (ta,b. II :2 :1) har förbrukningen angivits ti 299 mij. m3. Siffran 323 mij. m3 har erhåits genom att ti den av U. S. Forest Service uppgivna förbrukningen, 290 mij. m3 år 1952, ägga förbrukningen i Canada, 33 mij. m3. 3 Förbrukningen vid antagandet av oförändrad förbrukning per inv. och en fokmängd av 220 mij. inv. 4 Förbrukningen enigt U.S. Forest Service's prognos beräknas öka från 205 ti 296 mij. m3. MotsvaraJnde ökning för Canada bir från 28 tih 40 mij. m3. Vad särskit beträffar Förenta staterna har, som förut nämnts, dess fokmängdsökning inti år 2000 i U.S. Forest Service's prognos angående det framtida behovet av virke i USA upptagits betydigt högre än i den befokningsprognos, som igger ti grund för den nyssnämnda ökningen av virkesbehovet i Nordamerika, 70 mij. ms. Därigenom har U.S. Forest Service, vid sitt ägre aternativ kommit ti en ökning av 94 mij. m 3, trots att man räknat med en fortsatt nedgång av förbrukningen per invånare, viket eme 1 ertid samtidigt antages medföra en fortsatt stegring av det reativa priset för trävaror. Å andra sidan innebär U.S. Forest Service's högre aternativ, soin förutsätter att trä ska behåa sin reativa ande av konstruktionsmateriaen, att förbrukningen av trävaror per invånare skue stiga utöver dess nuvarande nivå. I det föjande ska räknas med U.S. Forest Service's ägre atern:arti:v, varigenom uppskatiningen för Nordamerikra höjes från 312 ti 336 mij. m3. Det bör betonas, att denna uppskattning av värdens b e h o v av trävaror omkring år 2000 ej får förväxas med en uppskattning av värdens f ö r b r u k n i n g av trävaror vid denna framtida tidpunkt. Den nu ut-

94 TH. STREYFFERT förda uppskattningen av värdens behov av trävaror omkring år 2000 är het beroende av de uppstäda förutsättningarna, medan den bivande förbrukningen kommer att bi beroende av en he de faktorer, som mer eer mindre modifiera dessa förutsättningar om viss befokningsutvecking och viss förbrukning per invånare. Dessa modifierande faktorer ha redan omnämnts eer antytts. Viktigast framstår frågan,' huruvida skogstigångarna i oika dear av värden ska mima möta det såunda uppskattade behovet. Därest så ej bir faet, tvingar sig en anpassning fram via prisbidningen för trävarorna. Denna fråga bir edmotivet i den behanding av skogshushåningen i oika regioner, som föjer i ett senare avsnitt. Härvid måste dock även det bivande behovet av papper och papp, etc. tagas med i beräkningen. Andra modifierande faktorer, som komma att inverka på den verkiga förbrukningen, äro tigången på utändsk vauta i de träimporterande änderna samt poitiska måsättningar, vika senare särskit påverka bostadsbyggandets omfattning. Att den tekniska utveckingen även påverkar efterfrågemönstret vid konsumtionsvaet samt substitutionsförhåandet har tidigare omnämnts. Det återstår att tiägga, att trävarorna ha en reativt stor substitutionseasticitet i förhåande ti andra konstruktionsmateria, varför en anpassning ti en avtagande skogstigång genom stigande reativa priser för trävarorna ej torde behöva medföra några avsevärda tekniska oägenheter för de enskida förbrukarna, at inti en vis's gräns. För änder med en hög trävaruförhrukning p,er invånare torde. det så ti vida. ej bereda avsevärd oägenhet, om denna förbrukning måste sänkas något. Även i ett sådant fa innebär det uppenbarigen en oägenhet ur fokhushåets synpunkt, om en viktig råvara på grund av bristande tigång måstf' utbytas mot andra, dyrare råvaror, särskit om dessa ej kunna förnyas eer måste importeras. Papper och papp Det är vä känt och har även bekräftats genom den föregående anaysen av utveckingstendenserna beträffande förbrukningen av skogsprodukter, att förbrukningen av papper och papp undergått en nära nog oavbruten stegring, sedan användandet av trä som råvara möjiggjort en tidigare otänkbar ökning av produktionen. Ännu har inte heer förbrukningen av papper och papp nått sin kumen i något and, viket även gäer om förbrukningen per invånare räknat. Det kan under sådana förhåanden synas vara enkare att bedöma det framtida behovet av papper och papp än av trävarorna med deras oenhetiga utveckingstendenser. 'Emeertid är svårigheten snarare större beträffande papper och papp.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 95 Man vet nämigen inte, var kuminationspunkten för förbrukningen per invånare befinner sig. I U.S. Forest Service's prognos för Förenta staternas behov av papper och papp år 2000 har man räknat med att den redan nu mycket höga förbrukningen per invånare kommer att undergå en fortsatt betydande stegring. Svårigheten igger under sådana förhåanden i att bedöma den stegringstakt, det framtida behovet av papper och papp kommer att undergå. Den hittisvarande förbrukningen och dess stegringstakt har som känt är varit mycket växande i oika änder och regioner, och den uneergår fortöpande f ör ändringar. Den av FAO utförda prognosen beträffande värdens förbrukning av papper och papp omfattar 10-årsperioden 1950~52 ti 1960~62 och är föjaktigen at för kort för att kunna tjäna ti edning vid panerandet av det erforderiga råvarubehovet, så vitt detta ska täckas av skogarnas avkastning. Av samma skä som nämnts vid föregående diskussion angående det bivande behovet av trävaror, bör även en bedömning av det framtida behovet av papper och papp str äcka sig 40 a 50 år framåjt :i t~den, d. v. s. U omkring år 2000. Det ökningstempo, som man antagit för perioden 1950~52 ti 1960~62, är em.eertid ej tiämpigt rför en ängre period. Det förhåandet, att förbrukningen av papper och papp per invånare visat en mera uthåig stegring än förbrukningen av trävaror innebär uppenbarigen, att förbrukningen av papper och papp bättre föjer evnadsstandardens stegring än förbrukningen av trävaror. Anedningen härti är som tidigare nämnts, att papper och papp bättre än trävarorna tjäna en he de behov, som föja med en stegring av evnadsstandarden, varjämte det möter svårighet att ersätta dem med andra materia. Det sagda innebär, att man kan vänta sig ett visst samband mean förbrukningen av papper och papp per invånare samt evnadsstandarden eer nationaprodukten per invånare i ett and. Det har framgått av den tidigare anaysen av förbrukningen av papper oc1 papp i Engand och Förenta staterna, att förbrukningen av papper och papp hittis ökat t. o. m. i ett hastigare tempo än nationaprodukten. I den prognos som utförts angående den bivande förbrukningen av papper och papp i Latinamerika, har man b. a. också gjort en jämförese mean förbrukningen av papper och papp under år 1949 i oika änder, för vika nationainkomsten per invånare varit känd.1 Man har funnit ett visst samband mean förbrukningen av papper och papp samt nationainkomsten per invånare, viket samband åskådiggjorts i ett diagram (fig. 20). Ett motsvarande samband har konstaterats beträffande förbrukningen av tidningspapper. Även om värdena för de oika änderna visa en viss spridning Possibiities for the Deveopment of the Pup and Paper ndustry in Latin America. United Nations, New York 1954.

96 TH. STREYFFERT kg/in v. 30-20 10 5 0,5 0,1 Mexico Chie 1 Panama / Uruguay J/ Argentina T C u bo/ Costa Rico. // Brazi. Japan / Peru / Bo~~i~c;vodor /, Coombia.Ecuador /. Guatemaa i Dominicon. Turkey Repubic ~ N1caragua Ii A Honduras Paraguay. Austraia / Sweden United Venezuea tay /.Kingdom kg)inv. 50 tndic 0,5 10 5 Dominicon G~dt~~~~a :~ Å /..Paraguay Ecuador/. / Nicaragua :e s~t~~~~~ Argentina '/ Cuba Unite Canada / States Sweden 1 Norwoy / United 1 Kingdom '/.'/ Austraia r; Netherands Venezuea 50 100!)00 1000 do. 50 100 500 1000 do. Fig. 20. Sambandet mean förbruking av papper och papp och nationainkomst. (Ur United Nations, PossibiiJties for the Deveropment of the Pup and P.a,per Industry in La:tin America, New York 1954.) kring de uppdragna regres sions'injerna, och även om det är svårt att få ett rättvisande uttryck för nationainkomsten, som cj:iåter en jämförese mean vitt skida änder, så är dock sammanstäningen av intress e. EnHgt denna vore förbrukningen av papper och papp i ett and med en nationainkomst av 100 doiar per invånare 1,7 kg mot 22 kg i ett and med en nationainkomst av 500 doar per invånare och 70 kg i ett and med en nationainkomst av 1.000 doar per invånare. Förbrukningen av papper och papp i änder med oika nationainkomst per invånare utvisar enigt denna sammanstäning en betydigt starkare progression än nationainkomsten, men stegringstempot avtar vid stigande nationainkomst per invånare. Bortsett från de betydande avvikeserna från detta schematiska samband kan det ej utan vidare tiämpas på reationerna mean pappersförbrukning och natjonainkomst per invånare i ett och samma and vid en ökning av nationainkomsten och en höjning av evnadsstandarden. Såunda ökade nationainkomsten mean 1913 och 1950 i genomsnitt årigen med 1,6 % i Engand, med 2,6 % i Sverige och med 3,0 % i USA.1 Per invånare räknat var motsvarande ökning 1,0 % i Engand, 2,0 % i Sverige Den åriga procentuela ökningen har i detta och andra fa beräknats som s,ammansatt ränta.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 97 och 1,75 % i USA. Under samma period ökade förbrukningen av papper och papp per invånare i genomsnitt årigen med 2,0 % i Engand, 4,2 % i Sverige och 3,5 % i USA. I samtiga dessa tre änder steg förbrukningen av papper och papp betydigt hastigare än den stegringstakt, som framgått av diagrammet fig. 20, detta trots att dessa tre änder jämte Canada ha den högsta pappersförbrukningen per invånare. Å andra sidan kan man ej förutsätta samma procentuea stegringstakt för vare sig behovet eer förbrukningen av massa och papper mean 1950 och 2000 som mean 1913 och 1950. I U.S. Fore~~ Service's prognos angående behovet av papper och papp i Förenta staterna år 2000 förutsättes, att nationaprodukten per invånare ökar med i genomsnitt 1,3 % årigen, medan behovet av papper och papp (ägre aternativet) endast ökar med 0,7 %. Att förbrukningen av papper och papp per invånare ej i ängden kan håa samma stegringstakt som nationaprodukten per invånare får anses sannoikt. Med stigande evnadsstandard kommer nämigen nationaprodukten ti at större de att utgöras av tjänster samt av stigande värden på produktionen ti föjd av högre grad av föräding och höjning av kvaiten. Härti kommer att evnadsstandardens höjning ti avsevärd de är en föjd av att het nya produkter framstäas och ingå i nationaprodukten. Vi man använda sig av sambandet mean nationaprodukt per invånare och pappersförbrukning, har man därför att räkna både med svårigheten att förutse nationaproduktens ökning och den förändring av reationen mean nationaprodukt och pappersförbrukning, som kan väntas på ängre sikt. På grund av dessa svårigheter bir man i hög grad hänvisad ti den gångna utveckingen för att av denna möjigen hämta någon edning beträffande den kommande. I ta:b. IV: 5 :.3 ha uppgifter sammanst äts beträffande såvä! den totaa förbrukningen av papper och papp i oika regioner som också förbrukningen per invånare för åren 1913, 1925-27 och 1950-52 jämte FAOprognosens uppgifter för 1960-62. Även träfiberpattor ha i enighet med FAO :s prognos medtagits, sedan sådana började tiverkas (efter 1925-27). Som naturigt är har förbrukningen per invånare visat en genomgående ökning, bortsett från den tibakagång, som ägde rum i Ryssand genom sovjetrevoutionen. Den procentuea stegringstakten tidrar sig emeertid större intresse. Det är anmärkningsvärt, att denna varit stigande med undantag för Nordamerika. Det bir emeertid svårare att upprätthåa en oförminskad procentue stegringstakt ju högre förbrukningen är, viket torde vara den väsentiga förkaringen i fråga om USA, där varken råvara, finansieringsmöjigheter eer köpkraften för import ha saknats. Anaogt får den höga procentuea stegringstakten i regionerna utanför Europa och 7

98 TH. STREYFFERT Tab. IV:5:3. Värdens förbrukning av papper och papp 1913 ti 1950-52 Mmt FAO:s prognos för 1960-62 och behovet därav omkring år 2000 vid vissa anta(jna förutsättningar. Årig ökning per invånare2 Region 1913 1925-27 1950-52 1960-62 2000 1913-1925-27-1950-52-1950-52- : - 1960-62 1960-62 1960-62! Jttt ~a~ 2000 % % % % Tusenta ton (kg per inv.) Europa 4820 5 910 11820 16 380 (15,4) (16,4) (29,8) (38,5) 28400 (64) 1,8 2,5 2,6 68800 (230) Nordamerika 5Hi0 (43) 10420 (73,3) 28570 (168) 36 830 (187) 3,0 2,7 1,o Sovjetunionen 490 490 1920 3 000? (4,8) (4,5) (9,4) (13,3) (2,2) (3,1) (3,6) Latinamerika 1450 2 540 3,5 (8,8) (13, 7) '~ Afrika 2000 450 710 24000 2,5 3,1 3,5 (,s) (1,5) (2,2) (3,1) (10,3) Asien 2020 4200 5;8 (1,6) (2,8) Oceanien 670 rooo (52) (67) 2,6 Värden 11660 18820 46 900 64660 (8,1) (9,6) (19,3) (23,6) 2,1 2,6 2,1 Värden exk. Sovjetunionen 11170 18 330 44980 61660 121200 (8,3) (10,5) (20,2) (24,6) (40,5) 2,3 2,6 2,6 1,5 0,7 2,7 1,4 Käor: 1913 och 1925-27 från tab. VII :8 och VII :9. 1950-52 och 1960--62 från Word Pup and Paper Resources and Prospects. FAO, New York 1954. 1 Fr. o. m. 1950-52 innesutes även waboard. 2 Sammansatt ränta..siffror inom parent es avse förbrukning.en i kg per iny. Nordamerika sin väsenmga förkaring genom den åga absouta förbrukningen. Bortsett från Sovjetunionen, som intar en särstäning, ha nämigen de tre ovannämnda förutsättningarna för en snabb expansion saknats i regionerna utanför Europa och Nordamerika. Åven med tigång ti en sådan översikt av den gångna utveckingen är det uppenbarigen svårt att draga några så preciserade sutsatser för framtiden, att de kunna tjäna som en prognos i egentig mening. Man måste inskränka sig ti att undersöka, vad vissa rimiga antaganden beträffande det bivande steg.ringstempot eda ti i frå ga om ökningen av det totaa behovet av papper och papp och därmed också i fråga om anspråken på råvara. Vad först beträffar FAO:s prognos för 1960-62 synes det att döma av den s enaste utveckingen finnas vissa förutsättningar att den kommer att förverkigas,.om utveckingen fortsätter i hittisvarande tempo. Omdömen

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 99 på ängr e sikt, exempevis fram ti f).r 2000, kunna därför ämpigen utgå från prognosens uppgifter för 1960-62, viket något minskar osäkerhetsmomentet genom att reducera periodens ängd. Emeertid kan, som redan nämnts, det härpå beräknade procentueha stegringstempot mean 1950-52 och 1960-62 ej tjäna som edning för en framtidsbedömning på ängre sikt. Vad särskit E u r o p a beträffar ed dess förbrukning 1950-52 ännu under sviterna av värdskriget. Å andra sidan synes det vanskigt att vid bedömningen av framhden gå tibak a ända tiu år 1913. Om man vi utföra en bedömning i fråga om Europas behov av papper och papp (ink. waboard) omkring år 2000, är det av intresse att undersöka, viket resutat som erhåes, om man åter utveckingen under perioden 1925-27 ti 1960-62 tjäna som edning. stegringstempot för förbrukningen per invånare under denna period kan beräknas ti 2,5% i genomsnitt per år. Tiämpas detta stegringstempo framåt, skue det innebära, att förbrukningen per invånare kommer att ökas från 38,5 kg 1960-62 ti 103 kg år 2000. Vid tiämpning på befokningsprognosen skue detta medföra en ökning av den totaa förbrukningen från 16,4 ti 45 mij. ton. Ett bibehåande av det procentuea stegringstempot eder atså på ång sikt ti en mycket kraftig ökning av det såunda beräknade totaa behovet. Detta är utmärkande för varje framtidsbedömning på ängre sikt, som grundar sig på ett schematiskt tiämpande av en konstant, ej atför obetydig tiväxtprocent. I verkigheten hindras vanigen uppnåendet av de stora taen genom oika sag av hinder och störningar.»es ist dafiir gesorgt, dass die Bäume nicht in den Himme wachsen». En annan rimig utgångspunkt för en bedömning av det bivande behovet utgör antagandet om en oförändrad årig ökning av den totaa förbrukningen. Denna ökning kan ämpigen beräknas som det åriga medetaet för perioden 1925-21 ti 1960--62. Under denna period förutses en ökning av förbrukningen från 5,9 ti prognosens 16,4 mij. ton, motsvarande i genomsnitt ca 300 tusen ton. Antar man samma åriga stegring mean 1960-62 och år 2000 skue detta innebära en fortsatt ökning från 16,4 ti 28,4 mij. ton, motsvarande en ökning av förbrukningen per invånare från 38,5 ti 64 kg. Detta innebär vidare, att förbrukningen per invånare under sistnämnda period skue öka med 1,3 % årigen mot 2,5 % under perioden 1925-27 ti 1960-62. Enigt det föregående antagandet skue det totaa behovet utgöra 45 mij. ton år 2000. Givetvis innebär det sistnämnda antagandet större utsikter att finna köpkraft för de avsevärda kvantiteter, som vid varje betydande ökning av föi"brukningen måste importeras ti förbrukningscentm, ävensom att tihandahåa den erforderiga råvaran inom Europas egna gränser. Beträffaride N o r d a m e r i k a föreigger redan för Förenta staterna en prognos angående behovet av papper och papp år 2000. Det ägre ater-

100 TH. STREYFFERT nativet innebär en extrapoering av nuvarande tendenser beträffande förbrukningen av papper och papp men under ;änsynstagande ti vissa antaganden beträffande fokmängdsutveckingen, nationaprodukten, etc. Det högre aternativet innebär, att råvaran trä ska behåa sin nuvarande reativa position biand råvarorna. Beträffande det senare aternativert har någon uppdening av prognosen för oika sag av skogsprodukter ej gjorts. Det förra, ägre aternativet, innebär som nämnts en fortsatt stegring av förbrukningen av papper och papp per invånare, ehuru i ett avtagande tempo och saktare än nationaproduktens förutsatta ökning. Det procentuea stegringstempot bir enigt detta aternativ så ågt som 0,7 procent. Likvä innebär detta att förbrukningen av papper och papp per invånare skue stiga från 168 kg år 1952 ti 235 kg år 2000, samt att den totaa förbrukningen skue stiga från 26,4 mij. ti 64,6 mij. ton. Det kan vara av intresse att konstatera, att den genomsnittiga ökningen per år mean 1925-27 och 1950-52 var 680 tusen ton, medan ökningen fram ti år 2000 enigt prognosen skue bi 800 tusen ton. Sett mot denna bakgrund kan det möjigen förefaa, att ett antagande om det bivande behovet av papper och papp i Europa, som skue innebära en oförändrad årig ökning från 1925-27 fram ti år 2000, kan hetraktas, som vä så försiktigt, särskit som Europas förbrukning per invånare är så mycket ägre än Förenta staternas. Man får emeertid därvid håa i minnet, att Europas hea ekonomi representerar ett mera»utmognat» stadium i förhåande ti dess begränsade resurser, än vad faet är med Förenta staternas. Ett uttryck band andra för detta förhåande är, att prognosen för värdens fokmängd år 2000 förutser en årig befokningstiväxt för Europa med endast 2 promie, medan den för Nordamerika anges ti 5 promie, och i U.S. Forest Service's prognos för Förenta staterna antages vara 11 promie. Med hänsyn ti att Canada näst Förenta staterna har den högsta förbrukningen av papper och papp per invånare samt även i övrigt har många gemensamma drag med Förent~ staterna, är det motiverat att utgå från att utveckingen med hänsyn ti Canadas framtida behov av papper och papp kommer att föja ungefär samma trend som Förenta staternas. Vid ett sådant antagande skue Nordamerikas behov av papper och papp (ink. waboard) år 2000 komma att utgöra 68,8 mij. ton, viket representerar en ökning med 40,2 mij. ton i förhåande ti dess förbrukning 1950-52, 28,6 mij. ton. Även beträffande Sov j e t u n i o n e n föreigger en prognos av FAO angående dess förbrukning av papper och papp (ink. waboard) 1960-62. Enigt denna prognos skue förbrukningen per invånare öka från 9,4 kg 1950-52 ti 13,3 kg 1960-62. Detta motsvarar en procentue stegringstakt, som är reativt hög, viket är naturigt med hänsyn ti Sovjetunionens

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING p atjämt åga förbrukning per invånare och den dynamiska karaktären av dess ekonomi. Att av den hittisvarande förbrukningen av papper och papp i Sovjetunionen draga några sutsatser beträffande det bivande behovet är svårt. Poitiska avgöranden komma nämigen i sista hand att fäa utsaget, när det gäer att avgöra, i viken omfattning dess rika råvaruresurser skoa tagas i anspråk för den egna förbrukningen av papper och papp. För övriga r,egioner, L a t i n a m e r i k a, A f r i k a, A 'S i e n o c h O c e a n i e n är det utomordentigt svårt att uppgöra prognoser på ängre sikt, av vad sag det vara må. Inom dessa i huvudsak industriet underutveckade dear av värden finnas stora naturtigångar, vikas rationea utnyttjande skue möjiggöra en storartad höjning av produktion och konsumtion, och därmed även av förbrukningen av papper och papp. Intresset för en påskyndad industriaisering som ett mede att höja evnadsstandarden har nu väckts inom fera av de viktigare hithörande änderna. Förutsättningarna för en industriaisering i större skaa äro emeertid främst att tiräckigt kapita kan stäas ti förfogande samt att tiräckig säkerhet erbjudes för investeringarna. I intetdera avseendet äro förutsättningarna tifredsstäande i de festa här förekommande änderna. Det egna sparande är het otiräckigt för att finansiera en industriaisering av större mått, och utändska investeringar äro förenade med stora risker. Varje omdöme om det bivande behovet av papper och papp i dessa dear av värden måste under sådana förhåanden vara förenat med en betydande osäkerhet. I sista hand kommer reaiserandet av detta behov att bi väsentigen beroende av möjigheterna att producera behöviga kvantiteter papper och papp inom förbrukningsänderna, enär tigängiga betaningsmede iksom hittis främst torde tas i anspråk för annan viktig import. I detta samband tidrar sig befokningsprognosens antagande beträffande befokningsökningen i dessa regioner fram ti år 2000 uppmärksamhet. Det har antagits, att deras fokmängd skue öka från 1.645 mij. år 1950 ti 2.330 mij. år 2000, en ökning med 685 mij. Motsvarande procentuea åriga tiväxtökning är 7 promie mot 4 promie för övriga dear av värden (Europa, Nordamerika, Sovjetunionen) enigt samma prognos. Denna iviga fokmängdsökning utgör ett uppenbart hinder för en väsentig höjning av evnadsstandarden. Med hänsyn ti att större deen av den nuvarande befokningen i dessa dear av värden anses ida av ivsmedesbrist, måste man uppstäa frågan, viken ökning av pappersförbrukningen, som under sådana förhåanden kan väntas band de breda agren av befokningen, därest ej industriaiseringen också kan förbättra ivsmedesägel Det förefaer dock, som om varje förbättring av ivsmedesäget skue framkaa en motsvarande ökning av fokmängden. Den gångna utveckingen i dessa regioner anger - så ångt den bristfä-

1()2 TH. STREYFFERT iga statistiken återspegar verkiga förhåanden - att ökningstempot för förbrukningen av papper och papp per invånare räknat varit stigande, även procentuet räknat. Detta har uppenbarigen -qnderättats genom den utomordentigt åga förbrukningen; viken från 1,5 kg per invånare år 1925-27 ökat ti 2,8 kg 1950:.. 52 och enigt FAO:s prognos beräknas bi 4,4 kg 1960-62. Varje kiogram, med viket förbrukningen per invånare ökar, innebär emeertid en betydande ökning av den totaa förbrukningen, ca 1,7 mij. ton för närvarande. Det är även av denna anedning vanskigt att uttaa sig om den bivande ökningen av förbrukningen per invånare räknat. Under aa förhåanden torde man få räkna med att framtiden medför. en reativt stark ökning av behovet av papper, b. a. genom äskunnighetens amänna spridning. Därest papper skue stå ti förfogande inom Iandet utan den prisförhöjning, som nuvarande tuar samt transport- och handeskostnader för importerat papper medföra, skue detta säkrerigen möjhggöra en rätt ångtgående täckning av det atenta behovet. I sista hand bir nämigen detta som redan antytts en fråga om att kunna utnyttja de egna råv arutigångarna för pappersframstäning i dessa regioner. Det är av intresse att se viket behov av papper och papp, som skue uppstå i dessa regioner, därest man utgår från det rimiga antagandet, att förbrukningen härav skue fortsätta att öka i hittisvarande tempo. Under perioden 1925-27 ti 1950-52 ökade förbrukningen av papper och papp från ca 2,0 mij. ton ti ca 4,6 mij. ton, motsvarande en ökning med i genomsnitt 104 tusen ton per år. Att räkna med denna ångsamma ökning även för framtiden vore emeertid knappast reaistiskt med hänsyn ti det hastigare ökningstempo, som redan har inträtt på det ekonomiska området i dessa regioner, och som kan väntas ytterigare öka. Ett. uttryck för dessa förväntningar är FAO:s prognos för perioden 1950-52 ti 1960-62, som räknar med en ökning från 4,6 ti 8,5 mij. ton, motsvarande en ökning med i genomsnitt 386 tusen ton per år. Utgå vi från att denna genomsnittiga åriga ökning kommer att fortgå ti år 2000, skue detta innebära, att den totaa förbrukningen av papper och papp (ink. waboard) skue öka ti 24 mij. ton vid nämnda tidpunkt. För~rukningen per invånare skue vid samma förutsättningar öka från 2,8 kg 1950-52 ti 10,3 kg år 2000, och atså bi närmar e fyra gånger så stor som 1950-52 mot ca två gånger så stor i Europa och ca en och en hav gång så stor i Nordameri~a. Givetvis kommer förbrukningen av papper och papp per invånare i dessa regioner med deras vitt skida förutsättningar för ekonomisk och kuture utvecking att i framtiden iksom hittis visa stora skinader i oika änder och områden. Det må erinras om att förbrukningen per invånare 1950-52 var 56 kg i Oceanien, 14,5 kg i Japan, 8,8 kg i Latinamerika men endast

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 103 0,9 kg i Afrika och återstående dear av Asien (exk. J apan och Sov j etunionen). Vid nu gjorda antaganden skue behovet av papper och papp (ink. waboard) i värden i dess hehet utom Sovjetunionen öka från 45,0 mij. ton 1950-52 ti 61,7 mij. ton 1960-62 (FAO:s prognos) samt vidare ti 121 mij. ton år 2000. Om detta behov skue reaiseras, skue förbrukningen per invånare öka från 20,2 kg 1950-52 ti 24,6 kg 1960-62 och 40 kg år 2000. Latinamerikas, Afrikas, Asiens och Oceaniens sammantagna ande av värdens (utom Sovjetunionen) förbrukning av papper och papp skue öka från 10 procent 1950-52 ti 20 procent år 2000. Nordamerikas ande skue gå tibaka från 64 ti 57 procent och Europas från 26 ti 23 procent. Nya användningsområden för trä Ett omdöme om det framtida behovet av råvaran trä bör även innesuta de n y a produmer, som under senare hd uppkommit och atjämt kunna väntas uppkomma. Här förtjänar främst nämnas tiverkningen och för-_ brukningen av andra produkter av pappersmassa än de här behandade (papper och papp, ink. waboard). Viktigast av desså är hittis viskosmassan, varav produktionen 1950-52 utgjorde 2,1 mij. ton, motsvarande 9 % av den totaa produktionen av kemisk massa dessa år. Med den mångsidiga användning som viskosmassan och andra högre kvaiteer av ceuosa ha erhåit för tiverkning av viskossike, konstu och andra textiier, för sprängämnen, paster, äkemede etc., är det uppenbart, att förbrukningen av ceuosa för dessa nya användningsområden kommer att öka. Man befinner sig emeertid här på ett område, där den hittisvarande utveckingen ej ämnar tiräckig edning för ett säkrare omdöme om framtiden. Dessa möjigheter ti ökad användning av råvaran trä iksom andra möjigheter, vika forskningen 'otviveaktigt kommer att bringa i dagen, eda ti sutsatsen, att i n g e n b e s t ä m d ö v r e gräns kan faststäas för det framtida behovet av t r ä. Den föregående anaysen har endast kunnat behanda det sannoika _ framtida behovet av råvaran trä i dess hittisvarande användningsområden. Det har därvid även förutsatts, att framtiden ej ska bära i sitt sköte större oyckor än dem, som redan drabbat mänskigheten i form av tvenne värdskrig och en. värdskris. Framtida behov av råvaran trä Det åter sig inte göra att utföra en siffermässig prognos angående behovet av oika skogsprodukter och däremot svarande åtgång av råvaran trä för en så avägsen fmmud som vore erfo:rderig för att i tid parnera för den

104 TH. STREYFFERT Tab. IV:5:4. Värdens (exk. Sovjetunionen) förbrukning av skogsprodukter 1950-52 samt behovet därav vid vissa angivna förutsättningar omkring år 2000 omräknat ti rundvirke (exk. bark). Region Papper, papp,, Trävaror etc. Summa 1950-52 2000 1950-52120.00 1950-52 2000 ökning Per invånare 1950--52,2000 m3 m3 Mijoner kubikmeter Europa 126 139 33 79 159 218 59 0,40 0,50 Nordamerika 242 336 81 195 323. 531 208 1,90 1,78 övriga utom Sovjetunion en 90 200 16 83 106 283 177 0,06 0,12 Summa 458 675 130 357 588 032 444 0,26 0,84 Innesuter även waboard samt andra produkter av ceuosa (textiier, etc.). behöviga skogsavkastningen. Man har ikvä behov av att veta, vika anspråk på den framtida skogsavkastningen, som föja av vissa rimiga antaganden beträffan'te det bivande behovet av skogsprodukter. Det är ofrånkomigt, att dessa antaganden bi resutatet av en bedömning, som kan varieras avsevärt. De i det föregående gjorda antagandena kunna endast göra anspråk på att vara rimiga, men utesuta ingaunda andra antaganden. Genom den ingående redovisningen av de utveckingstendenser, som igga ti grund för de gjorda antagandena, bör det vara möjigt att göra aternativa ~ntaganden och beräkna resutatet härav. Den nu utförda beräkningen angående det framtida behovet av skogsprodukter hänför sig ti tiden omkring år 2000. Den härför erforderiga åtgången av råvara (rundvirke), under förutsättning au den utgöres av irä, har på grundva av nuvarande åtgångsta beräknats i tab. IV :5:4-. Härvid har förutom papper och papp samt waboard även innesutits åtgången av pappersmassa för andra produkter av ceuosa, såsom textiier, etc. under antagande, att ökningen av behovet av råvara för sistnämnda ändamå ska föja samma trend som för papper och papp, ink. waboard, viket antagande uppenbarigen är osäkert. Enigt denna beräkning skue det totaa behovet av industrivirke i värden utanför Sovjetunionen öka ti ca 1.032 mij. m 3 (exk. bark) omkring år 2000 mot en förbrukning av ca 588 mij. m 3 åren 1950-52. Av den totaa ökningen, ca 444 mij. m', skue häften eer ca 227 mij. m 3 komma på papper och papp samt andra produkter av pappersmassa, medan ca 217 mij. m3 skue komma på trävaror av aa sag, främst sågade trävaror. Härvid har hänsyn ej tagits ti det framtida behovet av råvara för de het nya produkter av trä, som forskningen kan väntas frambringa.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖR.JNING 105 Av den förenämndaökningen med ca 227 mij. m 3 för papper och papp samt ca 217 mij. m 3 för trävaror kommer resp. 67 och 110 mij. m3 på de fyra regionerna i tropikerna, Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien,. viken ökning är utomordentigt svår att göra ti föremå för bedömning. Av intresse är vidare att konstatera, att av ökningen för papper och papp ca 4 7 mij. m 3 kommer ti stånd enb'art ti föjd av den antagna ökningen av fokmängden och vid ofö:r:ändrad förbrukning per invånare. Huvudparten av ökningen, 180 mij. m 3, skue atså bi föjden av de antaganden som gjorts angående en ökning av förbrukningen per invånare, viken faktor innesuter ett betydande osäkerhetsmoment. På motsvarande sätt kan visas, att av den förenämnda ökningen för trävarorna, ca 217 mij. m 3, ca 160 mij. m 3 skue föja av den antagna fokmängdsökningen vid oförändrad förbrukning per invånare, medan återstående ca 57 mij. m 3 skue bi föjden av en ökning av förbrukningen per invånare. I detta fa är dock att märka, att en minskning av förbrukningen per invånare antagits för Förenta staterna med en motsvarande större ökning för Latinamerika, Afrika och Asien. Att andra råmateria än trä kunna antas komma ti ökad användning samt att åtgången av trä per enhet av skogsprodukterna kommer att ytterigare nedbringas äro faktorer, som kunna avsevärt modifiera de nu framagda siffrorna, som endast kunna betraktas som första edet vid en bedömning av det framtida behovet av råvaran trä. Det har vid dessa beräkningar förutsatts, att skogsprodukterna kunna tihandahåas i efterfrågad utsträckning utan fördyring av deras priser i förhåande ti konkurrerande materia och utan andra fördyrande moment, som försvåra deras utnyttjande under de givna betingeserna. Det har vidare förutsatts, att inga vautasvårigheter skoa hindra importen av skogsprodukter, i den mån behovet ej kan fyas inom resp. förbrukningsänder. Sutigen har det förutsatts, att den amänna ekonomiska utveckingen ej ska drabbas av större baksag och störningar i framtiden än hittis varit faet. Från dessa amänna förutsättningar har ett undantag gjorts, i det behovet av skogsprodukter i Förenta staterna år 2000 har antagits vara detsamma, som beräknats enigt den av U.S. Forest Service utförda prognosens ägre aternativ. Enigt detta har man förutsatt en fortsatt tibakagång av träets användning i förhåande ti andra råvaror med åtföjande stegring a.v det reativa priset på vissa skogsprodukter, viket synbarigen föranetts av de begränsningar bivande avkastning från USA :s skogar väntas uppstäa. Även beträffande andra regioner måste den faktiska förbrukningen i sista hand anpassas efter den bivande skogsavkastningen, eventuet kompetterad genom import.

106 TH. STREYFFERT Möjigheterna ti import komma som redan påpekats att bi beroende av vautatigångarna och deras fördening på oika importbehov. De träimporterande ändernas möjigheter att sjäva exportera andra produkter i utbyte mot skogsprodukterna komma därför att spea en betydande ro. D.es sa möj<igheter kunna nu ej överbickas, men de representera utan tvive en betydande osäkerhetsfaktor i återhåande riktning, samtidigt som de härmed förknippade svårigheterna äro ägnade att främja strävandena ti sjävförsörjning genom utnyttjande av det egna andets råvaror. I sista hand bir den framtida förbrukningen beroende på en rad sekundära faktorer, framför at av poitisk och socia natur, vika ej heer kunna förutses.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 107 V. Värdens skogstigångar Utbredningen av värdens skogar som naturig vegetationstyp åskådiggöres av kartan fig. 21. Det framgår härav, att man k,an urskija tre huvudtyper av skogar, barrs'kogar, tempererade övskogar och tropiska övskogar. De tropiska övskogarna äro de ti areaen het övervägande. Den minsta utbredningen ha de tempererade övskogarna. Deras ursprungiga omfattning har betydigt minskats genom uppoding. Barrskogarna förekomma het övervägande i den norra tempererade zonen i ett brett bäte nedanför de mot N. Ishavet vettande tundrorna, viket gör en förhåandevis stor de av des sa skogar svårtigängiga för kommersie expoatering. I fråga om ekonomisk betydese äro ikvä barrsmgarna ojämförigt viktigast. HuvuO.parten av savä-trävaror som pappersmassa iäriör Tfån uem. Därnäst föja de tempererade övskog arna i betydese. Sist måste man trots deras stora utbredning nämna de tropiska övskogarna. Deras heterogena sammansättning med en stor och vanigen het övervägande ande av ej avsättningsbara trädsag i förening med svåra expoateringsförhåanden gör att deras nuvarande kommersiea vär.de är ågt, och deras fr amtidsvärde är ovisst. Värdens totaa skogsarea omfattar enigt den andra (år 1953) av FAO företagna inventeringen av värdens skogstigångar 3.837 mij. hektar (Tab. V :1). Denna siffra är endast het ungefärig, des på grund 'av bristande kännedom om skogarnas omfattning i många änder, des också på grund av svårigheten att många gånger avgöra, vad som ska hänföras ti skog. Den nämnda skogsar eaen omfattar 29 % av värdens totaa andareal Ytterigare 23 % intas av odad mark, som ti stor de utvunnits från skogen. Återstående 48 % intas av stepper och öknar samt övergångsformer ti skog med en vegetation av buskar eer spridda träd och trädgrupper. A v större betydese än den.tota a skogsareaen är emeertid den ekonomiska tigängigheten samt de ingående trädsagens användbarhet för oika ändamå. Av den totaa skogsareaen anges ca 1.814 mij. hektar som tigängiga, motsvarande 47 % av den totaa areaen. Gränsen för vad som ska här.. föras tih»tigängiga» skogar är uppenbarigen beroende av rådande pr:iser och teknik och är därför föremå för fortgående förskjutningar. På grund av de tekniska framstegen och hittiiisvarande stegring av rotpriserna har denna gräns succes s'ivt förskjutits mot tidigare som otigängiga betecknade skogsområden.

108 TH. STREYFFERT - Barrskogar - Tempererade övskogar öknar, stepper och tund övskogar Tr.opiska ror samt kaifjä Fig. 21. Jordens naturiga vegetation. (Ur Värdens Barrskogstigångar.) A v särskit intresse är uppgiften att av förenämnda ca 1.814 mij. hektar tigängiga skogar aa 1.140 mi'j. hektar eer 63 % befinner sig»in use», viket torde vara iktydigt med att de tagits i anspråk och ti övervägande de redan övergåtts med avverkning, och i den mån så ännu ej är faet, ha anvisats som råvaruhas för vissa industriföretag, statiga eer enskida. Detta torde särskit vara förhåandet i Canada och Sovjetunionen.. Fördening på barr- och övskogar Vad beträffar de ingående trädsagens användbarhet för oika ändamå avgöres detta i stora drag genom den redan omnämnda fördeningen av skogsareaen på harrskogar samt temperr;rade och tropiska övskogar. Denna framgår även av tab. V:1, varav kan utäsas, att ca 1.280 mij. hektar eer 33 % av värdens skogs,area intas av barrs,kogar, ca 413 mij. hektar eer 11 % av tempererade övskogar och ca 2.144 mij. hektar eer 56 % av tropiska övskogar. Vid en granskning av huru dessa oika kategorier av skogar fördea sig på oika regioner finner man, att h a r r,g k o g a r n a inta den reativt största andeen av skogsareaen i Europa, Nordamerik'a och So vjetunionen, viket framgår av vad som redan sagts om barrskogarnas geografiska fördening. Särskit iögonenfaande är den stora areaen av harrskogar i

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 109 Tab. V:t. Värdens skogsarea omkring år 1953. Mij. hektm Därav»in use» Barr-.kog Tr',aa sko.~sareaen fordead uå1 Därav Region Tota tigängig Tempe- eraci ö1-,.k... g Tropisk övskog Europa... 136 133 130 Nordamerika2... 656 312 220 Sovjetunionen... 743 425 350 Latinamerika 890 329 83 Afrika... 801 284 108 Asien... 525 311 232 Oceanien 86 20 17 Summa 3837 1814 1140 Procent 100 47,3 29,7 79 57 463 1~3 580 163 27 863 3 798 120 405 8 78 1280 413 9 2144 33,4 10,8 55,8 Käa: Word Forest Re,sources. FAO, Rom 1955 (sid. 18). 1 Approximativ fördening. 2 Förenta staterna och Canada. 3 Innehåer även mindre områden med temperera-d övskog. Sovjetunionen och Nordamerika med resp. ca 580 och 463 mhj. hektar. I jämförese härmed ter sig Europas area av 79 mij. hektar barrskog obetydig. Den överträffas i sjäva verket av de 120 mij. hektar barr skog, som finns i Asien utanför Sovjetunionen. Huvudparten av de senare befinna sig i inre Asien, och äro därför svårtigängiga för kommersie expoatering. Endast barrskogstigångarna på de japanska öarna och Sachain samt i Manchuriet ha hittis bidat underag för expoatering och skogsindustrier av större omfattning. I övriga regioner äro barrskogarna av mindre omfattning men kunna ikvä ok!at vara av stor betydese (Mexi.ko, Br.asHien, Nya Zeeand, m. f.).. Ehuru någon beräkning ej utförts särskit för barrskogar och för övskogar angående den area, som nu är tigängig för expoatering, kan man på grundva av uppgifterna i tab. V :1 utäsa, att något mindre än häften av värdens totaa barrskogsarea kan betecknas som tigängig för expoatering för närvarande. Förhåandena variera som naturigt är i oika regioner. Medan i Europa praktiskt taget hea barrskogsareaen är åtkomig, sjunker denna ande ti något över häften i Sovjetunionen och ti mindre än häften i Nordamerika. I Asien (utanför Sovjetunionen) äro barrskogarna för närvarande, som redan nämnts, ti större deen ej åtkomiga för expoatering. De t e m p e r e r a d e ö v s k o g a r n a innehåa vanigen en stor ande av trädsag med efterfrågat virke, som i vis sa fa fyer mera krävande ändamå än barrträdsvirkel Å andra sidan kan för närvarande ej fu av-

TH. STREYFFERT J',ab. V:2. Värdens skogsarea»in use». Region Därav Per invånare Fok- Tota mängd Barrskog Lövskog Därav 1952 Mij. Mij. Mij. Hektar barrskog Mij. hektar hektar hektar hektar in v. Europa... 130 77 53 0,88 0,19 399 Nordamerika... 220 170 50 1,26 0,98 174 Sovjetunionen... 350 300 50 1,70 1,45 207 Latinamerika... 83 12 71 0,49 0,08 170 Afrika 108 2 106 0,53 0,01 205 Asien... 232 40 192 0,18 0,03 1307 Oceanien 17 2 15 1,21 0,15 14 Värden 1140 603 537 0,46 0,24 2476 Sa:mmanstäd efter Word Forest Resources. FAO, Rom 1955 (sid. 18). sättning erhåas för avkastningen från dessa skogar. Förhåandevis mest utnyttjas övskogarna i Europa och Nordamerika, medan deras utnyttjande i Sovjetunionen synes hämmas genom begränsade transportmöjigheter; b. a. kan övskogsvirket ej fottas någraängre sträckor. Barr- och övträd förekomma i stor utsträckning i bandbestånd i den tempererade zonen. Vid otifredsstäande avsättningsförhåanden för övträden bi dessa kvarämnade vid expoateringen, viket tenderar att gynna övskogens utbredning i den nya skogsgenerationen. De t r o p_i s k a ö v s k o g_a r n a dominera het i regionerna utanför Eumpa, Nordamerika o ch Sovjetunionen. Om deras heterogena beskaffenhet som hinder för kommersie expoatering har redan taats. OtiHfredsstäande transportförhåanden och den svaga ekonomiska.och industriea utveckingen i_ de merendes s. k. underutveckade änderna i dessa regioner för ~våra ytterigare expoateringen. Deras hittisvarande bidrag ti den internationea handen har väsentigen utgjorts av dyrbara träsag, som finna efterfrågan för mera fordrande ändamå och där träet s vackra utseende har betydese. På grund av deras reativa säsynthet gå endast små kvantiteter av dessa i internatione hande. Att de tropiska skogarnas betydese för den okaa förbrukningen av virke och bränse är stor, är naturigt. strävanden pågå att bättre utnyttja de tropiska skogarnas mycket stora potentiea resurser genom ratione expoatering i stor skaa i samband med anäggande! av kombinerade industrier- sågverk, pywoodfabriker, pappersbruk -- som bättre skue möjiggöra utnyttjandet av det heterogena virkesförrådet. Mindre än häften av de tropiska övskogarna betecknas för närvarande som tigängiga, och mindre än en femtede uppges ha tagits i anspråk. Det är naturigt att man ska äga bättre kunskap om den skogsarea,

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 111 Fig. 22. Jor,dens fokmängd omkring år 1950. Varje punkt motsvarar en mij. inv. (Från W. S. och E. S. vvoytinsky, Word Popuation and Production. N. Y. 1953.) som redan tagits i anspråk, i:in om återstående skogsarea. Som redan nämnts omfattar skogsareaen»in use» ca 1.140 mij. hektar. Dess fördening på barrskog och övskog framgår närmare av tab. V :2. Det framgår härav att av den förenämnda areaen 603 mij. hektar beräknas utgöra barrskog och 537 mij. hektar övskog. Medan barrskogen dominerar i de norra regionerna (Europa, Nordamerika, Sovjetunionen) med 547 mij. hektar mot 153 mij. hektar öv,skog»in use», är förhåandet det mo~satrba i övniga regioner. Där dominerar övskogen med 384 mij. hektar mot 56 mij. hektar harrskog»in use». Det anförda utgör en tydig iustration ti det kända förhåandet, att människorna på bästa sätt söka utnyttja de naturtigångar, som stå dem ti buds, även om de ej i varje särskit fa äro de för ändamået ämpigaste. 2. Skogsarea per invånare Ur synpunkten av h u s h å 11 n i n g e n med skogstigångarna har emeertid skogsareaen per invånare större intresse än de totaa areaerna.. I fråga om skogsareaen per invånare ha skogar»in use» det,största aktuea intmsset, medan Merstående skogsarea är av betydese som en mer eer mindre åtkom1g res,erv. Areaen per invånare av skogar»in use» framgår jämvä av tah. V:2.

112 TH. STREYFFERT Denna area uppgår i genomsnitt för värden i dess hehet ti 0.46 hektar, varav 0.24 hektar barr skog. Rikigast försedda med skog enigt denna mättstock äro Sovjetunionen t. 70 hektar), Nordamerika ( 1.26 hektar) och Oceanien ( 1.21!hektar). Europa med 0.33 hektar under,skrides bott av Asien med 0.18 hektar. Särskit intresse tidrar sig försörjningen med barrskog. Även i detta fa eda Sovjetunionen och Nordamerika med resp. 1.45 och 0.98 hektar. Därnäst kommer Europa med endast 0.19 hektar och Oceanien med 0.15 hektar. I övriga regioner är tigången på barrskog i förhåande ti fokmängden obetydig, växande mean 0.01 hektar (Afrika) och 0.08 hektar (Latinamerika). 3. Avverkning per hektar Tigången på skog i förhåande ti fokmängden bör emeertid även bedömas under hänsynstagande ti behovet av virke per invånare i oika skogsregioner samt beskaffenheten och avkastningsförmågan hos skogarna i fråga. Beträffande behovet av virke per invånare har det framgått av den föregående undersökningen av förbrukningen av skogsprodukter, att denna är avsevärt större i de industriaiserade änderna än i övriga dear av värden. Detta gäer framför at om förbrukningen av i~dustrivirke. Detta innebär att Europa, Nordamerika och Sovjetunionen samt Oceanien ha ett,större behov av virke per invånare än övriga regioner. Dessa regioner ha även i stort sett den största areaen av sådan skog som tagits i anspråk per invånare, och särskit är detta faet beträffande barrskogen. Man kan emeertid gå ett steg ängre och säua avverkningen inom varje region i förhåande ti areaen av skog som tagits i anspråk. Detta har skett i tab. V:3. Man.finner av denna, att avverkningen av industrivirke, som i detta Siarrimanhang är viktigast, är störst per hektar i Europa och i Nordamerika med resp. 1.22 och 1.40 m 3 per hektar. övrig a regioner ha betydigt ägre siffror. Motsvarande siffra för avverkningen av industrivirke av barrträ är 1.68 och 1.47 m3 per hektar. För Sovjetunionen är motsvarande siffra endast 0.53 m3 Även om man utgår fråh den. totala avverkningen per hektar och såunda innesuter den ti sin kvantitet osäkra avverkningen av brännved, framstår avverkningen per hektar reativt hög i Europa, och Nordamerika, ehuru detta förhäande då är mindre utprägat. 4. Virkesreserver Vid bedömandet av den framtida virkesförsörjningen har man emeertid även att ta hänsyn ti de skogstigångar, som ännu ej tagit s i anspråk. Som det i inedningen konstaterats, måste man för att kunna tifredsstäa

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 113 Tab. V:3. Avverkning, tota och per heetar skogsmark»in use» 1950-521. Region Förbrukning Avverkning (exk. Avverkning per hektar av industrivirke 1950-52 bark) 1950-52 (exk. bark) på skogs- area»in use» In du- Därav s trivirke industrivirke Tota Därav av barr- Per Tota Tota avverk- indu- trä per in v. ni ng s trivirke hektar Barr- Tota barrträ skog --- Mij. m3 Mij. Mij. Mij. m3 per m3 per m3 per m3 m s m s m3 hektar hektar hektar Europa... 159 0,40 268 158 129 2,06 1,22 1,68 Nordamerika 299, 72 375 309 250, 70 1,40 1,47 Sovjetunionen... 190 0,92 330 190 160 0,94 0,54 3 0,53 Latinamerika... 20 0,12 150 18 7 1,81 0,22 0,58 Afrika... 9 0,04 112 8 2 1,04 0,07 (,o o) Asien2 63 0,05 143 + 61 4{) 0,61+ 0,25 (,oo) Occanien 13 0,93 14 O 4 0,82 0,59 (2,oo) Värden 7fi4 0,30 1392(+) 754 592 1,21+ 0,65 0,95 Sammanstäd från Word Forest Resources. Rom 1955. 1 Avser de kvantiteter, som kommit ti förbrukning. Hyggesavfa, transportföruster (fottning) och bark skoa tiäggas för att erhåa voymen av den rotstående skog, som avverkats. 2 Ink. Kina, vars avverkning av industrivirke har uppskattats ti 10 mij. m3, varav 8 mij. m3 barrträ, medan avverkningen av brännved indikerats genom tecknet +. 3 Att avverkningen av industrivirke av barrträ per hektar ej är högre än den totaa avverkningen av industrivirke per hektar synes osannoikt och torde få tiskrivas osäkerheten i de meddeade uppgifterna. värdens behov av virke atjämt utsträcka expoateringen ti nya urskogsområden. I första hand har man därvid att räkna med de skogsområden, som betecknats som tigängiga. I andra hand kan man emeertid även räkna med att åtminstone en de av den skogs area, som betecknats som för närvarande otigängig, ska kunna tagas i anspråk, om så visar sig behövigt. storeken av reserverna i förhåande ti den skogsarea, som redan tagits i anspråk, framgår av tab. V :4. Det framgår härav, att dessa reserver i samtiga regioner med undantag för Europa äro mycket betydande, i varje fa ef~er areaen räknat. Enbart reserverna i tigängigt äge uppskattas ti en sammanagd area av ca 674 mij. hektar, d. v. s. drygt häften av den skogsarea, som hittis tagits i anspråk. Härti kommer den skogsarea, som för närvarande betecknas som otigängig, viken uppskattas ti ca 2.023 mij. hektar. Det är svårt att för närvarande bida sig en säker uppfattning om betydesen av dessa reserver. Vad man under aa förhåanden kan säga är, att

83 114 TH. STREYFFERT Tab. V:4. Reserver av skog i förhåande ti redan i anspråk tagen skogsarea. Mij. hektar. Region Av återstående tigängig och otigängig skogsarea utgör barrskogen skogsarea som tagits i anspråk (»in u se») Aterstående tigängig skogsarea För närva- r ande o ti- gängig skogsarea Europa... RO R 3 5 Nordamerika... 2:W 92 344 29:- SovjetunioGen... 350 75 318 280 Latinamerika... ~ 246 561 14 Afrika... OR 176 517 Asien... 232 79 214 65 Oceanien... 17 3 66 6 Värden 1140 674 2 023 664 Käa: Word Forest Resources. Rom 1955. reserverna i stort sett äro av sämre beskaffenhet och förenade med högre expoateringskostnader än de skogsareaer, som redan tagits i anspråk. Devis kan detta motverkas genom fortgående tekniska framsteg. I avsevärd grad äro reservernas betydese beroende av om de utgöras av barrskog eer övskog. Av tab. V:4 framgår, att barrskogens ande i de skogsområden, som ännu ej tagits i anspråk, uppskattats ti ca 664 mij. hektar eer ca en fjärdede. Detta är emeertid bott en grov uppskattning. Viktigare är att dessa barrskogsreserver adees övervägande befinna sig i ansutning ti.i de barrskogsområden, som redan tagits i anspråk. Detta är ägnat att medföra en viss kontinuitet i den fortsatta utveckingen. Sörsta intresset riktar sig mot de barrskogsreserver, som befinna sig inom den t i I g ä n g i g a skogsarea,.som ännu ej tagits i anspråk. Någon uppskattning angående omfattningen av dessa barrskogar har ej utförts. Under antagande att barrskogarnas ande av den tigängiga reserven är densamma som av samtiga reserver - tigängiga och otigängiga - skue areaen av barrskogar inom den tigängiga skogsarea, som ännu ej tagits i anspråk, utgöra ca 150 mij. hektar. Om man vidare gör det antagandet, att utbytet av industrivirke vid en expoatering av dessa skogar skue bi i medeta 80 m 3 per hektar (exk. bark), skue storeken av denna virkesreserv utgöra 12 mijarder m 3 Man får en bättre uppfattning om storeken av denna reserv, när man vet, att värdens åriga förbrukning av industrivirke av barrträ är ca 600 mij. m3 Den skue såunda motsvara ca 20 års förbrukning. I verkigheten torde atjämt betydande virkesreserver finnas inom de skogsområden, som redan tagits i anspråk i form av orörda skogsområden,

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 115 som anvisats som råvarubas för vissa industrier. Därti kommer möjigheten att i ökad omfattning använda sig av övskogen, som ej är het utnyttjad inom den redan i anspråk tagna skogsareaen. Vad beträffar de reserver, som befinna sig inom den nu som o t i. g ä n g :i g betecknade s.kogsar.eaen, är det sannoikt, att de om så behövs åtminstone ti en de skoa kunna bi tigängiga som en föjd av den tekni'ska utvec~1ingen vid expoatering och föräding av virkert ocjh därmed kunna ge ett bidrag ti virkesförsörjningen i nuvarande virkesbehövande befokningscentra och den internationea handen. Att de i första hand komma att tagas i anspråk för oka förbrukning i samband med bebyggesens utsträckande ti för närvarande foktomma dear av värden förefaer emeertid naturigt. Seran at deua sagts, återstår ikvä en viktig synpunkt, nämigen den geografiska f ö r d e n i n g e n av reserverna i förhåande ti förbruk~ ningscentra. Av det föregående har ti fuo karagts, att E u r o p a därvidag är ojämförigtsämre ottat än övriga regioner, i det Europa praktiskt taget saknar egna reserver. Härvid är dock att märka,.att man ej ängre ti Europa hänför europeiska Ryssand, sedan Sovjetunionen börjat redovisas som en het fristående ekonomisk region. Genom Sovjetunionens uppkomst har Europa ej ängre samma abehindrade tigång ti de virkesreserver, som förut representerades av de nordryska skogarna. Detta behöver emeertid ej utesuta, att dessa framdees kunna återta sin ro att bidra ti det virkesbehövande Europas virkesförsörjning. N o r d a m e r i k a och S o v j e t u n i o n e n ha båda reativt stora reserver av barrskog, även i tigängiga områden. Särskit på P.acifickusten av Nordamerika är en betydande de av dessa skogar ännu orörda av expoa~ teringen och representerar värdens värdefuaste rese'rv av grovt barrträdsvirke i reativt ättigängigt äge. Beträffande ö v r i g a r e g i o n e r domineras reserverna av övskogar och närmare bestämt av tropiska övskogar. Om den ovis shet, som är förknippad med deras framtida utnyttjande, har tidigare taats. I sista hand beror deras betydese av den amänna ekonomiska och industriea utvecking; som kommer ti stånd i dessa regioner, vika huvudsakigen intas av s. k. underutveckade änder. För en bivande utvecking i dessa regioner erbjuda de tropiska övskogarna den naturiga virkesreserven, viken denna utvecking sedan må bi. Att deras utnyttjande för pappersframstäning nu ägnas stor- uppmärksamhet har tidigare omnämnts. 5. Bivande avkastning från den i anspråk tagna skogsareaen En de av den i anspråk tagna skogsareaen utgöres av at att döma av orörda skogsområden, som tideats vissa industrier för deras råvaruför-

116 TH. STREYFFERT sörjning. Den avverkning, som uttages från dessa orörda omr~den, är i reaiteten att hänföra ti ett utsträckande av expoateringen ti nya skogsområden. Den adees övervägande deen av den i anspråk tagna skogsareaen har emeertid under ängre eer kortare tid varit föremå för avverkning. At efter den skiftande karaktären av dessa avverkningar och den vård - eer bristande vård - som ägnats de uppkommande skogarna, är denna skogsarea av mycket.skiftande beskaffenhet, at ifrån vanvårdade k,amarker och trasiga restbestånd ti de vävårdade skogar, som återfinnas i västra och centraa dear av Europa, och vika ti stor de ha tikommit genom kutur. Mean dessa ytterigheter finnas aa övergångsformer. Det är givetvis av 'intresse att kunna bida sig en uppfattning om viken avkastning, som i framtiden kan utvinnas från den nu i a n s p r å k t a g - na skogsareaen, tidigare angiven ti 1'.140 mij. hektar. Detta avgör nämigen i sista hand i vad mån man ska behöva ta reserverna av virke i anspråk med därav föjande tendens ti fördyring av skogsprodukterna i konsumtionscen t ra. Med hänsyn ti den utomordentigt skiftande beskaffenheten av skogarna å den i anspråk tagna skogsareaen möter det stora svårigheter att uppskatta deras avkastningsmöjigheter. Uppgifter om den aktuea tiväxten, i och för sig intressanta, ämna härvid ej tiräckig edn:ing, även om de vore mera säkra än de uppgifter, som nu stå ti buds från större deen av skogsareaen i fråga. I skogar, som befinna sig så ångt från ett jämviktsäge, som faet är med huvudparten av de nuvarande skogarna, utgör nämigen ej den aktuea tiväxten något rättvisande uttryck för den avk,astning som kan uttagas, vare sig uthåigt eer för ögonbicket. Det huvudsakiga intresset synes under sådana förhåanden böra ägnas frågan om den :avkastning, som p å ä n g r e s i k t kan erhåas från den nu i anspråk tagna skogsareaen. Det är givetvis ej möjigt att förutsäga något om den avkastning, som i framtiden faktiskt kommer att erhåas från denna skogsarea. Denna bir i hög gmd beroende av husihåningen med des's virkeskapita och den vård man kommer att ägna skogarna. Men det är ägnat att kargöra frågan om värdens bivande virkesförsörjning om man kan uttaa, att vid en v i s s hushåning och en v i s s vård av skogarna man kan räkna med en v i s s storek och beskaffenhet av den uthåiga avkastningen från denna skogsarea. För att ge en sådan frågestäning en praktisk innebörd bör man utgå från en standard beträffande hushåning och skogsvård, som det i en överskådig framtid kan tänkas vara möjigt att uppnå öve'r en stor de av den nu i anspråk tagna skogsareaen. Att denna standard även i framtiden med nöåvändighet kommer att variera i oik<a dear av värden,!b. a. med hänsyn

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 117 ti de geografiska och ekonomiska förutsättningarna för skogshushåningen, är naturigt. Det är därför endast den genomsnittiga standarden, som avses. 6. Sveriges skogsbruk som norm Som norm för en dyik genomsnittig standard, som det i en överskådig framtid skue vara möjigt att uppnå inom en betydande de av den nu i a:p.språk tagna skogsareaen, torde man kunna, taga den skogshushåning, som tiämpas i Sverige. Mået för denna är att så fuständigt som möjigt tivarataga skogsmarkens produktionsfötmåga under skäigt beaktande av de ekonomi ska förutsättningarna. Intensitetsgraden i skogsvården kännetecknas av att skogarnas föryngring het övervägande sker genom naturig återväxt, varvid dock ämpiga åtgärder vidtagas för att erhåa tifredsstäande föryngring inom skäig tid. Detta kräves nämigen sedan Btt femtiota år tibaka av den svenska skogsagen. En sådan intensitetsgrad bör ej vara svår att genomföra över större deen av den nu i ans:pråk tagna skogsareaen inom en ej för avägsen framtid. Den utgör den första förutsättningen för att skogsmarkens produktionsförmåga ska tiva,ratagas i skäig omfattning. Den andra förutsättningen är, att skogarna ej skoa avverkas, medan de ännu stå i sin bästa växtk:mft. Detta tar sikte på hushåningen med den nya skogsgenerationen, som växer upp efter den expoatering, som under oppet av de sista femtio a hundra åren gått fram över stöne deen av den nu i anspråk tagna skogsareaen. Genom ändamåseniga garingar kunna de unga och medeiåders bes.tånden ämna en skiii<g 'avkastning, innan de göras ti föremå för sutavverkning. Sedan ett trettiota år tibaka har skogsagstiftningen i Sverige innehåit ett förbud att avverka»yngre» skog annat än genom ändamåsenig garing. Under huvudsakig inverkan av dessa tvenne agbestämmeser och genom en brett agd uppysningsverksamhet har skogshushåningen i Sverige utv;eckats ti sitt nuvrara.nde äge. Detta mn ej be.trakais som ideaiskt, ty här återfinnas aa de brister, som man måste räkna med i verkighetens skogsbruk i ett and, där skogen visserigen räknas som den kanske viktigaste naturtigången, men där samtidigt den i anspråk tagna skogsareaen är reativt stor. Den utgör i genomsnitt 3.2 hektar per invånare mot 0.32 i Europa och 1.26 hektar i Nordamerika, varfö'r det ej är möjigt att över hea denna area genomföra ett arbetsintensivt skogsbruk utan att försumma and:m produktionsgrenar. Viken uthåig avkastning kan då erhåas från ett skogsbruk av Sverigetyp? Detta åter sig med ganska stor säkerhet besvaras, eftersom Sveriges sko-

118 TH. STREYFFERT ga'r övergåtts av två riksskogstaxeringar - Sverige var det första and i värden, som införde denna form av hea andet omfattande inventeringar genom en försökstaxering år 1918 - och nu äro fö>remåi för en tredje taxering. På grundva av dessa taxeringar har man utfört en beräkning av den avkastning, som för närvarande kan uttagas från skogarna i Sverige med iakttagande av god skogsvård och uthåig avkastning. Beräkningen avser endast barrskogen och av denna endast den avkastning, som kan användas som industrivirke, atså virke med en minimidimension av 3 tum på 2 m (massaved). Avdrag har därvid gjorts för den de av avkastningen, som på grund av tekniska skador ej k an användas härför ( 3 %). Avdrag har därjämte gjorts för sjunkningsföruster vid fottning.1 En viss de av tiväxten förutsättes kvarstå i skogen för att öka virkesförrådet. Enigt dessa förutsättningar skue man för närvarande kunna uttaga en årig avverkning av 34.5 mij. m 3 ( exk. bark) industrivirke av barrträ.2 s Av den totaa skogsmarksareaen, som utgöt 22.9 mij. hektar, utgöres 3.9 % av ren övskog, varjämte andeen övskog i bandskogar kan anses motsvara ytterigare ca 4.6 % av den totaa skogsmarksareaen. Areaen barrskog kan då beräknas tii ca 21.0 mij. hektar. Den ovan beräknade avkastningen motsvarar då 1.64 ms per hektar. Denna avkastning motsvarar emeertid ej jämviktsäget. Skogarna i södra Sverige ha atjämt ett överskott av yngre årskasser, som nu ej kunna bi föremå för sutavverkning. Härti kommer att skogarna i norra Sverige först nyigen ha passerat den vågda ifråga om virkesförråd och avkastning, som pägar föja vid sutexpoateringen av ett urskogsområde. Även dessa skogar äro därför på väg mot att ämna en successivt stigande avkastning. Beräkningar som utförts angående den avkastning, som kan uttagas från Sveriges skogar efter ett trettiota år, gå ut på att avverkningen av industrivirke av barrträ ska kunna höjas ti ca 2.0 m 3 per hektar. Detta torde vara en försiktig beräkning. Sverige befinner sig mean 55o och 69 atitud, viket motsvarar ett av~ stånd av 1.600 km i norr och söder. Medan de sydigaste kusttra.jderna intas av ö v,skiogar (bok, m. f.), intas andet i övi1igt av harrs.kogar, som i nordigaste Sverige befinna sig nära trädgränsen, viken här går ned ti 500 m ö. h. Detta innebär, att de svenska skogarna kunna sägas representera ett tvärsnitt av den barrskogsregion, s om i den norra tempererade zonen 1 Ca 40 % av den åriga avverkningen av industrivirke fottas och sjunkningsförusten för detta virke är ca 2.5 %. 2 Hea denna avverkning uttages ej för närvarande, enär förädingsindustrien ej utbyggts i samma takt som den ökande skogstigången i södra och meersta Sverige skue ha medgivit. 3 En obetydig de härav användes som brännved. A andra sidan uttages ofta massaveden ti en ägre toppdiameter än 3".

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 119 strä0ker sig runt jorden nedom tundran och därmed även ge ett ungefärigt mått på den produktion, som kan erhåas från denna barnskogsregion i.dess hehet vid motsvarande hushåning och skogsvård. För en motsvarande beräkning av den möjiga avkastningen från de t e m p e r e r a d e ö v s k o g a r n a i Europa och Nordamerika sakna1s tiräckigt underag. Deras betydese, ehuru den ingaunda bör underskattas, ir snarast av den art att kompettera avkastningen från barrskogarna. Beträffande de t r o p i s k a ö v s k o g a r n a är deras avkastningsförmåga på ängre sikt föga utforskad. Endast i undantagsfa ha de under europeisk edning bivit föremå för ratione skogsvård (vissa dear av Indien och Java). I tätt befokade områden äro de tropiska skogarna vanigen hårt anitade och iämna bott en åg avkastning av huvudsakigen bränse och virke för oka förbrukning. I de sto ra gest befokade områden, som atjämt inta en stor de av de tropiska skogarna, äro,de svårigheter och probem, som sammanhänga med deras kommersiea expoatering, atjämt.dominerande. Att man i de nederbördsrika dearna av tropikerna kan uppnå en mycket hög avkastning genom pantering av vissa snabbväxande trädsag är vä känt. Detta ger en antydan om stora atenta produktionsmöjigheter i de tropiska skogarna på ång sikt, men deras reaiserande är förenat med stora svårigheter. 7. Bivande avkastning från värdens barrskogar Med utgångspunkt från det nu förda resonemanget skue värdens nuvarande förbrukning av industrivirke av burträ, som utgör ca 600 mij. m 3, i en framtid kunna erhåas från en skogsarea av omkring 300 mij. hektar, förutsatt att denna får en skötse, som motsvarar den som nu ägnas de svenska skogarna. Ti jämförese 'må erin_ras om att den barrskogsarea, som hittis tagits i anspråk, utgör ca 600 mij. hektar, atså det dubba av den under sådana förutsättningar behöviga skogsareaen! Man kan också uttrycka detta så, att d e n f ö r n ä r v a r a n d e i a n s p r å k t a g n a harrskogsareaen vid någorunda rationen skötse 1J ö r k u n n a g e e n u t h å i g a v k a s t n i n g d u b b e t s å s t o r s o m v ä r d e n s n u v a r a n d e f ö r b r u k n i n g a v i n d u s t r i v i r k e a v b a r r t r ä. Denna åga avkastning från.den redan i anspråk tagna barrskogsareaen har huvudsakigen två orsaker. Först bör erinras om att huvudparten av denna barrskogsarea övergåtts med expoatering i jämföresevis sen. tid, under oppet av de sista 60 a 70 åren. De skogar, som därefter kommit upp, ha ännu ej nått det stadium, att de äro mogna för sutavverkning. Därti kommer, att expoateringen i amänhet förts utan tanke på återväxten eer

120 'nf.. &TREYFFERT -vii d partie expoatering - utan hänsyn ti huruvida det kvarämnade beståndet vore utveckingsbart. De kvarämnade restskogarna ge därför i amänhet en åg tiväxt, och deras tiskott ti virkesförsörjningen består huvudsakigen i att man vid återkommande avverkningar i dessa bestånd kan sänka kravet på miniroidimension och kvaitet. De undantag som finnas från det nu anförda, framför at i Europa, äro ej av den omfattning att de i avsevärd grad kunna påverka medetaet. Å andra sidan innehär även det nu anförda, att avkastningen från den nu i anspråk tagna skogsareaen kan väntas öka efter hand som den nya skogsgenerationen mera amänt når avverkningsmogen åder. Därjämte finns uppenbarigen en mycket vid margina för att öka avkastningen genom bättre skogsvård, framför at genom att sörja för att avverkade marker förses med återväxt av tifredsstäande beskaffenhet, samt genom att uppväxande skogar ej avverkas för tidigt. Intresset för god skogsvård befinner sig i stiga_nde i nära nog aa dear av värden. Det är därför rimigt. att antaga, att avkastningen från de marker, som redan övergåtts med avverkning, successivt kommer att stiga. Det är emeertid förenat med mycket arbete och myck~n kostnad att förbättra skogstiståndet på vanvårdade marker. Det tar även ång tid, innan frukterna härav kunna inhöstas. Under tiden måste värdens virkesförbrukning fyas genom ett tiskott från orörda skogar, i första hand från de områden, som finnas inom.den i anspråk tagna skogsrareaen, därnäst utanför derina. Om storeken och beskaffenheten av de reserver, som befinna sig utanför den i anspråk tagna swg sareaen, har tidigare taats. I ett inedande kapite har också probemstäningen i värdens virkesförsörjning formuerats så, att det gäer att bringa. upp den rithåiga avkastningen från värdens skogar, innan man nått den punkt, att man måste tigripa at för avägset beägna reserver med därav föjande höga expoateringskostnader. Den nuvarande avverkningen från den i anspråk tagna skogsareaen varierar avsevärt, viket på anförda rgrunder är het naturigt. A v största intresset är avverkningen i barrskogarna. Avverkningen av industrivirke per hektar barrskog är störst i Europa med 1.68 m 3 i medeta åren 1950-52 (ta:b. V:3). Därnäst kommer Nordamerika med 1.47 m 3 Sovjetunionen tar endast ut ca 0.53 ma, viken siffra dock får betraktas som osäker. För övriga r egioner äro uppgifterna osäkra men 'igga på en åg nivå med undantag dock för Oceani en. För Europas de kan den angivna siffran, 1.68 m 3 per hektar barrskog, tagas som ett approximativt uttryck för den uthåiga :avkastning, som vid nuvarande förutsättningar kan uttas från dess skogar. För övriga regioner torde siffrorna för avverkningen innesuta en betydande 'avverkning från

VÄRLDENS FRAMTIDA VffiKESFÖRSÖRJNING 121 orörda skogar och kunna därför ej utan vidare påräknas som uthåig avkastning. Det är av intresse att jämföra siffran för Europa, 1.68 m 3 per hektar barrskog, med vårt tidigare ant agande om en möjig avkastning av minst 2.0 m 3 per hektar i genomsnitt för värden i dess hehet å den i anspråk tagna areaen av barrskog. Denna siffra bekräftar, att Europas barrskogar äro föremå för en reativt god vård och hushåning men den säger också, att en ej oväsentig höjning av denna avkastning successivt bör kunna ernås. Detta kan väntas ske både genom utväxandet av den nya skogsgenerationen i Sverige och övriga nordiska änder ti 'avverkningsmogen åder samt genom fortsatt intensifiering av skogsvården.

122 TH. STREYFFERT VI. Virkesförsörjning och skogshushåning oika regwner 1. Europa Europas totaa skogsarea utgör 136 mij. hektar, V'arav 79 mij. hektar barrskog. Den het övervägande deen av denna skogsarea eer 130 mij. hektar har tagits i anspråk och varit föremå för avverkning sedan mer eer mindre ång tid tibaka. Återstående 6 mij. hekt:ar fördea sig med häften va'dera på tigängiga och otigängiga reserver. Även de sistnämnda göras emeertid nu tigängiga genom utbyggnad av transportederna. Enär Europa (exk. Turkiet) har en sammanagd fokmängd av 399 mij. invånare (år 1952) bir skogsareaen per invånare endast 0.33 hektar, varav barrskog 0.19 hektar. Denna skogsarea per invånare är mindre än i övriga regioner med undantag för Asien (utom Sovjetunionen). Den förhåandevis obetydiga skogsareaen per invånare i Europa uppväges emeertid av att skogarna ha bivit föremå för en bättre vård i denna t'egion än i någon annan. Särskit gäer detta om de nordiska änderna samt Väst- oc:h Centraeuropas skogar, vika senare sedan ång Nd tibaka varit föremå för rationet skogs.bruk med Tyskand som föregångsand. Härigenom har det bivit möjigt för Europa att täcka den het ÖV~ervägande deen av sin rea1tivt stora förb~ukning av industrivirke från egna skogar. Europas skogar skötas nu i princip - och i huvudsak även i tiämpningen - med sikte på uthåig avkastning. Detta är i sjäva verket nödvändigt med hänsyn ti att reserverna av urskog äro obetydiga. Europas virkesförsörjning omkring år 1950 En mera ingående överbick av Europas virkesförsörjning kan ej erhåhas för något senare år än 1950. Detta år har nämigen gjorts ti föremå för en ingående anays i FAO:s European Timber Trends and Prospects. På grundva härav ha uppgifter angående skogsarea, avverkning och förbruk. ning av industrivirke med fördening på oika regioner i Europa sammanstäts i tab. VI:1 :1. Man får genom denna sammanstäning en siffermässig precisering av det kända förhåandet, att Europas s k o g s a r e a är ojämnt fördead i

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 123 Tab. VI:1 :1. Europas skogsarea, avverkning och förbrukning av industrivirke år 1950. skogsarea Avverkning2 Förbruknings Export-4 Fok- Tota Per inv. Tota!Per hekt. Tota Per inv. översk. + översk. + Region mängd Brist - Import- 1950 Mij. översk.- Hektar Mij. m31 m3 Mij. m31 m3 hektar Mij. m3 Mij. m3 Exportänder Norra Europa 14,4 52,1 3,62 55,9 1,07 21,9 1,52 +34,0 +36,0 östra Europa 76,9 30,9 0,40 39,5 1,28 28,1 0,37 +11,4 +10,1 S:a exp.-änder 91,3 83,0 0,91 95,4 1,15 50, o '0,55 +45,4 +46,1 I roportänder Västeuropa Därav Engand 123,7 15,5 0,13 19,0 1,23 57,5 0,46. -38,5-29,o 50,1 1,5 0,03 2,8 1,81 2<,s 0,50-21,5-17,6 Tyskand 68,7!1,5 0,14 29,o 3,06 32,7 0,48-3,7-1,2.Södra Europa 107,1 27,6 0,26 11,6 0,42 22,0 0,21-10,4-6,8 S :a imp.-änder 299,5 52,6 0,18 5 59,6 1,13 112,2 0,87-52,6-36,5 Europa 390,8 135,6 0,35 155,0 1,14 162,2 0,42-7,2 + 9,6 Därjämte py.. wood och wa- 5,o 0,01 board 167,2 0,43-12,2 Käor: Skogsarea en. Word Forest Resources. FAO, Rom 1955. övrig.a uppgifter en. European Timber Trends and Prospects, Geneve 1953 (sid. 109, 127 och 138), varvid dock Turkiet utesutits. Norra Europa (Norge, Sverige, Finand), öst!'a Europa (Österrike, Tjeckosovakien, Poen, Rumänien, Jugosavien), Västeuropa (Storbritannien, Irand, Danmark, Hoand, Begien, Luxemburg, Frankrike, Saar, Schweiz), Södra Europa (Bugarien, Grekand, Ungern, Itaien, Spanien, Portug.a). 2 Utom hyggesavfa och föruster vid fottning (tigängigt för förbrukning). 3 Motsvarande rundvirke (reduktionsfaktorer enigt FAO, Yearbook of Forest Products Statistics, Rom 1955). 4 Beräknat på grundva av uppgifter angående export och import i European Timhcr Statistics, 1913-1950. FAO, Geneve 1953. Pywood och waboard ingå ej. 5 För.deningen av 59.6 mij. m3 på regioner angive s ej i European Timber Trends and Prospects. Fördeningen har utförts med edning av uppgifter angåe:p,de avverkningen av industrivirke åren 1950-52 (medeta) i Word Forest Resources. förhåande ti andareaen och än mer i förhåande ti fokmängden. Såunda har det starkt industriaiserade och tätt!1efokade Västeuropa endast 0.13 hektar skogsmark per invånare, medan Skandinavien och Finand ha i medeta 3.6 hektar. En meanstäning inta staterna i Östeuropa med i genomsnitt 0.40 hektar smgsmark per ~nvånare. Sydeuropa ( exk. Turkiet) har visserigen en nomine skogsarea av 0.26 hektar per invånar e, men denna area ger åg avkastning. Den sammanagda a v v e r k n i n g e n från Europas skogsarea har för 1950 beräknats utg.öra 272 mij. m 3, varav 155 mij. m 3 industrivirke. Huvudparten av det senare eer 95 mij. m3 kommer på Skandinavien-Finand och Östeuropa, återstående 60 mij. m3 på Väst- och Sydeuropa. Det är av intresse att konstatera, att inte mindre än häften härav, 29 mij. m3, kommer

124 TH. STREYFFERT AVViRKNING PER HAR AV BARRSKOOSAREAL Kbm, gasnvtrke /utan bark/. RUD;änien,,8 öat.eri-tke,4 Jugosavien'. 2 Po.en 2.5- Tyokand ~.4 - Schweiz 2-.4 -- Danmark 2.)-- Hoand 2.3 -- BegeQ. 2.3- Lettand 2.) -- Estand 2.0 - LLtauen 2. 0.-..!taen 2.0 - Frankrike 1.7... Spanten 1.5 -: Portuaa 1.5- Rng1and 1. 3 - Ir,frot. 1.3 - Sverige 1.2 ~ Norge f,2- Fnand 1,2 - Grekand 0.7 - Busar1en 0.7 - Rysaand Oo3 EUI!O'A' 5 9 i~~~~:--,.1.0 -~~4!11t med ex,port.tsverakot -Område t Fig. 23. Avverkning av harrträdsgagnvirke i Europa åren 1925/27. Varje prick representerar 1 mij m3 (rundvirke utan 1ark). (Från Värdens Barrskog.stigån.gar.) från Tyskand, därmed ämnande ett påtagigt vittnesbörd om den höga avkastningen från detta ands väskötta skogar. Europas hea f ö r b r u k n i n g -a v i n d u s t r i v i r k e har för år 1950 beräknats utgöra 162 mij. m 3 utom pywood ooh waboard, motsva- rande ca 5 mij. m 3 Härav förbrukas i de tätt befokade, skogfattiga änderna.i Väst- och Sydeuropa samt i Tyskand sammanagt 112 mij. m 3, medan på det skogrikare och gest befokade Nord- och Östeuropa endast kommer 50 mij. ms. Enär de förstnämnda änderna av denna förbrukning endast kunde täcka 60 mij. ms. från egna skogar; uppstod härigenom en brist av 53 mij. m3 att fyas från andra hå. Denna uppgift faer i första rummet på Nord- och Östeuropa, vars avverkning år 1950, 95 mij. m 3, resuterade i ett överskott av 45 mij. m 3 För Europa i dess hehet skue härigenom uppstå en brist av ca 8 mij. m 3 (7.2 mij. ms i tab. VI:1:1). Tages. hänsyn även ti förbrukningen av pywood och waboard stiger denna brist ti ca 12 mij. m 3 av en tota förbrukn1ing på 167 mij. m 3 Denna brist borde resutera i ett importöverskott av ungefär motsvarande storek för Europa. Emeertid hade Europa år 1950 i stäet ett exportöverskott av <>kogsprodukter motsvarande ca 9.6 mij. m 3 Det uppstod härigenom en

VÄRLDENs FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 125 FORBRUKNING :PR U'V. KB. finäfid' 1. 35 Svor1go 1.02- Norgo 0.91- Danmark o,6) - Hoand ingand 0.61 - o.6o Began 0,54 - Lett.and Oo5) - Iatand o,49 - Tyskand o,48 - Schwets o,48 - Tjeckoe. 0,40- österrke 0.40 - Ungern 0.31 - Rumänien Q,)O - Rysaand Q,25 - poen Oo25 Ltauen 0.25 Portuga O. 24 Frankr1ke O, 2).rugoo, o.ao Ir, fr1st.0,20 Turkiet O, 20 Span1en 0.18 Itaien o.b Grekand Oo6 Bugarten o:: ob~i~, t I!UROFA 0~)5, - Om r Ad e ied exportöverekot t. Aren Fig. 24. Förbrukning av barrträdsgagnvirke i Europa åren 1925/27. Varje prick representerar 1 m3 (rundvirke utan bark), motsvarand.e förbrukningen ~v trävaror (barrträ) och pappersmassa. (Från Värdens Barrskogsti.gångar.) bristande överensstämmese i Europas virkeshaans motsvarande 21.8 mij. kubikmeter. Förkaringen härti kan främst sökas i den minskning av agerhåningen, som under 1950 ägt rum, och som i European Timber Trends anges motsvara 13.5 mij. ms rundvirke. Härti komnier att beräkningen av såvä avverkningen som förbrukningen är behäftad med osäkerhet. I European Timber Trends har man med anedning härav sett sig föranedd att höja den på officiea och andr"a uppgifter grundade beräkningen av avverkningen, tidigare angiven ti 272 mij. m 3 (ink. brännved), ti 280 mij. m 3, d. v. s. med 8 mij. ms. Därest man utgår från att denna höjning av den beräknade avkastningen avser industrivirke, uppstår härigenom jämvikt i virkesbaansen. Emeertid är ett enstaka år ej tiräckigt att ägga ti grund för överväganden beträffande Europas virkesförsörjning. Härti kommer att år 1950 ej heer i och för sig är ämpigt härför. Europa hade vid denna tidpunkt ej uppnått fu anpa s.sning ti efterkrigsförhåandena. Förekomsten av en agerminskning av den angivna storeksordningen utgör även ett instabit moment. I det föjande kommer därför en överbick att ämnas över

126 TH. STREYFFERT det sätt, på vik.et Europa även under tidigare perioder fyt sitt virke:sbehov, des genom egen produktion, des genom handen med skogsprodukter. Europas virkesförsörjning. Hittisvarande utvecking Efter Sovjetunionens framträdande som en särskid poitisk och ekonomisk enhet med utbredning i såvä Europa som Asien redovisas Sovjetunionen i den internationea statistiken som en särskid region. Ur ekonomisk-geografisk synpunkt tihör visserigen den europeiska deen. av Sovjetunionen atjämt Europa, men på grund av kända poitiska förhåanden ha de ekonomiska förbindeserna och handen med Sovjetunionen varit osäkra och nyckfua. Detta har berett svårigheter för Europa vid dess virkesförsörjning, enär de nordrysk a skogarna jämte skogarna i Skandinavien-Finand utgöra det naturiga bakandet ti det industriaiserade och tättbefokade Väst- och Centraeuropa. Detta samband har tidigare tagit sig uttryck i en växande export av skogsprodukter från Tsarryss and ti det övriga Europa. Särskit hade denna export antagit stora proportioner beträffande sågade trävaror, när den genom det första värdskriget och den ryska revoutionen avbröts. Sovjetunionen måste emeertid atjämt betraktas _som ett naturigt tiförseområde för Europa beträffande skogsprodukter. Den påtagiga tendensen ti ett återupptagande av exporten från Sovjetunionen efter de genom värdskrigen inträdda avbrotten bekräftar detta förhåande. Europas virkesförsörjning kommer därför i framtiden iksom hittis att bi i hög grad beroende av det tiskott, som kommer att effi.åj.a.s. ff-åh- Sovjet:Hffi.nen-.. I s1is ta hand är. det dock avkastningen från Europas egna skogar, som kornmer att avgöra frågan om Europas bivande virkesförsörjning kommer att bi rikig -eher knapp. En viss uppfat.tning om det bidrag Europas egna skogar givit ti dess virkesförsörjning under senare dec,ennier ger den. s ammanstäning över produktionen av viktigare skogsprodukter från och med år 1913, som gjorts i tab. VI:1 :2. D-ärav framgår, att produktionen av såg.at barrträ enda.s,t undergått en obetydig ökning efter år 1913, medan en stark ökning ägt rum i produktionen av pappersmassa och papper samt pywood. \Vaboard, som representerar en ny produkt under perioden i fråga, har även undergått en stark ökning. Med hä111syn ti de nordiska ändernas betydese som everantörer av skogsprodukter, i första rummet ti Västeuropa, är det av intresse att s e, hur produktionen av skogsprod-:ukter utveckats 'i dessa änder. Från tab. VI: :2 kan ut~äsas, att även i dessa skogrika änder produktionen av sågade träviaror stått kvar på ungefär s:amma nivå,sedan 1913 (med eri kumen 1937), medan produktionen av massa och papper undergått en kraftig stegring.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 127 Tab. V:1 :2. Produktionen av viktigare skogsprodukter i Europa 1913-1954. Produkt Enhet 1913 11925---271 193'7 1950 1954 Sågade trävaror barrträ... 1000 stds 8 423 9 521 10237 9 506 9190 övträ... 1000 m3 6 485 7 898 8 582 O 598 9 H80 Pywood...»» 60 389 077 1406 1980 vy aboard hård... 1000 ton - - 51) 515 780 isoerande... o. o.. o.. o. o o o.»» - - 86 235 330 Massa, mekanisk...»» 2 002 2434 4146 3 770 4 590» kemisk...»» 2 628 3865 7 239 6140 7 690 Papper och papp...»» 5 851 7 015 11674 11740 15120 Därav tidn.papper...»» 1334 1936 3 080 2 575 2 990 Props... 1000 m3 12 700 15100 15100 14000 Därav i Sverige, Norge och Finand Sågade trävaror barrträ2 0... 0... 1000 stds 2 776 2893 3125 2 373 2 943 Massa, mek. o. keni.... 1000 ton 2167 3411 6 811 6 087 7 295 Papper o. papp...»» 739 1243 2190 2459 3 065 Därav tidno-papper...»» 238 581 893 910 958 Waboard...»» - - 103 415 579 Käor: 1913-1950. European Timber Statistics 1913-1950. FAO, Geneve 19530 19540 FAO, Yearbook of Forest Products Statisticso Rom 19550 1 nk. ådbräder. 2 Innesuter ej produktion:en vid små sågverk i Sverige och Finand 1913-1950 samt i Finand 1954. De nordiska änderna svarade år 1954 för 32 procent av Europas produktion av sågat barrträ, 59 procent av dess produktion av pappersmassa samt 20 procent av dess produktion av papper ocih papp. I det fö}ande ska Europas virkesförsörjning behandas särskit för de viktigare grupperna av skogsprodukter: sågade trävaror, pappersmassa samt papper och papp. Sågade trävaror (barrträ) Uppgifter angående Europas produktion och hande med sågade trävarm av barrträ för tiden 1880-1954 ha sammanstäts i tab. VI:1 :3. Det framgår härav, att de nordiska änderna äro de största everantörerna av sågade trävaror ti Europas underskottsområde, där Engand och det övriga Västeuropa i sin tur dominera importen. Som naturigt är, ha såvä export som import av sågat barrträ undergått en successiv stegring, viken dock nådde sin kumen omkring 1925-27. Efter nedgången under värdskrisen nådde importen ti Väst- och Sydeuropa åter sin förra nivå högkonjunkturåret 1937. Efter det andra värdskrigets starka nedgång har importen åter bör j at stiga men befinner sig ännu 1954, ett tiota år efter det

128 TH. STREYFFERT T.ab. V/:1 :3. Europas pr oduktion och hande med sågade trävaror (barrtj ii) 1880-195ft-.1 Tusenta standard Område Exp.-överskott + Imp.-överskott - 1880 1900 1913 11925-271 1937 1950 1954 överskottsområdet: Sverige, Norge, Finand... +1205 + 710 +2072 +2 227 +1881 +1463 +1657 östra Europa... + 14~ + 478 + 682 +1916 +1222 + 915 + 960 Summa +1348 +2188 +2 754 +4143 +3103 +2,378 +2 617 Underskottsområdet: Västeuropa... -1518-2830 -3172-3472 -3458-1629 -2206 Tyskand... - 85-515 - 662-559 - 493-75 - 504 Sydeuropa... - 250-329 - 540-869 - 369-408 - 357 Summa -1853-3674 -4374-4900 -4320-2112 -3067 Europa... - q05-1486 -1620-757 -1217 + 266-450 Från Tsarrys s- and-sovjet... 200 640 1455 2 390 s 1292 182 274 Från N ordarnerika 442 959 772 285 610 190 498 Ti andra regioner 43 111 238 266 351 412 4 325 Produktion... 8423 9 521 10237 9 506 9190 Käor: 1880-1900: Värdens Barrskogstigång.ar. Stockhom 1931. 1913-1950. European Timber Statistics 1913-1950. PAO, Geneve 1953. 1954. FAO, Yearbook of Forest Products Statistics. Rom 1955. Exk. Tsarryssand, Sovj 1 etunionen och de batiska staterna samt Turkiet. 2 Även från de batiska staterna. 3 Den totaa exporten av sågat barrträ från Sovjetunionen och de batiska staterna. 4 Därav 67.000 stds från Finand ti Sovjetunionen. andra värdskrigets sut, på en betydigt ägre nivå än 1937, detta trots att även år 1954 kan räknas som ett högkonjunkturår. Importsidan i Europas hande med sågade trävaror är i ej ringa omfattning beroende av exportsidan, d. v. s. framför at av tiförsen från de nordiska änderna men därjämte från Sovjetunionen. Den nuvarande åga importnivån får främst tiskrivas den atjämt obetydiga omfattningen av den ryska exporten efter det totaa avbrottet under och efter det andra värdskriget. Importens anpassning ti den reducerade exporten har skett under inverkan av en betydande höjning av det reativa priset för sågade trävaror. Någon avsevärd höjning av importen från andra regioner (Nordamerika) har nämigen ej kommit ti stånd. Som betydesefua detajer beträffande importänderna kan nämnas, att

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 129 Frankrike från att ha varit en.av de. större importörerna av sågade träva.ror nu har övergått ti att exportera trävaror. Likaså har Spanien i det närmaste upphört med sin stora import, och Itaien har starkt minskat sin import. Tibakagången i dessa importmarknader började redan före det andra värdskriget, men torde ha pådrivits genom den reativa höjningen av trävarupriserna efter det andra värdskriget. Av intresse är också att konstatera den starka ansväningen av exporten a v sågade trävaror på 1920-taet från de efter det första värdskriget nybidade östeuropeiska staterna, vika i sin finansiea svaghet tigrepo stark överavverkning av sina skogar. Denna exportökning kom härigenom att kompensera bortfaet av den ryska exporten efter det första värdskriget. Någon motsvarande exportökning från detta eer andra hå har ej kompenserat bortfaet av den ryska exporten, efter det andra värdskriget, om vi undantar Österrike, som t. o. m. har ökat sin export över höjdäget. på 1 H20-taet och från sina 2.8 mij. hektar skogsmark nu har ökat sin export ti 700.000 standard. Europa har sedan gammat även haft en reativt ivig omsättning av sågade trävaror med andra värdsdear. Redan innan exporten från Tsarryssand fick någon betydese hade Engand börjat importera trävaror från sina koonier i Nordamerika (New Engand). Denna hande utveckades ti en export i stor skaa från Förenta staterna och Canada, viken nådde sin kumen omkring år 1900 med ca mij. standard. Importen av sågade trävaror från Nordamerika, främst Canada, har därefter fortgått i växande omfattning och är atjämt en viktig prisregerande faktor i den europeiska Lrävarumarknaden, trots att huvudparten nu kommer från Oanadas stiahavskust (British Coumbia). Europa har emeertid även sedan gammat haft en betydande export av sägade trävaror ti andra värdsdear, i främsta rummet från Sverige, men iiven från andra änder. De nordiska ändernas expotf av sågade trävaror ineddes redan på segefartygens tid, men har iksom exporten från övriga Hinder successivt avtagit i betydese. Omsättningen av sågade trävaror mean Europa och övriga värdsdear har resuterat i ett importöverskott för Europas de av växande storek, såsom närmare.framgår av t ab. VI : :3. Det framgår därav b. a., att Europas nettoimport av sågade tr-ävaror (barrträ) nedgått från 1.6 mij. standard år 1913 ti 0.5 mij. standard år 1954. Det väsentiga underaget för Europas försörjning med sågade trävaror iksom med andra skogsproduk ter är emeertid des's egen p r o d u k t i o n. Av -tab. VI : :3 framgår, att Europas produktion av,sågat harrträ mean 1913 ooh 1937 endast stigit från 8.4 ti10.2 mij. standard (osäkra sififror!), varefter den gått tiba<ya ti 9.5 mij. standard 1950 och 9.2 mij. standard 1954. Den fortsatta tibakagången efter 1950 är anmärkningsvärd. Inverkan 9

130 TH. STREYFFERT Index 1913 = 100 300~--------~--~--------~------------~------------~300 200 100 ' / "' ' '. '... /.,...,...... /. / 200 ' 100 o--~--------._------------~------------~--------------._--0 1913 1920 1930 1940 '1950 sågade trävaror ------- ' 'stå cem<tnt - - - - industriproduktion Fig. 25. Pro-duMionen av stå, cement, sågade trävaror (barrträ) samt hea industr-iproduk-. tionen i Europa. (Uppgifter angående produkti-onen av stå, cement och tota industriproduktion från Grow.th and stagnation in the European Economy. United Nations, Geneve 1954.) på Europas virkesförsörjning a;v dessa förskjutningar i produktionen och omsättningen med andra värdsdear kan bättre beysas genom nedanstående sammanstäning. Europas produktion och förbrukninp av sågat banträ 1913-1954. (1 000 stds) 1913 11925-2711935-391 1937 1950 1954 Produktion ',8423 9 521 9 732 10237 9 506 9190 Nettoimport... 1620 757 1219 1217-266 450 Synig förbrukning... 10043 10 278 10951 11454 9240 9 640 Fokmängd, mij. in v... 312 360 387 387 391 404 Förbrukning per in v., m3 0,15 0,13 0,13 0,14 0,11 0,11'

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 131 Även om uppgifterna angående produktionen av sågade trävaror äro osäkra och atjämt i vissa änder ej innefatta produktionen vid de minsta sågarna, torde den bid denna sammanstäning ger av förbrukningen av sågat barrträ under det sista fyrtiotaet år vara i huvudsak riktig. Det är av intresse att konstatera, att förbrukningen av sägat barrträ per inv. trots den tidigare för 'Engand påvisade tendensen ti sänkning med endast smärre variationer kunnat upprätthåas fram ti andra värdskriget. (Under värdskrisen, som ej ingår i denna S'ammanstäning, rådde exceptionea förhåhuden även beträffande förbrukningen av sågade trävaror.) Efter det andra värdskriget har dock en markant nedgång ägt rum, des beroende på den minskade tiförsen från Sovjetunionen (ink. de batiska staterna), des ti föjd av en nedgång i Europas produktion. Den efter det andra värdskriget försämrade försörjningen med sågade trävaror av barrträ har bott devis kunnat kompenseras genom att produktionen av sågat övträ ökats från 8.6 mij m 3 år 1937 wt 9.4 mij. m3 år 1954, d. v. s. från 1.838.000 ti 1.987.000 standard. En ökning av produktionen av pywood och waboard torde även devis ha kompenserat den försämrade försörjningen med sågat barrträ. I övrigt har denna kompenserats genom träets ersättande med andra materia. - Produktionen i de nordiska änderna undergår nu en stegring och hade år 1955 uppnått 3.125.000 standard, d. v. s. samma storek som 1937. Produktionen av pywood och waboard i Europa har utveckats som nedan. 1937 1950 1954 Pywood, 1.000 m 3........... 1.077 Waboard, hård, 1.000 ton........... 56 )), isoerande, 1.000 ton... 86 Pappersmassa 1.406 515 235 1.980 780 330 Vad beträffar Europas försörjning med pappersmassa ha de nordiska änderna at sedan massaindustriens uppkomst intagit en dominerande stäning som everantörer ti pappersindustrien i Väst- och Sydeuropa. Förutsättningarna för massaindustrien i Skandinavien och Finand ha varit så gynnsamma, att dessa änder utöver den växande exporten ti Väst- och Sydeuropa kunnat sända ett ikaedes växande överskott av pappersmassa ti andra värdsdear. Denna export av pappersmassa har senare kompetterats med en växande export av papper. Exporten av massa och papper har härigenom bivit en betydande post i Europas betaningsbaans. En viktig fråga är därför, huruvida Europa ska kunna behåa detta exportöverskott med hänsyn ti den stigande förbrukningen av papper och andra produkter av pappersmassa inom Europa. Detta är i sista hand en fråga om tigången på råvara för en fortsatt ökning av produktionen av massa och papper.

132 TH. STREYFFERT Tab. VI,: t :4.. Europas produktion och hande med pappersmassa Område Exportöverskott + Import-» - 1900-~1954..1. Tusenta ton- 1900 19.13 1925-27 1937 /. 1950 1954 Overskottsområdet Sverige, Norge, Finand +435 +1397 +2181 +4648 +3 679 östra Europa... + 24 + 103 + 181 + 282 + 88 Summa +459 +1500 +2362 +4930 +3 767 Underskottsområdet: Västeuropa... -488 '-- 211-1466 -2880-2299 Tyskand + 38 + 133 + 113-18 - 209 Sydeuropa... - 60-169 - 215-371 - 387 Summa -510-1247 -1568-3269 -2895 Ezzropa -51 + 253 + 794 +1661 + 872 Ti andra regioner... 11 279 826 Från»»... 37 63 3 133 Prodzzktion... 4630 6 299 11385 9 916 +4023 + 109 +4132-2913 - 427-404 -3744 + 388 799 4579 2 12 280 Käor: 1900-1927. Värden:s Barrskogs tigångar. Stockhom 1931. 1937-1950. European Timhier statistes 1913-1950. Geneve 1953. 1954. FAO, Y earbook of Forest Protucts Statistics 1955. Rom 1955. 1 Exk. Tsarryssand, Sovjetunionen och de batiska staterna samt Turkiet. - Endast pappersmassa tiverkad av trä. 2 Därjämte 1.370.000 ton pappersmassa av andra råmateria än trä. 3 Även från de batiska staterna. 4- Under antagande att exporten från Sovjetunionen, 59.000 ton, het gick ti Europa.- Aterstående 520.000 ton från Canada (325.000 ton) och USA (195.000 ton). Som närmare framgår av tab. VI:1 :4 har även beträffande pappersmassa en tibakagång ägt rum efter det andra värdskriget ifråga om såvä exporten från de nordiska änderna som importen ti Väst- och Sydeuropa. Detsamma gäer om Europas exportöverskott. År 1954 hade detta- nedgått ti 0.4 mij. ton från. 7 mij. ton år 1937. Tibakagången har framför at gät exporten ti. Nordamerika, d. v. s. Förenta staterna. Under det andra värdskriget ersattes exporten av ceuosa från de nordiska änderna ti USA av Canada, och den såunda förorade marknaden har bott ti en mindre de återtagits, devis på grund av att de nordiska änderna funnit mera önande avsättning för sin pappersmassa i andra marknader. Under de aqra sista åren har därjämte en ny faktor uppträtt på marknaden. Medan Canada tidigare exporterat mindre kvantiteter pappersmassa ti Engand, har nu även Förenta staterna börjat exportera betydande kvantiteter prappersmasrsa ti Europa. År 1954 hade denna export från Canada och USA nått rre'sp. 325 tusen ton och 195 tusen ton, och under 1955 beräknas

VÄRLDENS FRAMTIDA VffiiQ<:SFÖRSÖRJNING 133 den ha stigit ytterigare. Härmed har Europas exportöverskott av pa:pper smassa ti Nordamerika förbytts i ett importöversk>ott för Europas de. Detta vittnar om expansionskraften hos Förenta staternas massaindustri, men är också ett uttryck för Europas förbättrade betaning.sbaans även gentemot doiarom.rådet. Vad beträffar p r o d u k t i o n e n av pappersmassa kan konstateras att denna, som åren 1935-38 utgjorde 10.4 mij. ton och år 1937 11.4 mij. ton, fö11s:t år 1953 upjmådde förkrigsnivån med 10.5 mij.. ton och år 1954 me:d 12.3 mij. ton även passerat 1937 års dittis högsta produktion. Denna försenade återhämtning av massaindustrien kan hänföras ti förstörese och nedsitning av industrianäggningarna på kontinenten, förust av skogsmark i Östeuropa och Kareen (ca 9 mij. hektar) ti Sovjetunionen: samt upphörarrdet av exporten av massaved västerut från Sovjet och dess sateitstater. Föjderna härav ha framför at drabbat Tyskand, vars produktion gått tibaka från 2.6 mij. ton år 1937 ti 1.2 mij. ton år 1954 (Västtyskand). Den ökade produktionen av pappersmassa har framför at kommit ti stånd i de nordiska änderna -- från 6.8 mij. ton 1937 ti 7.3 mij. ton 1954 - samt i Frankrike, där produktionen ökat från 356 tusen. ton 1937 ti 617 tusen ton 1954 förutom 554 tusen ton massa av andra råmateria än trä.. Den sammantagna effekten av dessa förändringarr av produktionen och omsättningen med andra värdsdear är att den för Europas egen vidareföräding disponiba kvantiteten av pappersmassa av trä undergått en ökning från 9.7 mij. ton :\r 1937 ti 11.9 mij. ton år 1954. Detta har gynnsamt påverkat möjigheterna ti ökad produktion av papper och papp. Papper och papp Beträffande papper ogh papp är de nordiska ändernas stäning mindre dominerande än ifråga om pappersmassan. Detta är naturigt med hänsyn ti.att den från de nordiska änderna exporterade pappersmassan tjänar som råvara för pappersindustrien i Väst- och Sydeuropa. Visserigen äger en betydande export av papper (och papp) rum jämvä från de nordiska änderna, men denna går ti stor de ti änder titanför Europa. En viss tendens har gjort sig gäande i de nordiska änderna att föräda en växande ande av deras produktion av pappersmass.. a ti papper. Detta har sin grund i den stigande efterfrågan på papper från Hinder utanför Europa. Det andra värdskriget medförde även beträffande handesomsättningen med papper och papp en viss tibakagång, ehuru ej ik>a utprägad som beträffande sågade trävaror och pappersmassa. Tydigast har tibakagången gjort sig gäande beträffande importen av papper ti Västeuropa, viket haft sin grund i Engands starkt restriktiva instäning ti denna import. Tyskands åtminstone temporära upphörande som stor exportör av papper

134 TH. STREYFFERT T ab. V:1 :5. Europas produktion och hande med papper och papp 1900-1954-. Tusenta ton Område Exportöverskott + Import-» - 1900 1913 1925-27 1937 1950 överskottsområdet Sverige, Norge, Finand +175 +595 + 960 +1577 +1632 östra Europa... -26 +. 76 + 86 + 175 + 188 Summa +149 +671 +1046 +1752 +1820 Undenkottsområdet: Västeuropa... -155-207 - 541-1120 - 372 Tyskand... +124 +236 + 490 + 433 - Sydeuropa - - 9 -- 45-81 - 67-91 Summa -40-16 - 132-754 - 463 Europa +109 +655 + 914 + 998 +1357 Ti andra regioner... 72 429 882 8 1280 Från»»... 43 67 2 147 Produ/di on... 5472 6 828 11674 '11 740 1954 +1956 + 267 +2223-789 - 259-85 -1133 +1DBD 15120 Käor: 1900-1927. Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931. 1937-1950. European Timber Statistics 1913-1950. Geneve 1953. 1954. Yearbook of Forest Products Statistics. FAO, Rom 1955. 1 Exk. Ts.arry.ss:and, Sovjetunim~en och de b~tiska stater.na samt Turkiet. Tyskand omfattar även östtyskand. - W:aHboard ingår ej. Innesuter t. o. m. 1925-27 även arbeten av p.apper och papp (ej böcker). 2 Även från de batiska staterna. 3 1950-52. En. Word Pup and Paper Resources and Prospects. FAO, New York 1954. 4 En. FAO, Yearbook of Forest Products Statistics 1952, 10.550 tusen ton. har sin grund i den ovan refererade försämringen av råvara för dess massaindustri. Genom den minskade efterfrågan från Västeuropa har exportöverskottet av papper ti andra värdsdear kunnat stegras gent emot förkrigsnivån så som närmare framgår av tab. VI:1 :5. P r o d u k t i o n e n av papper och papp har återhämtat sig betydigt fortare och bättre än produktionen av pappersmassa, b. a. beroende på den minskade exporten av pappersmassa från Europa ti andra värdsdear och därjämte på det förhåandet, att andra råmateria än pappersmassa i ökad omfattning kommit ti användning, framför at gammat papper. Förkrigsproduktionen, 11.7 mij. ton år 1937, uppnåddes år 1950, och år 1954 hade produktionen nått 15.1 mij. ton. Av denna produktionsökning exporterades dock en de ti andra värdsdear. Huru försörjningsäget för papper och papp påverkats av produktionen i Europa samt omsättningen med andra värdsdear åskådiggöres genom föjande s:ammanstäning.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 135 Papper och papp: Produktion... Exportöverskott.... THgängigt för 1913 1925-27 1.000 ton ' 1.000 ton 5.472 655 6.825 914 1935-38 1.000 ton 10.877 605 1937 1.000 ton 11.674 998 1950 1.000 ton 11.710 1.357 1954 1.000 ton 15.120 1.090 förbrukning... 4.817 5.911 10.272 10.676-10.353 14.030 D :o per invån., kg 15.4 16.4 26.5 27.6 26.5 34.6 Det första värdskriget medförde ett avbrott i försörjningen med papper -och papp, som kom ti uttryck i en :-tagnation av förbrukningen per invånare. För.st vid utbrottet av det andra värdskriget hade en påtagig ök :ning av förbrukningen per invånare uppnåtts. Efter nedgången i samband med det andra värdskriget har en rätt avsevärd ökning utöver förkrigsnivån av förbrukningen per invånare uppnåtts för Europa i medeta, trots.att förbrukningen i Engand ännu 1954 ej överskridit förkrigsnivån. Vid en bedömning av den förbättrade försörjningen med papper och papp i Europa i jämförese med förkrigstiden må man ta hänsyn ti att även -det amänna försörjningsäget förbättrats i en ännu högre grad. Såunda hade industriproduktionen år 1954 stigit med 58 % i förhåande ti 1935-38, medan kvantiteten papper och papp tigängig.för förbrukning bott :stigit med 37 %. Med hänsyn ti vad som tidigare konstaterats beträffande den amänna tendensen ti ökning av förbrukningen av papper och papp synes det troigt, att på detta område en eftersäpning ännu år 1954 föreåg. Att exportöverskottet av papper ikvä håits uppe torde ha samband med behovet att importera för Europa (och främst för de enskida änderna i Europa) mera önskvärda varor. Det kan under sådana fö.:rihåanden vänta s, att en förbättring av Europas hetanin~sb'a ans :ska medföra 'en minskning av exportöverskottet av papper och massa. På ängre sikt måste emeertid den ökning av förbrukningen av papper och papp, som det är naturigt att vänta i samband med den amänna ekonomiska utveckingen, bäras upp av en ökning av Europas egen produktion, viken i sista hand är beroende av avkastningen från dess skogstigångar. Europas förutsättningar att basera en väsentig ökning av produktionen av papper på andra råvaror än trä äro nämigen rätt begränsade. Europas samade exportöverskott av papper och pappersmassa kan på grundva av förut meddeade uppgifter sammanstäas som nedan, varvid även redovisas Europ:as tiskortt av massaved, före det andra värdskriget nästan het härrörande från Ryssand-Sovj-etunionen. 1900 1913 1925-27 1937 1950 1954 Pappersmassa, 1.000 ton -51 +253 +794 +1.661 +872 +390 p,apper, papp, 1.000 ton +109 +655 +914 +998 + 1.357 + 1.090 Summa +58 + 908 +. 708 + 2.659 + 2.229 + 1.480 Massaved, 1.000 m 3... -150-2.850 +230-3.054 +334-740

136 TH. STREYFFERT. Tab. V/:1 :6. Europas.hande med skogsp'odukter 1880-1954-, omräknad ti nwdvirke.1 Mij. m3 (exk. bark) Barrträ Barr- och övträ ~880 11900 11913 11925-27,1929 1913 11925-2911935-38,1950 11954 Exportöverskott Norra Europa 11,1 21,6 32,o 39,7 46,6 30,6 38,9 42,5 38,8 42,3 östra :::.:::::::J ~') 4,5 8,1 9,1 24,0 18,9 9,1 25,8 14,5 9, 7 12,1. S :a exportöverskott. 15,6 29,7 41,1 63,7 65,5. 39,7 64,7 57,0 48,5 54,4 Importöverskott Västeuropa 17,6 33,9 43,3 42,4 49,fi 42.8 42,8 51,8 31,7 39,2 Därav Engand... 14,0 24,8 29,1 27,2 29,7 ::!7,3 25,9. 36,3 19,2 26,8 Tyskand... 1,8 9,1 11,1 8,9 9,0 12,2 12,o 8,6,3 9,9 Södra Europa... 2,6 3,5 6,3 8,8 10,2 6,2 11,3 6,6 6,6 7, 7 S :a importöverskott 22,0 46,5 60,7 60,1 68,8 61,2 66,1 67,0 39,1j 56,8 export Earapa netto- + import- - 6,4-16,8-19,6 + 3,6-3,3-21,5-1,4 -O, o + 8,9-2,4 Från Nordamerika... 4,6 O, o 8,5 3,7» Tsa;rryssand-1Sovjet 13,5 7,4 18,o 2 7,2 2 16,0 Ti andra regioner... 0,4 1,5 6,2 12,3 Käor: 1880-1929 (harrträ) enigt Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931. 1913-1950 (harr- och övträ enigt European Timher Trends and Prospects (sid. 211). Gen&ve 1953. 1954 enigt FAO, Y earbook of Forest Products Statistics 1955. 1 Exk. Ts.arryssand, Sovjetunionen och de batiska staterna samt Turkiet. Uppgifterna hctr. barr- och övträ avse även Tunkiet. Importöverskottet för Turkiet var 1950 0.3 och 1954 0.9 mij. mb. 2 Även från de batiska staterna. Reduktionsfaktorer: 1880--1929 (barrträ) Sågade trävaror: 1 m3 2 m3 rundvirke Mekanh;k massa: 1 ton 3 m3» Kemisk massa: 1» 6 m3» Papper, paptj: 1» 5 m3» (Enigt Värdens Barrskogstigångar) Europas virkeshaans 1913-54 (barr- och övträ) m3 1.67 m3 rundvirke 1 ton 2.55 m3» 1» 5.04 m3» 1» 1.6-3.65 m3» (Enigt FAO Y earbook of Forest Products Statistics 1955.) Den samade effekten av den i det föregående redovis,ade handesomsättningen med sågade trävaror ( barrträ, pappersmassa samt papper.och papp omräknad i motsvarande råv'ar.a framgår av sammanstäningen i tab. VI: :6. Härvid har även medtagits de övriga skogsprodukter, som förekomma i den internationea handen- sågat övträ, timmer, syar, stopar, props, massaved, etc. De nordiska ändernas dominerande betydese för Europas virkesförsörjning får härigenom sin siffermässiga bekräftese. Europas karaktär av underskottsområde, sedan Sovjetunionen frånskits Europa, bir även uppenbar.

VÄRLDENS FRAMTIDA,VIRKESFÖRSÖRJNING 137 Bivande avkastning från Europas skogar Den. avkastning, som i framtiden kommer att erhåas från Europas skogar, bir i hög gra:d beroende av den vård och den hushåning, man kommer att ägna dem. Härom kan uppenbarigen ingenting med bestämdhet sägas. I det föjande kommer denna fråga endast att behandas med utgångspunkt från f ö r u t s ä t t n i n g a r n a att höj a avkastningen från Europas skogar. Dessa förutsättningar grunda sig i sista hand på de naturiga förutsättningarna för skogsproduktionen, vi<ja för. Europa genomsnittigt kunna betecknas. som goda. Barrträden och de tempererade övskogarna ha här sitt naturiga utbredningsområde, och de ingående trädsagen ha samtiga ett gott anväudn'ingsvärde. Enigt uppgifter erhåna genom FAO :s andra inventering av värdens skogstigångar skue virkesförrådet för Europas 130 mij. hektar skogar»in use» utgöra 9.900 mij. m3, motsvarande 80 m3 per hektar för J:>arrskog och 70' m 3 för övs,kog (ink. bark).. Detta är ett reativt ågt virkesförråd, som tyder på att skogarnas produktionsförmåga för närvarande ej fut utnyttja s. Denna bedömning bekräftas av de uppgifter, som äro tigängiga beträffande tiväxten. Denna har, visserigen med betydande osäkerhet, uppskattats ti 320 mij. m 3 (ink. ha rk), motsvaran~e 3.2 % årig tiväxt och 2.46 m3 per hektar, varav 2.5 m3 för barrskog och 2.4 m 3 för övskogen. Detta är en förhåandevis åg tiväxt i betraktande av de reativt goda förutsättningarna för.skogsproduktion i Europa. Enigt sanima käa utgjorde avverkningen från Europas skogsarea»in use» 268 mij. m 3 (exk. bark) åren 1950-52, mosvarande ca 310 mij. m3 med bark. Med hänsyn ti att tiväxten beräknats utgöra 320 mij. ms, varifrån avgå föruster genom naturig avgång och ytterigare föruster genom hyggesavfa och sjunkning vid fottning, etc., skue detta närmast tyda på att överavverkning äger rum. Å andra sidan äro uppgifter å såvä avverkning som tiväxt atjämt behäftade med en betydande grad av osäkerhet. Vad särskit beträffar tiväxten föreigger i rege en tendens att angiva denna för ågt vid officiea uppskattningar, som ej grunda sig p:'\ verkstäda inventeringar. Viken avkastning. kan erhå11.s från Europas skogar vid en framtida praktiskt uppnåeig ratione skötse? En viss uppfattning härom kan man erhåa genom att utgå från den avkastning, som vid sådana förutsättningar kan beräknas från Sveriges skogar. Tidigare har visats (sid. 118), att man efter.föroppet av ett trettiota år, "då den nya skogsgenerationen, som efterträtt naturskogarna i Sverige, kommit i bättre jämvikt, kan räkna med en avkastning av industri-

138 TH. STREYFFERT virke av minst 2.0 ms per hektar barrskog mot nuvarande 1.6 m3/ha. Det finns då skä att anta, att avkastningen av industrivirke från Europas barrskogar, som i stort sett ha en gynnsammare geografisk beägenhet, efter ett trettiota år ej borde vara mindre utan snarare större än 2.0 ms per hektar. Med utgångspunkt härifrån bör Europas 79 mij. hektar barrskogar vid framtida jämviktsäge och praktiskt uppnåeig ratione skötse kunna ämna en avkastning av minst 160 mij. m3 industrivirke. Härmed kan jämföras den nuvarande avkastningen från Europas skogar. Av den totaa avverkningen 1950-52, som ovan angivits ti 268 mij. ma, utgjordes 159 mij. m3 av industrivirke. Härav kom i sin tur 129 mij: m3 på barrskog och 30 mij. ms på övskog. Detta innebär en möjig ökning av avkastningen av industrivirke enbart från Europas barrskogsarea med minst 30 mij. ms. Per hektar räknat motsvarar den nuvavande avk!astningen 1.63 ms av ba'r skog och endast 0.52 m 3 av övskog. Det framgår härav, att svagheten i Europas virkesförsörjning på ängre sikt igg.er i den åga avk astningen av indu:str.ivirke från dess betydande övskogsareal Men avkastningen från dess barrskogar är heuer inte tifredsstäande. Det är i detta sammanhang av intresse att taga de av de uppskattningar som gjorts angående hittisvarande samt bivande avkastning från Tyskands skogar, som varit föremå för ratione skogsvård ängre än skogarna i något annat and. Föjande uppgifter härom för eigga (tab. VI:1:7). A v kastningen av gagnvirke från Tyskands skogar har undergått en fortskridande ökning. Dock anses, att en viss överavverkning har ägt rum under senare tid. A v särskit intresse är emeertid den beräkning, som gjorts angående den uthåiga avkastningen på ängre sikt. Denna har uppskattats ti 3.9 ms per hektar (ink. bark), varav 2.9 ms gagnvirke och. O ms brännved. En avkastning av 2.9 m3 gagnvirk~ inkusive bark motsvarar ca 2.5 m 3 utan bark. Härvid är att märka, att av Västtyskands skogar 34 % utgöras av övskog med en gagnvirkesavkastning, som säkerigen är betydigt ägre än barrsk<;>gens. Det bör ocikså obs erveras, att Tyskands skogar ej undergåtri någon riksskogs:taxerinrg, och att föjaktigen uppskattningar angående deras avk astningsförmåga måste ida av en viss osäkerhet. Det finns anedning anta, att den nu meddeade uppskattningen snarare är för åg än för hög. Härti kommer; att gränsen mean gagnvirke och brännved torde komma att ytterigare förskjuta sig ti förde för gagnvirket. Det kan sutigen vara av intres se att ta kännedom om avkastningen i 1 För är 1954 uppges avverkningen av industrivirke ti 172 mij. ms. (FAO Yearboo' of Forest Products Statistics. Rom 1955.)

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 139 Tab. V:1:7. Avverknrng i Tyskand 1862-1951. m 3 per hektar (ink. bark). Fram- Sortiment 1862-651876-78,1902-06 1907-13 1925-29 1934-37 1950-51 tida avkastning Gagnvirke... (0,4) (0,6) 1,6 1,9 2,o 2,6 3,2 2,9 Brännved... (2,o) (2,5) 2,1 2,0 2,1 2,1 1,6,o Summa (2,4) (3,1) 3, 7 3,9 4,1 4,7 4,8 3,9 Käa: Mante, K., Entwickungstendenzen der Westdeutschen Hozerzeugung und Hozversorgung. Stuttgart 1952. - Uppgiften angående framtida avkastning enigt brev från professor Mante. Uppgifterna för 1862--1878 uppskattade på grundva av. avkastningen från statsskogarna. Cppgifter för senare år enigt inventeringar. det intensivt skötta danska skogsbruket. För åren 1950-52 var avverkningen ti medeta: från des1s 371.000 hektar swog1hevuxen area 4.8 m 3 per hektar (exk. bark), varav 3.0 m 3 industrivirke, ika för barr- och för övsk-og. A-vk-astning-en från -d-e:-vätskött-a. buksimgarna turd:e- ej irnrrrra-ytteri. gare höjas, men från de övervägande yngre panteringarna av barrskog torde en avsevärd höjning av avkastningen kunna erhåas. Av intresse är också att ta de av utveckingen i de övrig-a nordiska änderna såsom varande det viktigaste överskottsområdet i Europa. Skog arna i des-sa -änder hå nu övergåtts med två a tre riksskogstaxeringar med ett tidsintervaav 15 a 20 år, viket bättre än de brukiga men ganska osäkra jämföre,serna mean t-iväxt och avverkning gör det möjig,t att konstateta, i viken riktning utveckingen går. Uppgifter beträffande virkesförråd och tiväxt f rån två taxeängar ha sammanstäts i t1ab. VI: :8. Härav framgår, at:t såvä virkesförråd som ti'växt under de ca trettio år, som tax'eringarna omfatta, undergått en kontinuer'ig stegring, trots att under denna period även återstående urskogsförråd i det närmaste sutexpoaterats. På ängre sikt, när den nya skogsgenerationen kommit i fu produktion, kan en väsentig höjning av såvä virkesförråd som tiväxt emotses. Avverkningen av industrivirke av barrträ, som 1950-52 var 59 mij. m 3, bör kunna höjas ti minst 80 mij. m=, troigen avsevärt mer. Redan under oppet av de närmaste fem a tio åren förutser man en höjning av produktionen av papperrsmastsa i Sverige med ca en mijon ton. Även i de öwiga nordiska änderna förutses under de närmaste åren en avsevärd höjning av produktionen av pappersmas,s1a. På ängre sikt kan man emeertid ej enbart bygga på den höjning av avkastningen, som kan erhåas från Europas barrskogsarea, särskit om man tar i betraktande de svårigheter, som i amänhet äro förbundna med ökningen av skogarnas avkastning. Det bir därför nödvändigt söka höja avkastningen även från ö v s k o g a r n a, som i sjäva verket inta den

140 TH. STREYFFERT Tab. V/:1 :8. Virkesförrådets och tiväxtens förändringar i Norge, SveJ"ige och Finand enigt riksskogstaxering.arna. Produktiv Virkesförråd Tiväxt skogs- (ink. bark) (ink. bark) Land Taxeringsår area Virkesförrådets fördening på diameterkasser i cm vid brösthöjd Totat Per ha T'Otat Per ha -10 to-2o2o~3o 30+ Mij. ha Mij. m31 m3 Mij. m31 m3 % % % % Norge 1919-32 1 6,1 323+58 4 53+ 9 4 10,4+1,9 4 1,7+0,81 4 11,7 43,1 35,0 1937 1-6,1 356+64 4 58+10 4 13,1 +2,4 4 2,1+0,89 4 Sverige 1923-29 2 23,2 1702 73 54,7 2,3 13;8 40,4 32,2 1938-52" 22,9 8 1843 80 62,9 2,7 12,4 39,8 33,9 Finand 1921-24 2 25,2 1588 63 4~,o+8,9 5,o+0,36 5 1936-38 2 24,8.1560 63 47,0 +8,9 5 1,9 +0,36 5 (1944)".. 21,7 1370 41 o+7 s 5 1951~53 2 21,8 1493 68 46:o+8;7 5 2,1+0,89 5 14,1 41,5 32,9 14,o 46,0 30,9 12,7 41,2 35,9 10,2 13,6 14,4 11,5 9,1 10,2.Enigt uppgifter från: Skö gdirektör Af Langsreter, Norge Professor Erik Hagberg, Sverige Professor Yrjö Ivess-ao, Finand 1 A barrskog, som uppnått brösthöjd och a övskog, som uppnått 5 cm vid brösthöjd. 2 A skog, s,om uppnått brösthöjd. (I Sverige endast på produktiv skogsmark.) i Minskningen av skogsareaen beroende på att den ågproduktivaste fjähskogen avförts från den produktiva skogsareaen. 4 Tiägg för bark med 18 %. 5»»»» 19 %. 6 Nuvarande- Finand efter fredssutet räknat på grund..va- av 1936.:_38 års taxering. bördigaste deen av Europas skogsarea. Detta är emeertid en fråga på ännu ängre sikt. Det mest avgörande medet att höja avkastningen från Europas övskogsarea. är att omföra den ti barrskog. Detta har i betydande omfattning redan ägt rum och äger atjämt rum. Erfarenheten har emeertid vi-sat, att den första barrskogsgenerationen (gran) ofta ger betyd1igt högr e produktion än de föjande på g rund av.inträdande markförsämring i d e rena barrskogarna. Man måste dä-rför fmmgå med förs~ktighet och i varje fa undvika skapandet av större, sammanhängande rena barrskog,sbestånd. Om nödig försiktighet iakttages, finnes.dock här en reserv av stor kapacitet. P enna bör även kunna utnyttj,a s för uppdragandet av snabbväx~ande trädsag, såsom poppe m. f., v'iket redan sker. Redan genom en höjning av produktionen av industrivirke från nuvarande 0.52 ti 1.0 m 3 per hektar bör en ökning med ca 30 mij. m 3 industrivirke kunna erhåas. På ängre sikt framstår också möjigheten att höja produktionen av industrivirke genom att pantera befintiga k a I m a r k e r, vikas area endast devis ingår i de tidigare. uppgivna sko~sareaerna. Detta sker redan i betydande omfattning. Stora panteringar ha utförts i Danmark och i Engand på därvarande hedmarker och med synbarigen gott resutat. Man

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 141 panerar att öka skogsareaen i Engand från nuvarande. O mij. hektar ti 2.2 mij. hektar, viket beräknas möjiggöra för Engand att i en framtid fy:a en tredjede <av dess behov av industrivirke från egna skogar, viket tyder på den höga avkas tning man beräknar att erhåa från des'sa skogar. Viken omfattning panteringen av gama kamarker har i' Europa framgår av den rapport härom, ;som utarbetats av FAO på grundva av uppgifter från de oika änderna i Europa. Enigt denna rapport skogsodades år 1952 225.000 hektar gamma kamark (varav 98.000 hektar i Spanien!), varjämte 31.000 hektar annan mark skogsodades.2 Tiäggas kan, att Fran{rike på grund av den ~eativa sänkningen av priset på brännved har påbörjat omäggningen av sin stora area av ågskog ti högskog. Det äger också sitt intresse att konstatera, att Fr anki-ike från att ha varit ett and med rietfoimporf av skogsprodukter nu har nettoexport därav. Vad den i Europa med ivigt intresse omfattade s k o g s t r ä d s f ö r - ä d i n g e n kan medföra i form av produktionsökning är ännu svårt att överbicka, men stora förhoppningar knytas ti denna. Ett framgående på dessa skida vägar synes på ängre sikt innesuta betydande möjigheter att hö}a avkastningen av industrivirke från Europas skogar. Man bör därjämte på ängre sikt även kunna räkna med möjigheten att med de tekniska framstegen i stigande grad använda övträdsvirke som råvara för papper och iknande produkter, ävensom att utnyttja avfaet i skogsindustrierna för detta och andra ändamå. En.sådan utvecking skue givetvis främjas vid en reativ höjning av priset på virke. Härigenom skue även en viss överfyttning av råvara kunna ske. från den betydande k vantitet, &om atjämt m:1:vände.s isom brännved. Vika ökade kvantiteter av industrivirke, som härigenom på H.ngre sikt skuie kunna tiföras Europas virkeshushåning utöv er den ovan ti minst 60 mij. m3 beräknade höjningen genom förbättmd skogsvård från dess nuvarande skogsarea kan ej siffermässi@; fixeras. Säkerig.en rör det sig om en betydande kvantitet. Europas framtida be h o v av industrivirke kan visserigen ej förutsägas med någon s.törre grad av säkerhet. Enigt den i det föregå nde gjorda bedömningen av det framtida behovet av skogsprodukter vore det önskvärt att ha tigång ti en uthåig avkastning av industrivirke omkring år 2000, som är ca 60 mij. m3 större än 1950-52. Det, bör enigt vad som nu visats igga inom möjigheternas gränser att sörja härför. Å andra sidan förutsätter detta också, att det intres:s.e och de uppoffringar, som ägn,as skogsvården, fra,miföratt i vis-sa änder ytterigare intensifiefas. 1 Post-war Forest Poicy. Report by H.M. Forestry Commissioner. London 1943 och 1951. 2 European Forestry Commission. FA0/53/10/7610 (Stenci).

142 TH. STREYFFERT DeHa utesuter dock ej, att under vissa perioder med starkt stigande efterfrågan, såsom den innevarande, produktionen kan ha svårt att anpassa sig efter den stigande efterfrågan. Detta kan i så fa bero på att förädingsindustrierna ej utbyggts i motsvarande tempo, men det kan också bero på att skogstigångarna vid fiordrtan på uthåfrg avkastn1ing ej atid kunna motsvara de tifäigt ökade krav, som stäas på dem. Sådana orsamr ti bristande överensstämmese mean tigång och efterfrågan reger'a.s emeertid genom prisbidningen samt genom handesomsättningen mean Europa ooh andra värdsdear. För tifäet karakteriseras äget av en stigande import av pappe~smassa från Nordamerika, möjiggjotd genom Europas förbättrade doiarsituation. Härti kommer, att E u r o p a s n u v a r a n d e e x p o r t a v m a s~ s a o c h p a p p e r ti andra regioner representer ar en reserv, som kan tagas i anspråk för Europas egen förbrukning, om och när så skue erfordras. Dess betydese som en viktig post i Europas betaningsbaans har redan betonats. Från denna synpunkt vore det önskvärt att den kunde behåas och utv~ckas. I sjäva verket skue man kunna säga, att den redan tagits i anspråk för Europas virkesförsörjning, så ti vida som det kan göras gäuande, att man med betaningen för denna export betaar importen ti Europa av skogsprodukter från andra regioner, framför ut av sågade trävaror. FAO:s prognos angående Europas virkesförsörjning omkring år 1960 När exporten av skogsprodukter från Sovjetunionen ti Europa efter det andra värdskriget ej strax återupptogs, innebar detta en så avarig försämring av Europas virkesförsörjning, att det föranedde FAO att i samverkan med FN:s Ekonomiska Europakommission företa en omfattande undersökning av förutsättningarna för Europas virkesförsörjning. Tidigare har redogjorts för den däri ingående prognosen beträffande Europas f ö r b r u k n i n g av industrivirke omkring år 1960.1 I det föjande ska redogöms för den utredning av förutsättningarna att höja a v k a s t n i n g e n av industrivirke från Europas skog ar, som ingår i denna undersökning. Utgående från att behovet. av industrivirke omkring år 1960 skue vara väsentigt högre än år 1950 har FAO i denna undersökning föresagit föjande vägar för att des öka skogarnas avkasining, des utnyttja denna avkastning bättre än för närvarande är faet. Vad man skue vinna på dessa oika vägar sammanfattas här nedan. European Timher Trends and Prospects, Geneve 1953.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 143 A.. Åtgärder för att höja produktionen Årig avkastning Mij. m3 I. P å k o r t s i k t (omkring år 1960) ökade avverkningar utanför den egentiga skogsareaen... 2.5 Expoatering av urskogar och förbättrande av transporteder i övrigt... 5.0 Intensifiering av garingar och andra skogsvårdande åtgärder 12.5 Revision av avverkningsprogrammen som föjd av nya inventeringar 10.0 Summa 30.0 I. P å ä n g r e s i k t Pantering av gama och nya kamarker, 15 mij. hektar inti år 1975... 65.0 B. Åtgärc!er för bättre utnyttjande av virkesavkastningen (omkring år 1960) Minskning av hyggesavfaet................................................................ 2. 7 överfyttning av brännved ti industrivirke... ~... :... 16.0 ökad användning av industriavfa............ 4.1 Summa 22.8 Höjningen av produktionen med resp. 30 och 65 mij. m 3 avser skogsavkastningen i dess hehet, d. v.. s. både industrivirke och brännved, medan åtgärder för bättre utnyttjande av virkesavk,astningen hänför'a sig ti ökad avkastning av industrivirke. Som ett amänt omdöme om de föresagna åtgärderna kan uttats, att de i princip förutsätta en förskjutning av önsamhetsmarginaen för de åtgärder, som kunna vidtagas för att öka tigången på råvaran trä. Detta har i det förgångna skett successivt genom de t e k n i s k a f r a m s t e g e n vid skogsvården samt vid expoatering och föräding. Så kommer uppenbarigen även att bi faet i framtiden. Ett påskyndande av denna utvecking förutsätter i första hand en intensifiering av forskningen på skogsbrukets och skogsindustriens områden. Detta är. väsentigen det amännas uppgift. Därutöver kan en ökning av det reativa pri,set på rohtående skog och på skogsprodukter på grund av t i I t a g a n d e k n a p p h e t göra pet Iöruande att ägga ned ökade kostnader på skogsvård och på bättre utnyttjarude av avfaet, etc. Vad särskit beträffar främjandet av åtgä:rder för skogsavkastningens höjande är önsamheten av dessa på ång sikt verkande åtgärder merendes

144 TH. STREYFFERT svår att förutsäga och beräkna. Åtgärder av denna art torde därför framdees iksom hittis biva i hög grad beroende av det amännas stöd och uppysningsverksamhet, främst ti de mindre skogsägarna, eer skärpandet av dess krav på de enskida skogsägarna genom skogsagstiftningen. I sista hand är vidtagandet av de föresagna åtgärderna även ett finansieringsprobem, som ej atid är ätt att ösa. Skue man därutöver yttra sig angående de konkreta åtgärderna finns det anedning påpeka, att den höjning av skogsavkastningen omkring år 1960, som skue erhåas genom i n t e n s i f i e r i n g a v g a r i n g a r och andra skogsvårdande åtgärder (12.5 mij. m 3 ) huvudsakigen hår karaktären av ett förskottsuttag av en de av virkesförrådet, viket därför ätt kan resutera i en sänkning av framtida uttag från såunda behandade bestånd, om man inte därigenom kan öka den absouta tiväxten per hektar ~ för viket förutsättningarna under så kort tid äro begränsade - eer proportionen av industrivirke. Garingens viktigaste uppgift är som bekant att ö v e r f y t t a produktionen på de bästa individen och härigenom samt genorh frigörandet av virkeskapita förbättra önsamheten. Att från denna synpunkt behovet av garingar ofta är eftersatt i Europas skogar är emeertid uppenbart. Från praktisk synpunkt kan tiäggas, att en omäggning av garingsprinciperna i riktning mot s t a r k a r e garingar - viket det här synes vara fråga om - endast kan ske successivt i den mån de verksamma skogsmännen bibringas den uppfattningen, att detta är ägnat att förbättra det ekonomiska resutatet av skogshushåningen. Vad beträffar en r e v i s i o n a v a v v e r k n i n g s p r o g r a m m e n som föjd av nya inventeringar är detta en fråga om att påskynda den eventuea höjningen av avverkningarna,,som kan komma ti stånd genom förbättrad kunskap om skogstigångarnas avkastningsförmåga. I de nordiska änderna företagas upprepade riksskogstaxeringar i syfte att kontinuerigt föja virkesförrådens och tiväxtens förändringar. Vad man kan vinna på denna väg i övriga dear av Europa är svårt att yttra sig om. De största utsikterna för en mera näriggande höjning av skogsavkastningen föreigga i de nordiska änderna. Å andra sidan kan uppenbarigen den nuvarande avverkningen i Österrike ej upprätthåas på ängre sikt. Fera tyska författare på det skogspoitiska området anse även, att Tyskand bör ytterigare något sänka sin nuvarande avverkning för att därigenom kompensera den sänkning av virkesförrådet, som ägde rum genom överavverkningarna före och efter det andra värdskriget. Vad nu sagts utesuter ej, att åtgärder för höjande av skogsavkastningen i Europa samt för ett bättre utnyttjande av denna avkastning äro vä värda att av det amännas representanter i aa berörda änder studeras och övervägas med stor omsorg och med fu insikt om betydesen av sådana åt-

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 145 gärder på ängre sikt. Detsamma gäer om åtgärder för ett bättre utnyttjande av denna avkastning. Om man betraktar frågan om hushåningen med Europas skogar mot hakgrunden av det tättbefokade Europas försörjning med råvaror på ängre sikt, framsitår det som en av de. mest angeägna uppg.iuerrna att öka avkastningen från denna naturtigång för att därmed så vitt möjigt kompensera den oundvikiga nedgången i avkastningen från andra naturtigångar, som ej kunna förnyas. översikt 2. N ordarnerika 1 Den totaa skogsareaen i Nordamerika är 656 mij. hektar mot 136 mij. hektar i Europa. Emeertid kassificeras endast 312' mij. hektar av Nordamerikas skogsarea som för närvarande tigängig. Även med denna reduktion är den tigängiga skogsareaen per invånare närmare sex gånger större i Nordamerika än i Europa, i det fokmängden i dessa värdsdear är resp. 17 4 och 399 mij. (år 1952), varigenom den tigängiga skogsareaen per invånare bir resp. L80 och 0.33 hektar. Barrskogen intar i båda faen den övervägande andeen av skogsareaen, 60 a 70 %. Denna rikiga skogstigång i förening med Nordamerikas höga industriea standard förkarar, att förbrukningen av industrivirke i denna region bivit så mycket större per invånare än i Europa, närmare bestämt mer än fyra gånger s.törre. Nordamerika producerar och förbrukar 23 mij. standard sågade trävaror, viket är drygt 40 % av värdsproduktionen. I fråga om papper och papp intar Nordamerika en het dominerande stäning, i det denna region producerar och i det närmaste het förbrukar 30 mij. ton (1954), svarande mot 60 % av värdsproduktionen. Sammanagt förbrukade Nordamerika 1950-52 299 mij. m 3 industrivirke mot Europas 159 mij. m 3 Av värdens totaa förbrukning av industrivirke utgjorde Nordamerikas förbrukning 40 procent. Nordamerikas rikedom på skog är bott en de av dess även i övrigt rika naturtigångar, viket förkarar den brist på omsorg för framtiden, som prägat jämvä utnyttjandet av dess skogar. Emeertid ha de i stort sett gynnsamma, devis mycket gynnsamma naturiga förutsättningarna för skogsväxten underättat uppkomsten av en ny skogsgeneration, viken nu i en oväntat stor omfattning intagit patsen efter de förutvarande urskogarna. Ehuru denna nya skogsgeneration ämnar mycket övrigt att önska beträffande sutenhet och produktion och därti håer en större procent av övträd än den förutvarande urskogen, ger den redan ett betydande bidrag ti virkesförsörjningen. För USA kan detta bidrag beräknas ti ca häften, i Canada dock betydigt mindre på grund av de sämre betingeserna för ut- O 1 Förenta staterna, Canada (ink. New Foundand) och Aaska.

146 TH. STREYFFERT veckingen av den nya skogsgenerationen på dessa nordigare breddgrader. Särskit har den nya skogsgenerationen fått betydese ~ USA :s sydstater, där den het ersatt den förutvarande urskogen och tack vare sin snabba tiväxt nu eve'erar häften av råvaran ti USA :s stora ias,sa- och pappersindustri samt fyer en avsevärd de av USA.:s behov av sågade trävaror. Även på Pacifickusten kan man vänta en snabbt stigande insats från ungskogarna efter hand som expoateringen av de stora och värdefua urskogarna i denna skogsregion fortskrider, och den nya skogsgenerationen intar deras pats. På grund av den starkt dynamiska naturen hos nuvarande övergångsskede mean urskogen och den nya skogsgenerationen med dess hastigt skiftande virkesförråd och tiväxt är det svårt att bedöma den bivande utveckingen i Nordamerika på skogshushåningens område. Mycket beror i en sådan situation på hushåningen med den nya skogsgenerationen. Denna anitas för närvarande hårt och utan nänmvärd hänsyn ti skogsvårdens krav. Ratione skogsvård tiämpas i USA endast på skogar tihörande staten samt massa- och pappersindustrien. I Canada befinner sig skogsvården atjämt i sitt begynneseskede. Intresset är emeertid stort för en förbättrad skogsvård såvä i Canada som i Förenta staterna. Tack vare sina rikiga skogstigångar i förhåande ti fokmängden har Nordamerika at sedan den förs1t<a koonisationen, då trävaror voro ett viktigt bytesmede i handen med Engand, haft ett exportöverskott av s å g a - d e t r ä v a r o r. Detta exportöverskott har stigit inti omkring 1925-27, då det uppnådde,en storek av 1.4 mij. standard. Med de avtagande nr;skog'sbigångarna har e:x'pmten av sågade trävaror från USA nedgått,.och expmten uppbäres nru nästan het av Canada. Den har emeerud atjämt en storeksordning av 0.9 mij: standard (1954) odh utgör därmed en viktig prisregieranide f aktor i Eun)pas trävaruhande!, i det Europa mot'ttar ok ring häften av denna export. Under senare tid har Nordaffierikas export av sågade trävaror utgått från British Coumbia; tidigar e har den kommit från östra Canada, Nya Eng,Iand och Sydstaterna. I motsats härti har Nordamerika haft ett importöverskott av p a p p e r s m a s s a, viket var rätt betydande under perioden mean de båda värdskrigen och då uppnådde en storeksordning av över en mijon ton. Sedan Canada övertagit Europas ro att fya USA :s importbehov av ceuosa, har detta importöverskott eiminerats och på sistone förbytts i ett exportöverskott. Beträffande p a p p e r har Nordamerika at sedan tiden för det första värdskriget haft ett exportöverskott, som successivt ökats och 1954 nått närmare en mi'jon ton. En mera ingående översikt över Nordamerikas virkesbaans i förhåande ti andra regioner framgår av den sammanstäning, som gjorts i tab. VI:2:1.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 147 'J',ab. V:2:1. Nordamerikas export- och importöverskott av viktig,are skogsprodukter 1880-1954. Enhet 1188011900 1913 11925-2711937 11950 1951 119521195311954 Sågade trävaror (barrträ)... 1000 stds +640 +1287 +1326 +1447 + 095 +435 + 029 +800 +656 + 883 Massa, mekanisk... 1000 ton + 8+ 118 + 31-47 -30 0-10 -30 - O Massa, kemisk...», - 11-256 - 703-099 -420 + 20 +140-60 + 480 Papper, papp... )) + O + 198 + 175 + 555 +280 + 530 +650 +530 + 860 S :a massa, papper, papp )) + 7 + 60 - - 591-170 + 550 +780 +440 +1330 Käor: 1880--192.7. Värdens Barrskogsti1gångar. Stockhom 1931. 1937. Sågade trävaror. CIB, Jahrbuch des Wethozhandes. Brusse 1938. Massa. Word Wood Pup Statistics 1927-1937. United States Pup Producers Association. New York 1938.,papper och papp. Forestry and Fores1t Prod,ucts. Word SituaJtion 1937-1946. FAO, Stockhom 1946. 1950-1954. Yearbook of Forest Products Statistics. FAO, Rom 1952-1955. Den dominerande frågan i Nordamerikas skogshushåning på ängre sikt är, huruvida avkastningen från de ia åtgångna skogarna i denna region jämte återstftende urskogstigångar i någorunda ättigängigt äge skoa möjiggöra ett upprätthåande av Nordamerikas höga virkesförbrukning per invånare, eer i varje fa en virkesförbrukning, som står i samkang med Nordamerikas höga förbrukning av andra materia och nyttigheter. För den utomstående värden knyter sig intresset främst ti den därmed sammanhängande frågan om Nordamerikas framtida bidrag ti virkesförsörjningen i andra dear av värden. I första rummet frågar man sig, om Nordamerika i en avsevärd omfattning ska kunna bidra ti försörjningen med massa och papper i andra med avseende härpå mindre gynnade dear av värden, främst de s. k. underutveckade änderrua. Därnäst intressera1r oss frågan om Nordamerik,as möjigheter au upprätthåa den nuvarande betydarude exporten av sågade trävaror, som fmmför at riktar sig mot det virkesbehövande Europa. Förenta staterna Virkesförsörjning Den övervägande deen av Nordamerikas förbrukning och avverkning äger rum i Förenta staterna, vars fokmängd (1952) utgör 157 mij. av Nordamerikas 174 mij. invånare. Av den totaa avverkningen av industrivirke i Nordamerika, tidigare angiven som 309 mij. m3 åren 1950-52, ha 232 mij. m3 nämnda år uttagits ur Förenta staternas skogar. D.enna stora avverkning har dock ej varit tiräckig. att het täcka USA:s förbrukning av skogsprodukter. 4!17

148 TH. STREYFFERT Förenta staterna har näst efter Cana:da väddens högsta förrbrukning av industrivirke per invånare. För åren 1950-54 utgjorde förbrukningen av industrivirke. 70 m3 per invånare mot 0.53 m3 i Storbritannien, 1.20 m3 i Sverige och 0.39 m3 för Europa i genomsnitt. Särskit anmärkningsvärd är Förenta staternas höga förbrukning av papper och papp per invånare, 168 kg år 1954. Motsvarande förbrukning i Storbritannien var 74 kg och i Sver.ig:e 91 kg samt för Eur:opa i dess he'het 35 kg. I sjäv:a verkcet fö,r,bruk1ar Före,nta stat erna med sina 162 mij. invånare enbart mera papper och papp än hea den åter1stående värden med sina 2.490 mij. invånare! Denna höga virkesförbrukning har uppenbarigen möjiggjorts genom rikig tigång på skog och genom en sösande användning av denna. Med den fortgående expoateringen av urskogaria har Förenta s;tja,te rna från att tidigare ha haft en nettoexport av sågade trävaror fått ett importöverskott av såvä trävaror som massa och papper. Härvid är att märka, att någon kar tendens ti ökning av den totaa förbrukningen av skogsprodukter för den tid, varom beräkningar härom föreigga, d. v. s. från år 1900, ej gjort sig gäande, dock att förbrukningen fr. o. m. år 1950 varit ~wsevärt högre än tidigare, och år 1952 har beräknruts ti290 mij. m3 (exk. bark) mot 221 mij. m3 år 1945 och 249 mi'j. m 3 år 1900 såsom tidigare visats ( tab. III: 4:5 sid. 57). De sista årens ökning av förbrukningen har emeertid ej resuterat i någon ökning av det totaa importöverskottet. Förenta staternas handesomsättning med andra änder i fråga om trävaror, massa och papper framgår närmare av tab. VI:2:2 föt tiden 1900-1954. Det kan tiäggas, att fyra femtedear av Förenta staternas förbrukning av tidningspapper importeras från Canada_. Från Canada kommer även huvudparten av Förenta staternas import av pappersmassa, sedan Canada efter det andra värdskriget efterträtt Skandinavien och Finand som huvudeverantörer av massa. Importen av sågade trävaror kommer het från Canada. Det förhåandet, att Förenta staterna beträffande s å g a t b a r r t r ä förvandats från ett övervägande exporterande ti ett övervägande importerande and får uppenbarigen ses mot bakgrunden av den fortgående expoateringen av des's urskogstigångar. Förenta staterna var i besittning av värdens förnämigaste förråd av grovt urskogsvirke i ättigängigt äge, viket i snabb takt expoaterades från sutet av förra århundradet, då sågverksindustrien vandrade från Nya Engand ti Sjöstaterna, därifrån ti Sydstaterna, där försågningen nådde sin kumen 1901) med 9.7 mij. standard, och sutigen ti Pacifickusten och Kippiga bergen, som nu hysa vad som återstår av urskogar och grovt virke i USA. Förenta staternas beroende av importerade trävaror skue varit betydigt större, därest ej den snabba tiväxten i de ungskogar som efterträtt urskogarna, framför at i Sydstaterna,

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 149 T ab. VI :2:2. Förenta staternas import och export av viktigare skogsprodukter. Enhet 1900 11913,1925-271 1937 1950 1953 1954 Import Sågade trävaror (barrträ)... 1000 stds 307 551 866 400 1597 1286 1449 Massaved... 1000 m3 c:a 1000 2630 5 400 3880 3 616 3 958 4087 Massa, mek.... 1000 ton } 84 152 266 198 261 240 219 Massa, kem.»» 339 1269 1974 1897 718 1642 Papper, tidnings-...»» 138 1601 Papper, övrigt och 20 3058 } } 4413 4540 4529 papp»» 35 71 102 176 150 Export Sågade trävaror (barrträ)...,... 1000 stds 805 1359 1234 533 195 239 281 Massa, mek. 1000 ton - - - - - - - Massa, kem....»» 13 19 31 274 87 147 401 Papper och papp...»» 45 65 108 138 251 337 524 Exportöverskott + Importöverskott - 1000 stds +498 +808 + 368 + 133-1402 -1047-11681 000 ton -71-472 -1504-1898 -2071-1811 -1460 Papper och papp...»» + 25-108 -1564-2920 -4264-4379 -41551 ~:s~~e t-~~.~~~~.~.:.~~~~:. Käor: 1900-1927. Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931. 1937. 'Sågade trävaror. CIB, Jahrbuch des Wethozhandes. Briisse 1938. Mas.sa. Word Wood Pu p Statistics 1927-1937. United St.ates Pup Producers Association. New York 1938. Papper och papp. Farestry and Forest Products. Word Situation 1937-1946. FAO, Stockhom 1946. 1950-1954. Yearbook of Forest Products Statistics. FAO, Rom 1952-1955. möjiggjort det fortsatta upprätthåandet av trävaruproduktionen i denna region i tidigare ej väntad omfattning. Att Förenta staterna trots 1aUa pessimistiska förutsägeser även kunnat möta sin utomordentigt växande förbrukning av p a p p e r o c h p a p p utan att i någon avsevärd utsträckning öka sin nettoimport av massa och papper är anmärkningsvärt. Även detta har väsentigen sin grund i den snabba tiväxten hos den nya skogsgenerationen, sedan denna vä etaberat sig trots sköving och skogsedar men tack vare en ovanigt gynnsam natur. Även i detta fa eder sydstaterna med ca 40 procent av produktionen, huvudsakigen sufatmassa från söderns gutaar. Sedan några år tibaka tiverkas även tidningspapper av guta, dock kan den däri ingående sipmassan endast tiverkas av det från kärnved fria ungskogsvirket, viket i viss mån begränsar denna produktion. Härti kommer en annan för massa- och pappersindustrien gynnsam omständighet, nämigen möjigheten att som råvara använda de rika ti-

150 TH. STREYFFERT gångarna på biigt och ättigängigt övskogsvirke, sedan man genom ett omfattande forskningsarbete yckats modifiera tiverkningsprocessen för massan så att nackdearna av övträdsvirkets korta fiber i möjigaste mån eiminerats. Denna nya råvarutigång har framför at bivit av betydese för massaindustrien i de»gama» produktionsområdena, Nya Engand och Sjöstaterna, vika utan denna möjighet bivit än mera beroende av tiförsen av massaved från angränsande dear av Canada - men troigen utan att kunna hindra en tihak,agång. Nu har även denna,industr.i kunnat fortsätta sin expansion. På sistone har man även börjat tiverka tidningspapper från dessa övskogar. I sjäva verket har den reativt gynnsamma utveckingen av råvaruförsörjningen för USA :s massa- och pappersindustri under de sista åren möjiggjort en viss minskning av USA :s importöverskott framför at av pappersmassa, viket tagit sig uttryck i en märkbar ökning av USA :s egen export av massa och papper. I förhåande ti Förenta staternas egen produktion och förbrukning är emeertid denna export obetydig och kan därför ätt bi föremå för betydande fuktuationer vid en förändring av förhåandet mean produktion och förbrukning i Förenta staterna. Det är ännu för tidigt att uttaa sig om huruvida denna export kommer att bi bestående och ytterigare ökas. Förutsättningar för en mera bestående och utökad export torde emeertid vad beträffar råvaruförsörjningen ej vara utesuten även vid beaktande av den ökning Förenta staternas egen förbrukning av papper och papp väntas undergå. skogstigångar Nordamerikas skogstigångar äro genom företagna inventeringar bäst kända beträffande USA, som också äger den större och värdefuare deen av No,rdamerikas för närvarande tigängiga skogar. En1igt tidiga,re återgivna uppgifter är Nordamerikas tota1a skogsarea 656 mij. hektar, varav 312 mij. hektar betecknas som för nä!rvarande tigängiga. Härav ang,ives resp. 253 och 171 mij. h'ektar komma på Förenta ~~taterna. Härti komm'a skogama i A'aska, Var's totaa area uppges ti 62 mij. hektar, var:av 10 mij. hektar tigängiga. Av Förenta staternas skogar uppges (enigt FAO) 187 mij. hektar hittis ha tagits i anspråk (in u se). Åtskiiga beräkningar angående Förenta staternas virkesförråd, tiväxt och avverkning ha gjorts, sedan den första sammanfattande beräkningen härom framades 1920 i den s. k. Capper Report. Som naturigt var vid denna tidpunkt, då nettotiväxten atjämt var ringa och säkerigen försiktigt uppskattad, visade denna beräkning ett ytterst ogynnsamt förhåande mean tiväxt och avverkning. Detta resuterade i ika pessimistiska beräkningar angående varaktigheten av Förenta staternas skogstigångar. Med

VÄRLDENs FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 151 uppkomsten av en ny, devis II}.ycket snabbväxande skogsgeneratioh, har förhåandet mean tiväxt och avverkning mycket förbättrats; Såvä beträf- - fande tiväxt som virkesförråd föreigga dessutom nu uppgifter från en hea andet omfattande inventering av skogarna, viket innebär att dessa nu äro ojämförigt bättre kända än tidigare. I nuvarande högeigen dynamiska äge äro emeertid.såvä virkesförråd som tiväxt föremå för reativt snabba förändringar, vika ej med önskvärd grad av säkerhet kunna beräknas endast genom jämföreser mean tiväxt och avverkning. Genom att viktigare dear av skogsareaen nu övergåtts med ännu en inventering, har det emeertid varit möj~igt att få ett säkmre grepp om dessa förändringar och därmed även erhåa ett tiföritigare underag föt prognoser beträffande såvä virkesförråd som tiväxjt. Den sista och fuständigaste sammanstäningen angående virkesförråd och tiväxt samt skogarnas tistånd i aa viktigare avseenden har nyigen sutförts av U.S. Forest Service. Det är denna, som igger ti grund för den föjande framstäningen. I tab. VI :2:3 återfinnas uppgifter angående skogsarea och virkesförråd. Någon uppgift å»tigängig» skogsarea finnes ej, enär U.S. Forest Service i stäet från den totaa areaen skogsmark som en särskid kategori redovisar s. k.»commercia» forest, atså den skogsarea, som kan producera ett kommersiet virkesförråd, även om denna för närvarande ej är tigängig för expoatering. Denna area, 196 mij. hektar, är föjaktigen större än den av FAO angivna areaen av tigängig skogsmark, tidigare redovisad med 171 mij. hektar. Det framgår av tab. VI :2:3, att Förenta staternas s k o g s t i I g å n g a r äro ojämnt fördeade i förhåande ti såvä andareaen som befokningen. Denna ojämna fördening gäer emeertid mindre om skogsareaen än om virkesförrådet, och framför at om det sågtimmerdugiga virkesförrådet. Medan tre fjärdedear av skogsareaen befinner sig öster om prärien, där även befokningens huvudmassa återfinnes, står av virkesförrådet mindre än häften öster om prärien och av det sågtimmerdugiga förrådet föga mer än en tredjede. Av det sågtimmerdugiga barrskogsförrådet finnes endast en sjättede öster om prärien! Denna ojämna fördening av virkesförrådet är uppenbarigen en föjd av att expoateringen gått från öster ti väster. På ängre sikt bör fördeningen av virkesförrådet bättre komma att ansuta sig ti skogsmarkens fördening. Den nuvarande ojämna fördeningen av virkesförrådet ger upphov ti ånga virkestransporter från Västern ti östern, främst beträffande sågade trävaror, i mindre omfattning även av massa och papper. Det har beräknats av U.S. Forest Service, att den sammanagda fraktkostnaden för,skogsprodukter i USA stiger ti ett beopp, som är större än den åriga avverkningens rotvärde.

152 TH. STREYFFERT Tab. V/:2:3. Förenta staternas skogsarea och virkesförråd. Virkesförråd på»commer- Därav sågtimmer- Skogsare.a cia» skogsarea2 dugigt förråd Virkes- fö~-råd Område Därav per Tota»commer- Barr Löv Summa Barr Löv hektar cia» Mij. ha Mij. ha Mij. m3 Mij. m3 Mij. m3 Mij. m3 Mij. m3 m3 tister om prärien Nya Engand, Sjöstaterna, m. f.... 84,5 70,4 652 2 492 3144 403 1249 45 Sydstaterna... 79,8 78,2 1444 784 3 228 011 065 41 S :.a öster om pr ä- r i en... 164,8 148,6 2 096 4276 6 372 1414 2 314 43 Väster om prärien: Kustskogarna... 29,1 17,8 4843 255 5 098 4484 149 295 Kippiga bergen... 68,7 30,1 2 605 57 2 662 1892 24 88 S :a väster om prärien... 97,8 47,4 Summa 262,1 J 196,0-7 448 312 7 760 6 376 173 164 9 544 4588 14132 7 790 2 487 72 Aasiw (kustskogarn a) 6,7, 7 510-510 430 - (290) Aaska... 268,8 197,7 10054 4 588 14 642 8 220 2487 S:a USA med Käa: Timber Resource Review. U.S. Forest Service, Wash. D.C. 1955.»Commercia» skogsarea definieras av U.S. Forest Service såunda:»the commercia forest ands are those which are ooked to primariy for meeting timber needs. The noncommercia ands are those which have itte or no possibiities for timber production, or have greater vaue for other forest uses, or are reserved from commercia timber cxpoitation». (Timber Resource Review sid. 34.) 2 Samtiga evande träd, som uppnått 5 tum i diameter vid brösthöjd. Exk. bark. Beträffande v i r k e s f ö r r å d e t p e r h e k t a r kan konstateras, att detta för den stora skogsareaen öster om prärien kan betecknas som at för ågt för att motsvara jämviktsäget vid fut utnyttjande av markens produktionsförmåga. Detta har visserigen främst sin grund i att den nya skogsgenerationen, som het intar detta skogsområp,e, ännu består av yngre åderskasser, men det beror också på den stora förekomsten av kamarker och ofuständigt föryngrade marker, den bristande sutenheten hos ungskogarna och den förtidiga avverkning en av dessa. Motpoen härti utgöres av Pacifickustens skogar (väster om vattende aren), vika trots hi<ttisvamnde expoatering atjämt håa ca 300 m 3 i medeta per hektar. Trots den begränsade areaen, 17.3 mrij. hektar, håua de närmare häften av Förenta staternas barrskogsförråd och 54 % av det sågtimmerdugiga förrådet av harrskog.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 153 Tab. V:2:4. Nettotiväxt och årig avverkning på»commerda» skogsarea i Förenta staterna år 1952. Barrskog Område Totaa förrådet sågtimmerdugigt förråd Nettotiväxt per Avverk- Tiväxt! ni ng Tiväxt Avverkning2 hektar Mij. m3 Mij. m3 Mij. m3 Mij. m3 m3 Nya Engand m. f.... 23 20 Sydstaterna... 101 86 8 78 "64 2 19 '17 Väster om prärien o. Aaska... 74 106 54 109 S: a barrskog 198 212 151 190 Lövskog Nya Engand m. f.... 109 35 Sydstatern-a... 92 57 Väster om prärien o. Aaska... 4 S:a övskog 205 93 118 75 Barr- och övskog Nya Engand m. f.... 132 55 1,9 sydstaterria... 193 143 2,5 Väster om prärien o. Aaska... 78 107 1,6 S :a barr- och övskog 403 305 269 265 2,0 Käa: Timber Resource Review. U.S. Forest Service, wash. D.C. 1955. Med avdrag för»norma».avgång genom sjävgaring och skador. Innesuter endast tiväxten på träd, som nått 5 tum vid brösthöjd, men därjämte även kubikmassan av de träd, som årigen växa in över kassgränsen, 5 tum vid brösthöjd. Uppgifterna avse kuhikmassa utan bark. 2 Samtiga barrträd öster om prärien med undantag av sydstatstaarna. 3 sydstatstaarna (Southern yeow pine). Framtida skogsavkastning J ä m f ö r e s e r m e a n t i v ä x t o c h a v v e r k n i n g äro av ett visst intresse för att ge ett svar på frågan, hur virkesförrådet anitas vid tidpunkten för jämföresen. På grund av de förskjutningar, som äga rum både beträffande tiväxten och avverkningen, har emeertid en sådan jämförese bott begränsat värde. Detta är särskit påtagigt beträffande Förenta staterna, som befinner sig i övergängen mean det expoaterande och det uthåiga skogsbruket. Probemstäningen bir här, hur man ska hushåa med det äterstäende urskogsförrådet väster om prärien för att ge den nya skogsgenerationen, framför at öster om prärien, tifäe att uppnå en sådan produktion, att den kan överta virkesförsörjningen. I ta:b. VI :2:4 återfinnas uppgifter angåenrde tiväxten, vika jämföras med

154 TH. STRE.YFFE~T. motsvarande uppgifter för avverkningen är 1952. Att tiväxten i d1 ::;s hehet, beräknad ti 403 mij. m3, betydigt överstiger avverkningen, b.~räknad ti 305 mij. m 3, har het sin grund i den stora tiväxten i övskog n, 205 mij. ma, som dock på grund av bristande avsättningsförhåanden ej kan uttagas mer än ti knappt häften. Beträffande barrskogen föreigger etf: nnderskott av tiväxt gent emotavverkningen, resp. 198 och 212 mij. ri13 Detta underskott befinner sig som naturigt är i urskogarna väster om prärien, medan ett överskott av tiväxt (som sig bör) redovisas öster om prärien, resp. 124 ocih 106 m!j. ma för bams kogen. Av särskit intr ess.e är situationen i Syrstaternas taskogar. Även här överstiger tiväxten avverkningen. Siffrorna äro resp. 101 och 86 mij. ma. Det nuvarande förhäandet mean tiväxten och avverkningen av barrskog är reativt tifredsstäande i betraktande av att tiväxten med urskogarnas avvecking och ersättande med en ny skogsgeneration automatiskt bör undergå en stegring. Emeertid kommer detta även att innebära en fortsratt nedgäng av det grova virkesförrådet väster om prärien, viket framgår av tigängiiga uppgirter angående tiväxt och avverkning beträffande denna de av förrådet. På ängre sikt måste emeertid även avverkningens (förbrukningens) förändringar tagas med i beräkningen. Enigt den tidigare redovisade prognosen kan behovet av inrdnrstrivirke, beroende på de förutsättningar man utgår frän, tänkas utvecka sig på oika sätt. U.S. Forest Service har med anedning härav räknat med ett ägr e och ett högre aternativ (sid. 78), vika här ånyo återgivas. Förbrukning: ägre aternativet..... _högre aternativet.... 1952 Mij.m3 290 290 1975 Mij. m3 362 405 2000 Mij. ma 483 596 Vid uppgörandet av sin prognos har U.S. Forest Service ej redovisat de förändringar, som virkesförrådet beräknas undergå, utan i stäet för-ändringarna hos den bivande tiväxten. Denna har bedömts genom att jämföras med den tiväxt som är behövig för att möta den bivande efterfrågan vid oika tidpunkter, d. v. s. är 1975 och är 2000. Vid beräkningen av den bivande tiväxten har man utgått frän att skogsvården ska förbättras ytterigare i enighet med hittisvarande tendenser. Resutatet av prognosen äterfinnes i tab. VI :2 :5. En jämförese mean bivande tiväxt och behövig tiväxt ger vid handen, att vid det ägre aternativet för förbrukningen även beträffande barrskogen förhäandet beräknas vara tifredsstäande år 1975 (resp. 259 och 252 mij. m 3 ). År 2000 bir emeertid förhäandet otifredsstäande, resp. 275 och 340 mij. ma. Vid det högre aternativet beträffande förbrukningen bir förhäandet me-

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 155 Tab. V:2:5. Prognos beträffande fmmtida tiväxt vid oika aternativ ifråga om bivande förbruk ning (mij. m 3). öster om prärien Väster om prärien Barr Löv Barr S:a Därav barrskog.4vverkning 1952 106 92 107 305 213 Nettotiväxt 1952...,... 124 201 78 403 202 Framtida möjig nettotiväxt... 275 289 215 779 485 Behövig tz7växt: Vid ägre aternativet år 1975... 142 116 110 368 252 år 2000... 193 170 147 510 340 Vid högre aternative't år 1975 161 127 124 412 285 år 2000...... 235 210 181 626 416 Bivande tiväxt: Vid ägre aternativet år 1975... 153 258 106 515 259 år 2000 156 266 119 541 275 Vid högre aternativet år 1975 130 245 102 479 232 år 2000 17 224 105 346 122 Käa: Timber Resource Review. U.S. Forest Service, "\Vash. D.C. 1955. nk. Aaska. Tiväxten av övskog ingår men är obetydig (ca 4 mij. m3 år 1952). an bivande och behövig tiväxt än ogynnsammare, år 2000 t. o. m. katastrofat. Beträffande det timmerdugiga förrådet av barrskog bir utveckingen betydig sämre än för virkesförrådet i dess hehet. Även om dessa beräkningar atjämt ida av en betydande osäkerhet, ge de anedning ti refexioner beträffande de utvägar, som stå ti buds för att bättre säkerstäa den beräknade ökningen av förbrukningen. Även om man nöjer sig med det ägre aternativet beträffande denna, innebär prognosen, att den emotsedda förbrukningen av barrträdsvirke ej skue vara säkerstäd på ängre sikt. Närmast ti hands vid en eventue knapphet på barrskog igger att utnyttja den överfödande och växande tigången på övskog, som finnes även i goda avsättningsägen. Detta har som nämnts redan ägt rum beträffande massaindustriens råvara. Det kommer säkerigen även att bi faet beträffande sågade trävaror och andra användningsområden för trä.

156 TH. STREYFFERT Men härti kommer, att det uppenbarigen finns mycket stora outnyttjade produktionsmöjigheter i USA:s skogar. Den nuvarande tiväxten är i genomsnitt endast 2.0 m 3 per hektar av träd, som nått 5" vid brösthöjd, atså föga mer än tiväxten i det nordigt beägna Sverige! U.S. Forest Service har beräknat, att man vid försiktig bedömning bör kunna erhåa i det närmaste dubba tiväxten i ett framtida jämviktsäge vid rationet skogsbruk, närmare bestämt ca 780 mij. m 3 mot nuvarande 403 mij. m 3 Den iögsta tiväxt man enigt prognosen beräknar uppnå stannar emeertid vid 541 mij. ms och uppnås vid det ägre aternativet av förbrukning år 2000. En annan reserv av betydande storeksordning utgöres i Förenta staterna av möjigheten att nedbringa de stora förusterna genom sjävgaring och skador av oika sag- skogsedar, röta, insektangrepp, etc. De direkta förusterna härigenom överträffas emeertid av den hämmande inverkan på tiväxten, som ej tar sig uttryck i syniga föruster av virke. - En annan reserv av betydande storeksordning utgöres av de hittis föga utnyttjade möjigheterna att tiviarata avfaet vid avverkningarna s1amt i skog,sindust"'ierna. Enhart det för mass:arf,ramstäning dugiga sågavfauet beräknas utgöra ca 40 mij. ms år igen, varav endast 2.1 mij. m 3 utnyttj,ades 1952, nästan het på Pacifickus.ten. Canada Genom sin geografiska beägenhet och sina naturiga förutsättningar för skogsvegetation utgör Canada för den nordamerikanska kontinenten i skogsgeografiskt avseende en motsvarighet ti Skandinavien-Finand för Europa. De utmärkta transporteder, som vattendragen erbjuda för timmertransporten i de foktomma canadensiska skogsvidderna samt rikedomen på ätt utbyggd vattenkraft har även i detta fa underättat utbyggarrdet av en mäktig träförädingsindustri. För att göra jämföresen mean de nämnda skogsområdena mera åskådig meddeas nedan en sammanstäning av uppgifter angående skogsarea och nuvarande produktion av viktigare skogsprodukter å ena sidan i Skandinavien-Finand, å andra sidan i Canada ( tab. VI :2:6). Det framgår härav, att en betydande överensstämmese råder beträffande dessa båda i geografiskt avseende ikartade skogsområden. Avverkningen av industrivirke per hektar av skogsareaen»in use» är som väntat något högre i Skandinavien och Finand än i Canada. Av visst intresse är att konstatera, att ca 80 procent av den totaa avverkningen av industrivirke förädas ti sågade trävaror och pappersmassa (papper) i såvä Skandinavien-Finand som i Canada, varvid den rikiga tigången på vattenkraft givit produktionen av mekanisk massa och tidningspapper en förgrundss,täning i Canada.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 157 T.ab. V/:2:6. Jämföre-se mean skogsareaer och produktion.av skogsprodukter TSkåndinavien-Finand och Canada. Enhet Canada Skandinavien-Finand skogsarea Tota... mij. ha Därav tigängig... )) ))»»in use>>...»».skogsarea»in u se» per invånare............... hektar Avverkning av industrivirke år 1954 (exk. bark) Tota...... mij. m3 Därav barr................»»» öv...»» Avverkning per ha skogsmark»in use»... m3 Produktion år 1954: Sågade trävaror........ 1000 stds Massa, mekanisk........ 1000.ton» kemisk...»» Papper och papp...»» Därav tidningspapper................».» Motsvarande rundvirke3 (exk. bark) ca... mij. m3 343 130 67 4,5 78,6 73,7 4,9 1,2 3 930 4842 3643 6899 5429 61,1 52,1 49,0 49,0 3,3 70,3 66,7 3~6 1,4 2 2 989 2 292 5003 3065 958 54,4.Sammanstäd från uppgifter i FAO, 'Vord Forest Resources, Rom 1955, och FAO, Yearbook of Forest Products Statistics, Rom 1955. 1 n'beg riper ej Danmark. 2 Innefattar ej produktionen vid småsågar i Finand. 3 Enigt FAO :s omräkningsfaktorer. Att skogsskötsen står på en het annan nivå i Skandinavien-Finand än i Canada framgår visserigen ej av denna sammanstäning, men får antas vara väbekant. Detta förhåande är naturigt med hänsyn ti de utomordentigt stora reserverna av orörd skog i Canada. Liksom faet är beträffande Skandinavien-Finand går även större deen av Canadas produktion- av skogsprodukter på export. Det naturiga avsättningsområdetför Canadas skogsprodukter är i första rummet Förenta staterna. Det är också den snabbt stigande efterfrågan på tidningspapper i USA, som jämte Ganadas egna utomordentigt gynnsamma för.utsättming.ar för denna produktion givit anedning ti uppkomsten av värdens största tidningspappersindustri i Canada, närmare bestämt i de östra provinserna. Även beträffande massa och sågade trävaror är USA Canadas största avnämare. Därutöver exporterar emeertid Canada skogsprodukter ti Europa och ti övriga värdsdear. Frågestäningen beträffande Canada är, hur ångt detta and ska vara i stånd att öka sitt tiskott av skogsprodukter, ej bott ti Förenta staterna utan även ti andra värdsdear.

158 TH. STREYFFERT Tab. V:2:7. Canadas export au sk.ogsprodukter. Enhet 119001 11913211925-2721193711950 1195311954 Massaved... 1000 m3.,1 000 2 800 1450 3 931 4424 4460 4536 Timmer, stopar...»» 380 390 705 1466 285 299 291 Props...»» - - - - 62 263 241 Syar...»» 130 60 130 107 37 137 73 Sågade trävaror (barrträ) 1000 stds 818 719 1125 999 1854 747 2102 Pywood och faner... 1000 m3 - - - - 72 95 109 Massa, mek. 1000 ton 218 293 151 225 207 211» kem.»» 70 69 555 620 1437 1554 758 Pap~er, papp :::::::::::::::»» - 285 1641 3 504 4579 4 972 5 098 Traf1berpattor...»» - - - - 6 17 16 Käor: Se tah. VI :2 :2. Fiskaår sutande 30j6 1900. 2»» 31/3 1914. 3»» 31J3 1926-1928. Den hittisvarande utveckingen av Canadas export av skogsprodukter framgår av sammanstäningen i tab. VI :2:7. Canadas skogstigdngar Canadas skogar kunna iksom Förenta staternas skijas i en östig och en västig de genom utöparen från den amerikanska prärien. Dessa båda dear sammanbindas dock i detta fa genom det subarktiska skogsbätet. I Canadas östra provinser dominera trädsag, som vä ämpa sig för framstäifiing av massa ocf: papper (Pfcea canaaensfs, p: niijra, If mes oarsamea, m. f.). Skogarna i Canadas västigaste provins, British Coumbia, äro en direkt ehuru mindre yppig fortsättning av kustskogarna och Kippiga bergens skogar i USA. De erbjuda föjaktigen med sitt grova urskogsvirke en förträffig råvara för sågverksindustrien. Samtidigt finnas iksom i Förenta staterna även goda förutsättningar för massaindustrien på Canadas pacifickust. Expoaterin,gen i förening med skogseidar ooh insekthärjningar har starkt decimerat de ättast tigängiga skogstigångarna i Canada. En viktig gräns för expoateringen i östra Canada utgöres av vattendearen mean Hudson Bay och St. Lawrencefoden, i det fottning endast kan förekomma söder om denna vattendeare. Emeertid kunna även skogarna norr om vattendearen nås genom järnväg (Canadian Pacific skär över vattendearen) samt genom skogsjä:rnvägar och bitransporter sö.der ut. Inga terrängsvår~gheter hindra expoateringens framträngande mot norr i de ändösa skogsvidderna, men skogarna bi successivt mera utgesnade och virkesfattiga samt avbrutna av sumpmarker och brännor, varför expoateringen fördyras, ju ängre man framträ-ger norr om vattendearen.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 159 Kunskapen om Canadas skogstigångar är fortfarande ofuständig. Ett betydande arbete har dock under årens opp nedagts på att utröna skogarnas omfattning och virkesförråd. Uppgifterna härom ha därför efter hand bivit säkrare, men ida dock atjämt av en betydande osäkerhet, att döma av de reviderade uppgifter, som atjämt pubiceras. En viss grad av osäkerhet måste atid komma att vidåda uppgifter om Canatas skogar, enär skogen i den subarktiska skogsregionen utan bestämd gräns övergår i den skogösa tundran, bidande ett mer eer mindre brett övergångsbäte av improduktiv skog utan nuvarande eer framtida värde. I FAO :s andra inventering av värdens skogstigångar anges, som nyss visats (tab. VI:2:6), den totaa skogsareaen ti 343 mij. hektar, varav 130 mij. hektar tigängjig.a. Av denna sistnämnda area uppges 66.6 mij. hektar vara»in use». Enigt senast tigängiga uppgifter meddeas föjande data angående Canadas skogsarea. Canad.as skogsarea.1955 (mij. hektar).»merchantabe» Ungskog Summa Barrskog.... Bandskogar.... Lövskog.... Summa produktiv skogsarea 87,2 25,7 8,2 51,o 28,9 13,3 121,1 93,2 138,2 54,6 21;5 214,3 Mindre produktiv skogsarea Tota skogsarea 191,6 405,9 Käa: Canada' s F o rests. Department of Northern Af f airs and Nationa Resources. Forestry Branch. Ottawa 1956. Av den produktiva skogsareaen uppges ca 150 mij. hektar vara för närvarande tigängiga. Hur stor area, som hittis övergåtts med expoatering, uppges ej. V i r k e s f ö r r å d e t redovisas enigt samma käa som nedan. Barr Löv S :a»merchantabe Timber» Mij. m3 (exk. bark) Tigängigt...... 6.950 1.911 8.861 Ej tigängigt... 3.413 451 3.864 ----------------------------- Summa 10.363 2.362 12.725 Det tigängiga förrådet av»merchantabe timber» tidrar sig det största intresset för den närmare framtiden. Det uppgår ti ca 8.9 mijarder m3, varav ca 7.0 mijarder m 3 barrskog och 1.9 mijarder m 3 övskog.

160 TH. STF,EYFFERT Det meddeas ej, viken minimidimension, som igger ti grund för beräkningen av förrådet av»merchantabe timber». Denna minimidimension torde växa med trädsaget ocrh avsättningsäget Av visst intres'se kan emeertid vara att jämföra det nämnda förrådet av barrskog, ca 6.950 mij. m3, med förrådet av barrskog över 10 cm vid brösthöjd i Skandinavien-Finand, som uppgår tn 2.200 mij. m 3 Canadas virke:sförråd i tigängigt äge är fajaktigen omkring tre gånger så stort. På ängre sikt träder emeertid tiväxten i förgrunden. Ytterigare jämför ese meuan Canrada och de nordiska änderna fmmgår av nedanstående uppgifter. Canada SveDige Nor.g,e.... J.<in,and.... S :a Skandinavien-Finand..... skogsarea tigängig mij. ha 150.0 23.0 5.3 20.7 49.0 Virkesförråd mij. m3 (exk. bark) 8.861 1.380 250 1.110 2.740 Virkesförråd per hektar m3 Virkesförrådet i Sverige, Norge och Finand innesuter barr- och övträd över 10 cm vid brösthöjd. Vid en bedömning av uppgiften angående virkesförrådet per hektar i Canadas skogar bör man håa i minnet den höga kubikmassan i återstående urskogar i kustskogarna i British Coumbia. Det äger vidare sitt intresse att erinra om att tidigare uppgifter angående virkesförrådets storek avsevärt understigit det nu uppgivna. Såunda uppgavs så sent som 1951 virkesförrådet av»merchantabe» skog (tigängig och otigängig) ti 8.730 mij. m 3 mot nu redovisade 12.725 mij. m 3 1 Tidigare uppskattningar angåvo än ägre siffror för virkesförrådet. 59 60 47 54 56 Avverkning Frågan om möjigheterna att ytterigare öka exporten av skogsprodukter från Canada bör uppenbarigen bedömas med utgångspunkt från de anspråk den nuvarande avverkningen uppstäer på virkesförrådet. Den ikaedes viktiga frågan om hur virkesförrådet förnyas kan ännu ej behandas på grundva av ett siffermässigt materia, enär uppgifter om tiväxten atjämt saknas. Föjande uppgifter föreigga beträffande a v v e r k n i n g e n. De avse genomsnittet för perioden 1944-53.2 Forest and Forest Products Statis.tics. Buetin 106, Dept. of Resources and Deveopment. Forestry Branch. Ottawa 1952. 2 Canada's Forests. Farestry Branch. Ottawa 1956.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 161 Mij. m3 Timmer 35.0 Massaved............... 28.8 Annat gagnvirke...... 3.1 S :a gagnvirke 66.9 Brännved 22.1 S:a avverkning 89.0 Härti komma föruster genom skogsed, i medeta för åren 1944-53 beräknade ti ca 5.9 mij. m 3, samt föruster genom insekter och svampangrepp, i genomsnitt grovt uppskattade ti 14 mij. m 3 årigen. Avverkningen befinner sig i ökning på grund av den växande produktionen av massa och papper. För åren 191J1-52 meddear FAO (Word Forest Resources, Rom 1955) föjande uppgifter för Canada. Mij. m3 (exk. bark) Tota avverkning 87.5 Därav industrivirke... 77,3» barrträ...... 71.5 För år 1954 har avverkningen av industrivirke uppgivits ti 78.6 mij. m 3 enigt FAO Yearbook of Forest Products Statistics, Rom 1955 (tab. VI:2 :6). Bivande avkastning från Canadas skogar Om man utgår från att den nuvarande avverkningen jämte föruster genom skogsed och andra skador för närvarande har en storeksordning av 110 mij. ms (exk. bark), motsvarar detta endast 1.2% av tigängigt»merchantabe» virkesförråd. Per hektar av skogsareaen»in use» (67 mij. hektrur). uppgår avverkningen av industrivirke ti ca 1.2 m 3 Motsvarande avverikning i Skandinavien-Finand är som redan visats 1.4 m 3 Det är av det anförda uppenbart, att Canadas t i g å n g a r a v a v v e r k n i n g s b a r (»m e r c h a n t a b e») s k o g på den tigängiga skogsareaen (130 mij. hektar) vä kunna medge en fortsatt ökning av avverkningarna och exporten av skogsprodukter under de närmaste 20 a 30 åren. Med den fortsatta utveckingen av tekniken på transportområdet bör expoateringen kunna utsträckas även ti avsevärda dear av det virkesförråd, som redovisas å den skogsar:ea, som för närvarande betecknas som otigängig. Ytterigare reserver finnas i det betydande förrådet av övskog samt i sågverksavfaet, det senare dock huvudsakigen i British Coumbia, där försågningen bedrives i stora enheter.

162 TH. STREYFFERT På ängre sikt måste emeertid avverkningen även från Canadas skogar bi beroende av den uthåiga avkastningen från skogarna, d. v. s. skogarnas tiväxt. Begränsar man sig ti den nu som tigängig betecknade skogsareaen, ca 130 (150) mij. hektar, så motsvarar nuvarande avverkning en-,.. dast 0.7 m 3 per.hekiar,.v.arav 0.6 m 3 industrivirke. En sådan avverkning, förutsatt att förusterna g enom skogsed och andra skador ej höja denna siffra avsevärt, bör kunna tagas ut i a framtid även vid en mycket extensiv skogsvård. Ett utnyttjande av de tidigare omnämnda reserverna bör då möjiggöra en ökning av avverkningarna även på ängre sikt vid nuvarande standard av skogsvård. Det är emeertid uppenbart, att en mera ratione skogsskötse än den nuvarande skue i hög grad kunna höja skogarnas avkastning på ängre sikt. Avverkningarna bedrivas nu atjämt utan nämnvärt aktgivande på återväxten. Förutsättningarn~ för denna äro på grund av det nordiga äget avsevärt sämre än i Förenta staterna. Medan de äro reativt goda i sydiga dear av Canada försämras de successivt mot norr och i höjdägen på grund av den därmed förenade råhumusbidningen och försämrad fröproduktion. Att även t i I v ä x t e n i genomsnitt måste vara ägre än i Förerita staterna är uppenbart. Några uppgifter om denna ha som redan nämnts ännu ej pubicerats. Beträffande avkastningen på ängre sikt är det emeertid ej den nuvarande tiväxten, som närmast intresserar, utan den tiväxt som kan erhåas vid den standard i fråga om skogsvården, som man anser sig kunna räkna med i framtiden. Om man utgår från att Canadas för närvarande tigängiga skogsarea, 130 mij. hektar, beträffande geografiskt äge och förutsättningar för skogspr odukt,ion närmwst kan j ämfö.ras med Sveriges - ett omdöme, som torde vara ganska rättvisande - skue detta innebära, att den vid en skogsskötse motsvarande Sveriges vid ett framtida jämviktsäge skue kunna uppnå en avkastning av 2.0 m 3 industrivirke (exk. bark) per hektar. På hea den nu tigängiga skog,sareaen skui'e detta motsvara en avkastning av ej mindre än 260 mij. m 3 eer mer än tre gånger den nuvarande avverkningen av ind,ustrivirke. Så änge man ännu har stor:a reserver av urskog och rotpriserna äro så åga som faet är i Canada, äro förutsättningarna för vidtagande av mera kostnadsfordrande åtgärder ej så goda, sett enbart ur skogsbrukets synpunkt. För massa- och pappersindustrien med dess dyrbara anäggningar måste det emeertid vara ett kart intresse att driva en skogspoitik, som säkerstäer råvaruförsörjningen även på ängre sikt. Intresset för skogsvård har nu börjat vakna hos denna kategori skogsägare. Det förhåandet, att skogarna bott äro uppåtna på vissa vikor ti skogsindustrierna men ägas av provinsregeringarna, har emeertid anset1ts utgöra ett hinder för mera hehjärtade insatser på skogsvårdens område från massa- och pappers-

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 163 industrien, som ejest jämte staten pägar aqägga det mest ångsiktiga perspektivet på sin skogsskötse. Under aa förhåanden kommer den nästan fuständiga avsaknaden av odad bygd i de oändiga canadensiska skogsvidderna att försvåra ett höjande av skogsvården ti det pan, som motsvarar Sveriges skogsvård. Med hänsyn härti får man utgå från att skogsbruket i Canada i ännu högre grad än i Sverige måste ita ti eden (hyggesbränning), mekanisering och kemiska preparat som hjäpmede i skogsvårdens tjänst. Mot bakgrunden av det nu anförda kan det vara av intresse att taga de av de uppgifter, som ange, i viken omfattning Canadas skogsarea hittis har tagits i anspråk för oika ändamå. Disponerade»Crown Lands»: Mij. hektar Massavedsicenser..................................... 47.4 sågtimmericenser.................................... 8.6 övriga former för uppåtese... 1.3 57.3 Enskida skogar: Hemmansskogar......... 9.2 övriga enskida skogar.............................. 17.6 26.8 Nationaparker och provinsreseruat2......... 38.9 38.9 Summa disponerad skogsarea 123.0 Hur stor de av den disponerade skogsareaen, som hittis övergåtts med avverkning, saknas det uppgift om, iksom om dess beskaffenhet i övrigt. Man kan emeertid utgå från att det är den bästa och den bäst beägna deen, som hittis tagits i besittning. Det kan i detta sammanhang erinras om att skogsareaen»in use» tidigare uppgivits ti 66.7 mij. hektar. Man torde få utgå från att ej heer denna area i sin hehet övergåtts med avverkning. Detta bekräftar ytterigare, att reserverna av hittis ej expoaterad skog äro betydande. Att deras ianspråktagande trots de tekniska framstegen på transportområdet torde medföra ökade kostnader synes sannoikt. Det är dook ej möjigt att yttm 1sig om, huruvida denna kostnadsökning i så fa bir av den storeksordning, att den kommer att medföra någon avsevärd höjning av priset för de färdiga produkterna, som påverkas av fera andra kostna!dsfaktorer, b. a. av rationaiseringen i den i stora driftsenheter utbyggda massa- och pappersindustrien. Amendments, 1955, to Forest and Forest Products Statistics, Canada. Buetin 106. Farestry Branch, Ottawa 1%5. 2 Innesuter ej»provincia Forcsts» i Saskatchewan med en area av 36,5 mij. hektar.

164 TH. STREYFFERT Sammanfattning I inedningen angavs, att den dominerande frågan i Nordamerikas hushåning på ängre sikt gäde, huruvida avkastningen från de ia åtgångna skogarna i denna region jämte återstående urskogstigångar i någorunda ättigängigt äge kan väntas möjiggöra ett upprätthåande av Nordame-, rikas höga virkesförbrukning per invånare. För den utomstående värden knyter sig intresset främst ti den därmed sammanhängande frågan om Nordamerikas framtida bidrag ti virkesförsörjningen i andra dear av värden. I detta avseende angavs som viktigast frågan, huruvida Nordamerika i någon avsevärd omfattning ska kunna bidra ti försörjningen med massa och papper i de s. k. underutveckade änderna. Därjämte vore av intresse att bida sig en uppfattning om Nordamerikas möjigheter att upprätthåa den nuvarande betydande exporten av sågade trävaror, som framför at riktar sig mot Europa. Vad först beträffar den interna frågan om m ö j i g h e t e r n a a t t upprätthåa Nordamerikas nuvarande höga förbrukn i n g a v s k o g s p r o d u k t e r, så avgöres denna fråga väsentigen i Förenta staterna. Det har framgått av det föregående, att man räknar med en fortsatt :stegring av förbrukningen av papper och papp per invånare men också med en viss tibakagång av förbrukningen av sågade trävaror per invånare. Facit härav bir en stigande tota efterfrågan på industrivirke. Förutsättningarna.att på ängre sikt möta denna stigande efterfrågan bi i första hand beroende av avkastningen från den nya skogsgenerationen, främst barrskogarna, därnäst som ett komp.ement, ö~skogarna. Även vid ett fuföjande av nuvarande tendenser ti en successiv förbättring av skogsvården tyder verkstäda prognoser på att det i ängden (omkring år 2000) kan bi förenat med vissa svårigheter att möta den beräknade ökningen av efterfrågan på industrivirke av barrträ från Förenta staternas egna skogar. Möjigheten att utnyttja övskog och sågavfa för den växande förbrukningen av papper och papp samt att nedbringa förusterna genom skogsed och insekthärjningar representerar emeertid mycket betydande reserver. N o r d a m e r i k a s m ö j i g h e t e r att b i d r a t i I f ö r s ö r j n i n g en med massa och papper i andra dear av värden och främst i de s. k. underutveckade änderna äro främst beroende av möjigheterna att öka avverkningarna från Canadas skogar. Även i detta fa :är det på ängre sikt tiväxten, som avgör storeken av den uthåiga avkastningen. Det är uppenbart, att även vid en extensiv skogsvård de stora s'kogsvidderna i Canada kunna ämna en uthåig avkastning betydigt större än den nuvarande. Förutsätter man en skogsvård på samma standard som Sveriges skue man från den skogsarea, som nu betecknas som ti-

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 165 gängig, kunna taga ut en minst tre gånger större avverkning än den nuvarande. Ännu en ång tid framöver kommer emeertid råvaran för Canaras stora skogsindustrier att tagas ut ur dess urskogar. Canaras avverkningsbara virkesförråd i tigängigt äge, väsentigen okaiserat ti tidigare ooc-örda skogsområden, är av en mycket betydande storek-sordning - ca tre gånger så stort som motsvarande virkesförråd i Skandinavien-Finand. Bortom detta virkesförråd står ytterigare ett betydande förråd i reserv. Dessa stora virkesförråd jämte de betydande möjigheterna för en uthåig avkastning på ängre sikt representera utan tvive goda utsikter för en fortsatt expansion av massa- och pappersindustrien, och därmed även förutsättningar för en betydande ökning av exporten av massa och papper ti de underutveckade änderna. Detta innebär för Canadas de en ganska naturig utvecking, så ti vida som detta and redan är instät på att söka avsättningen för sin massa och papper på andra marknader, även utanför Förenta staterna. För den händese den påbörjade tiverkningen av tidningspapper från övskog i Förenta staterna bir framgångsrik och det visar sig möjigt att tiverka sufitmassa av sydstaternas gutaar enigt den nyigen utexperimenterade svenska metoden, kommer Förenta staternas beroende av import från Canada att kraftigt minskas. Detta kan i sin tur väntas medföra ökade möjigheter för Canada att öka sin export av massa och tidningspapper ti andra marknader. Att även Förenta staterna kan få ett överskott av massa och papper för export visar utveckingen, särskit under de sista åren. Det är emeertid ovisst, huruvida den väsentigen på hemmamarknaden instäda massa- och pappersindustrien i Förenta staterna skue vija investera i produktionskapacitet direkt avsedd för en export ti änder, vars betaningsförmåga i doar är oviss och skiftande. Det uppstår emeertid ätt en överskottskapacitet i Förenta staternas massa- och pappersindustri, såsom erfarenheten utvisat, och det åter tänka sig att därur kan utvecka sig en mera permanent export. Denna kommer emeertid att bri beroende av den inhemska efterfråghn, som atid ärer få företräde, varför den får karaktären av en export av marginakvantiteter med at vad detta innebär ifråga om obeständighet och, möjigheten att underbjuda konkurrenter, som ha sin huvudsakiga avsättning på samma exportmarknader. Vad sutigen beträffar Nordamerikas möjigheter att bibehåa sin e x p o r t a v s å g a d e t r ä v a r o r, så är visserigen även denna i främsta rummet beroende av möjigheterna att upprätthåa exporten från Canada, närmare bestämt från British Coumbia. Emeertid bir Canaras export ti andra regioner, och däriband främst Europa, även beroende av Förenta sta:terna's behov av tiskott från Canada. En1igt det föregående torde För-

166 TH. STREYFFERT enta rst!aterna på ängre sikt få vissa svårig1heter att fya s:itt behov av sågade trävaror. 3. Sovjetunionen Sovjetunionens totaa skogsarea uppges enigt FAO :s andra inventering av värdens skogstigångar ti 7 43 mij. hektar, varav 425 mij. hektar betecknas som tigängiga. Även om dessa uppgifter av naturiga skä måste betraktas som mycket osäkra, utgöra de en bekräftese på det kända förhåandet, att det här rör sig om en skogstigång av första storeksordningen. En bättre uppfattning om denna storeksordning erhåer man genom jämförese med Nordamerikas totaa skogsarea, 656 mij. hektar, samt Europas skogsarea, 136 mij. hektar. För Europa har den europeiska deen av denna vädiga skogsregion utgjort ett naturigt tiförseområde framför at beträffande sågade trävaror. Enbart den europeiska deen av Sovjetunionens skogar har en area av 139 mij. hektar, varav ca 100 mij. barrskog, mot Europas förenämnda skogsarea, 136 mij. hektar, varav 79 mij. hektar barrskog. Efter revoutionen har exporten från Sovjetunionen varit mera nyckfu och har tidvis varit het avbruten, såsom faet varit efter de båda värdskrigen, men en kar tendens har visat sig att efter sådana avbrott åter öka exporten. Dess framtida utvecking kommer att i hög grad påverka Europas virkeshushåning och på ång sikt även värdens. Den framtida exporten av skogsprodukter från Sovjetunionen tidrar sig därför stort intresse och har varit föremå för många spekuationer. skogstigångar Skogarnas area och virkesförråd framgå av sammanstäningen i tab. VI:3 :, i viken jämförese även gjorts med skogstigångarna i Nordamerika och Europa. Även om värdet av Sovjetunionens vädiga s k o g s a r e a avsevärt reduceras genom dess ti stor de svårtigängiga beägenhet mean Ishavet i norr och stepperna i söder är den area, som för närvarande betecknas som tigängig, avsevärt större än Nordamerikas tigängiga skogsarea och mer än tre gånger större än Europas. Även per invånare räknat är överägsenbeten dokumenterad, viket antyder en srtor atent exportkapacitet, i den mån transportförhåranrdena så komma att medgiva. Uppgifterna om v i r k e s f ö r r å d e t i Sovjetunionens skogar torde få anses ännu osäkrare än uppgifterna angående skogsareaen. I viken utsträckning inventeringar företagits för att utröna virkesförrådets storek är ej känt. De uppgifter, som här degivas, stå dock i samkang med ovan återgivna

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 167 T,ab. VI:3:1. Sovjetunionens skogstigångar i förhåande ti Nordamerikas och Europas. -Sovjet IN ordarnerika Europa skogsarea tota.... tigängig.... därav»in u se»..... varav barrskog....» övskog.... skogsarea per invånare (1952) tota.... tigängig... :.... därav»in use».... varav barrskog.... Yi;:te:!törr.~~. ~.~. ~~.~~.~~~~~~.>~~~. ~~.~>~... diirav ~-arrs k og...,» ovskog.... Yirkesförråd per hektar föa'~~~~~g.'.'.'.'.'.'.'.'.'.'.'.'.'.'.'.'.'.'.'.'.'.'.':: :::::::::::::::::::::::::: Käa: Word Forest Resources. FAO, Rom 1955. Mij. ha 743 425 350 300 50 Hektar 3, 70 2,10, 75 1,50 Mij. ms 33 200 30000 3 200 m3 100 65 Mij. ha Mij. ha 656 136 312 133 220 130 170 77 50 53 Hektar Hektar 3,77 0,33 1,so 0,32 1,26 0,32 0,98 0,18 Mij. m3 Mij. ms 16 600 9 900 13 600 6 200 3000 3 700 m s so m s so 60 70 uppgifter angående skogsareaen, i det virkesförrådet per hektar, 100 m 3 för barrsiwgen och 65 m 3 för övskogen, ej innebär något osannoikt i jämförese med de något ägre virkesförråden per hektar i Nordamerikas och Europas ti övervägande de av expoatering redan övergångna skogar. Uppgifter om virkesförrådets fördening på Sovjetunionens europeiska och asiatiska dear saknas. Uppgifter om t i v ä x t e n äro i detta sammanhang av mindre intresse. Det torde få förutsättas, att i de ti areaen dominerande orörda skogarna någon nettotiväxt ej förekommer. Produktion och export av skogsprodukter Det har tidigare visats, att avverkningen av industrivirke i Sovjetunionen undergått en utomordentig ökning under infytande av den med aa mede framdrivna industriaiseringen under den nya regimen. Mean åren 1925-27 och 1950-52 ökade avverkningen av indust:dvirke (barrträ) från 54 ti 160 mij. m 3 (tab. III:1 :1, sid. 23). Detta har framför at tagit sig uttryck i en märkig ökning av produktionen av s å g a d e t r ä v a r o r, som rueian 1925-27 och 1950-52 ökat från 2.7 ti ca 10.0 mij. standard och för år 1954 uppgeshasttigit ytterigare ti 12.5 mij. s.tandard (t,ab. VI:3:2).

168 TH. STREYFFERT Tab. V/:3:2. Sovjetunionens p"oduktion och export av trävaror (barrträ). Sågade trävaror Timmer Props Massaved År Produktion Export Import Export Export Export 000 st d s 000 ~tds 000 st d s 000 m3 000 rn3 000 m3 1880 200-1500 - 1900 640 40 2350 50 1913 2420 1295-3093 1887 2835 192.5-271... 2650 618-690 479 858 19371 6870 1292-568 2 501 3299 1950 (7 920) (200) 2 200 (150) (250) (50) 1951 (10000) 1952 (11 000) 132 2 122 1953 11640 244 266 2 397-1954... 12500 276 2 101 10 586 Käor: 1880 och 1900. Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931. 1913-1950. European Timber Statistics 1913-1950. FAO, Geneve 1953. 1951-:1954. Yearbook of Forest Products Statistics. FAO, Rom 1953-55. Ink. de batiska staterna. 2 Exportändernas siffror (ej sateitstaternas). Någon ökning av exporten har emeertid ej föjt med denna ökning av produktionen, som het tagits i anspråk för de ökade krav på virke för byggnads- och andra konstruktionsändamå, som föjt med industriaiseringen. I sjäva verket har exporten av sågade trävaror efter revoutionen tidvis varit het avbruten, såsom varit faet efter de båda vär.dskrigen. Efter det andra värdskvigets avbrott har exporten successivt.stigit ti 276 tusen standard år 1954 samt torde ytterigare stiga. Det kan erinras om att expo rten år 1913 utgjorde 1.3 mij. standavd. Inverkan av detta exportbortfa på den europeiska marknaden har varit betydande. Härti kommer att Sovjetunionen efter_det andra värdsk'iget även impor:temt sågade trävaror. Exporten av r u n d v i r k e, som före det första värdskriget var betydande och år 1913 uppgick ti ca 7.8 mij. ms, varav 2.8 mij. m 3 massaved, har efter det andra värdskriget nästan het upphört. Man torde kunna utgå från att det ej är förenigt med Sovjetunionens amänna ekonomiska poitik att exportera råvaror, så vitt det är möjigt att föräda dessa inom andet. Upphörarrdet av rundvirkesexporten har framför at våat svårigheter för massaindustrien i Tyskand, som var huvudavnämare av den stora exporten av massaved från Ryssand. Produktionen av p a p p e r s m a s s a o c h p a p p e r har.stigit betydigt, men 1så har förhåandet varit även i andra 1änder, varför So'Vjetunione i detta avseende ej.intar någon särstänfrng. Pmduktionen av pappersmas sa hade år 1954 uppnått 2.0 mij. ton samt av papper och papp 2.4 mij.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 169 Tab. V:3:3. Sovjetunionens produktion och import iw pappersmassa och papper. Tusenta ton. Pappersmassa Papper och papp År P'roduktion Mekanisk Kemisk Import Pro duktio n Import 1913... 48 163 50 1925-27... 96 125 76 370 1937 432 602-96!} 1950... 500 800 100 1545 1951 580 900 1800 1952 o o. o o ~ o o o o o 620 1050 12 465 1955 1953... 700 1100 27 2150 1954 750 '1200 36 2360 Käor: 1913-1950. European Timber Statistics 1913-1950. Geneve 1953. 1951-1954. Yearbook of Forest Products Statistics. Rom 1953-1955. 20 113 2 26 32 54 14 ton. Under inverkan av denna produktionsökning har det varit möjigt att nedibringa den tidigare importen av mas,sa och papper, som dock adr-ig varit betydande. I sjäva verket har Sovjetunionen på sistone börjat exportera pappersmass'a (59.000 ton år 1954). Det återstår att se, huruvida detta signaerar framträdandet av en ny biv ande stor.exportör av pappersmassa på värdsmarknaden. Råvarutigångarna f1innas, som framgått av det föregående. Virkesförbrukning och avverkning Sovjetunionens egen virkesförbrukning har undergått en utomordentig stegring gent emot förbrukningen i det gama Tsarryssand. Tidigare har uppgivits ( tab. III :1 :1), att förbrukningen av industrivirke av barrträ åren 1925-27 utgjorde ca 46 mij. ms, viken förbrukning ej torde mycket ha avvikit från förbrukningen i Tsarryssand. Genom den forcerade industriaiseringen och uppbyggnadsverksamheten har motsvarande förbrukning 1950-52 stigit ti ca 160 mij. m 3 förutom 30 mij. m 3 av övträ. Enär något nämnvärt exportöverskott ej fö:r:ekom vid denna tid, utgjorde denna samtidigt ett mått på avverkningen av industrivirke. Per invånare räknat innebär det anförqa, att förbrukningen av industrivirke av barrträ ökade från 0.31 m 3 ti 0.77 ms under de tjugofem åren mean 1925-27 och 1950-52. En jämförese med förbrukningen per invånare i andra regioner har visat (tajb. II:2:1), att för åren 1950-52 förbrukningen av industrivi r<je per.invånare (barr- och övträ) var i Nordamerika 1.72 ms och i Europa 0.40 m 3 mot 0.92 ms i Sovjetunionen.

170 TH. STREYFFERT Den utomordentiga ökningen av förbrukningen av industrivirke i Sovjetunionen får uppenbarigen ses som ett ed i Sovjetunionens märkiga omdaning ti en modern industristat från ett övervägande jordbruksidkande and. Sovjetunionens skogar ha haft en stor uppgift att fya i detta uppbyggnadsarbete, och stora ansträngningar ha agts ned på att öka avverkningarna. Uppenbarigen har skogstigångarnas absouta storek ej uppstät något hinder för den eftersträvade ökningen av avverkningarna men vä transportsvårigheterna vid expoateringens utsträckande ti nya, vägösa och foktomma urskogsområden, samtidigt som nationens tigångar på arbetskraft och kapita ti det yttersta tagits i anspråk även för andra uppgifter. Det har ej varit möjigt att uttaga denna betydande ökning av avverkningarna utan att utsträcka expoateringen ti de ofantiga orörda skogarna i Sovjetunionens asiatiska de, främst Sibirien. Uppgifter i den ryska fackpressen tyda på att expoatering i stor skaa nu försiggår inom de ur transportsynpunkt ämpigaste områdena i hea det sibiriska skogsbätet. Härvid utnyttjas så vitt möjigt fottning fram ti vissa förädingscentra,. från vika skogsprodukterna med järnväg transporteras söderut ti förbrukningsorterna. Detta utnyttj1ande '3.V Sibiriens skogar är även naturigt med hänsyn ti att industriaiseringen ocih fokmängdsökningen ägt rum icke minst i den asiatiska deen av Sovjetunionen med ty åtföjande ökning av virkesbehov och virkesförbrukning. Uppgifter sa~nas emeertid om avverkningens fördening på oika dear av Sovjetunionen. Genom ex-poateringens utsträckande ti Sibirien sker även en avastning av de nordryska skogarna, som härigenom bättre kunna avstås för export i de härför ämpigast beägna dearna, d. v. s. i Vitahavsområdet och öster därom. Export i mindre omfattning av sågade trävaror har sedan sutet av 1920-taet även försiggått från Jenisejmynningen, där sågverkstaden Igarka, beägen 750 km från Ishavskusten, successivt utbyggts och i framtiden möjigen bir ett nytt Arkangesk. skeppningstiden är emeertid mycket kort. Genom fygspaning, radio och isbrytartjänst håes dock en regebunden sjöfart uppe. Kimatförändringarna komma uppenbarigen att få en stor inverkan på de fmmtida skeppningsmöjigheterna i ett dyikt fa'. Framtidsutsikter Sovjetunionens nuvarande avverkning av industrivirke, 190 mij. m3 1950-52, motsvarar endast 0.5 m 3 per hektar av skogsareaen»in use» samt 0.3 % av virkesförrådet å samma area. Det framgår härav, att för en avsevärd tid framåt skogstigångarna ej behöva utgöra den begränsande faktorn beträffande Sovjetunionens avverkning och export av skogsprodukter. Som tidigare antytts måste avverkning och förbrukning samt export av skogsprodukter betraktas från synpunkten av ett optimat utnyttjande

VÄRLDENs FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 171 av nationens resurser för uppnående av vissa uppstäda må, som få ett konkret uttryck i de mycket omtaade femårspanerna. Den uppgift exporten av skogsprodukter får vid en sådan måsättning är att bereda betaningsmede för önskvärd import. Det är visserigen sant, att Sovjetunionen efter den industriea revoution, som andet undergått, ej har samma trängande behov som tidigare av maskiner, materia och utändsk expertis för den fortsatta uppbyggnaden. Å andra sidan förefaer det, som om ett stort behov skue föreigga att utnyttja Västerandets tekniska framsteg på oika områden som ett viktigt hjäpmede för fortsatt höjande av produktionen i Sovjetunionen, viket innebär ett fortsatt behov av att importera maskiner och särskit nykonstruktioner. Trots Sovjetunioneis industri<ea framsteg är det också enigt sakens natur så, att det atjämt bör vara önande att exportera de produkter, som Sovjetunionen har bättre förutsättningar att producera, i utbyte mot produkter, som Västerandet bättre kan producera. Därmed ha också skogsprodukterna sin givna pats i ett handesutbyte mean Sovjetunionen och den omgivande värden. I fråga om skogsprodukter har Sovjetunionen traditionet varit en viktig everantör av s å g a d e t r ä v a r o r ti Europa. Det är därför naturigt, om Sovjet för närvarande söker återta denna stäning, varom de stigande utbuden av sågat virke från Sovjet bära vittnesbörd. I sjäva verket kan den nuvarande höga prisnivån för sågade trävaror i Europa i icke ringa grad tiskrivas den minskade exporten från Sovjet. Varje ökning av exporten från Sovjet utöver marknadens motsvarande ökning av efterfrågan är emeertid ägnad,au verka sänkande på prisnivån och därmed motverka sitt ändamå även ur Sovjetunionens synpunkt. Förhåandena äro nämigen nu ej desamma som vid tiden för den mycket omtaade ryska dumpingen i samband med värdskrisen i början av 1930-taet. Då befann sig den internationea prisnivån i nedgående under inverkan av krisen. För ryssarna erbjöd det ingen svårighet att föja med i denna nedgående prisrörese för b. a. sågade trävaror, eftersom de varor de fingo i utbyte sjunkit ika mycket i pris. De kunde därför utan att göra några uppoffringar inta patsen från de konkurrenter, som ej kunde föja med i prissänkningen. Detta åter sig ej ika vä göras vid en stabi internatione prisnivå. Emeertid åter det tänka sig, att konkurrenterna föredra att minska sitt utbud vid en fortsatt ökning av utbudet från Sovjet, enär sågverksindustrien anpassat sina kostnader efter den nya prisnivån för trävaror och har svårt att avsevärt sänka priset för inköpt råvara, som även bestämmes av priset på massaveden. Detta skue i så fa verka i riktning mot ett överfyttande av råvara från sågverksindustrien ti massaindustrien i med Sovjetunionen konkurrerande änder, närmast då de nordiska änderna. I sista hand bestämmes emeertid detta föropp även av marknadens förmåga att uppta ökade utbud av trävaror och pappersmassa.

172 TH. STREYFFERT Från synpunkten av marknadens efterfrågan på oika skogsprodukter skue Sovjet ättare kunna uppta sin förkrigsexport av m a s s a v e d, uppgående ti ca 3 mij. m 3 Den betydande exporten av massaved, som före det sista värdskriget ägde rum från Sovjetunionens sateitstater västerut, har även i det närmaste upphört, föranedande en knapphet på råvara för kontinentens massaindustri, som ej kunnat kompenseras genom ökad import från annat hå. Huruvida man kan vänta sig ett upptagande i större skaa av denna export från Sovjet och dess sateitstater kan för närvarande ej bedömas, men uppgives som osannoikt. Beträffande m a s s a o c h p a p p e r föreigger en expanderande marknad. Sovjets stora tigångat av för massaframstäning ämpig råvara ha tidigare ej utnyttjats för export av massa eer papper. Även den inhemska produktionen och förbrukningen av papper per invånare har varit åg. Detta förhåande torde få ses mot bakgrunden av de stora kapitainvesteringar, som fordras för anäggningar i massa- och pappersindustrien jämfört med sågsverksindustrien. Visserigen har produktionen och förbrukningen av papper ökats under den nya regimen, som b. a. medfört amän äskunnighet, men förbrukningen av papper är atjämt åg i förhåande ti de europeiska ändernas. Den tot1aa produktionen av papper (och papp), som för år 1954 uppges ti 2.4 mij. ton, motsv:ar.ar endast 11.5 kg per invåna re. Som jämförese kan nämnas, att medetaet 'fö r förbrukningen i Europa år 1954 var 34.6 kg. Det kan under sådana förhåanden synas märkigt, att Sovjet på sist-one även uppträtt som exportör av ceuosa. År 1954 exporterade Sovjetunionen 59 tusen ton ceuosa, och det uppgives, att Sovjet under år 1955 ökat denna export ti ca 00 tusen ton. Detta torde ske på bekostnad av den inhemska förbrukningen. I detta sammanhang har man även taat om den stora ökning av pappersförbrukningen, som vore att emotse i Sovjetunionen. Denna fråga måste emeertid också bedömas mot bakgrunden av den amänna ekonomiska poitiken. Så änge investeringarna i konsumtionsindustrierna i övrigt håas tibaka ti förmån för den tunga industrien, kan man sannoikt ej vänta sig att den kapitafordrande massa- och pappersindustrien ska utveckas i snabbare takt än hittis för att tigodose den inhemska förbrukningen. I sjäva verket måste man fråga sig, om det över huvud kan anses önskvärt av de styrande att bereda en rikigare försörjning med papper i ett and, där det råder diktatur. Vad sutigen beträffar den bivande f ö r b r u k n i n g e n a v s å g a, d e t r ä v a r o r, så bör denna bedömas b. a. mot bakgrunden av den nuvarande förbrukningen. Dennas totaa storek är visserigen betydande, ca 13.8 mij. standard år 1953, men å andra sidan motsvarar detta per invånare räknat ej en större förbrukning än den som äger rum i Sverige d. v. s. ca

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 173 0.32 m3 För ett skogrikt and med en reativt hög 1grad av industriaisering och ivig anäggningsverksamhet ärer denna förbrukning få anses normal Å andra3sidan är den så pass rikig, att man knappast skue behöva ifråga _sätta någon ökning, i varje fa bott för en övergående period, då träet atjämt har fördeen att vara ett ättare tigängigt konstruktionsmateria än stå och betong, etc. På ängre sikt skue man närmast vara böjd att anta en nedgång av förbrukningen per invånare, när det ekonomiska ivet kommer in i ett ugnare tempo. Å andra sidan torde fokökningen medföra, att man ej bör räkna med någon sänkning av den totaa förbrukningen från dess nuvarande nivå, så änge skogstigångarna tiåta dess up'prätthåande. Som redan påvisats böra dessa ej utgöra någon begränsande faktor, så vida detta endast beror på skogstigångarnas absouta storek, utan även medge en betydande margina för export. Man torde dock få räkna med en fortsatt förskjutning av avverkningarna ti mindre ättigängiga områden, även ur exportens synpunkt räknat. I sista hand bir dock som redan framhåits exporten av skogsprodukter beroende av den amänna ekonoiska poitiken. Amän översikt 4. övriga regioner övriga regioner utgöras av Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien. Dessa regioner ha sin huvudsakiga utbredning i tropikerna, men de nå även in i de tempererade zonerna på såvä norra som södra havkotet. Med sina sammanagt 1.700 mij. invånare rymma de värdens största befokningsanhopningar i Indien och Ostasien men också stora fokfattiga områden av ökenkar.aktär eue r svåruppod'ade urskjogsomr.åden, t. ex. Amazonfodens bäcken, enbart detta ika stort som två tredjedear av Europa. De rymma områden som varit och atjämt äro bärare av jordens äd sta kuturer, medan den moderna tidens tekniska utvecking endast inom begränsade områden och under infytande av den vita rasen ett ti en industrie utvecking i nivå med Västerandets, såsom faet varit i Japan, i Anstroien och i viss utsträckning även ti Latinamerika. Under intrycket av det sista värdskrigets omvävningar ha emeertid Asi~ns fok vaknat upp ti nationet sjävmedvetande, varmed föjt en strävan att utnyttja Västerandets teknik för att ~tigodogöra 1S1i g de i vissa av>s.eenden rika naturtigångarna. I de atinamerikanska staterna har den redan tidigare påbörjade men av poitiska och finansiea orsaker hämmade industriai>seringsprocessen tagit ny fart. Dessa tendenser ha främjats genom teknisk och finansie medverkan av Förenta nationerna i syfte att därigenom bidraga ti ett höjande av den åga evnadsstandarden i de festa av dessa s. k. underutveckade änder.

174 TH. STREYFFERT Tab. VI:It-:1. Avverkning och {ö1 brukning av industrivirke i Latinamerika, A{1 ika, Asien och Oceanien 1950~52. Region Tota Mij m3 Latinamerika... 18 Afrika... 8 Asien... 61 Oceanien 10 Summa 97 övriga värden... 657 Avverkning Barrträ Mij m3 7 2 40 4 53 539 Förbrukning Lövträ Tota Per inv. Mij m3 Mij m3 m s 11 20 0,12 6 9 0,04 21 63 0,05 6 13 0,98 44 106 0,06 118 648 0,88 Sammanstäd från tab. II :2 :. 1 Utom Sovjetunionen.. Även skogarna i dessa regioner äro av en synnerigen skiftande natur, från de utomordentigt artrika skogarna i de nederbördsrika dearna _av tropikerna ti de gesa savann- och törnskogarna i de nederbördsfattiga dearna, från barrskogarna i de högre atituderna av den tropiska zonens bergmassiv ti mangroveskogarna vid de av tidvattnet över,sköjda stränderna och detabidningarna vid de stora fodernas utopp. sutigen återfinnas även barrskogar i de områden, som nå in i de tempererade zonerna pff-såvät IIU""f1rsmrr- ~- 1.-.tftkv-cotet jämte-de- H'indre a-rt''ika-'fef JäUa-Feexpoateringsbara övskogar, som också höra hemma i dessa zoner. Virkeshushåningen I tab. VI:4:1 ha uppgifter sammanstäts angående avverkningen och förbrukningen av industrivirke i Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien för åren 1950-52. Här.av framgår den r~edan tidigare påpekade åga avverkningen och virkesförbrukningen i dessa regioner jämfört med den övriga värden. Medan förstnämnda regioner hysa två tredjedear av värdens fokmängd, förbruka de endast en sjundede av des~s industrivirke. Per invånare raknat utgör denna förbrukning endast 0,06 m 3 mot 0,83 m 3 i genomsnitt för Europa, Nordamerika och Sovjetunionen. Anedningen ti denna åga virkesförbrukning är ej att söka i någon genere knapphet på skog i dessa regioner, som inom sig hysa 2.300 mij. hektar eler 60 procent av värdens totaa skogsarea, utan i den ringa industriaiseringsgraden och därjämte även i den mycket ojämna fördeningen av skogsareaen i förhåande ti de 1.700 mij. invånarna i dessa regioner. större deen av denna fokmängd återfinnes nämigen i tätt befokade, i sjäva verket överbefokade åkerbruksområden med ingen eer ringa tigång ti skog. Den härav föjande

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 175 åga evnadsstandarden får b. a. sitt uttryck i en åg virkesförbrukning. Å andra sidan möjiggör också det varma kimatet ett primitivare evnadssätt och enkare bostäder, som uppföras av det materia, som är närmast ti hands, det må vara sotorkad era, pambad eer enke byggnadssten. Trä tas bott i ringa omfattning i anspråk härför och ersättes i stor omfattning av bambu för bärande konstruktioner. Härti kommer att de festa träsag ha en mycket åg varaktighet på grund av termiternas verksamhet samt det oftast varmfuktiga kimatet. Sutigen bereder expoateringen av de heterogena tropiska övskogarna med outveckade transportförhåanden betydigt större svårigheter än vad som är faet med de tempererade zonernas barrskogar. Förbrukningen av papper är som tidigare visats obetydig. Från denna schematiskt tecknade bid av virkesförbrukningen i regionerna utanför Europa, Nordamerika och Sovjetunionen finnas givetvis många avvikeser. Städerna representera en annan hushåningstyp än andsbygden, och industri och hantverk ha ett visst behov av gagnvirke, även om det som rege stannar vid enigt våra förhåanden bygsamma kvantiteter. Förbrukningen av papper får antagas vara större i städerna än på andsbygden. Endast en ringa de av befokningen bor dock i städerna. En mem påtagig avvikese från den ahmänna typen.erbjuda de områden, som bebos av den vita rasen, atså Austraien och Nya Zeeand, Sydafrika och i växande omfattning Latinamerika. Dessa områden ikna beträffande sin amänna hushåning och även beträffande virkesförbrukningen närmast Västerandets industriaiserade samhäe. Hit kan även J apan hänföras. Den reativt höga virkesförbrukningen i sistnämnda områden har underättats genom bättre tigång på skog, i viss utsträckning även barrskog. Detta gäer särskit om Japan, som når upp i den tempererade zonens barrskogsregion, men det är av betydese även i Latinamerika och Nya Zeeand. Genom sin högre industriaisering ha änderna i nu nämnda områden även varit i stånd att bygga upp en pappersindustri, åt vara av mycket varierande effektivitet. Det är också i första rummet änderna i dessa mer eer mindre industriaiserade områden, som haft tiräckig köpkraft för en begränsad import av massa och papper. Importen av trävaror, som tidigare var rätt betydande ti vissa änder (Austraien, Sydafrika, Nordafrika), har gått starkt tibaka och är nu obetydig, sedan man yckats i ökad omfattning utnyttja de egna skogstigångarna. Som inedningsvis nämnts har intresset för industriaisering och utnyttjande av de egna råvarutigångarna undergått en stark stegring under senare tid. Under infytande härav har även ett mera rationet utnyttjande a v de stora skogstigångarna i gesbefokade områden tidragit sig ett betydande intresse. Framför at har man tänkt sig att kunna på grundva av dessa bygga upp en modern pappersindustri i stora, rationet drivna anäggningar. Även andra råvaro~ än trä- bagasse, gräsarter, m. f.

176 TH. STREYFFERT Tab. V/:4:2. skogsareaen i Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien. Hegion Därav Fok- Skogsmängd area tigäng- 1952 Tota»in use» ig Mij. inv. Mij. ha Mij. ha Mij. ha skogsarea»in u se» Barr Löv Per inv. Mij. ha Mij. ha Hektar Latinamerika 170 890 329 Afrika 205 801 284 Asien 1307 525 311 Oceanien 14 86 20 Summa 1696 2 302 944 övriga värden 780 1525 870 Käa: Word Forest Resources. FAO, Rom 1955. Utom Sovjetunionen. 83 108 232 17 440 700 12 71 0,4~ 2 106 0,53 40 192 0,18 2 15 1,21 56 384 0,26 545 153 0,90 - ha i detta sammanhang tidragit sig stort intresse. Man har härigenom hoppats att kunna genom egna resurser sörja för den ökning av pappersförsörjningen, som man insett vara ett viktigt ed i de underutveckade ändernas både materiea och kuturea utvecking, men som hittis har håits tibaka på grund av bristande köpkraft och eftersäpande industrie utvecking. skogstigångar Skogsareaen i Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien har tidigare redovisats i oika tabeer. En sammanstäning av viktigare uppgifter från dessa ämnas i tab. VI :4:2. Härav framgår som redan nämnts, att den totaa skogsareaen i nämnda regioner har uppskattats ti ca 2.300 mij. hektar eer 60 % av värdens hea skogsarea. Emeertid betecknas endast en mindre de av denna skogsarea som för närvarande tigängig, närmare bestämt 944 mij. hektar eer 41 %. Härmed må jämföras den tigängiga skogsareaen i Europa, Nordamerika och Sovjetunionen, som sammanagt uppskattats ti 870 mij. hektar, motsvarande 57 % av den totaa skogsareaen i dessa regioner. Att skogama äro förhåandevis mindre tigängiga i nu behandade regioner än i de tempererade regionerna Europa, Nordamerika och Sovjetunionen, beror främst på att transportederna äro sämre utbyggda i förstnämnda regioner. Med deras fortsatta utbyggande kan också den tigängiga skogsareaen vidgas. Detta är emeertid förenat med stora kostnader, vika bi särskit betungande, om de skoa het beasta skogsexpoateringen. I sjäva verket har inte mer än knappt häften av den som tigängig betecknade skogsareaen i de tropiska regionerna hittis tagits i anspråk (»in use»), närmare bestämt 440 mij. hektar. Sistnämnda area utgör en-

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 177 Tab. V:4:3. Virkesförrådet på skogsareaen»in use'» i Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien (ink!. bark). Region Virkesförråd Totat Barrskog Lövskog Mij. m3 Mij. m3 Mij. m3 Virkesförråd per hektar Totat Barrskog Lövskog m s m3 m3 Latinamerika 8 500 1400. 7 100 Afrika... 8 000 100 7 900 Asien... 23 800 3 600 20 200 Oceanien... 000 200 800 Summa 41300 5 300 36000 övriga värden... 59 700 49 800 9 900 102 120 100 74 40 75 102 90 105 59 75 55 94 91 94 77 91 65 Käa: Word Forest Resources. FAO, Rom 1955. Utom Sovjetunionen. dast 19 % av den totaa skogsareaen i dessa regioner, viket ger en antydan om de stora atenta virkesresurs~r de hysa. ~otsvarande skogsarea»in use» i de tempererade regionerna är betydigt större, 700 mij. hektar, motsvarande 46 % av den totaa skogsareaen i dessa regioner. Värdet av såvä den totaa skogsareaen som av den area, som hittis tagits i anspråk (»in use»), är emeertid i hög grad beroende av det på dessa areaer befintiga virkesförrådet och dess sammansättning. I sistnämnda avseende intresserar främst dess fördening på barr- och övskog. Efter areaen räknat utgör barrskogen 56 mij. hektar av den area, som hittis tagits i anspråk i de tropiska regionerna. Detta motsvarar endast 13 % av denna skogsarea. Huvudparten härav befinner sig i Asien (Kina, J apan, Turkiet, etc.), därnäst i Latinamerika (Brasiien, Mexiko, etc.). Återstående resurser av tigängig och otigängig barrskog utgöra sammantaget ca 100 mij. hektar (tab. V:1), ikaedes huvudsakigen i Asien, därnäst i Latinamerika. Återstoden utgöres ti övervägande de av tropiska övskogar. De tropiska övskogarna utm~rkas vanigen av en intim bandning av trädsag med mycket skiftande användningsvärde, viket försvårar såvä expoateringen som ett rationet skogsbru_k. En mindre area intas av tempererade övskogar. Beträffande virkesförrådet föreigga uppgifter från FAO :s senaste inventering av värdens skogstigångar. Uppgifterna om virkesförrådet äro givetvis än osäkrare än uppgifterna om skogsareaen. De torde dock kunna ge en amän förestäning om den storeksordning, det rör sig om. En sammanstäning av des1sa uppgifter åte'finnes i tab. VI :4:3. Enigt dessa uppgifter skue på skogsareaen»in use» i Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien sammantaget befinna sig 41,3 mijarder m 3 mot 12

178 TH. STREYFFERT 59,7 mijarder m 3 i E:u'opa, Nordamedka och Sovjetunionen. Per hektar räknat skue virkesförrådet t. o. m. vara större i de förstnämnda regionerna än i de sistnämnda, resp. 94 och 77 m3, beroende på ett högre virkesförråd per hektar i övskogarna, medan barrskogarna i båda faen skue ha samma genomsnittiga förråd, 91 m3 per hektar. Det nuvarande användningsvärdet av skogstigångarna i de tropiska regionerna kommer även ti visst uttryck i den avverkning, som uttages från dem. Avverkningen av brännved överstiger i dessa regioner ferfadigt avverkningen av industrivirke. (jfr tab. II:1, sid. 16), varvid dock i de tättbefokade åkerbruksområdena samt i stäppområden befokningen tvingas att tegripa andra bränsen (kogödse, m. m.), medan inom skogrikare områden svårigheten att finna användning för det mindervärdiga virket är ett dominerande probem vid såvä expoateringen som skogsskötsen, i den mån man kan taa om den senare. Det har redan tidigare påvisats, att avverkningen av industrivirke är åg, endast ca 97 mij. m3 1950-52 mot ca 657 mij. m3 i Europa, Nordamerika och Sovjetunionen. Per hektar räknat utgör detta endast 0,22 m3 för skogsareaen»in use» mot 0,94 m3 i sistnämnda regioner. Ti yttermera visso utgöres mer än häften av denna avverkning av barrträdsvirke, närmare bestämt ca 53 mij. m3, viket skue motsvara 0,95 m 3 per hektar av barrskogsareaen»in use». Även om dessa uppgifter äro osäkra, tyda de dock på att den i anspråk tagna barrskogsareaen expoateras ungefär ika hårt som i den egentiga barrskogsregionen, medan föjaktigen avverkningen i övskogarna är i motsvarande grad ägre, endast ca 0,1 'm3 per hektar. Enär avverkningarna med få undantag utföras utan tanke på skogsvård och uthåig avkastning, innebär detta beträffande barrskogarna, att avverkningarna successivt föras från bättre beägna ti mera avägsna skogsområden. Beträffande den de av övskogarna, som huvudsakigen tjänar den okaa förbrukningen, torde utveckingen gå mot ett visst jämviktsäge, där detta ej redan uppnåtts, medan den kommersiea-avverkningen även i övskogarna sker i förrn av en successiv expoatering av de ämpigaste och bäst beägna trakterna. Barrskogarna I det föregående har den totaa areaen av barrskogar i Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien angivits ti ca 158 mij. hektar, varav ca 56 mij. hektar hittis tagits i anspråk. Beträffande den sistnämnda areaen finnas uppgifter angående dess fördening på änder. Därav framgår att barrskogsförekomsterna äro mycket spridda, viket föjer av att de inom den tropiska zonen endast förekomma i höjdägena, där kimatet bir subtropiskt eer tempererat. Av de 107 ärtder i de här avhandade regionerna,

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 179 T ab..vi:4:4. Area barrskog»in use» och averkningen av industrivirke av barrträ omkring 1950-52 (exk. bark).1 Avverk- Avverkni ng ni ng Region Area Region Area Land 000 ha 000 Land 000 ha m3 000 ms Latinamerika 12 000 7 000 ris~~~a...! ~~ ~g~ '40 000 Mexiko 2 500 712 (8 000) övr. Centraamerika... 4200 033 Japan... 4 6 766 28 985 Brasiien... 4179 3 700 Turkiet... 5 453 620 Chie... 403 555 Indonesien... 2 719 100 Argentina... 250 150 Indien... 1240 1265 Sydkorea... 507 176 Afrika 2 000 2000 N ep a 500 200 Ageriet 638 90 Fiippinerna... 357 105 Franska Marocko... 400 110 Burma... 310 - Kenya 241 290 sydafrikanska Unionen 220 830 Ocean i en 2000 4000 Austraien... 61355 975 Nya Zeeand... 595 2 540 Käa: Word Forest Resources. FAO, Rom 1955. Barrskogsförekomsten i bandskogar av barr- och övträd har sammanförts med areaen barrskog utom i föjande änder: Franska Marocko (265.000 ha bandskog), Kina (2.400.000 ha), Japan (2.712.000 ha), Turkiet (488.000 ha), Indien (1.947.000 ha), Sydkorea (536,000 ha), Burma (24.190.000 ha), Austraien (190.000 ha) och Nya Zeeand ( 40.000 ha), vika bandskogsförekomster ej ingå i denna sammanstäning. 2 Ink. avverkningen. i Kina, som av förf. uppskattats ti ca 8 mij. m3 industrivirke av barrträ (jmfr tab. II :2 :). 3 Hea den tigängiga produktiva barrskogsareaen. - Ink. Manchuriet och Tibet men exk. Formosa. 4 Hea den tigängiga barrskogsareaen. 5 Tigängig och potentiet tigängig barrskogsareal som ingå i FAO :.s inventering av skogs tigångarna, redovisar inte mindre än häften av dem en barrskogsarea av större eer mindre omfattning. Denna stora spridning av barrskogsareaen är uppenbarigen en bidragande anedning ti att barrträdsvirket intar en så stor ande av den totaa avverkningen av industrivirke i dessa regioner. Det är av intresse att känna ti var de större barrskogsförekomsterna äro beägna, och viken avverkning, som för närvarande uttages från dem. Detta framgår närmare av en sammanstäning i tab. VI :4:4. A si ens barrskogstigångar Av de 56 mij. hektar barrskogar»in use», som redovi.sas för Latinamerika, Afrika, Asien och Oceani.en, komma ej mindre än 40 mij. hektar på Asien (exk. Sovjetunionen), detta beroende på att denna region når ångt in i den norra tempererade zonen. I sjäva verket skue denna barrskogsarea vara mycket större, därest ej de nederbördsfattiga. inre dearna av Asien intoges av stora öken- och steppområden. I Asien intar Kina en sär-

180 TH. STREYFFERT stäning genom sin stora barrskogsarea, medan Japan intar en motsvarande särstäning genom sin stora avverkning av barrträdsvirke. Inte mindre än häften av hea avverkningen av industrivirke av barrträ. inom de fyra regionerna, nämigen 29 mij. m3, avverkas i J a p a n, som har en barrskogsarea av 6,8 mij. hektar (tigängig) av en tota skogsarea uppgående ti 22,6 mij. hektar.. Japan når i sin nordiga de (Hokkaido) upp i den tempererade zonen, men dess barrskogar återfinnas även i den subtropiska zonen. Det varma och nederbördsrika kimatet. erbjuder utmärkta förutsättningar för skogsproduktionen. Japan är också det and, som utanför Europa ängst har bedrivit en ratione skogsskötse, och detta har skett på natione grundva, viket är anmärkningsvärt. Trä har emeertid atid haft en vidsträckt användning i Japan, som använder detta materia för byggandet av sina ätta hus, vika härigenom bättre motstå jordbävningarna. De japanska skogarna innehåa ett anta trädsag, som genom sin varaktighet vä ämpa sig härför ( Cryptomeria japonica, Chamaecyparis obtusa, Thujopsis doabrata). Japans produktion av sågat barrträ utgjorde år 1954 2,1 mij. standard. Förekomsten av gran (Picea ajanensis) och sivergran (Abies sachain ens is) har på senare tid ämnat underaget för den mest betydande massaoch pappersindustrien i nu avhandade regioner (1,6 mij. ton pappersmassa, 1,9 mij. ton papper år 1954). Råvarubasen för denna massaindustri är emeertid hårt ansträngd, trots att även ett par amänt förekommande taarter och övskogen anitas. Om uppgifterna angående barr~kogsarea och avverkningen från denna är riktiga, skue avverkningen av industrivirke uppgå ti 3,5 a 4,0 m 3 per hektar. Tigängiga uppgifter gå ut på att denna avverkning överstiger tiväxten. I sjäva verket har avverkningen av industrivirke av barrträ gått ned från 29,0 mij. m 3, som uppges som medetaet för åren 1948-52, ti 23,7 mij. m 3 år 1954. Likvä har produktionen av pappersmassa och papper fortsatt att stiga. Förutsättningarna att importera massaved äro ovissa. År 1954 var importen härav 20 tusen m 3 Japan förbrukar sjäv hea sin produktion av papper och importerar därutöver ceuosa ( 113.000 ton år 1954), men exporterar viskossike. Uppgifterna om K i n a s skogar äro ytterst osäkra. Av skogsareaen redovisas 28,1 mij. hektar som»tigängig, produktiv» area, varav barrskog inte mindre än 22,5 mij. hektar. Dessa barrskogar befinna sig des i Manchuriet i reativt ättigängiga ägen, vika änge varit föremå för kommersie expoatering, des i det bergiga inre av Kina. Om de senare är föga känt. Några uppgifter om avverkningens storek stå ej ti buds. Förbrukningen av trävaror och papper har emeertid varit mycket åg, viket torde kunna tiskrivas svårigheten att utnyttja skogarna i det inre för de ca 300 a 400

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 181 mij. människor, som bo i det tättbefokade sättandet vid kusten. Inte heer importen av skogsprodukter har haft någon större omfattning. Under meankrigstiden importerades mean 700 och 900 tusen m 3 sågat och biat virke; huvudsakigen av ~ariträ, samt 100 a 125 tusen ton papper. Efter revoutionen saknas aa uppgifter angående importen. Med edning av den obetydiga förbrukningen av skogsprodukter har avverkningen före revoutionen av förf. uppskattats ti ca 10 mij. m 3 av industrivirke, varav barrträ ca 8 mij. m 3 Efter revoutionen har det kommunistiska Kina efter Sovjetunionens förebid gått in för andets industriaisering i snabbast möjiga takt. Kina är rikt på ko och råvaror av oika sag. I denna industriaiseringsprocess torde skogstigångarna iksom i Sovjetunionen varit faet få en stor uppgift att fya som ett reativt ättigängigt konstruktionsmaterial Förutsättningen härför är dock att transporteder utbyggas ti skogarna i det inre, viket torde igga i inje med den amänna poitiken att knyta de yttre områdena fastare ti det egentiga Kina. Ett utbyggande av transportederna kan även bringa inom räck~ hå en större eer mindre de av de skogstrakter, soni nu betecknas som otigängiga och som tisammans med tigängiga improduktiva skogar uppges inta en area av ej mindre än 52 mij. hektar, ti övervägande de barrskog. Det är uppenbart, att Kinas barrskogar efter utbyggarrdet av transportederna och vid utnyttjandet av rationea expoateringsmetoder i övrigt kan ämna en avkastning ferdubbet större än den nuvarande. Denna eventuea avkastning kommer emeertid i främsta rummet att behövas för Kinas eget behov som ett ed i industriaiseringsprocessen. Därti kommer att varje höjning av den inhemska förbrukningen av papper, som för närvarande är negi.gerbar, med eu kg per invånare, tar i anspråk ca 600.000 ton papper! Ännu ett and i Asien har en betydande barrskogsarea, nämigen T u r - k i e t. Av dess som tigängig betecknade skogsarea, 10,3 mij. hektar, redovisas 5,5 mij. hektar som barrskog»in use». Även i detta fa hör den stora andeen barrskog ihop med Turkiets beägenhet i de tempererade och subtropiska zonerna. Större deen av denna barrskogsarea är emeertid ia åtgången genom tidigare avverkningar samt bete av får och getter. Endast i de svårtigängiga bergstrakterna finnas atjämt orörda och virkesrika barrskogar, vika nu successivt expoateras genom utbyggarrdet av transportederna. Atjämt är dock avverkningen av barrträdsvirke åg. För år 1954 uppges avverkningen ti 945 tusen m 3, varav industrivirke 620 tusen m 3 Av övskogsvirke uppges motsvarande avverkning ti resp. 5.250 tusen m 3 och 250 tusen m 3 Den het övervägande deen av avverkningen går föjaktigen ti

182 TH. STREYFFERT bränse, varvid är att märka, att vintrarna på den anatoiska högpatån äro kaa. Den åga avverkningen av industrivirke kompetteras bott i ringa omfattning genom import av skogsprodukter ( 70.000 standard sågat barrträ och 30.000 ton papper år 1954). Förbrukningen av skogsprodukter är därför iksom i övriga medehavsänder åg, enigt ovanstående uppgifter motsvarande ca 0,07 m 3 per invånare omräkn~d ti rundvirke. övriga barrskogsförekomster i Asien äro spridda, i det de väsentigen äro begränsade ti de bergspartier, som höja sig över den tropiska kimatzonen. Som den viktigaste av dessa torde man få beteckna H i m a a y a s barrskogsbäte, viket med sin huvudde faer inom Indiens gränser. Här uppges areaen av tigängig barrskog ti 1.240.000 hektar, varti kommer 1,9 mij. hektar av bandskogar med insag av barrträd..- I N ep a i östra Himaaya uppges barrskogsareaen»in use» ti en hav mijon hektar, viken area på grund av dess ytterigt otigängiga beägenhet bott har okat intresse. Västerut fortsätter och förgrenar sig Himaaya in i Kashmir och Afganistan med barrskogsförekomster, om vikas omfattning uppgifter saknas. Den de av Himaayas barrskogsbäte, som faer inom I n d i e n, tidrar sig huvudintresset. Huvudparten av barrskogarna återfinnas i västra Himaaya, som trots sin mäktiga resning och sin brant kuperade terräng erbjuder vissa reativt tigängiga partier. Barrskogen går nämigen i nordvästra Himaaya ned i fotkuarna inti 500 m ö. h., där en taart, Pinus ongifoia, dominerar. Mean 1.800 m och 2.400 m ö. h. har himaayacedern, Cedrus deodara, sin egentiga hemvist. Mean 1.800 och 3.700 m ö. h. förekomma okat mycket virkesrika bes'tånd av gran, Pice.a Morinda och. sivergran, Abies Pindrow, vika dock äro svårtigängiga. Genom engesmännens ingripande har en avsevärd de av Himaayas barrskogar avsatts som statsskogar och därigenom undgått att stadigt försämras och förminskas genom den tarika okaa befokningens avverkningar och uppoding samt genom betning. Virkesförrådet av barrskog redovisas i FAO :s sista inventering med 144 mij. m 3, och avverkningen av industrivirke av barrträ uppges för år 1954 ti 1,2 mij. m3, såunda en ~g avverknidjg. Den främsta orsaken ti denna åga avverkning kan häredas ti den i stort sett svårtigängiga beägenheten av barrskogarna i Himaaya. Endast omkring häften av avverkningen kan tas ut i form av timmer från stränderna av huvudvattendragen, återstoden måste sågas upp ti syar på avverkningspatsen och bäras fram ti enkare transportanordningar - inbanor, vattenrännor eer decauviespår. Den uppspittrade naturen av Himaayas barrskogar försvårar nämigen anäggarrdet av de dyrbara transportanordningar, som skue erfordras för övervinnande av terrängsvårigheterna. FAO har sökt medverka ti en ösning av transportprobemet genom att tihandahåa experter för utrönande av möjigheterna att expoa-

VÄRLDENS FRAMTIDA' VIRKESFÖRSÖRJNING 183 Tub. V/:4:5. Asiens produktion, export och import av vikfig.are skogsprodu/eter år 1954. Produkt Enhet Produktion! Export2 mport2 Sågat barrträ 000 stds 3360 17 163» övträ...»» 1913 204 45 Pywood 000 m 690 180 40 Massa, mekanisk... 000 ton 670 - O» kemisk»» 9 1070-140 Pappe~, papp»» 2 700 100 560 Därav tidningspapper...»» 580 20 200 Fanerstock och sågtimmer av övträ... 000 m 3390 1890 Käa: Y earbook of Forest Products Statistics. Rom 1955. Därav i J apan 2 134 000 stds sågat barrträ, 406 000 stds sågat övträ, 537 000 m3 pyweod, 625 000 ton pappersmassa samt 922 000 ton papper och papp. 2 Exk. Kina. Uppgifterna äro ofuständiga. 3 Därjämte 50 000 ton av andra råmateria än trä. tera de högt beägna skogarna av gran och sivergran för Indiens pappersindustri, vars synnerigen eftersträvade expansion hämmas genom bristen på ämpiga råvaror. Ej heer dessa experter ha emeertid kunnat komma ifrån det fundamentaa faktum, att det förenämnda barrskogsförrådet på 144 mij. ms, trots att det väsentigen är okaiserat ti västra Himaaya (väster om Nepa), dock" är uppspittrat på höjdägena i en bergskedja ängs en sträcka, som håer 800 km i ängd! övriga barrskogsförekomster i Asien utgöras iksom de i Himaaya beägna av skogar i höjdägen med spittrad förekomst och äro mer eer mindre svårtigängiga för expoatering, viket b. a. framgår av den åga avverkning, som redovi's's (tab. VI:4:4). Dei: finns ej anedruing att ingå närmare på dessa oika barrskogsförekomster. I vissa fa torde deras betydese komma att öka i framtiden med tiämpningen av rationea expoateringsmetoder. En viss särstäning inta barrskogarna i K o r e a, vars subtropiska kimat ger trivse åt vissa taarter, iksom faet är i det närbeägna Japan. Under den japanska regimen i Korea utfördes mycket omfattande panteringar av framförat ta (Pinus Koraiensis m. f.) på de marker, som ågo improduktiva efter de forna naturskogarnas förödese genom avverkning och betning. En sammanfattning av Asiens produktion, export och import av skogsprodukter återfinnes i tab. VI:4:5. Därav framg.år närmare Asi ens hittmsvarande beroende av importen av sågat barrträ, pappersmassa och papper, medan det exporterar sågat övträ samt faner- och sågtimmer av övträ.

184 TH. STREYFFERT Latinamerikas bauskogstigångar Den totaa skogsareaen i Latinamerika uppges ti 890 mij. hektar, varav 27 mij. barrskog. Av den totaa skogsareaen betecknas endast föga mer än en tredjede, 329 mij. hektar, som för närvarande tihgängig, och av den nämnda barrskogsareaen anges endast 12 mij. hektar ha tagits i anspråk (»in use»). Hur dessa 12 mij. hektar fördea sig på änder med någon barrskogsarea av betydenhet har tidigare visats i tab. VI :4 :4. Främst kommer Brasiien med 4,2 mij. hektar,. därnäst Mexiko med 2,5 mij. hektar samt övriga centraamerikanska stater med sammantaget 4,2 mij. hektar. Chie och Argentina ha resp. 0,4 och 0,25 mij. hektar barrskog. B r a s i i e n s reativt stora barrskogsarea»in nse», som av uppgifter att döma kompetteras med en ika stor reserv av barrskog, hänför sig t:i förekomsten av den s. k. paranåtaen (Araucaria angustifoia), vars utseende och virke påminner om taarternas. Detta trädsag förekommer inom ett stort område omkring Paranåfodens övre opp ungefär mean 18 och 32 s. br. och såunda på övergången mean den tropiska och den subtropiska zonen. Den sydigaste deen av detta barrskogsområde faer inom Argentinas gräns. Därmed representerar detta område i sin hehet en synnerigen betydande barrskogstigång och den het dominerande barrskogstigången utanför de tempererade zonerna. Paranåtaens område har rätt änge varit föremå för expoatering, b. a. av amerikånska företag. Betydande kapita äro erforderiga för utbyggande av transporteder inom detta tämigen outveckade område. Avverkningen inom Brasiiens de av området uppges år 1954 ti 3,7 mij. ms industrivirke, som framför at går ti försågning. Tiverkningen av sågade trävaror av paranåtah i Brasiien utgjorde 1954 682 tusen standard. I sjäva V erroert hör Br asiien därmed ti de träexporterande änderna, och 1954 exporterades ej mindre än 162 tusen standard paranåta, därav 61 tusen standard ti Europa, återstoden huvudsakigen ti övriga sydamerik,anska änder. Förenämnda tiverkningssiffra må jämföras med motsvarande tiverkning av övskogsvirke, 190 tusen standard, en utomordentigt r inga produktion med hänsyn ti den vädiga areaen av tropiska övskogar i Brasiien, sammanagt omfattande 480 mij. hektar, däriband även urskogarna i det utornordeni'igt vidsträckta Amazonbäckenet. Även tiverkning av pappersmassa har påbörjats i paranåtaens område. Brasiiens produktion av pappersmassa 1954, som endast utgjorde 183 tusen ton, tiverkas emeertid i huvudsak av övträdsvirke (Eucayptus m. f.). Den uppgivna avverkningen stämmer ej vii med den uppgivna tiverkningen av så ~ade trävaror, som enbart den enigt FAO :s omräkningsfaktor skue motsvara 4,6 mij. m3 rundvirke.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 185 I de c e n t r a a m e r i k a n s k a s t a t e r n a finnes sammanagt 6, 7 mij. hektar barrskog»in use», såedes en rätt betydande barrskogstigång. Viktigast äro barrskogarna i M e x i k o, 2,5 mij. hektar, vika expoateras under medverkan av amerikanska företag. Avverkningen uppges för år 1954 ti 1,7 mij. m 3, en siffra som är osäker och troigen för åg. ~ Produktionen av sågat barrträ uppgavs samma år ti 175 tusen standard, viket möjiggör en mindre nettoexport. Härvid är att märka, att Mexiko tidigare haft en nettoimport av sågade trävaror. A v uppgifter att döma har Mexiko rätt betydande reserver av barrskog utöver den nu redovisade areaen av 2,5 mij. hektar»in use». Den skogfattiga mexikanska högpatån omges av randberg, vars suttningar äro täckta med skogsvegetation av växande beskaffenhet at efter breddgrad och höjd över havet. Barrskogarna, som domineras av ett anta taarter, ha sin huvudsakiga utbredning i den västra kustkedjan över ca 2.000 m ö. h. i ett bäte av 1.300 km ängd och en vidd av 70 ti 250 km. Ett särskit intresse tidra sig barrskogarna i C h Ii e genom den stora omfattning panteringarna av den snabbväxande Pinus mdiata (P. insignis) ha erhåit. Av de 403 tusen hektar barrskogar, som redovisas»in use», utgöras (1953) 190.000 hektar av panteringar av denna från Caifornien härstammande taart Medan denna i sitt hemand för en undanskymd tivaro, har den vid inpantering i ämpig mijö i Chie och annorstädes, främst Nya Zeeand, givit en förbuffande snabb tiväxt. Det uppgives, att under gynnsamma förhåanden i Chie - nederbörd ca 1.300 mm, huvudsakigen under vegetationsperioden och subtropiskt ti varmtempererat kimat, utan större fordran på jordmån (sandig jordmån) - medetiväxten per år ätt uppnår 20 m 3 per hektar, men kan överskrida 25 och t. o. m. 30 m 3 per hektar. Redan vid en omoppstid av 15 år erhåes därför en god skörd av massaved. Sådana unga träd ge på grund av kvistighet och spintens ringa varaktighet ej någon god kvaitet av sågat virke, viket däremot uppges vara faet med kärnveden av ädre träd, särskit orn dessa uppkvistats.1 Från Chies nyssnämnda barrskogsarea på 403 tusen hektar redovisas. för år 1954 en avverkning av industrivirke uppgående ti 555 tusen m 3 ~an kan emeertid vänta, att denna avkastning kommer att ferdubbet öka. Man kan dessutom räkna med en fortsatt ökning av den panterade areaen. På grundva av den begynnande avkastningen från dessa panteringar uppföres nu en sufatfabrik ( 47.000 ton) samt ett tidningspappersbruk ( 44.000 ton) med stöd av den In ternationena hanken. Ännu för år 1954 redovisas dock endast en produktion av 19.000 ton mekanisk massa. Man L. A. Hartman, B. Eng., FAO Forestry Mission to Chie. (Erikoisnumero 4 a, 1955 Paperi ja Puu, Hesinki.)

186 TH. STREYFFERT Tab. V/:4.:6. Latinamerik.as pr.oduktion, export och import av viktigare skogsprodukt.er år 1954-. Produkt Enhet Produktion Export1 Import Sågat barrträ....» övträ2.... Pywood..... Massa, mekanisk....», kemisk..... Papper, papp.... Därav tidningspapper.... Fanerstock oeh såg.timmer av övträ.... 000 stds»» 000 m 000 ton»»»»»» 000 m 080 916 170 180 8 190 010 110 257 48 15 330 253 43 24 30 395 560 340 240 Käa: Yearbook of Forest Products Statistics. Rom 1955. 1 Uppgifterna äro ofuständiga. 2 Medeta av 1953 och 1954. 3 Därjämte massa av andra råmateria än trä, ca 25 000 ton. kan räkna med att Chie kommer att exportera sufatmassa och eventuet äv.en därav framstät papper samt tidning:spapper. År 1954 importerades 39 tusen ton ceuosa och 11 tusen ton ~tidningspapper. Det är anmärkningsvärt, att Chie av en redovisad produktion av sågat barrträ uppgående ti 24 tusen standard i medeta för 1953-54 exporterade ej mindre än 17 tusen standard. Det kan tiäggas, att Chie samtidigt producerade 104 tusen standard övträdsvirke, varav en mindre de jämvä exporterades. Barrskogarnas samade bidrag ti Latinamerikas virkesförsörjning är enigt det anförda betydande. En viss uppfattning om barrskogarnas betydese i förhåande ti övskogarnas ett trettiota gånger större area erhåes från ovanstående sammanstäning (tab. VI:4:6). Barrskogarnas och övskogarnas bidrag ti produktionen av sågade trävaror är enigt dessa något osäkra uppgifter av samma storeksordning, möjigen med någon övervikt för barrskogen. En nettoexport av övträdstimmer föreigger, ehuru av begränsad omfattning. Produktionen av pappersmassa har hittis skett nästan het med övträdsvirke som råvara. Det är att märka, att några nämnvärda förekomster av gran, sivergran eer andra barrträdsarter, som ämpa sig för framstäning av mekanisk mas!\a eer sufitceuosa, ej finnas i Latinamerika. Emeertid torde den ökande tigången på annat barrträdsvirke (Pinus radiaa, m. f.), som visat sig användbart härför, samt panteringen av vissa övträd, exempevis Saixarter i La Patafodens detamynning, kunna avhjäpa denna brist. Latinamerika har hittis varit hänvisat ti en betydande import av massa och papper, sammanagt ca 1 mij. ton år 1954. starka strävanden äro i gång för att utnyttja de trop:ijs.ka öv:skogarna samt.andra råmateria (bagasse; m. m.) i syfte att möjiggöra en ä'kiing av förh"''wningen av papper utan att

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖR.JNING 187 öka denna import, hest även minska den. Som exempe härpå kan anföras, att medan Argentina från 1935 tij 1950 ökat sin produktion av papper f.rån 67 tih 211 tus,en ton, har-detundet Samma period tbott ökat s~n import från 187 til 195 tus'en ton. Beträffande sågade trävaror ej bott av övträ utan även av 'barrträ är. Latinamerika uppenbarigen sjävfö:r:sörjande, så ti vida som export och import ungefärigen uppväger varandra. För framtiden torde en ökad förbrukning även av sågat barrträ kunna fyas från Latinamerikas egna barrskogstigångar, som hittis bott ofuständigt utnyttjats. Afrikas barrskogstigdngar Afrika redovisar näst ):.atinamerika den största totaa skogsareaen, 801 mij. hektar, varav dock endast 3 mij. hektar utgöras av barrskogar, viket är mindre än i någon annan region. Med huvudparten av sin andmassa igger Afrika inom den tropiska zonen, där skogsvegetationen behärskas av övskogar, hurtsett nån 1Iöjutä-gerra -n -ne spar s ami: för ekonnirande-vuiimniska bergskägorna, där barrträden fått en tifykt. I norr och i söder når Afrika in i de subtropiska 'zonerna, men dessa intas ti övervägande de av ökenområden och stepper. Huvudparten av barrskogarna förekomma i de bergiga partierna av Nordafrika. Av den totaa skogsareaen betecknas endast 284 mij. hektar som för närvarande tigängiga, varav i sin tur 108 mij. hektar hittis tagits i anspråk. I sistnämnda area ingå barrskogarna med 2 mij. hektar. Härav kommer på Nordafrika 1.240 tusen hektar, varav i sin tur häften heifinner sig inom Ageriets,gräns er (se taib. VI:4:4). Avkastningen från Afrikas barrskogar uppges ti 2 mij. ms av industrivirke, varav något mindre än häften från Nordafrika. Anmärkningsvärd är den höga avkastning, som uppges från den begränsade barrskogsareaen i Sydafrika, 830 tusen m 3 industrivirke från en area av 220 tusen hektar. Förkaringen härti är att större deen av denna area, ca 180 tusen hektar, utgöres av panteringar, huvudsakigen av oika taarter, däriband även Pinus radiaa. Därjämte ha även Eucayptus-arter m. f. övträd panterats. Dessa panterade skogar ha nu börjat ämna en avkastning, som evererar råvaran ti Afrikas hittis enda på trä baserade massaindustri ( 30.000 ton år 1954), förutom sågat virke och props. Med hänsyn ti barrskogarnas ringa utbredning i Afrika är det naturigt, att deras bidrag ti Afrikas virkesförsörjning ej kan bi betydande. Det är dock ingaunda oviktigt med hänsyn ti att produktionen av sågade trävarior av iba'rtr.ä år 1954 uppges ti 21 O tusen starudard moit 1en:dast 34 7 tujse!i standard av övträdsvirke. Att övskogen därjämte får fya det okaa behovet av virke i många former, som ej kommer in i någon produktions-

188 TH. STREYFFERT Tab. V/:4.:7. Afrikas produktion, export och import au viktigare skogsprodukter år 1954.. Produkt Enhet Produktion Export Import Sågat barrträ....» övträ... Pywood... Massa, mekanisk... 1 000 stds»» 1000 m" 000 ton», kemisk....................................»» Papper, papp...»» Där~v tidningspa~pe.r..._: :: ~»» Fanerstock och sag,tjmmer av ovtra... 1 000 m 210 347 65 70 20 ao 180 O 20 1570 25R 65 40 30 310 80 80 Käa: Y earbook of Forest Products Statistics. Rom 1955. Uppgifterna äro ofuständiga. 2 Därjämte ytterigare 30 000 ton av andr a råmateria än trä. statistik, får emeertid tagas för givd, förutom de,s s hetyde.js.e föt bränseförbrukningen, uppskattad ti ca 100 mij. m 3 årigen. Nordafrika och Sydafrika ha sedan gammat importerat sågat barrträdsvirke, och denna import uppgick år 1954 ti 258 tusen standard. Någon nettoexport av sågat övträ förekommer ej men däremot av grovt övträdstimmer, huvudsakigen avsett för pywood och faner. Nettoexporten härav var 1954 1,5 mij. ms. Som närmare framgår av ovanstående sammanstäning över Afrikas produktion, export och import av viktigare skogsprodukter är produktionen av pappersmassa obetydig, 60.000 ton år 1954, varav 30.000 ton av andra råmateria än trä. Eftersom importen av ceuosa nämnda år endast utgjorde 30.000 ton inne1bar detta, att även den ti 180.000 ton uppskattade produktionen av papper ti större deen tiverkades av andra råmateria än trä (esparto, m. m.). För att tifredsstäa den mycket obetydiga per capita förbrukningen av papper var därjämte en nettoimport av ytterigare 290.000 ton papper erforderig (bb. VI:4:7). Oceaniens barrskogstigångar Oceanien, d. v. s. Austraien med omgivande övärd, har av aa här redovisade regioner näst Europa den minsta ytvidden, resp. 855 och 493 mij. hektar. Mot Europas 399 mij. invånare (1952) svarar emeertid endast 14 mij. i Oceanien. Mot Europas skogsarea, 136 mij. hektar, svarar.86 mij. hektar i Oceanien, och mot Europas avverkning av industrivirke, 158 mij. ms (1950-52), svarar endast 10 mij. m 3 i Oceanien, varav 7,3 mij. i Austraien. Enär A u s t r a i e n het bebos av den vita rasen med hög förbrukning av industrivirke per invånare, har denna avverkning måst kompetteras

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 189 genom import av skogsprodukter. I sjäva verket har t. o.m. Sverige redan på segefartygens tid haft en betydande export av sågade trävaror ti Austraien med returfrakt av vete. Även sedan Austraien genom höga tuar på skogsprodukter sökt främja utnyttjandet av de egna skogstigångarna, har Austraien atjämt måst importera pappersmassa och papper från Europa och Nordamerika "förutom en något reducerad kvantitet av sågat barrträ. Det är föj akuigen knappheten på barrträdsvirke, som kännetecknar virkeshushåningen i Austraien iksom i övriga tropiska regioner. Visserigen befinner sig endast norra häften av Austraien inom den geografiska tropikzonen, men hea det inre av Austraien intas som bekant av öknar och stepper samt torrhetsfördragande öppna buskskogar. De egentiga skogarna, som dock merendes äro av en öppen savannskogstyp, äro nästan het begränsade ti de norra och östra kustområdena. Vis~a nederbördsrika dear av kustskogarn a hysa virkesrika bestånd, i vika ett anta Eucayptus-arter med synnerigen användbart virke utgöra det dominerande insaget. Endast i ku1stbergens höjdäg,en uppträda spar,s1amt viss1a barrträd (.4raucaria, Gaitris m. f.). Det är givetvis svårt att i ett and som Austraien draga gräns-en mean skogen och den öppna trädvegetationen, som intar stora övergångsområden mean skogen och steppen. Officiet uppges den totaa skogsareaen i Austraien ti 41,4 mij. hektar, viket är mindre än 5 procent av Austraiens hea ytvidd! Härav betecknas 15,0 mij.. hektar som tigängiga och samtidigt»in use», och därav utgöras 1,4 mij. hektar av barrskog. I denna area ingår 40.000 hektar panterade med Pinus radiaa förutom panteringar med ett anta andra barrträdsarter. N y a Z e e a n d, med en area motsvarande Norrand och Daarna och en fokmängd av 2,0 mij. invånare, har i motsats ti Austraien ett utomordentigt skogskimat med hög nederbörd och mid väderek. Skogarna äro av den varmtempererade regnskogens typ, och barrträden, ehuru av begränsad utbredning, gå vä ti. Inhemska barrträd tihöra säktena Agathis, Dacrydium, Podocarpus och Pinus, vika varit.föremå för stark expoatering. Skogsareaen har också minskats genom uppoding, och de ikaedes gynnsamma förutsättningarna för gräsvegetation och mjökproduktion ha efter avverkming,arna av naturskogarna ett ti utvidgning av de grässätter, som redan vid andets koonisatioii intogo två tredjedeaj;" av areaen. Nuvarande skogsarea nppges ti 6.4 mij. hektar ( 24 % av ytvidden), varav endast 685 tusen hektar betecknas som tigängiga och samtidigt»in use». Å sistnämnda area dominera emeertid barrträden het med 595 tusen hektar. A-nedningen härti är den stora omfattning panteringen av barrträd erhåit i Nya Zeeand. Dessa panteringar hade sitt upphov i de äbäten, som panterades vid

190 TH. STREYFFERT bondgårdarna på sätterna, varvid snabbväxande trädsag eftersöktes. Det befanns, att framför at den ka>iforniska taarten Pimzs radiaa bäst uppfyde detta önskemå. Det. goda resutatet ockade ti efterföjd i större skaa med v~rkan, att enbart panteringarna med P. radiaa nu (1952-53) inta en area av 222.000 hektar. Dess tihväxt är i detta gynnsamma kimat utomordentigt snabb. Härom våttnar b. a. det förhåandet, att den redo-. v1sade avverkningen av industrivirke av barrträutgör 2.5 mij. m 3 (år 1954), motsvarande 4,3 m 3 per hektar, trots att på ångt när ej hea den uthåmga avkastningen ännu kunnat uttagas från de panterade 'skogarna. Det har nämigen utgjort ett stort probem att ordna avsättningen av den stora virkesskörden från de uppväxande panteringarna, särskit som en stor de av dessa nu nått den åder av 30 a 40 år, som ans,es som den bästa för samtidigt utvinnande av massaved och sågtimmer. Probemet har framför at bestått i finansierandet av de kapitakrävande förädingsanäggningar, som varit erforderiga härför. Dessa ha eme'ertid nu genom statig medverkan kommit ti stånd i sin första utbyggnad, omfattande en integrerad anäg,gning med -sågverk (36.000 stds) och tidningspappersbruk (75.000 ton) vid Kawerau samt en sufatfabrik vid Kineith ( 45.000 ton). Nya Zeeands produktion 'av såvä barrträ som ceuosa har härigenom bivit 'Större än det egna behovet, och detta and har nu inträtt i de träexporterande ändernas ed. År 1954 hade Nya Zeeand en nettoexport av sågat harrträ uppgående ti 7 tusen standard och av oeuos'a uppgående 'ti:u 14 tusen ton. Detta utgör emeertid endast en början. Det näriggande AnstraJien torde i första hand erbiuda en marknad för Nya Zeeands trävaror, massa och p-apper. Möjigheterna att därutöv-er utnyjttja de uppenbara förutsättningarna att öka produktionen och exporten komma att bi mera beroende av konkurrensen med de traditionea exportänderna i Europa och Nordamerika. 1 Ti Austraien hör administrativt b. a. även östra deen av ön N ya G u i n e a, viken de härigenom statistiskt redovisas såsom tihörande Oceanien, medan den västra deen som en hoändsk besittning hänföres ti Asien. Nya Guinea, som är jordens näst Grönand största ö, har en ytvidd av 88.7 mij. hektar (dubbet så stor som Sveriges). Den totaa skogsareaen på denna mycket bergiga och otigängiga samt föga utforskade ö har uppskattats ti 64 mij. hektar, varav dock endast 4 mij. hektar betecknas s01n tigängiga. Härav kommer på Austraiens de resp. 33 och 3 mij. hektar. Som skogsarea»in use» redovisas endast 8 tusen hektar i den nederändska deen. Man torde kunna utgå från att barrskog förekommer i de otigängiga höjdägena av denna ö iksom annorstädes i tropikerna. Närmare uppgifter härom saknas. För den nederändska deen av Nya Guinea redovisas en avverkning av

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 191 '/'ab. VI :4:8. Oceaniens produktion, export och import au viktigare skogsprodukter år 1954. Produkt Enhet Produktion Export Import Sågat barrträ...» övträ... Pywood... Massa, mekanisk...»,.kemisk... P.apper, papp... Där~v tidningspa~pe_r...:..":.'"""' Fanerstock och saghmmer av ovtra... 1 000 stds» )) 1000 m 1000 ton )) )) )) )) )) )) 1000 m 350 625 100 180 120 360 70 17 9 7 19 2 18 140 16 4 3 74 314 194 150 Käa: Yearbook of Forest Products Statistics. Rom 1955. 17 tusen m 3 övträdsvirke, för deii austraiska deen ungefär ika itet, ett bevis så gott som något på den otigängiga karaktären av skogarna i denna mycket ge~t befokade ö. Några.trädsag med särskit värdefut virke ha ej heer bivit föremå för omnämnande. Oceaniens produktion, export och import av viktigare skogsprodukter år 1954 framgår av ovans,tå:ende sammanstäning (Ta:h: VI :4:8). Det.framgår härav, att övträdsvirket spear en förhåandevis stor ro för Oceaniens virkesförsörjning. Förutom den stora produktionen av sågade trävaror utgör övträdsvirket den het övervägande deen av råvaran för massaindustrien med dess produktion av.300 tusen ton. massa år 1954. Nämnda förhåande kan tiskrivas de goda virkesegenskaperna hos de amänt förekommande Eucayptus-arterna. Som råmateria för pappersframstäning kräva dessa i amänhet inbandning me9, ångfibrig barrträdsmassa, som hädanefter även kan erhåas från egna skogstigångar. Med den stigande avkastningen från de panterade skogarna med deras höga produktion, ej bott i Nya Zeeand utan även, ehuru i mindre omfattning, i Austraien, torde denna region i en nära framtid bi sjävförsörjande även i fråga om skogsprodukter av barrträ. Den import av vissa kvaiteer av trävaror och papper, som utan tvive kommer att bestå, torde bi av begränsad omfattning och sannoikt uppvägas av en export. En sammanfattning av produktion, export och import i de fyra nu behandade regionerna återfinnes i tab. VI :4:9. De tropiska övskogarna Av den totaa skogsareaen i Latinamerika, Afr:ika, Asien och Oceanien, tidigare angiven ti ca 2.300 J?ij. hektar, inta de i det föregående behandade barrskogarna endast ca 150 mij. hektar. Aterstående ca 2.150 mij. hektar utgöras av övskog och ti het övervägande de av tropiska öv-

192 TH. STREYFFERT Tab. V:4:9. ProdukHon, export och import av viktigare skogsprodukter Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien år 1954. Produkt Enhet Produktion Export Import Sågat barrträ... 000 stds 5000 291 814» övträ...»» 3 818 326 169 Pywood 000 m3 030 222 108 Massa, mekanisk 000 ton 030-43» kemisk...»» 1410 19 639 Papper, papp o.~ o o»» 4250 122 744 Därav tidn.-papper...»» 770 20 814 Faner- och sågtimmer av övträ... 000 m3 5308 2360 Avverkning av industrivirke år 1950-52: barrträ......... mij m3 53 övträ..........»» 4! skogar. Det är också dessa, som i detta sammanhang tidra sig intresset. Man måste nämigen fråga sig, om ej denna ofantiga skogsarea, soin hittis föga utnyttjats annat än för den okaa befokningens ringa behov av bränse och virke, i framtiden ska kunna få en ferfadigt större betydese, i första hand för ett rikigare tifredsstäande av det växande behovet av trävaror och papper för de 1.700 mij. människor, som bo i dessa regioner, därnäst måhända även för värden i övrigt. skogstyper Den tropiska övskogens oika former ha framför at bestämts av nederbördens större eer mindre rikighet samt dess fördening på året. ansutning härti skijer man på den tropiska regnskogen, monsunskogen samt törnskogen och savannskogen. Den t r o p i s k a r e g n s k o ge n med rikig nederbörd och utan egentig tomtid torde vä genom sin yppighet häst motsvara den popuära uppfattningen om den växtighet, som tropikernas sösande natur kan frambringa. Artrikedomen i trädsagsforan är utomordentigt stor och utgör ett mycket försvårande moment såvä vid expoateringen av hithörande skogar som för en ratione} skogsskötse.,endast en ringa de av dessa trädsag har nämigen hittis kunnat finna kommersie användning. M o n s u n s k o g e n står under infytande av de regnförande monsunvindarna, viket innebär, att vegetationsperioden avbrytes av en torrtid, som reducerar yppigheten i fråga om såvä artrikedom som växtformer i denria skogstyp. Härigenom e!"bjuder denna mind're svårigheter vid expoateringen och mindre hinder för en ratione skogsskötse. Denna skogstyp närmar sig den temp ererade övskogen beträffande trädens s! orek och troig.en även beträffande produktionsförmågan. T ö r n s k o g e n utgör den utarmade

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 193 fortsättningen av monsunskogen i övergångsområdena ti havöken och öken. Med den avtagande nederbörden bi bestånden öppnare, träden bi mindre och anta sutigen dvärgform ocjh deras bad förvandas ti törnen. Denna skogs1typ saknar i det. närmaste het kommersie hetydes e. S a v ra n n s k o g e n representerar den motsvarande övergången ti gräs>sätten, men med bibehåen växtform hos träden.- Att s edan ski!ftande markförhåanden kunna åstadkomma asköns variationer inom de såunda angivn::t kimatiska skogstyperna är naturigt. Det kan i detta sammanhang nämnas, att skogsmarken i tropikerna ingaunda anses i genomsnitt bättre än i de tempererade zonerna. Den yppiga växtigheten i den tropiska regnskogen är framför.at att tiskriva den gynnsamma föreningen av rikig nederbörd och för skogsvegetationen optima temperatur. Band edafiska skogstyper förtjänar nämnas mangroveskogarna, som inta de tidvattensköjda stränderna och detabidningarna i tropikerna och i vissa fa genom sin reativa åtkomighet och enhetiga karaktär bivit föremm för expoatering. Såunda everera mangroveskogarna i Gangesfodens vidsträckta deta virke och brärrse U Caootta. Den tropiska regnskogen förekommer över stora sammanhängande områden i Amazonfodens bäcken, i Kongofodens dräneringsområde samt i Bortre Indien och på de Ostindiska öarna. Angränsande dessa regnskogsområden återfinnas monsunskogarna. Särskit i Afrika och Latinamerika ha savannskogarna en betydande utbredning. Förutsättningar för expoatering Den huvudsakiga a v v e r k n i n g e n i de tropiska övskogarna utgörs som tidigare nämnts av bränse. Avverkningen av industrivirke av övträ sammantaget i Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien uppgives för 1950-52 ti 44 mij. m 3, en mycket osäker siffra. Den bekräftar emeertid att avverkningen av industrivirke är åg, i genomsnitt endast 0.1 m 3 per hektar av den övskogsarea, som tagits i anspråk i dessa regioner. Om man därjämte skue medtaga den mycket osäkra uppgiften om avverkningen för bränse, skue denna siffra stiga ti ca m 3 per hektar, atså ti det tiodubba, utan att man skue kunna taa om något fuständigt utnyttjande av den i anspråk tagna skogsareaen. Emeertid är denna avverkning mycket ojämnt fördead, och skogarna i de mera tättbefokade dearna av tropikerna uppges vara hårt åtgångna genom avverkning, bete, svedjebruk och skogsbränder. Den kommersiea expoateringen av de tropiska övskogarna har endast omfattat ett begränsat anta trädsag med särskit värdefua egenskaper i fråga om varaktighet, styrka eer utseende. Därav exporteras en de ti industriänderna i den norra tempererade zonen, framför at i form av grov 13

194 TH. STREYFJo'ERT fanerstock. Enigt tidigare återgivna uppgifter om handen med övträdstimmer wn nettoexporten härav från de tropiska regionerna beräknas utgöra sammanagt ca 3,1 mij. m 3 Denna export går i första hand ti Europa, därnäst ti Nordamerika. Man har diskuterat möjigheterna att öka denna export. Man har påpekat, att en viktig förutsättning härför är, att man kan finna en marknad för fera trädsag än dem, som för närvarande exporteras. Likvä uppgå dessa redan ti närmare ett hundrata, viket bereder svårigheter ur kommersiea synpunkter, enär köparna föredra kända virkessag. Den tempererade zonens sedan gammat kända övträdsvirken ha härigenom ett försteg framför okända övträdsvirken från tropikerna, även om de senare, som ofta är faet, tihandahåas ti samma priser i importänderna. Vissa trädsag, som röna särskit stark efterfrågan och avverkas i större omfattning, börja redan förete tecken ti avtagande tigång i ättare tigängiga skogsområden. Knapphet råder ofta på arbetskraft i skogsbygderna. Längre driven mekanisering av avverkningsarbetet och transporter anses nödvändig för att öka produktionen. Det uppges, att den n.ormaa prestationen vid kommersie skogsexpoatering i Afrika endast är 15 ton per arbetare och år vid het manue drift, men att denna prestation kan höjas ti 100 ton per år. vid»fu» mekanisering.1 Emeertid är även mekaniseringen förenad med svårigheter under hithörande förhåanden med hänsyn ti kimat (regntiden), bristen på yrkesutbidad arbetskraft, kravet på bättre transporteder i samband med mekaniseringen samt skogsbeståndens heterogena sammansättning. Det kan här vara på sin pats att ge sistnämnda i det föregående ofta påpekade förhåande en mera konkret innebörd genom anförandet av ett exempe. Av de 2.140 oika trädsag, som man hittis identifierat i staten Equador; är det endast 480, som komma ti användning i någon form och endast 220, som sauföras i de större städerna. Endast 23 av de sistnämnda äro föremå för export och bott 6 av dessa i någon nämnvärd onifattning; Denna ur ekonomiska synpunkter besvärande rikedom på trädsag går igen även i detaj, i det trädsagen äro intimt bandade även på samma oka. Från franska Kamerun meddeas såunda, att mer än 100 oika träesag där anträffas på en yta av en hektar. Det är visserigen sant att i vissa fa, särskit i monsunskogarna, vissa värdefua trädsag kunna uppnå en större frekv.ens i beståndet och i enstaka fa t. o. m. bi dominerande, men detta förändrar ej det grundäggande fak- 1. Possibiities of increasing the use of Tropica Timber. OEEC. (Tryckort och tryckår :1952?] ej angivna.) Word Pup and Paper Resources and Prospects. FAO, New York 1954.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 195 tum, att de tropiska övskogarnas heterogena sammansättning utgör det svåraste hindret för deras expoatering. Härti kommer, att variationerna i fråga om de ingående trädsagens egenskaper äro ojämförigt större än i de tempererade övskogarna, viket är en rätt naturig föjd av det stora antaet trädsag. Detta förhåande gör sig gäande ej bott i fråga om de här förekommande trädsagens användbarhet för trävaror, ink. faner, som nu varit föremå för diskussion, och som hittis varit den het dominerande användningsformen, utan det gäer även beträffande deras ämpighet för framstäning av massa och papper, som under senare tid bivit aktue. Förutsättningarna för framstäning au massa och papper från de tropiska övskogarna Liksom övträden i de tempererade zonerna utmärka sig genom en kort fiberängd, som uppstäer vissa begränsningar i fråga om deras användning för sådana ändamå, som uppstäa särskida krav på papperets styrka, är detta även faet med övträden i den tropiska zonen. Denna begränsning är dock knappast av avarigare natur, enär den k'an upphävas,genom ämp1ig inbandning av ångfibrig barrträdsmassa och devis även genom att variera tiverkningsprocessen. Frigörandet av ceuosafibern, som är det grundäggande momentet i tiverkningen av massa och papper, uppstäer' i jämförese härmed större probem vid utnyttjandet av de tropiska övskogarna för detta ändamå. Här inverkar trädsagens täthet (specifika vikt) på den större eer mindre svårigheten att ösgöra ceuosafibern. Detta innebär, att det möter svårighet att finna en kokningsprocess, som ämpar sig för trädsag med så varierande specifik vikt som de tropiska övträden, när ej ikartade trädsag kunna behandas samtidigt, viket endast i undantagsfa åter sig göra. De tropiska skogarnas övträd visa betydigt större variation i fråga om specifik vikt än de tempererade övskogarna (från 0.075 för basa ti 1.3 för quebracho m. f. mot omkring 0.4 för poppe och 0.8 för ek i de tempererade övskogarna). Inbandning i veden av inkrusterande ämnen, hartser, garvämnen, ojor, etc. stäer särskida krav på kokutarnas sammansättning för oika trädsag eer grupper av trädsag, viket ytterigare försvårar framstäningen av kemisk massa. För framstäning av mekanisk massa ämpar sig endast ett fåta trädsag i de tropiska övskogarna, viket utgör ett hinder för tiverkningen av tidningspapper, åtminstone på teknikens nuvarande stadium. Det är visserigen sant, att aboratorieförsök visat, att man kan framstäa en tifredsstäande kvaitet av massa och papper även från de tro-

196 TH. STREYFFERT piska skogarnas övträd.1 De nu redovisade svårigheterna, som föja av de tropiska skogarnas heterogena sammansättning, ha emeertid hittis stått i vägen för en utvecking i industrie drift. Avariga försök ha emeertid gjorts och göras atjämt för att övervinna dessa svårigheter. Även andra svårigheter stå emeertid i vägen vid utnyttjandet av de tropiska övskogarna för pappersframstäning. Band dessa kan först nämnas den ringa industriea utveckingen i tropikerna. Utveckingen av massaoch pappersindustrien i tropikerna, det må vara från de tropiska övskogarna eer från andra råmateria, kan ej ses som ett isoerat probem utan måste gå hand i hand med den amänna industriehi. och ekonomiska utveckingen. Endast härigenom kan man vinna den utvecking av transportederna, den utbidning av arbetskraft och teknisk persona samt den tigång på utrustning och kemikaier, som i annat fa komma att representera ika många hinder för utveckingen i form av höga kostnader, om de as kunna reaiseras. En brett agd forsknings- och för.söksver,k<samhet är även en grundäggande förutsättning. At detta innebär, att utveckingen komkommer att ta tid. Emeertid finnas även vissa gynnsamma förutsättningar. Främst band dessa pägar man nämna fördeen av att ej behöva räkna med något nämnvärt rotpris för råvaran. Med stigande rotpriser för massaved i den tempererade zonen skue denna faktor vinna i betydese och därigenom kunna upphäva de kostnadsstegrande verkningarna av de ovan nämnda oägenheterna. De åga arbetsönerna i tropikerna ha också nämnts som en förde, ehuru av mera tveksam natur på grund av arbetskraftens merendes åga effektivitet. En stegring av effektiviteten torde komma att gå hand i hand med en höjning av arbetsönen. Trots dessa fördear kan konstateras, att den första fabriken för tiverkning av papper från tropiska övträd, som anades på franska Efenbenskusten omkring år 1950, och som nådde en produktion av 6.000 ton grovt omsagspapper per år, nu har bivit nedagd. Ett tidningspappersbruk i Indien, som nyigen uppförts för stora kostnader, kämpar med svårigheter beträffande sin råvaruanskaffning. Å andra sidan har man svårt att för::>. stäa sig, att inte den utomordentigt stora råvarureserv, som de tropiska övskogarna representera, på ång sikt skue kunna nyttiggöras för en massa- och pappersindustri av stora mått. Även i den tempererade zonen hade dessa industrier stora svårigheter att övervinna i sitt begynneseskede. Det är visserigen sant, att svårigheterna i detta fa äro ojämförigt större, men å andra sidan stå nu också ofantigt mycket större. resurser ti förfogande för deras övervinnande i form av forskningens och teknikens andvinningar under den gångna tiden. I sista hand är det emeertid ofrånkomigt, att ut- 1 Raw Materias for More Paper. FAO, Rom 1953.

VÄRLDENS FRAMTIDA. VIRKESFÖRSÖRJNING 197 Tab. V/:4:10. Mass,a'fabriker zmder byggnad eer panerade att uppföras under perioden 1950-52 ti1960--62. Kapadiet (tusenta ton) Råvara Latin- Fjärran Amerika östern M.eersta östern Barrträd 284 60 20 Tropiska övträd 77 90 Afrika Oceanien 48 120 Eucayptus... 129 56 60 övriga övträd 59 20 12 15 Bambu... 195 Bagasse... 58 20 10 Gräs, vass... 24 12 55 övriga... 75 78 43 Summa 682 397 44 317 180 Käa: Word Pup and Paper Resources aud Prospects. FAO, New York 1954. Exk. Kina och Japan. Summa 532 167 245 106 195 88 91 196 1620 veckingen inom dessa industrier måste ske i ett visst samband med den amänna ~ekonomiska utvecking en i resp. änder. Av -at att döma kommer denna att i åtskiiga av de berörda änderna ske snabbare i framtiden än hittis varit faet. Detta innebär i,så fa också, att behovet av papper kommer att växa snabbare. Mot denna bakgrund har man att betrakta det erbjudande, som FAO år 1951 gjorde ti ett anta änder, företrädesvis i den tropiska zonen, att mottaga experter för att inventera deras förutsättningar att utvecka en massaoch pappersindustri på basis av deras tigångar på råvara, vatten, kraft, kemikaier, transportmöjigheter, m. m. Detta erbjudande mottogs av 24 änder, och ett sammandrag av de rapporter, som avämnats av de utsända experterna, har ingått i FAO :s år 1954 pubicerade Word Pup and Paper Resources and Prospects. De äro ägnade att ge en konkret beysning av de närmaste utsikterna för en utökning av produktionen av massa och papper i ifrågavarande änder. Vad särskit beträffar här avhandade regioner, Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien återfinnes i förenä_nmda pubikation en förteckning över massa- och pappersfabriker under byggnad eer ämnade att uppföras under decenniet 1950-52 ti 1960-62. (Häri innefattas dock ej anäggningar i Kina och J apan). Sammanagt redovisas 7 5 st. påbörjade och panerade anäggningar med en panerad kapacitet av 1.620 tusen ton pappersmassa, varav 86 tusen ton viskosmassa. Vanigen integrerade med dessa byggas eer paneras pappersfabriker med en sammanagd kapacitet av 1.320 tusen ton, varav 445 tusen ton tidningspapper (tab. VI:4:10). Eftersom under byggnad varande och panerade massafabriker (ink. gammat papper m. m.) äro tiräckiga för en produktion av ca 2 mij. ton

198 TH. STREYFFERT papper och papp, skue detta tyda på en strävan att i första hand minska beroendet av importerad pappersmassa på grundva av egna råvarutigångar. Det är anmärkningsvärt, att av dessa råvarutigångar barrträden inta första patsen med en tredjede av den under byggnad varande eer panerade kapaciteten. Därnäst komma Eucayptus-arterna, av vika en de med framgång använts för massativerkning. I tredje rummet kommer bambu, varav man nu även yckats framstäa ett fugott papper, och först i f j är de rummet komma de tropiska övskogarna. Trots den sammanagt mycket stora tigången har bagasse av ett ferta orsaker, b. a. på grund av dess användning som bränse i sockerfabrikerna, ej futt någon framträdande pats som råvara för pappersframstäning. Det föntjänar observ ems, att ej något av de projekt som panerats är avsett att föräggas ti A m a z o n o m r å d e t, trots att Amazonfoden och dess tarika bifoder gör detta skogsområde med dess pana terräng ättare åtkomigt än de festa andra skogsområden. Hittisvarande avverkningar för okaa sågverk ha skett i de mest primitiva former, i sjäva verket het genom manuet arbete medest iruning av stockarna från fodstränderna. Enär den näringsfattiga sandstensformation, som intar Amazonbäckenet, ej ämpar sig för uppoding, hyser detta vädiga område av en storek, som är två tredjedear av Europas, bott en huvudsakigen nomadiserande befokning, uppgående ti två mij. människor. Av samma anedning sakna skogarna den yppighet och sutenhet, som ejest pägar utmärka den tropiska regnskogen, men representera dock en outtömig reserv av råvara för massa- och pappersindustrien i reativt ättigängigt äge. En förutsättning för dess utnyttjande är dock, att den kapitakrävande koonisationen av ämpig arbetskraft kan komma ti stånd. Detta är en fråga på ång sikt. Brasiien har andra skogsområden, som igga närmare de mera utveckade dearna av andet, där man panerar de nya anäggningarna i massa- och pappersindustrien. Emeertid avsätter den federaa regeringen ärigen ett beopp för utveckandet av Amazonområdet. I panerna härför ingår även upprättandet av en massa- och pappersindustri. I enighet med denna pan godkände staten Amazona år 1955 ett försag om upprättande ay ett havstatigt industriföretag för papperstiverkning med en kapacitet av 36.000 ton.. De svårigheter, som äro förenade med expoateringen av de heterogena tropiska övskogarna, ha ett tankarna ti upprättandet av i n t e g r e - r a d e i n d u s t r i e r, viket skue göra det möjigt att bättre än som är möjigt med en enda industri utnyttja de oika trädsagen med deras skiftande egenskaper. En kombination av sågverk, pywoodfabrik samt massa- och pappersindustri har ansetts bäst motsvara detta syfte. En dyik integrerad industri skue även ättare kunna bära de stora kapitainves-

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 199 teringar, som äro förenade med upprättandet av ett transportsystem samt.skapandet av bebyggese med tihörande sociaa och kuturea institutioner.för ett storföretag i tropikernas skogsområden. Denna tanke är utan tvive Tiktig. Sedan man övervunnit de tekniska svårigheterna med framstäning.av papper från de tropiska övisko.garna, är det troigt, att den kommer att förverkigas. Detta skue i så fa även öppna vägen för ett rationet och u t h å L i.g t s k o g s br u k istäet för det rent expoaterande skogsbruk, som hittis kännetecknat den kommersiea expoateringen av tropikernas skogar. Ett mera fuständigt utnyttjande av de heterogena skogsbestånden skue nämigen möjiggöra kahuggning och pantering av de för förädingsindustrien ämpigaste trädsagen på de ur transportsynpunkt bäst beägna okaerna. Detta skue i fera avseenden erbjuda uppenbara fördear med åtföjande kostnadsbesparingar, som vä borde uppoväga kostnaden för röjning och pantering. De panteringar, som redan utförts för andra ändamå av Eucayptus-arter m. f. ha visat, att en mycket hög produktion kan erhå'.a.s på denna väg. Man får dock ej förbise den ogynnsamma inverkan av ett kaäggande av skogsmarkerna i tropikerna med åtföjande urakning av växtnäringsämnena och förstöring av humusagret. En särstäning genom sin stora omfattning inta panteringarna av Eucayptus-arter. Detta artrika säkte, som hör hemma i Austraien, har under oppet av de senaste hundra åren på grund av sin snabba växt och goda virkesegenskaper panterats i ett ferta änder, även utanför tropikerna. I en av FAO utgiven monografi över Eucayptus-arterna uppges den sammanagda areaen av panteringar ti ca 700.000 hektar, varav 300.000 hektar i Brasiien, 170.000 hektar i Sydafrika, 135.000 hektar på Madagaskar och 45.000 hektar i Chie.1. I Europa har Spanien de stör&ta panteringarna av Eucayptus med omkring 110.000 hektar. Omoppstiden är 8-10 år och produktionen uppges ti 20-30 m 3 per hektar i Brasiien och 8-12 m:: per hektar i Spanien. Panteringarna av Eucayptus torde jämte panteringarna av vissa andra snabbväxande trädsag få sin största betydese som råvara för massa- och pappersindustrien. I Austraien produceras redan 30.000 ton tidningspapper om året av Eucayptus. Produktion av massa och papper äger därjämte rum i Brasiien, Sydafrika, Spanien, Portuga och Marocko. En fabrik uppföres för närvarande i Sydafrika nära Durban för produktion av 44.000 ton viskosmassa från Eucayptus att evereras ti europeiska rayonfabriker. För detta ändamå innebär övträdens kortare fiberängd ej någon oägenhet. 1 Eucaypts for Pantirrg. FAO, Rom 1955.

200 TH. STREYFFERT Ratione skogsskötse i tropikerna Ratione skogsskötse i tropikerna bjuder på ojämförigt större svangheter än i de tempererade zonerna. Å andra sidan möjiggör det tropiska kimatet i okaer med tiräckigt hög nederbörd en betydande produktion. Huru stor denna produktion för oika trädsag och vid oika naturiga förutsättningar kan bi, saknar man ännu systematisk kunskap om, framför at på grund av bristande erfarenhetsmaterial Ratione skogsskötse har nämigen hittis bott i ringa omfattning tiämpats i tropikerna. Sedan gammat har dock en ratione skogsskötse kommit att utveckas i Japan som ett ed i detta tättbefokade ands intensiva hushåning med de knappa tigångarna på jord och den stora efterfrågan på virke och bränse. Därjämte har under europeisk edning en ratione skogsskötse kommit ti stånd i Indien samt på Java, i det engesmän och hoändare där gjort en bestående insats. Sin mest påtagiga form ha dessa insatser fått i de panterade bestånd av värdefua trädsag, som täcka avsevärda areaer och ge en betydande inkomst genom sin avkastning, viken utgör ett värdefut bidrag ti virkesförsörjningen i des'sa änder. Mest kända torde vara panteringarna av teak (Tectona grandis) på Java, vika sedan 1880-taet anagts av hoändarna och nu omfatta 345.000 hektar, mer än häften av hea areaen teakskogar under ordnat skogsbruk. I Indien ha panteringarna av sä (Shorea J"Obusta) på övergången mean Himaaya och den uppodade GangessJätten fått en motsvarande betydese för den stora nordindiska befokningen. Panteringarna av Eucayptus-arter ha i det föregående omnämnts. Man får dock ej för estäa sig att det tropiska kimatet vid t~räc'kig nederbörd aimid ger en hög virwsproduktioo. Såunda uppvisa bestånden arv sa i Himaayas fotkuar eni,gt författarens egen erfarenhet ej en stö:rre produkhon än eks:mgarna i Centra-europa, medan panteringarna av teak på Java enigt föreiggande uppgifter äna en avkastning av ifrån 5 m 3 på de svagas'te markerna ti ea 15 m 3 på de bördigaste vid en omo,ppstld av 60-80 år. Det är framför aut trädsag med äuare virke, som kunna ge ~en högre vo,ymprodukt,ion. En viss grad av ratione skogshushåning, at efter som omständigheterna medgivti't det, har succes,sivt införts även i andra av europeer administrerade områden i tropikerna. Under s~enare år har därjämte ett starkt intress e gjort sig gäande för ratione skogshushihning både i Latinamerika och i de änder, som vunnit nationeu sjävständighet i Asien. FAO har hiträtt ertt ferta av desrs'a änder med expertis för odganiserandet av skogig forsknings- oeh försöks.vedksambet samt för uppdragandet av råktinjerna för en rahone swg'spoitik. Man får emerertid ej bortse rrån d'e svårigheter, som av fera onsaker, ej bott de skogsbioo,g'iska, möf:a förv erkigandet av så ång,siktiga paner ri des,sa änder.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 201 V. Värdens produktion och hande med skogsprodukter. översikt P r o d u k t i o n e n av viktigare förädade skogsprodukter under år. 1954 framgår av sammanstäningen i tab. VII:. Man kan härav utäsa, att produktionen av sågade trävaror nämnda år utgjorde 45.2 mij. standard barrträ och 57.6 mij. m 3 (12.3 mij. standard) övträ. Produktionen av pywood utgjorde 9.3 mij. m3 samt av pappersmassa 41.8 mij. ton, varti kom 2.2 mij. ton av andr:a råvaror än trä. Sumg,en var produktionen av papper och papp 51.4 mij. ton och av träfiberpattor 3.0 mij. ton. Sammantaget motsvarade dessa produkter ca 650 mij. ms rundvirke. Härti kom produktionen av oika rundvirkessortiment, som ej undergått industrie föräding. Band dessa kan nämnas props, varav produktionen under senare år utgjort omkring 25 mij. ms. Den totaa avverkningen av industrivirke år 1954 uppges ti 839 mij. m 3 Produktionens fördening på r e g i o n e r visar den dominerande stäningen hos Nordamerika, Sovjetunionen och Europa i nu nämnd ordning. T ab. VII :1. Produktion.av viktigare skogsprodukter 195ft-. Värden Produkt. Enhet 'E uropa., arnerika Nord- unionen Sovjet- arnerika Latin-IAf.k A. n a sen Oceani en Vär- den Sågat virke... 1000 m3 52240 106 400 68 900 9 500 2 640 24680 4570 268 930 därav övträ...»» 9 380 19 860 10500 4360 1620 8 940 2920 57 580» barrträ» std-s 9190 18 530 12500 080 210 3360 350 45 220 Pywood 1000 m3 1980 5240 1000 170 70 690 100 9 250 Pappersmassa m ekantsk... 1000 ton 4590 8140 750 180 -- 670 180 14510 kemisk...»» 7 690 16990 1200 190 30 070 120 27 290 Papper och papp tidning.spapper 1000 ton 2990 6 510 470 110 O 580 70 10740 övrigt papper»» 8620 11340 1290 660 140 1400 130 23 580 Papp»» 3 510 11860 600 240 30 720 160 17120 Träfiberpattor...»» 1110 1530 160 50 5Q 30 90 3020 Industri virke, tota'avverkning Mij. m3 172 308 260 19 8 59 13 839 Käa: FAO, Y earbook of Forest Products Statistics. Rom 1955.

202 TH. STREYFFERT Tab. VII :2. Export av viktigare skogsprodukt.er. Värden Enhet 11880 11900 11913 11925-271 1937 1195021 1954 Timmer, stopar (barrträ) och syar... Mij. m3 6,1 8,6 H,2 10,8 7,o 2,6 2,9 Tin1mer och fanerstock (övträ).............»» Props...»» 1,a 3,9 5,9 6,2 Massaved...»» -,o 6,6 9,~ Sågade trävaror (barrträ)j 1 000 stds 2 690 4 610 6 öoo 7 030 Sågade trävaror (övträ)» m3 Ph wood och faner....»» P~ppersmassa, m ek.... 11 000 ton» kem...»» Papper och papp...»,?> 1 Träfiberpattor......»» 300 800 410 1350 610 2170 920 2 700 4 370 3,2 6,7 2,1 9,8 7,2 5 860 4 740 2 930 440 1130 020 5150 4 640 6 28017 430-240 6,2 3., s:~ 5 760 2 860 940 1160 5 670 8 900 410 Käor: 1880 ti 1925-27. Värdens Barrskogstigång ar. Stockhom 1931. 1937. Trävaror: CIB,.Jahrbuch des Wethozhandes. Briis,sc 1938. Pappersmassa: Word 'Vood Pup Statistics 1927-1937. United States Pup Producers Association. N.Y. 1938. Papper och papp: FAO, Farestry and Forest Products. SVord Situation 1937-1946. Stockhom 1946. 1950, 195LL FAO, Yearbook of Forest Products Statistics. Rom 1951 och 1955. T. o. m. 1937 ink. ådbräder. Exporten av ådbräder (barr- och övträ) var 1950!18 tusen och 1954 100 tusen standard. 2 sateitstaterna ingå ej 1950. Den i n t e r n a t i o n e a h a n d e n med skogsprodukter från 1880 ti 1954 framgår av tab. VII :2. De dominerande produkterna i denna hande äro sågade trävaror, pappersmassa och papper. Härti kommer en okat betydande hande med rundvirke (timmer, stopar, syar, props). Av senare datum är handen med pywood, faner och träfiberpattor. De mest framträdande dragen i den internationea handen med skogsprodukter, sådan denna åskådiggöres i tab. VII:2, är kuminationen omkring 1925-27 av handen med sågade trävaror och rundvirke samt den därpå föjande tibakagången. I motsats härti har handen med pappe~smassa och papper visat en fortgående ökning. Denna fortgående ökning av exporten av pappersmassa och papper har dock het motvägts av den nedgående tendensen ifråga om sågade trävaror och rundvirke, såsom närmare framgår av tab. VII :3, i viken en omräkning gjorts av värdshanden med skogsprodukter ti motsvarande kvantiteter rundvirke. A v denna sammanstäning kan utäsas, att värdshanden med skogsprodukter (barrträ) uttryckt i motsvarande rundvirke nådde ca 128 mij. m 3 1925-27, viken kvantitet ej fut uppnåddes högkonjunkturåret 1937

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 203 Tab. V:3. Voymen av den tot.aa värdshanden och av handen med skogsproduder (barrträ) Omräknad ti rundvirke.1 Mij. m3 (exk. bark) 1880 11900 11913 11925-27,1937 11950 11954. Trävaror 31 57 74 82 66 48 62 (Ej massaved men ink. pywood och faner) Massaved, massa, papper och papp i samt waboard - 9 26 46 60 72 77 S :a skogsprodukter 31 66 100 128 126 120 139 ' Index för den totaa värdshandens i voym. 1913 = 100... ca 33 ca 60 100 101 114 131 162 ' D :o för skogsprodukter... 31 66 100 128 126 120 139 1 Därav trävaror... ;... 42 77 100 111 89 65 84» massa, papper, etc... 35 100 177 231 277 296 Käor: Index för den totaa världshandens voym 1880-1950 enigt U.N., Growth and stagnation in the European Economy. Geneve 1954. För 1954 enigt U.N., Monthy Buetin of Statistics. 1 Omräkningsfaktorer ti rundvirke för samtiga år desamma, enigt Värdens Barrskogstigångar. (Enigt FAO :s omräkningsfaktorer, gitiga för senare år, 126 mij. ma i st. f. 139 mij. m3 år 1954.) Sågade tr.ävaror std = 9,35 m3 rundrvirke Mek. massa ton = 3,00»» = 4,0 a 5,0 m3 rundvirke Kem. massa ton = 6,00»» Papper, papp ton Pywood m3 2,5 m3 rundvirke Waboard 1 ton = 1,2»» utan först under ahm sista åren, i det omsäjttningen högkonjunkturåret 1954 motsva:rtade 139 mij. m 3 En jämförese med den totaa värdshandens voym sedan år 1880 visar, att handen med skogsprodukter ökat något starkare än den totaa värdshanden fram ti omkring 1925--27, varefter handen med sk'ogsprodukter stått 'i det närmaste stia, medan den totaa väddshanden fortsatt au öka. Emeertid har som redan nämnts utveckingen varit het oika för å ena sidan trävarugruppen, å andra sidan massa och papper. Medan den förra gått avsevärt tibaka och t. o. m. igger ägre än 1913, har den senare ökat betydigt starkare än den totaa värdshanden under hea den undersökta perioden. År 1954 motsvarade den internationea handen med skogsprodukter 19 procent av den totaa produktionen, om man som uttryck för denna tar avverkningen av industrivirke av hatrträ. Motsvarande ande åren 19~5-27 var 25 proc-ent. Anedningen ti denna nedgång är framfö.r 'aut att ökning-en av produktionen väsentigen ägt rum i Sovjetunionen, utan 'att detta medfört någon ökning av detta ands export, som i sjäva verket undergått en

204 TH. STREYFFERT Index 1913 = 100 150--------------------------------------------------------- 100 100 so 50 1880 1900 ---- Tota värdshandizi 1913 Travaror 1937 1950 1954 ~Pappersmassa,pappczr,massav12d Fig. 26. Voymen av den totaa värdshanden och av handen med skogsprodukter (barrträ) omräknad ti rundvirke. minskning i förhåande t~ii 1925--27. En tendens ti öka:d sjävförsörjning med träva-ror har också gjort sig gäande. Handen m e I a n värdsdearna utgör endast en mindre de av hea den internationea handen. Åren 1925-27 utgjorde handen med skogsprodukter av barrträ mean värdsdearna, uttryckt i rundvirke, '28.7 mij. m3, motsvarande 22 procent av den totaa värdshanden med skogsprodukter av barrträ. Härav utgjordes 17.5 mij. ms av trävaror samt 11.2 mij. m3 av massa och papper.1 Denna hande hiu därefter gått tibaka såvä absout som reativt. I det föjande ska produktionen och den internationea handen med viktigare skogsprodukter närmare behandas. 2. Sågade trävaror P r o d u k t i o n e n av sågade trävaror 1913 ti 1954 framgår av tab. VII :4. Produktionen av sågat barrträ har enigt denna sammanstäning öka-t från ca 32 mij. standard åren 1925-27 tic 45.2 mij. standard år 1954, en ökning med 13.2 m'ij. standard. Här':'id bör observeras att 1954 Värdens B.arrskogstigångar. Stockhom 1931. (Härvid har Sovjetunionen hänförts ti Europa.)

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 205 Tab. V:4. Värdens produktion au sågade trävaror 1913-1954. 1913 11925-2711937 11950 11951 11952 11953 11954 Barrträ, 1 000 stds Europa... 8 423 9 521 10237 9 435 9 380 8480 8 800 9190 Sov jetunionen 2 420 2 650 6 870 9000 10000 11000 11640 12 500 Nordamerika... 18 997 17 990 13 568 19 356 18 907 18 730 19 268 18530 Latinamerika... 600 850 060 040 080 Afrika 190 200 220 200 210 Asien... '1900. 2 920 3030 3440 3 410 3 360 Oceanien 340 370 350 330 350 S :a barrträ ca 1 32 000 41840 4n4o 43 280 44 680 45220 Lövträ, 1 000 m3... 50800 53 750 55 650 56 340 57 580 motsvarande 1 000 stds... 10 873 11505 11911 12059 12 324 Käor: 1913-1937. FAO, European Timber statistics 1913-1950.. Geneve 1953. 1950-1951. FAO, The State of Food and Agricuture 1955. Rom 1955. 1952-1954. FAO, Yearbook of Forest Products Statistics 1955. Rom 1955. 1 Värdens Biurskogstigångar. Stockhom 1931. 2 Skinaden mean ca 32 mij. stds och produktionen i Europa, Sovjetunionen och Nordamerika. representerar ett utprägat högkonjunkturår, viket ej var faet beträffande åren 1925-27. Av den nämnda ökningen kommer ej mindre än 9.9 mij. standard på Sovjetunionen. I Europa har en mindre tibakagång ägt rum, i Nordamerika en mindre ökning. Den försiggångna ökningen för övriga regioner, 3.2 mij. standard, har varit reativt stor i förhåande ti produktionen.1 Detta tyder på en tendens ti ökande sjävförsörjning med sågrut barrträ i de dear av värmen, som befinna sig utranför det stora sammanhängande barrskogsbätet i den norra tempererade zonen. Även produktionen av sågade trävaror av övträdsvirke har ökat under senare år. Av tigängig statistik kan utäsas, att från år 1913 denna ökning ägt rum i Europa och Sovjetunionen samt Canada, medan däremot en avsevärd tibakagång redovisas för USA. En översikt av den i n t e r n a t i o n e 11 a h a n d e n med sågat barrträ från 1880 ti 1954 ämnas i.tab. VII:5. Av denna översikt skue framgå, att handen med sågat barrträ kuminerade omkring 1925-27 med ca 7.O mij. standard. Av tigängig statistik kan emeertid utrönas, att den verkiga kuminationen inträffade 1929 med ca 8 mij. standard. Därefter har en tibakagång ägt rum. Högkonjunkturåret 1937 uppnåddes endast ca 6 mij. stds, och efter det andra värdskriget sjönk exporten ti 4.5 a 5.0 mij. stds. Högkonjunkturåret 1954 uppnåddes dock 5.8 mij. standard. En bick på tab. VII:5 visar, att den såunda påvisade tibakagången av 1 Det är möjigt, att produktionen av sågat barrträ 1925-27, i Värdens Barrskogstigångar uppskattad ti ca 32 mij. stand,ard, i verkigheten varit något högre, ca 33 mij. standard, i viket fa ökningen i övriga regioner (utanför Europa, Sovjet och Nordamerika) bir ca 2,0 mij. standard i st. f. ca 3,0 mij. standard.

206 TH. STREYFFERT Tab. VII:5. Export och import av sågade träva"oi' av banträ. Värden Region 1880 11900 11913 11925-2711937 11950 11951 11952 11953 Export 1 000 stds 11H54 Europa~ 561 2 287 2 675 3 954 3126 2 260 2 572 1950 2611 Nordamerika3 921 658 2080 2358 1532 2049 2 211 1997 1985 Sovjetunionen4 5 200 640 1455 605 1168 (200) - 132 244 Latinamerika - - 35 4U 217 273 233 281 Afrika - - - - 6 32 6-4 Asien - O 20 57 2 6 20 20 Oceanien 10 20 37 20 6 9 10 11 Värden 2 692 4 615 6 302 7 034 5 858 4 740 5 077 4 342 5156 2812 2 383 276 257-17 17 5 762 Import 1 000 stds Europa 2 05:1: 3 80914 458 4469 4 373 2 215 2 897 2 350 2878 Nordamerira 281 371 754 911 437 1614 1182 1197 1329 Sovjetunionen - 40 35 - - 200 ' - 122 69 Latinamerika 99 227 fi68 459 194 202 213 276 Afrika 33 109 201 156 334 334 260 228 Asien - 32 107 568 915 92 111 150 197 Oceanien 50 120 241 271 135 210 140 86 Värden 2 514 4 708 6 367 6 834 5 725 4 784 4 936 4432 5063 3 262 1500 66 253 258 163 140 5 642 Käor: 1880-1927. Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931. 1937. CIB, Jahrbuch des Wethozhandes. Brusse 1938. 1950-54. FAO, Yearbook of Forest Produds Statistics 1952-55. överen.s.stämmer ej betr. åren 1937 och 1950 med tab. VI :1:3 och VI :3:2, som hämtats från EuroQ_ean Timbe-r Statistics. 1 Ink. ådbräder t. o. m. år 1937. Exporten av ådbräder (barr och öv) var år 1954 100 tusen stds. - sateitstaterna ingå ej 1950-1952. Åren 1953 och 1954 var deras export västerut resp. 143 och 230,tusen stds; deras import resp. 10 och 16 tusen stds.- År 1937 var deras export 716 tusen stds; ingen import. 2 Euro.pa exk. Tsarryssand och Sovjetunionens nuvarande område samt Turkiet. 3 Förenta staterna och Canada. 4 Sovjetunionens nuvarande område. G Uppgift saknas. handen med sågat barrträ kan okai1seras des ti Eu~,opa, d e s tir de värdsdear som ej ha ti.gång tih den norra temper erade zonens barrskogar och som en1gt vad nys s nämnts ökat sin produktion på grundva av ok aa barr.skogsförekomster men även tack var e sina stora övskogstiugån.gar. Det kan såunda kons tateras, ah LaHnamerika, Asien och Oceani en sammantaget minskat Sin impo-rt av ISågat barrträ mean 1925--27 och 1954 med 740 tusen standard. Vad sä:rsk'it Latinamerika angår kan man erinra om de b-etydande barrskogstigångarna i Mexiko och Brasiien. I sjäva v erket har Brasirien från att ha impovterat sågat barrträ ö.vergmt ti att exportera sådant (paranåta, 162 tusen st,andard år 1~54). Beträffande Europa kan den minskade importen hänföras ti en minskning av tiförsen från Sovjetunionen och de batiska staterna med ca 1.0

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 207 Tusen stds. 8000 Tusen stds. 8000 7000 6000 E I 7000 6000 5000 4000 E I ~ 5000 4000 3000 3000 2000 2000 1000 1000 1&80 1900 1913 1925/27 1937 1951 1952 1953 1954 m Europa D Nordamerika m Sovjetunionen övriqa Fig. 27. Den internationea handen med sågade trävaror av harrträ. mij. stds sed'an 1937 men desisutom även från Sovjetunionens sateitstater med ca 0.5 mij. stds. Exporten från de nordiska Iånderna (Sverige, Norge, Finand) har visserigen nedgått 'från 2.3 ti 1.7 mij. stds mean 1925--27 ocjh 1954 och från 1.9 mij. std's år 1937, men en de av denna nedgång kompenseras av minskad export ti utomeuropeiska änder. ne stigande virkes UHgångarna i.de nordiska änderna, tyda på att exporten av sågade,trävaror kan successivt ökas, viken ökning i sjäva verket redan är på väg. Den minskade tiförsen av sågat barrträ ti den europeiska marknaden torde utgöra en huvudanedning ti att prisnivån för sågade trävaror i Europa efter det, andra värdskriget undergått en betydande stegring i förhåande ti den amänna prisnivån. Av den totaa produktionen av sågat barrträ gick 1925-27 ca 22% i den internationea handen. År 1954 hade denna ande nedgått ti 13 %. Det har redan nämnts, att en viktig anedning ti denna nedgång är att ökningen av produktionen väsentigen ägt rum i Sovjetunionen, vars export i sjäva verket undergått en minskning mean jämföreseåren. Härti ]{ommer verkningarna av tendenserna ti ökad sjävförsörjning. 3. Pappersmussa P r o d u k t i o n e n av pappersmassa framgår' av tab. VII :6 för åren 1913 ti 1954. Denna sammanstäning bekräftar siffermässigt det kända

208 TH. STREYFFERT Tab. VII:6. Värdens p1 oduktion au pappersmassa 1913-1954. Tusenta ton 1913 11925-2711937 11950 11951 11952 11953 11954 Mekanisk massa: Europa... 2 002 2434 4146 3 770 4040 3 800 4090 4 590 Sovjetunionen... 48 96 432 500 580 620 700 750 N ordarnerika... 718 3154 4454 7 313 7 793 7 820 7820 8140 Latinamerika... 120 120 140 160 180 Afrika... 5 5 Asien... 3 369 370 530 540 620 670 Oceanien... J 87 85 100 120 180 Kemisk massa: L j Summa 3 768 5 684 9401 12170 13150 13 020 13 510 14 510 Europa 2 628 3 865 7 239 6140 6 750 6 080 6 450 7 690 Sovjetunionen 163 125 602 800 900 1050 1100 1200 N ordarnerika... 1681 3417 6 060 13620 15 351 14140 16 060 16 990 Latinamerika... 10. 140 180 180 190 190 Afrika... 25 20 10 20 30 Asien... 276 2487 "518 460 580 720 950 070 Oceanien... 67 69 110 100 120 Summa 4548 7 895 14429 21250 23850 22 290 24 870 27 290 Käor: 1913, 1925-27, 1937. FAO, European Timber Statistics 1913-1950. Geneve 1953. 1950-51. FAO, The State of Food and Agricuture 1955. Rom 1955. 1952-54. FAO, Yearbook of Forest Products Statistics. Horn 1955. 1 Utanför Japan ingen eer obetydig produktion. Denna ingår i kemisk massa. 2 Produktionen i Japan. Innefattar även mekanisk massa. Utanför Japa.n ingen eer obetydig produktion. 3 Produktionen i Japan. förhåandet, att produktionen av pappersmassa undergått en fortgående stegring. Såunda har mean 1913 <;>ch 1954 produktionen av mekanisk massa ökats från 3.8 ti 14.5 mij. ton och av kemisk massa från 4.5 ti 27.3 mij. ton. Produktionen är i utomordentigt hög grad koncentrerad ti Europa och Nordamerika. Den het övervägande deen av den produktion, som redovisas för Asien, äger rum i Japan på grundva av d_ess barrskogstigångar. Uppgifter angående den i n t e r n a t i o n e I a h a n d e n med mekanisk och kemisk massa ha sammanstäts i tab. VII:7 för år 1900 och ett anta senare år t.o. m. år 1954. Värdshanden med såvä mekanisk som kemisk massa har visat fortgående stegring och uppnådde år 1954 1.2 mij. ton av mekanisk massa och 5. 7 mij. ton av kemisk massa. Band de mest påfaande dragen i värdshanden med pappersmassa kan nämnas Europas exportöverskott ti andra regioner, främst Nordamerika (USA). Detta exportöverskott ti andra regioner, främst Nordamerika, kuminerade 1937 med t.7 mij. ton, men har nu gått tibaka ti. 0.4 mij. ton.

,_.... Tab. V:7. ExpoPt och impopt au pappersmassa. VäPden Länderna i Export Import 1900 1191311925-271193711950 11951 119521195311954 1900 1191311925--271193711950 11951 119521195311954 Mekanisk massa (tusenta ton) Europa... 246 525 619 977 790 850 740 840 950 262 555 Nordamerika2 50 270 298 151 230 290 230 210 210 42 152 övriga... - - - - - - - - - 18 22 Värden 296 795 917 1128 020 1140 970 050 1160 322 729 Kemisk massa (tusenta ton) Europa ' 378 1261 2 070 4 253 3120 3130 2 450 3150 3 430 413 979 1212 Nordamerika2 33 88 587 894 1520 1910 710 700 2160 44 344 1290 övriga... - - 347 - - - 3 424 580 21 79 204 ----- - Värden 411 1349 2 704 5147 4 640 5 040 4163 4 874 5 670 478 Käor: 1900, 1913, 1925-27. Värdens Barrs,kogstigångar. Stockhom 1931. 1937. Europa. Eur.opean Timber Statistics 1913--1950. Geneve 1953. Nordamerika och övriga änder. Word Wood Pup Statistics 1927-1937. U. S. Pup Producers Association. New York 1938. 1950-1954. FAO, Yearbook of Forest Products Statistics. Rom 1951-55. 1 Europas nuvarande område (exk. Sovjetunionen) och Turkiet. Exk. sateitstaterna 1950-1952, vika 1937 hade en export av 146.000 ton kemisk massa samt en import av 3.000 ton mekanisk och 40.000 ton kemisit massa. För 1953 och 1954 ingår deras import med ~e.sp. 54.000 och 57.000 ton kemisk massa. 2 USA och Canada. 3 Från de batiska staterna. 4 Från Sovjetunionen. 5 59.000 ton från Sovjetunionen, 19.000 ton från Nya Zeeand. G Ej Sovjetunionen. 1402 683 267 41 991 2 706 ------ 036 800 880 740 800 910 198 260 290 240 240 220 (30) O O 110 50 40 1264 070 1180 090 090 1170 2 533 2160 2 380 1970 2450 3080 1993 1940 1890 1570 760 1680 (710) 6360 6410 350 470 680 5 236 4460 4 680 3 890 4 680 5440 -------- < >: ~ t"' t:! t:j z (/. "' ~..., 6 > ~ @ (/. "' o: ~ (/. o: ~ '-< ~ z C h:> o ~

210 TH. ~TREYFFERT Tusen ton Tusen ton 8000 8000 7000 7000 E~ E E r 6000 ~ I 6000 5000 5000 4000 E I r-"' 3000 3000 2000 E ~ 2000 ~, 4000, 1000 i~ 1900 19.13 192.5/'2.7 1937 1951 1952. 1953 1954!IIIII Europa O Nordamf2.rika Övri~a Fig. 28. Den internationea handen med pappeismass.a. 1000 Den främsta anedningen härti har varit Canadas övertagande av huvudparten av Europas export av ceuosa ti USA. Som en konsekvens härav har Nordamerikas fram ti det andra värdskriget stigande importöverskott av massa nu eiminerats och förvandats ti ett exportöverskott. Som tidigare visats, sänder såvä Europa.som Nordamerika pappersmassa ti övriga regioner (tab. IV:4:3, sid. 84). Denna export har successivt stigit ooh uppgår nu ti 800 a 900 tusen ton. Med. hänsyn ti de ISUarka strävandena mot sjävförsörjning i fråga om papper i övriga regioner torde denna export ej komma att stegras i någon snabbare takt än hittis. Ett anmärkningsvärt förhåande är, att importen av pappersmassa ti änderna i Europa ej undergått någon nämnvärd ökning sedan förkrigstiden. Den bristande köpkraften och angeägenheten att använda tigängig vauta för viktigare behov torde devis förkara detta. I dessa avseenden synes emeertid på sistone en förbättring ha ägt rum, att döma av den avsevärda ökningen av importen från Nordamerika, som nu även kommit från USA efter att tidigare utesutande ha kommit från Canada. Den ande av värdens produktion av pappersmassa, som går i internatione hande, har varit i avtagande. År 1954.var denna ande 16 %, medan den åren 1925/27 var 27% och år 1913 26 %. Denna utvecking tyder på en ökande sjävförsörjning med papper från egna råvarutigångar, men den

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 211 Tab. :8. Värdens produktion av papper och papp. Tusenta ton Region 1913 1925--27 1937 1950 1951 11952 11953 11954 Europa... } 11674 11720 12860 11890 13 210 Sovjetunionen 5937 7198 965 1545 1800 1955 2150 N ordameriii a... 5350 10592 15832 26965 29 975 25 980 29470 Latin=erka... } 635 765 780 810 Afrika... 50 50 120 150 630 1200 11 700 Asien : 000 1355 1900 2 380 Oceanien... 230 250 210 250 Värden 11917 18990 30171 42145 47 055 42 835 48420 Därav: Tidningspapper 8875 9 345 9 655 10100 övrigt papper... 18 810 21680 } 33 270 } 37 710 Papp... 14370 16 640 Käor: 1913, 1925-27. Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931. 1937. European Timher Statistics 1913-1950. Geneve 1953. 1950-51. FAO, The State of Food and Agricuture. Rom 1955. 1952-54. FAO, Ye.arhook of Forest Products Statistics. Rom 1955. (Uppges i The State of Food and Agricuture ti resp. 43.890, 47.850 och 50.830 tusen ton under åren 1952-54.) Hänför sig ti åren 1935-38. Enigt Word Pup and Paper Resources and Prospects. FAO, New York 1954. 15120 2360 29 710 010 180 2700 360 51440 10 740 23 580 17120 kan även tiskrivas en stigande tendens hos de massaexporterande änderna att sjäva föräda sin massa ti papper innan den exporteras. 4. Papper och papp I ikhet med produktionen av pappersmassa har även p r o d u k t i o n e n av papper och papp visat en fortgående tendens ti ökning, såsom närmare framgår av tab. VII:8. Från 11.9 mij. ton år 1913 har produktionen stigit ti 51.4 mij. ton år 1954. Att produktionen av papper och papp överstiger produktionen av pappersmassa, som år 1954 utgjorde 41.8 mij. ton- varav en mindre de gick ti andra ändamå än papper och papp - har sin grund i den stigande användningen av gammat papper samt andra råmateria än pappersmassa av trä för framstäning av papper och papp. Den i n t e r n a t i o n e I a h a n d e n med papper och papp har även undergått en fortgående ökning, viken ökning efter år 1900 åskådiggöres i tab. VII:9. Mean åren 1900 och 1954 har värdens export av papper och :papp stigit från 0.6 ti 8.9 mij. ton. Den största posten i värdens export av papper och papp och den post, som svarar för större deen av den förenämnda ökningen, är exporten av tidningspapper från Canada ti USA. Denna post, som över huvud ej förekom år 1900, hade 1954 stigit ti 4.415 tusen ton, och svarade därmed också för den övervägande deen av Nordamerikas. totaa export av papper sist-

212 TH. STREYFFERT Länderna i Tab. VII:9. Export och import av papper och papp.1 Värden Export 1900 1913 11925-271 1937 1950 1951 1952 1953 Tusenta ton Europa2 569 763 2 406 2 521 2470 2800 2 220 2 6!10 Nordamerika3 45 396 1876 3 642 4830 5 230 5 380 5 310 övriga4-10 88 115 130 110 50 70 ' Värden 614 2169 4 370 6 278 7 430 H 140 7 650 8070 Länderna i Import 1900 1913 11925-271 1937 1950 1951 1952 1953 Tusenta ton Europa2 460 1107 1492 1981 1250 1570 1300 1550 Nordamerika3 35 198 1701 3 087 4553 4 700 4 730 4 7HO övriga <~o 146 574 992 1525 1337 1230 720 1520 Värden 641 1879 4185 6 593 7140 7 500 7 750 7 850 1954 3140 5 622 138 8 900 1954 2 050 4761 799 8 610 Käor: 1900, 1913, 1925-27. Värdens Barrskogstigång.ar. stockham 1931. 1937. FAO, Farestry and Forest Products. 'Word Situation 1937-1946. Stockhom 1946. 1950-54. FAO, Yearbook of Forest Products Statistics. Rom 1951-55. Denna tabe över,ensstämmer ej med tab. VI :1:5 åren 1937 och 1950, som hämtats från European Timber Statistics. Ej träfiberpattor. 2 Europas nuvarande område (exk. Sovjetunionen). Exk. sateitstaterna 1950-52. 3 USA och Canada. 4 Exk. Kina 1950-54 och Sovjetunionen 1950-53. nämnda år, i tab. VII :9 redovis'a!d med 5.622 tusen ton. I sjäva verke,t ingick häri även Canadas export av tidningspapper ti andra änder med ytterigare 594 tusen ton. De europeiska ändernas export av papper och papp har även stigit, ehuru ej i samma takt som Nordamerikas. Från 0.6 mij. ton år 1900 har den stigit ti 3.1 mij. ton år 1954. Den riktar sig i första rummet mot de importerande änderna i Europa, men har därjämte medgivit ett stigande exportöverskott ti andra regioner. Det kan i detta sammanhang nämnas som anmärkningsvärt, att de europeiska ändernas :import 'av papper och papp (bortsett från högkonjunkturår-et 1937) ej förrän år 1954 av,s evärt översteg genomsnittet för åren 1925-27, som var 1.5 mij. ton. Den åga förbrukn:ingen i Engand och VästtyJskand, fömne:dd av bristande 'köpikraft, kan främst anges som or,sak härti. D<etta har bidragit ti ett fortsatt upprätthaande av Europas expo'töverskott av papper, som är en viktig post i dess betaningsbaans med andra regioner.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 213 Tusen ton Tusen ton 10000 10000 E.9000 9000,.. E I E BOOO ~ I 8000 I 7000 6000 "",. 7000 I E '" 6000 5000 5000 4000 ~i 4000 3000 3000 E 2000 1- I 2000 1000 ~~ ~ 1900 1913 1925/27 1937 1951 1952 1953 1954 mii Europa D Nordam12.rika Övriqa Fig. 29. Den internationea handen med papper och papp. 1000 Dessa andra regioner- utanför Europa, Nordamerika och Sovjetunionen - äro för sin försörjning med papper i stor utsträckning beroende av importen från Europa, i mindre grad även från Nordamerika. Förbrukningen av papper i dessa regioner med två tredjedear av värdens befokning- ca 1.600 mij. människor - är, som redan nämnts, mycket åg. Såunda var förbrukningen av papper och papp per invånare åren 1950-52 9 kg i Latinamerika, 2.1 kg i Afrika och 1.5 kg i Fjärran östern mot 29 kg i Europa och 169 kg i Nordamerika. Det atenta 'beho,vet av papper är föjaktigen mycket stort i de s. k. underutveckade änderna. Å an'dra sidan är deras köpkra:ft begränsad 'och måste di,sponera,s för annan viiktig,are import. Det 1 är därför natur'igt, att starka tendenser ti' ökandet av den egna produktionen av papper på ha,sis av inhemsrka råvarutigångar av skida sag göra sig gäande. Man to11de därför knappast kunna vänta sig, att importen av papper och papp ti övriga regioner kommer att stiga snabbare i framtiden än hittis varit faet.

214 TH. STREYFFERT Tab. VII:10. Produktion och nettoimport av pappersmassa, papper och papp i Latinamerika, Asien, Afrika och Oceanien. År 1900 1913 1925-27 1950 1954 Pappersmassa Nettoimport Tusenta ton Papper och papp Nettoimport Latin- A. Af k Ocea-1 S:a Latin- A, Af "k Ocea-1 S:a arnerika swn 11 a nien arnerika Sien n a nien 3 - - - 3 22 22 7 40 91 so 31 33 -- 3 67. 118 146 68 133 465 500 48 82-18 148 279 249 Ofi 233 866 1270 240 80 O 40 370 340 350 300 340 1330 2 440 430 150 30 60 670 560 460 290 310 1620 Produktion 1954 010 2 700 180 360 4250 Förbrukning2 1570 3160 470 670 5 870 Produktion Käor: 1900, 1913, 1925--27. Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931. - Uppgifterna grundade på exportändernas statistik. 1950 och 1954. FAO, Yearbook of Forest Products Statistics. Rom 1952 och 1955. Uppgifterna synas ofuständiga (jmfr tab. IV :4:3, sid. 84.) 1 Därjämte 290 tusen ton pappersmassa av andra råmateria än trä år 1954. 2 Produktion pus nettoimport. Massa, papper och papp Nettoimport 94 532 014 700 2 290 Huru denna import hittis har utveckat sig genom bidrag från Europa och Nordamerika framgår närmare av tab. VII: O. Det framgår härav, att övriga regioner - Sovjetunionen saknar i detta sammanhang betydese- mottagit ett stigande bidrag av papper, viket nu har en storeksordning av 1.6 mij. ton. Enär dessa regioner samtidigt mottaga ett bidrag av ca 0.7 mij. ton pappersmassa, kommer det totaa bidraget från Europa och Nordamerika ti dessa regioners pappersförsörjning upp i en storeksordning av 2.3 mij. ton. Betydesen härav framgår av att det motsvarar ca 40 procent av den totaa förbrukningen av papper och papp i dessa regioner (exkl Sovjetunionen). Den internationea handen med papper och papp motsvarar för närvarande ca 17 % av den totaa produktionen. Som redan nämnts finnas starka tendenser ti sjävförsörjning på detta område, vika b. a. ta sig uttryck i tuskydd för papper och papp med undantag för tidningspapper, som oftast är tufritt. Man kan därför snarast vänta sig, att den internationea handens reativa ande a:v den totaa produktionen ska gå tibaka. En tibakagång har i sjäva verket ägt rum sedan 1925-27, såsom närmare framgår av vidstående uppgifter.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 215 Tab. V[:11. Värdsproduktionen av pywood och träfiberpattor. Träfiberpattor Pywood Region Hårda Isoerande 1950 1954 1950 1954 1950 1954 1000 m3 1000 m3 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton Europa 1305 1900 515 795 235 315 Sovjetunionen... 810 000 25 70 25 70 Nordamerika... 3 316 5 200 387 496 862 1057 övriga... 385 1000 64 180 24 70 5 820 9100 990 1540 1145 1510 Käa: FAO, The State of Food and Agrieuture. Rom 1955. Värdens export av papper och papp i procent au produktionen. 1913 1925-27 1950 1954 Produktion ( 000 ton)... 11.920 18.990 42.145 51.440 Exporrt ( 000 ton)... 2.169 4.370 7.430 8.900 Exporten i % av produktionen... 18.2 23.0 17.6 17.3 Den procentuet största andeen av produktionen intar handen med tidningspapper (57 % år 1954), den minsta andeen intar papp ( 4.5 % år 1954). Produktionen av tidningspapper är koncentrerad ti östra Canada, Pacifickusten samt Skandinavien-Finand, där särskit gynnsamma förutsättningar för denna industri äro för handen, medan produktionen av papp stäer dc ägsta anspråken såvä på råvara som på anäggningar och teknisk skickighet. Den stora ökningen av förbrukningen av papp, som ägt rum framför at i Nordamerika och Europa, har därför ej i nämnvärd omfattning ökat den internationea handen med detta varusag. 5. Pywood och träfiberpattor P r o d u k t i o n e n av pywood och träfiberpattor är av reativt ungt datum. Produktionen befinner sig i snabb ökning, såsom närmare framgår av sammanstäningen i tab. VII: för åren 1950 och 1954. Nordamerika och Europa äro edande även på detta område. Vad särskit beträffar produktionen av pywood intar Nordamerika en gynnad stäning genom den rikiga förekomsten av en förträffig råvara i Pacifickustens urskogar med grovt och kvistfritt virke. Den i n t e r n a t i o n e I a h a n d e n med pywood och träfiberpattor är ej av större betydese. En sammanstäning härav återfinnes i tab. VII:2.

216 TH. STREYFFERT Tab. VII:12. Export och import av pywood och träfiberpattor år 1954. Värden Region Pywood 000 m3 Export Import Träfiberpattor 000 ton Export Import Europa... 440 480 370 270 Nordamerika... 60 265 40 40 Sovjetunionen 60 - - - Asien... 180 40-30 övriga... 40 65-20 Värden 780 850 410 360 Käa: FAO, Y earbook of Forest Prochicts Statistics. Rom 1955. Värdens export av f a n e r uppgick år 1954 ti 160 tusen m 3. Huvudparten härav kom på Europa ( 70 tusen 'ton), Förenta staterna ( 60 tusen ton) och Afrika (20 tusen ton).

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 217 VIII. Sammanfattning. Sutsatser I det inedande kapitet om i> Probemstäningen» har uttaats, att värdens virkeshushåning går mot ett viss~t jämviktsäge. Härmed förstås emeertid ej ett jämviktsäge i verkig bemärkese utan det bättre avtaanserade äge som uppstår, när värdens virkeshushåning ej ängre som nu är faet ti en väsentig de är beroende av dess avtagande urskogstigångar utan av en mera uthåig avkastning från den nya skogsgenerationen. Frågan gä'er närmast, vid viket stadium detta jämviktsäge,ska uppnås. Detta bestämmer graden av rikighet -- eer knapphet - vid ett bivande tänkt järnvikisäge och i ansutning därti även den prisnivå för skogsprodukterna, som ska skapa jämvikt mean tigång och efterfrågan på ängre sikt sett. I samma inedningskapite ha tigångs- och efterfrågesidorna i denna ntveckiing mot ett tänkt jämviktsäge skisserats. Efterfrågesidan tar sig uttryck i förbrukningen av skogsprodukter samt i den härför behöviga avverkningen. På tigångs>sidan ha vi att räkna med två faktoter, des de kvarvarande förråden av orörda urskogar samt de mer eer mindre virkesfattiga resterna av genomhuggna urskogar, des den uppväxande nya skogsgenerationen. Uppgiften för skogsbrukets företrädare och den ekonomiska poitikens representanter är framför at att under beaktande av ekonomiska synpunkter avpassa den framtida tigången på råvaran trä efter det förväntade behovet av skogsprodukter, så ångt detta är förenigt med tigodoseendet även av andra viktiga behov. Detta förutsätter främst en viss uppfattning om framtida tigång och efterfrågan på skogsprodukter. I det föregående ha utveckingstendenserna beträffande förbrukningen av skogsprodukter anayserats och det framtida behovet av skogsprodukter omkring år 2000 bedömts med utgångspunkt från vissa närmare angivna förutsättningar. Därjämte ha skogstigångarna i oika regioner behandats med hänsyn ti möjigheterna att möta det såunda bedömda behovet.. Det framtida behovet av skogsprodukter Det framtida beh ovet av skogsprodukter för värden i dess hehet med undantag av Sovjetunionen år 2000 har på i det föregående angivna grunder bedömts taga i anspråk ca 1.030 mij. m3 industrivirke mot en förbrukning 1950-52 av 588 mij. m 3. Av ökningen, ca 440 mij. m 3, beräknas ca 215

218 TH. STREYFFERT mij. komma på trävarorna och ca 225 mij. m3 på papper och papp (ink. waboard och textiier). Den nu utförda framtidsbedömningen av värdens behov av skogsprodukter och däremot svarande åtgång av råvaran trä bör väsentigen uppfattas som ett uttryck för de u t v e c k i n g s t e n d e n s e r, som kunna väntas göra rsig gäande i framtiden. För att ge dessa utveckingstendenser en mera konkret präge, som är ägnad att underätta en kvantitativ bedömning och en jämförese med tigångssidan, har det befunnits ändamåsenigt att ge dem ett siffermässigt uttryck. Dessa siffermässigt angivna kvantiteter få dock endast fattas som ett mått på storeksordningen, som ett uttryc<( för styrkan av det virkesbehov, sorm kan väntas i framtiden vid vissa rimiga antaganden beträffande utveckingstendenserna i fråga om det fmmtida behovet av.skogsprodukter. Ti grund för denna bedömning har också egat förutsättningen, att skogsprodukterna ska finnrus tigängiga i tiräckig omfa<ttning utan höjning av deras nuvarande reativa priser, samt att vautasvårigheter ej ska hindra import av skogsprodukter ti de änder, som ej kunna tifredsstäa sitt behov därav med egna resurser. Det förutsättes jämvä, att värden ej ska drabbas av s.törre hinder och störningar i sin frediga utvecking än som varit faet i det förgångna. Denna bedömning förutsätter även oförändrad åtgång av trä per enhet av oika skogsprodukter. I detta avseende kan man emeertid vänta ett b ä t t r e u t n y t t j a n d e a v r å v a r a n under inverkan av de tekniska framstegen, även om trä ej skue stiga i pris i förhåande ti andra därmed konkurrerande råmateria. En besparing med 10 procent, viken torde igga inom möjigheternas gränser, skue innebära en minskning av anspråken på råvara av denna anedning med ca 100 mij. m 3 år 2000. Detta kan ge en uppfattning om betydesen av denna utveckingsinje i värdens vi r keshushåning. Betydig.t mera vittgående konsekvenser kunna emeertid resutera av t r ä e t s e r s ä t t a n d e m e d a n d r a m a t e r i a. Beträffande trävarorna har detta fortgått änge och har därigenom i viss mån kommit att inverka på bedömningen av det framtida behovet av trävaror, så ti vida som denna bedömning gjorts med edning av hitthisvarande utveckingstendenser. I fråga om papper och papp har tidigare påpekats, att dessa ej ika ätt kunna ersättas av andra produkter. Å andra sidan erbjuda sig substitutionsmöjigheter även på detta område genom att trä kan ersättas av andra fibermateria som råvara.. Från rent tekniska synpunkter står hea växtvärden ti förfogande som råvara för pappersfvamstäning, men ekonamiska och andra hänsyn begränsa starkt möjigheterna för träets ersättande med andra råvaror på detta område. Tiräckiga möjigheter finnas ikvä för att även denna utveckingsinje skau förtjäna beaktande, desto

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖR.JNING 219 mer som energiska ansträngningar göras av vissa änder, som äro fattiga I>å de traditionea pappersråvarorna, att utnyttja dessa andrn resurser (hagasse, diverse grä:s:arter, bambu, ham, etc.). Ännu ha dessa andra råvaror ej tagi.rts i anspråk i någon större omfattning, i varje fa ej om man ska döma av upp.gifterna angående pappersmassa framstäd av andra materia än trä. År 1954 utgjorde -denna 2.2 mij. ton av en tota produktion av pappersmas:sa uppgående ti 44.0 mij. ton. Den het övervägande deen härav framstädes i Europa. Papperets»cirkuation», en motsvarighet ti' järnets, har i jämförese härmed fått avsevärt större betydese. I det främsta papperst>roducerande andet, Förenta staterna, utgör gammat P'apper ca 30 procent av råvaran för framstäning av papper ooh papp. Enär en eventue virkesknapphet främsrt kan väntas göra sig gäande i fråga om b.arrträdsvirket, som utgör 80 proe ent av aht industrivirke, som förbrukas i V'ärden, tidra sig möjigheterna att e r s ä t t a b a r r t r ä d s v i r k e m e d ö v t r ä d s v i r k e ett stort intresse. Dessa möjigheter äro av särskid betydese för änder med knappa eer inga barrskogsför ekomster. De äro särskit aktuea som ett mede att öka förbrukningen av papper från egna råvarutigångar i sådana 'änder. De tempererade övskogarna ha redan med framgång tagits i anspråk för detta ändamå, och ca 8 procent av den massaved, som för närvarande förbrukas, utgöres av övträ. Sin största betydese skue emeertid en sådan möjighet ha för de två tredjedear av värdens befa:kning, som återfinnas i de tropiska och subtr-opisik!a regionerna, vikas pappersförbrukning för nä rvarande är utomordentigt åg. Tropikernas vidsträckta övskogsområden erbjuda vrss erigen kvantitativt sett obegränsade möjigheter som råvarukäa för. pappersframstäning, men de tekniska probemen vid denna tiverkning ha ännu ej vunnit en tifredsstäande ösning vid praktisk tiämpnång. Härti' ko:mmer att dessa områdens merendes outveckade ekonomiska och industriea äge försvårar en storindustrie expoatering av deras skogstigångar. På ängre sikt är det emeuertid sannoikt, att dessa vädiga övskogsområden i en eer annan form komma att nyttiggöras för värdens virkesförsörjning i betydigt större omf attning än för närv:arande är faet. Beträffande det framtida behovet av g r ö v r e v i r k e har tend>ens en änge Varit, att dettja behov reativt sett varit i avtagande. För det grövsta virket ihar detta haft sin grund :i dess er.sättande med stå och betong, för ordinära sågtimmerdimensioner ha andra materia erbjudit en sti~ande konkurrens, :samtidigt som massaindustrien ökat sin förbrukning av kenare dimens,ionet. Den utfö~da framtidsbedömningen bekräftar, att dess a tendens er kan väntas fortgå, viket är ägnat :att underätta t:i:godoseendet av det framtida virkeshehovet från de kuturskogar, som efterträda urskogarna med deras grova Virke. Det är också ägnat att underätta de skogsvårdande garingar, som utgöra ett viktigt ed i den rationea skogsvården. Sågtim-

220 TH. STREYFFERT mer och 1andra grövre sortiment (.stopar, pywoodtimmer, etc.) utgöra dock atjämt ca 60 procent av ait industrivirke av barrträ, som avverkas i värden utanför Sovjetunionen. Vid den nu återgivna bedömning en av värdens framtida behov av skogsprodukter har hänsyn ej kunnat tagas ti de h e t n y a p r o d u k t e r, som i en framtid komma att framstäas av trä, viken råvara bättre än någon annan känd råvara åter sig förädas och omformas ti het nya och artskida produkter. Det må i detta s ammahang erinras om att träet vid sin hittisvarande användning genomöpt t r e n n e u t v e c k I i n g s s t a d i e r - som konstruktionsmateria, som fibermateria och som kemisk rävara - i viken &istnämnda egenskap ceuosamoekyens uppbyggnad som en stormoeky bidrar ti den smidighet, med viken den åter sig omvandas ti het nya produkter med de mest skiftande egenskaper. Atjämt användes emeertid 78 procent av at industrivirke som konstruktionsmateria och återstående 22 procent i det närmaste het som fibermateria för framstäning av papper, papp och iknande produkter. Endast en ringa de användes som kemisk råvara för framstäning av viskossike, paster etc. och för torrdestmation, för framstäning av garvämnen, m. m. En'igt den nu utförda framtidsbedömningen skue emeertid träets användning som fibermateria omkring år 2000 stiga ti ca en tredjede, medan trävarorna i motsvarande grad skuhe gå Whaka. Det torde emeertid få förutsättas, att träert:s användning som kemisk råvara även kommer att öka. Det är.av vikt att observera, att av nämnda tre utveckingsfaser varje ny fas stät ägre fordringar på råvarans egenskaper i fråga om kvaitet och d imensioner än den föregående. Vi kunna i detta se ett uttryck för den tekniska utveckingens niv'eerande inv ermn på de ursprungiga oikheterna,j fråga om de naturiga förutsättningarna, viket förhåande är av genere natur. Detta innebär b. a., att konkurrensiförhåbandet successivt förskjutes mot det tekniska och organisatorisk a panet. Å andra sidan kan man vänta sig ai:t ökade möjigheter att utnyttja råvaran för mindre fordrande ändamå komma att v erka höjande i fråga om kvaiten på den de av råvaran, som atjämt kommer att användas s om konstruktionsmateria, framför at i form av.sågade trävaror. Det nämndes i det föregående, att som grund för bedömningen av det framtida behovet av skogsprodukter egat förutsättningen, att skogsprodukterna ska finnas tigängiga i tiräckig omfattning utan höjning av deras reativ;a priser, samt att vautasvårigheter ej.skah hindra import av skog sprodukter ti de änder, som ej kunna tmfredsstäa sitt behov därav med egna resurser. I verkigheten kan man ej räkna med att dess'a förutsättningar het komma att uppfyas.

VÄRLDENS FRAMTIDA VffiKESFÖRSÖRJNING 221 I sist'a hand bir det nämigen avgörande, huruvida skogstigång1arna i väniden skoa medge en.så betydande höjning av virkesförrbrukningen, som den nu utförda fmmtidsbedömningen av behovet anger. Dä:rtr kommer, att skogstigångarna äro ojämnt förde,ade i förhåande ti såvä nuvarande som biv,ande förbrukning. Utjämningen härav genom den internationea handen är förenad med så stora frikti,onsmoment i form av vautasvårigheter och fördyringar genom transport- och handesk:os{nader, att förbrukn:ingen i importänderna avsevärt hämmas. Det torde vam en överdriven optimism att förutsätta, att dessa hinder i framtiden skue bi mindre än de hittis varit. Framför aht torde man ej kunna räkna med en sådan utjämning av någon avsevärd omfattning mehan oika regioner. Sistnämnda förhåanden kunna väntas få särskid betydese för möjigheterna att förverkiga det bedömda framtidsbehovet i de regioner, som ha s.in huvudsakiga utbredning i tropikerna, i det deras framtida virkesförsörjning kommer att bi väsentigen beroende av i vad mån man yckas utnyttja de tropiska övskogarna för en öwd produktion av trävaror och papper. De1t kan erinras om att av de ca 440 mij. m 3, som enigt framtidsbedömningen skue utgöra det ökade behovet av vi11ke år 2000 i värden utanför SovJetunionen, ej mindre än ca 180 mij. m3 enigt denna i och för sig osäkra bedömning skue vara erf,orderig i regioner, vikas skogstigångar i het dominerande grad utgöras av tropiska övskog1ar, Latinamer1ka, Asien, Afrika och Oceanien. Dessa 180 mij. m 3 rep'esente ra häften uv den bedömda ökningen av behove't av trävaror och fjärdede en av mot SYarande ökning beträffande papper och papp för värden utanför Sovjetunionen. Av samma anedning - svårigheterna ~att utjämna skogstigångarna i förhåande ti behovet genom den internauonea handen och framför am genom handen mean oika :regioner - bör det friarntidsbedömda behovet av skogsprodukter jämföras med skogstigån@a rna i varje region. Så h'ar även gjorts i det föregående, dock att de fyra regioner, som ha sin huvudsakiga utbredning i tropikerna, behandats som en enhet. 2. Framtida tigång på virke Som en bakgrund ti äget på skogshushåningens område i oik'a regioner kunna föjande uppgifter, som redan meddeats i inedningen, åter anföras. Värdens skogsarea har nu ti avsevärd de övergåtts med avverkning, des för den okaa förbrukningen, des genom kommersie expoatering. Eni@t FAO:s andra inventering av värdens skogstigångar ha av den totaa skogs1areaen, beräknad ti Cia 3.800 mij. hektar, ca 1.140 mij. hektar tagits i anspråk (»in use»). För barrskogens de äro motsvarande siffror ea 1.300 och oa 600 mij. hektar.

222 TH. STREYFFERT Det kan härav synas, som om de av avverkning ännu orörda dearna av värdens skogsarea äro tiräckigt som för att man ej ännu skue heihöva hekymm sig om framtiden. Ä ven om större deen av värdens skogsarea atjämt är orörd, representerar denna ikvä- eer rättare sagt just därför - den sämre deen både beträffande virkesförråd och beägenhet. Enda~t ca 1.800 mij. hektar av värdens totaa skogsrarea, ovian angiven ti 3.800 mij. hektar, betecknas i FAO:s inventering som för närvarande ')tigängiga». Enär 1.140 mij. hektar av dessa tagits i anspråk, skue detta i så fa innebära, att av den tigängiga skogsareaen ca 660 mij. hektar återstå orörda. Detta är emeertid ingaunda iktydigt med att hea denna area intas av gama, virkesrika skogar. Även i urskogen ha nämigen skogsedar och insekthärjningar tagit sin dryga tu, varför även denna innehåer skog av oika ådrar och oika beskaffenhet och t. o. m. kamarker. Av den tigängiga reserven, ca 660 mij. hektar, torde ca 150 mij. hektar utgöms av barrskog. Man kan beräkna, att virkesförrådet på sistnämnda avea skue räcka ca 20 år, om värdens nuvarande avverkning av industrivirke av barrträ het skue uttagas från denna. Varaktigheten av detta förråd bir visserigen ängre genom att endast häften av värdens avverkning av industrivirke av barrträ för närvarande uttas från dess urskogar, varti kommer att en stigande avkastning kan uttagas från den nya skogsgenerationen. I samma riktning verkar att gränsen för de tigängiga skogstigångarna med teknikens fodsatta utveckhng kommer att fönrkjutas mot tidigare, owgängiga områden i fnamtiden iksom hittis. Sistnämnda möjighet har emerertid sin givna begränsning. På ängre sikt måste behovet mötas genom 'skogarnas uthåiga avkastning. Därvid är ah märka, att produktionen av ny skog tar ång tid, oftast ängre tid än den sannoiika varaktigheten av den nu tigängiga harrskogsmserven. Man hat därför anedning att redan nu panera för en sådan avkastning från den nya skogsgenerationen, att denna står redo att överta virkesförsörjningen, när värdens mera ätrtigängiga barrskogstigångar ha sutexpoaterats. Denna tridpunkt kommer givetvis närmare i den mån värdens förbrukning 1av industrivirke är stadd i stigande. Det ~inns ingra under sökningar, som kan säga oss, viken avkastning som kan erhåas från den nya skogsgenerationen. Denna avkastning beror ej bott på de naturiga förutsättningarna för skogsproduktionen i oika dear av värden, vika äro ofusrtändrigt utforskrade, utan i hög grad även på den omsorg man kommer att ägna åt uppdragandet och vården av de ny a skogarna. Ett rimigt antagande är emeertid, att därest man ägnar den nya swgsgenerationen samma vård som i Sverige, bör den ämna minst samma avkastning av indusrtrivirke per hektar som Sveriges skogar, vars naturiga

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 223 produktionsbetingeser påverkas av det nordiga äget. Detta gäer närmast om barrskogens avk:rstning. Vid ett bivande jämviktsäge bör avkastningen av gagnvirke från Sverige:;; barrskogsarea stiga från nuvarande 1.65 m 3 ti 2.0 m 3 industrivirke per hektar. Tiämpat på den redan i anspråk tagna barrsmgsareaen, ca 600 mij. hektar, innehär detta en framtida möjig uthåig avkastning av minst J 200 mij. m s industrivirke under förutsättning att skogsvården höjes ti Sve11iges standard över hea denna area. Detta skue medge uttagandet av den dubba avverkningen av i n d u s t r i v i r k e a v b a r r t r ä gentemot den nuvarande. Mycket beror emeertid också på den geografiska fördeningen av den i framtiden möjiga avverkningen. Tidigare har visats ( tab. V :2), att av nämnda 600 mij. hektar harrskog ej mindre än hä!hen, 300 mij. hektar, befinner sig inom Sovjetunionens gränser. Detta reducerar väsentigt deras värde för den övriga värden. För denna står då ti buds, utöver de ca 300 mij. hektar barrskog som redan tagits i anspråk, ca häften av de omkring 150 mij. hektar, som utgör den för närvarande tigängiga barrskogsreserven. Räknar man med en praktiskt möjig avkastning av 2.0 m 3 industrivirke per hektar från denna sammanagt disponiba area av ca 375 mij. hektar motsvarar detta ca 750 mij. m 3 industrivirke. Enär förenämnda area omfattar den produktivaste deen av värdens barrskogsarea, bör man vid en skogsskötse svarande mot Sveriges standard kunna erhåa en högre uthåig avkastning än den nämnda. Å andra sidan har det framtida behovet av industrivirke i värden utanför Sovjetunionen vid vissa angivna förutsättningar beräknats ti 1.030 mij. m 3 omkring år 2000. Om man utgår från att barrträdsvirkets ande härav skue vara densamma som för närvarande, d. v. s. 78%, skue detta innebära, au behavd av barrträ:dsvirke år 2000 skru'e vara ca 800 mij. m 3 Enär den beräknade ökningen av behovet i värden utanför Europa, Nordamerika och Sovjetunionen övervägande måste täckas från egna skogstigångar, huvuds,akigen tropi1ska övskogar, cinnebär detta, att det beräknade behovet av industrivirke av barrträ torde nedgå ti ca 700 mij. m 3 Att denna kvantitet sedan i sin tur kan nedbringas genom ett fuständigare utnyttjande av råvaran har i det föregående omnämnts. Av det anförda skue framgå, att förutsättningar bör finnas att möta beho-vet av industrivirke av barrträ i värden utanför Sovjetunrionen, sådant detta i det föregående bedömts för tiden omkring år 2000, under förrutsättning att skogsskötsen i genomsnitt kan höjas ti den svenska standarden. Även i detta fa är det emeertid av betydese, att den framtida avkastningen så vitt möjigt motsvarar det framtida behovet i oika regioner. Härvid framstår Nordamerika genom tigången ti Canadas stora barrskogsreserver som ett potentiet överskottsområde i förhåande ti övriga regioner.

224 TH. STREYFFERT Vad beträffar möjigheterna att möta det framtida behovet av ö v t r ä d s v i r k e kunna dessa anges som goda. Enigt föregående beräkning av behove:t av industrtivirke år 2000 kan man beräkna, att beho.vet av industrivirke av övträ skue öka från nuvarande 150 mij. m 3 ti ca 430 mij. m 3 i värden utanför Sovj,etunionen. Denna reativt stora ökning betingas av det i och fö,r s.ig os.äkra antagandet om en betydande ökning av virkesförbrukning,en i de. övskogsrika regione,rna, Latinamerika, Asien, Afrika ooh Oceanien. Enb a't den i dessa regioner redoviiisade areaen av tingängiga övskogtsrejs,erver utgör ca 500 mij. hektar utöver de ca 380 mi'j. hektar, som uppg:e s,redan ha tagits i anspråk (t ab. VI:4:2). Framför ait äro atså övs kogsreserverna ti/finnandes i de tropiska övskogarna, men även de tempererade zonernas övskogar håa ännu betydande outnyttjade reserver. Utnyttjandet av de tropiska övskogarna genom kommersie expoatering i stor skaa är,emeertid förbundet med speciea probem, som höra samman med deras heterogena sammansättning och de svårigheter, som transporter och föräding möta i de underutveckade änderna med deras bristande tekniska och finansiea resurser. Lösandet av dessa probem torde komma att ske jämsides med den amänna industriea och ekonom~ska utveckingen i dessa regioner och därmed föjande ökning av behovet av skogsprodukter. Någon avsevärd minskning av värdens nuvarande skogsarea genom fortsatt uppoding torde man ej behöva räkna med, enär de för oding ämpigaste områdena (åtminstone vid nuvarande teknik) redan tagits i anspråk. I sjäva verket sker också en viss igenpantering av åker ti skog, varjämte ny skogsmark vinnes genom pantering av gama kamarker och genom dikning av försumpade marker. Vissa nya utveckingsinjer i den moderna skogsvården tidra sig i detta sammanihang intresse. Fövst må nämnas panterandet av snabbväxande träds'ag. Detta kommer framför at i fråga i de kimahskt gynnade dearna av värden. De tropiska regnskogarna som massproducent av ett begränsat anta övträds,arter med önskvärda egenskaper ur deras rika trädfora skymta här i framtidsper.spekttivet. Betyde sen härav torde.främst gäa virkesför,sörjningen i de tropiska zonerna. Beträffande barrträden ha mycket oviande resutat uppnåtts i vissa dear av de subtropiska och varmtempererade zonerna (Pinus radiaa, m. f.). De omfattande panteringarna av snabibväx a,nde Eucayptus-,arter ge redan e'tt beaktansvärt bidrag ti vi,rkesförsörjningen i vissa änder. I sjäva verket skue värdens bivande behov (år 2000) av råvara för massaindustrien kunna fyas från ett par tiota mij. hektar av sådana snabbväxande trädsag, förutsatt att deras avkastning vore tigängig, där. den behövdes. Å ven för de tempererade zonerna kan vissedigen panteringen av snabbväxande trädsag komma att bi av en viss betydese - framför at ha

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 225 panteringar av vissa poppearter givit goda resutat - men här har en viss åtstramning i fråga om de naturiga betingeserna för skogsproduktionen även väckt intresse för en ny utveckingsinje, skogsträdsföriidingen. Denna befinner sig atjämt i sitt begynners eskede, men de framgångsrika resu-taten i fråga om antbruksväxterna inge förhoppningar för framtiden. Beträffande skogsträden är emeertid detta en utvecking på ängpe sikt än i antbruket. Snabbare resutat bör kunna nås genom tiämpning av antbruk ets andra stora inje för höjande av produktionen, nämigen gödsingen. Hitrtis har gödsing av ~skogsmark bott i mycket begränsad omfattning samt försöksvis ägt rum för att motverka mrarkförsämring i vissa panterade bestånd, medan dess användning i övrigt än så änge begränsats genom den höga ko stnadren och bristande kunskap om des s bästa utförande. Ju s.törre avvikeser man genom dessa eer andra åtgärder gör från naturskogen och därmed från jämvikten i naturen, desto större bi också de risker man utsätter sig för i form av markförsämring samt insekt- och svampangrepp på den växande skogen, vika ej kunna håas under kontro ik.a effektivt som i atbruket. Förutom möjigheten att höja produktionen på den för närvarande tigängiga skogsareaen samt att i en framtid utnyttja även nu som otigängiga betecknade skogsområd'en finnes en betydande råvarureserv i avfaet i skogsindustrierna, framför at i sågverksindustrien. Fördeen med denna reserv igger däri, att den redan finnes på de okaer, där den är ätt åtkomig för föräding, eventuet efter transport ti sådana större förädingsanäggningar, som den moderna massaindustrien representerar. Redan har i vissa änder, framför at i de nordiska änderna, tivaratagandet av sågverksavfaet bivit en viktig faktor i massaindustriens råvaruförsörjning och i den integrerade skogsindustriens ekonomi. Med hänsyn ti att sågverksavfaet representerar i runt ta häften av sågverksindustriens råvara ochatthuvudparten därav är användbar för massaframstäning, är den teoretiskt tigängiga kvantiteten råvara från värdens sam ade tiverkning av sågade trävaror e1bart av harrträ ( 45.2 mij. standard år 1954) en f1aktor av fö'sta storeksordningen. Den uppgår nämigen ti ca 90 mij. m 3 och vore föjaktigen tiräckig för en produktion av ca 15 mij. ton kemisk massa, om den het kunde utnyttjas. Det kan erinras om att värdsproduktionen år 1954 av kemisk masrsra var 27.3 mij. ton. Denna reserv befinner sig het övervägande i de barrskogsrika regionerna. Att den ej tidigare tivaratagits i stör'e omfattning beror.främst på att sågverksindustrien ti större deen är upp ~pittrad på smärre anäggningar, viket fö'svårar barkningen av avfaet ooh fördyrar dess sammanfömnde ti större förädingsanäggningar. Med stigande pris på mrussaindustrioens råvara och förbättrad teknik vid barkningen kommer den att tivamtagas härför i stigande omfattning. 15

226 TH. STREYFFERT Även i den kemiska ma1ssaindustrien bortgår för närva11ande oa häften av råvaran med avfasutarna. Tivaratagandet a'v denna råvjarureserv,. som redan är koncentrerad ti ämpig1a okaer för vidareföräding, har hittis stött på tekniska svåri heter, framför at bestående i svårigheten att utnyttja det i denna råvarureserv dominerande ämnet, igninet. Med hänsyn ti att även denna råvarureserv är av första,storeksordning{m, är det endast rimigt att förvänta, att den intensiva forskning, som pågår för att vinna nyttig användning för den, förr eer senare sk!a ge resutat. Den kan sjävfaet ej komma ti användning för framstäning av de skogsprodukter, (trävaror, papper, etc.), som i der!: föregående varit föremå för bedömning med hänsyn ti den bivande efterf,rågan. Den representerar i stäet en de av råv;arureserven för de nya produkter, som man kan vänta sig att fonskningen kommer att frambringa av träet. Att atjämt en betydande de av avfaet vid avvefkningarna måste ämnas i sk ogen- i genomsnitt 10 a 15 procent av trädens voym, men växande inom vida gränser --- representerar visserigen också en råv:arureserv, men ti stor de av kvaitativt mindervärdig natur. Att den i viss utsträckning kommer att kunna tivaratagas i framtiden med förbättrade transportförhåaniden och de vä:xjande möjigheterna att utnyttja mindervärdig råvara vid förädingen igger i inje med hittiasvarande utvecking. Det återrstår att nämna, att barken reppesenterar mean 10 och 20 procent av trädens voym men hittis - borts ett från des1s användning som bränse samt i speciea fa för extmdion av garvämnen, m. m. - endast medfört besvär och kostnader. Det åter givetvis tänka sig, att även denna i en framtid kan få högvärdigare användning, men vi sakna anedning au dröj a härvid. Europa 3. Den framtida utveckingen i oika regioner Europa har näst Asien ( exk. Sovjetunionen) den minsta skogsareaen per invånare, 0.34 hektar. Samtidigt har Europa en reativt hög förbrukning av indus,trivir.ke per invånare, 0.33 m 3 ( 1950-52). Det har varit möjigt att upprätthåna denna reativt höga förbrukning utan något avsevärt nettotiskoi!t från andm regioner tack vare den förhåandevis höga ståndpunkt skogsvård och skogshushåning uppnått i Europa. Å andra sidan finnas at j ä:mt betydande outnytt j a de produktionsmöjigheter i denna region, vika, om de utnyttjas, kunna möjiggöra en avsevärd ökning av förbrukningen av skogsprodukter från de egna skogarnas avkastning. Vid viss1a i det föregående närmare angivna förutsättningar kan man räkna med en ökning av behovet av industrivirke med ca 60 mij. m 3

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 227 från 1950-52 års förbrukning, som utgjorde 159 mij. m 3 Av denna ökning beräknas ca 14 mij. m 3 komma på trävaror och ca 45 mij. m 3 på papper och massa (ink. waboai'd). Avverkningen av industrivirke 1950-52 utgjorde 158 mij. m 3, mo,tsv1arande 1.65 m 3 per hektar för barrskog och 0.52 m 3 för övskog. Enbart genom bättre utnyttjande av den nuvarande barrskogsareaen (79 mij. hektar) hör arvkastningen av industrivirke kunna höjas med minst 30 mij. m 3 Redan genom en höjning av avkastningen från övskogsareaen (57 mij. hektar) ti 1.0 m 3 per hek'tar, devis genom dess överförande ti barrskog, skue ytterigare mins1t ett 30-ta mij. m 3 kunna vinna:s. Genom dessa produktionshöjande åtgärder bör atså avkastningen av industrivirke kunna höjas med minst ett 60-ta mij. m 3 omkring år 2000. Detta förutsätter dock,. att skogsvården ytterigare intensifieras inom praktiskt möj1iga gränser. Genom skogsoding av gama kamarker, pantering av snabbväxande trädsag och genom skogsträdsföräding bör avkastningen kunna ytterigare höjas. Förutom des sa och andm möjigheter att höja simgsavkastningen (dikning av mo ssar, etc.) tikomma möjigheterna ti bättre utny'ttjande av råvaran genom ökat tivaratagande av sågavf1aet för massaframstäning, öv erförandet av brännved ti massaved, sänkandet av åtgången av råvara per producemd enhet av skogsprodukterna, etc. A v det anförda framgår, att det på ängre sikt - omki'ing år 2000 - bör vara prakii'skt möjigt för Europa att höja avkastningen av industrivirke i den omfattning som :behöve1s för 111tt möta den vid vissa rimiga antaganden bedömda ökningen av behovet 'av.skogsprodukter. Detta förutsätter dock en betydande höjning av nuvarande standard för skogsvården i vissa änder och därjämte ett ökat utnyttjande av övträdsvirkel N ordarnerika Nordamerikas totaa skogsarea är 656 mij. hektar, varav tigängig i12 mij. hektar. Av den totaa skogsareaen är 463 mij. hektar barrskog. Per invånare motsvarar den tigängiga skogsareaen 1.80 hektar. Detta är ett gynnsamt utgångsäge för en rikig virkesförsörjning även på ängre sikt. Nordamerikas virkesförbrukning är också mycket hög, i det den 1950-52 utgjorde 299 mij. m 3 (industrivirke) motsvarande 1.72 mij. m 3 per invånare eer mer än fym gånger större än Europas. Huvudparten härav eer oa 290 mij. m 3 (1952) förbrukades i USA, som härför kunde tigodogöra s1ig en viss tihförsd från Canada. Enigt den av U.S. Forest Service utförda prognosen för USA :s fmmtida behov av industrivirke har detta v~id det ägre aternativ, som förefaer sannoik,ast, uppskattats ti 483 mij. m 3 år 2000. En mot1svarande p :m gnos beträffande den framtida skogsavkastningen går ut på vissa svårigheter att

228 TH. STREYFFERT möta det beräknade behovet av harrträdsvirke. Å andra sidan kommer övträdsvirke autjämt att finnas i överskott. Hännid har ej räknats med möjigheten att fya en avsevärd de av det bivande behovet av råvara för mas ~a:industrien med sågavfa o. dy. Prognosen förutsätter, att nu pågående intensifiering av sk'ogsvården ska fortsätta i S'amma tempo. Beträffande Canada föreigga stora möjigheter att redan v~~d en reativt extensiv skogsvård utöver de,ss eget växande behov av skogsprodukter sörja för en eventue ökning av nuvarande ti'skott ti USA och därutöver även avstå ett avsevärt överskott ti andra regioner främst i form av massa och papper. Sovjetunionen Sovjetunionens totaa skog.sarea uppges ti 743 mij. hektar, varav för närvarande tigängig 425 mij. hektar. Av den totaa skogs,areaen anses 580 mij. hektar utgöra bar11skog, varav 300 mij. hektar uppges ha tagits i anspråk (»in use»). Per invånare räknat utgör den tigängiga skogsareaen 2.06 hektar (1950-52). Denna skogstigång är rikigare än i någon annan.region per invånare räknat. Den är även absout taget av fö:r1sta storeksordn1ingen, i det förrådet av barrskog på den hittis i anspråk tagna skogs,area,en, 30 mijarder ms, iir större än i någon annan region. Under sådana förhåanden är probemet beträffmde Sovjetunionen ej huruvida det f11amtida virkesbehovet kan täckas från de egna skogarnas avkastning. Det är i stäet en fråg;a om det bidrag, som i framtiden i fa av behov kan påräknas för and>ra regioner, i främsta rummet för Europ a. Thedan vid en tämigen extensiv skogsvård bör Sovjetunionen i ikhet med Canada även på ängre sikt räknat kunna ämna ett avsevärt bidmg ti andra regioners vivkesförsörjning, i första hand ett bidrag av samma storeks ordning som före det andra värdskriget. Även om transportförhåandena kan vänt1rus uppstäa vi'ssa begränsningar för den ytterigare export av sk og.sprodukter, som skogstigångarna utan tvive kunna medge, kommer dock den verkiga begränsningen att utgöras av de edandes uppfattning om önsamheten av en sådan export. Här kommer 'i betraktande möjigheten att i utbyte erhåa önskvärda importvaror samt en avvägning av nyttan av denna import gentemot andra aternativ att använda den arbetskraft och övriga produktionsfaktorer, som tas i anspråk för exporten av skogsprodukter. Vid denna avvägning komma samhäusekonomiska och po itiska synpunkter att fäa utsaget. Att för den närmaste framtiden en fortsatt ökning av den efter det andra värdskriget reduce:tiade exporten av sågade trävaror kan förväntas, är en amän uppfattning. Vad beträffar utsikternia för en ökning av den just inedda exporten av ceuos a, saknas hå.upunkter för ett bedömande.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 229 övriga regioner övriga regioner - Latinamerika, Afrika, Asien (utom Sovjetun~onen) och Oceanien- ha sammantaget en skogsarea uppgående ti ca 2.300 mij. hektar, varav ca 940 mij. hektar för närvaranide uppges vara ti:gängiga. Endast ca 158 mij. hek'tar av den totaia skog.sareaen utgö res av barrskog. Återstoden utgöres het övervägande av tropirska övskogar. Denna stora skogsarea är mycket ojämnt förde-ad i förhåhande ti fokmängden i dessa regioner, sammanagt uppgående ti ca 1700 mij. människor (1952). Den tigängiga skogsareaen per invånare räknat, som i medeta utgör 0.55 hektar, och som föjaktigen i och fö r sig skue medge en rikig virkesförsörjning, är även synnerigen ojämnt fördead. Den variem r mean 1.94 hektar i Latinamerika och 0.24 hektar i Asien. Inom de oika regionerna äro eme'ertid variationerna ojämförigt mycket större. Den nuvamnde förbrukningen av industrivirke är åg, sammantage.t ca 106 mij. m 3 (1950-52), viket endast motsvarar 0.06 m 3 per invånare. Likvä täckes denna förbrukning ej het från de egna skogarna, i det skogsprodukter motsvafande ca 9 mij. m 3 importerades från övriga regioner 1950-52. Denna import utgjordes främst av massa och papper men därjämte av sågat barrträ. Anedningarna ti importen äro att 1söka i de speciea probemen vid expoater.ing och föräding av de tropiska övskogarna, särskit vid framstäning av mas sa och papper, vika probem ej kunnat ö ~as vid den ringa indus triea och ekonomiska utvecking, Som kännetecknar fertaet av änderna i rd essa regi01ner. Detta förhåande får sin beysning genom at.t närmare häften av avverkningen av industriviirke i dessa regioner utgöres av barrträ, trots at barrskogarna enda1st utgöra en åttonde av den skogsarea, som tagits i anspråk (»in use»), nämligen 56 mij. av 440 mij. hektar. Om det framtida behovet av skogsprodukter i dessa regioner är det för närvarande ej möjigt att uttaa sig, enär detta väsentigen kommer att bi beroende av den bivande industriea och ekonomiska utveckingen. Som ett vimigt antag ande i samband med en förväntad indus.trie utvecking har i det förregående räknats med en ökning av behovet av industrivirke med ca 180 mij. m 3 omkring år 2000. Det är utesutet, att denna ökning skue komma ti stånd, däresrt den i väs entig omf attning skue beihöva importeras i en eer annan form. Den framtida förbrukningen av skogspvodukter i dessa änder bir därför i främsta rummet en fråga om <ah kunna övervinna de svårigheter, som för närvarande hindra expoatering ooh föräiding av de egna skogstigångrarna. Lätta,st åter sig detta göra beträffande barrskogarna. De1s sa ärro emeertid ojämnt fö rdeade, devis svårtigängiga och av at för otiräckig omfattning för att kunna i någon väsentig utsträckning bidraga ti en sådan

'230 TH. STREYFFERT ökning av virkesförbrukningen, som nu ifrågasatts. En utökning av hittis med fmmgång utförda panteringar av snabbväxande barrträd kan betyda en de, men om sådana panteringar ej kunna utföras i de änder, som behöva :skogsprodukterna, återstå atjämt impottsvårigheterna. Detta torde i de festa fa vara förhåandet med änderna i den tropiska zonen. De svårigheter, som äro förenade med expoateringen och förädingen av virke från de tropiska öv;skogarna, ha i det föregående behandats. Det har därav framgått, att en ösning av dess'a svårigheter knappast kan väntas ~ke isoerat för skogsbrukets de, utan torde utveckingen på deit'a område få samordnas med den amänna indurstriea och ekonomiska utveckingen. Detta är också konsekvent så ti v~da som det främst är denna utvecking och ej den i och för sig betydande fokmängdsökningen, som kan beräknas ge 'Upphov ti det ökade behovet av skogsprodukter. Som ett aternativ ti utnyttjandet av de heterogena tropiska övskogarna ir amstår möjigheten att anäg a panteringar av de tropiska övträd, som äro bäst ämpade för o~ka ändamå, framför at som råvara för mass'a och papper. Ett annat aternativ erbjuder sig ri form av de andra råvaror - bagasse, bambu, gräsarter, m. f.- varav dessa regioner hysa stora kvant:rteter, som visat 'sig möjiga att använda för framstäning av massa och papper ooh i begränsad omfattning redan utnyttjas härför. I sista hand måste man dock utgå från att de tropiska övskogarna genom sin vädiga omfattning och sina stora förråd av trädsag med de mest 'skiftande egenskarper förr eer senare komma att nyttiggöms för virkesförsörjningen i de tropiska regionerna i en betydhgt större omfattning än för närvarande och måhända även ge ett värdefuare bidrag än som hittis varit faert ti andra regioner. 4. Sutord Vid en diskussion av världens försörjning med skog,sprodukter och med råvaran trä på ängre sikt- och därvid är att märka, att utveckingen inte sutar vid år 2000! - kan det vara ämpigt att vidga perspektive i rujet genom att ett ögonbick stanna och tänka efter, ti viket resutat man skue komma, om man gjor,de en motsvarande ana,ys av värdens försörjning på ång si:kit med andra råvaror, vika som rege ej kunna förnyas. Kostnaden för tatt producera virke i det uthåiga skogshru.,et - eer för att utsträcka expoateringen t~ mera aväg,sna och mindre virkesrik'a ur,s'kogsområden - får då samma ~stä'ning som kostnaden för att expoatera successivt mindre åtkomiga och mindre givande mineratigångar och energikäior. Den utsträckning, i vuken det kommer att visa sig möjigt att utnyttja teknikens fmmstteg i våra bemödanden ah öka expoateringen och förtbrukningen av o'ika råmateria kommer då att i hög grad avgöra, viken

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 231 pats råvaran trä kommer att få i f,ramtidens hushåning. Denna framtid kommer ej au suta vid år 2000, som av praktiska ~skä har använts vid gränsdragningen för denn1a undersökning. Fö1r att v:idga perspektivet framåt i tiden kan det då v:am ämpigt att äv<en göra en återbick på den gångna utveckingen. Man kan då kon1statera, att mäns:kigheten efter en oändigt ång tidrymd av stiastående eer mycket ångsam utvecking först under oppet av det sista hundrataet år eer däromkring genom forskningens f~amsteg och den såunda möjiggjorda tekniska utveckingen beträtt en ny fas i sin ånga historia, som kännetecknas av ett.acceererat tempo i det materiea framåtskridrunde med ty åtföjande acceererad efterfrågan på och förbrukning av råvaror av aha sag. Hittis ha dessa funnits i reativt överföd, i det mänskigheten kunnat expoatera det bästa och mest ättigängiga ej bott av sina skogar utan även av andm råvarutigångar oeh energikäor. Även om man utgår från att fortsatta tekniska framsteg skoa ytterigare öka mänskighetens möjigheter att tigodogöra s'ig mindre ättigängiga ooh kvait,ativt sämre naturtigångar - ooh även fö'r närvarande doda sådana - är det ofrånkomigt, att det nuvarande ~acceererade tempot i utvceckingen ej kan fortsätta under en obegränsad framtid, måhända ej ens under ännu ett hundrata år. De redan på enstaka punkter fra:mträdande knapphetssymptomen komma att successivt öka och tvinga in utveckingen i ett ugnare tempo, måhända även eda ti ett visst jämviktsäge eer t. o. m. en tibakagång. Sett m detta vidare perspektiv har man a anedning rutt i tid taga vård om den stora tigång, som värden~s skogar repr,es~entera genom att för a f~ramtid ~kunna he!'eda tigång tiu en.råv<ara, som åter sig utnyttjas för de mest skiftande ändamå i människans tjänst.

232 TH. STREYFFERT IX. De nordiska ändernas stäning. Framtidsutsikter De nordiska ändernas stäning beträffande skogstigångar samt produktion och import av skogsprodukter har i det föregående vid oika tifäen berörts. Det finns emeertid anedning att avsutningsvis dröja något mera utförigt härvid, särskit med hänsyn ti de framtida utsikterna på värdsmarknaden för exporten av skogsprodukter från dessa änder. Som utgångspunkt för en diskussion härom är det ämpigt att närmare kargöra de nordiska ändernas produktionskapacitet och export av skogsprodukter i förhåande ti värden i övrigt. Nedanstående sammanstäning (tab. IX:) återger de viktigare data i detta ruvs e:e:rude. Tab. IX:t. De nordiska ändernas fokmängd och skogsarea samt produktion och export av viktigare skogsprodukter i förhåande ti Europas och värdens å1 1954. Enhet Sverige Norge Finand Norden Europa Värden Fokmängd... Mij. in v. 7,2 3,4 4,2 14,8 404 2 652 skogsarea, tota... Mij. ha 2!3 8 22 53 Därav: tijgängig...»» 23 7 2L f>»in USC»...»» 23 5 21 49 Barr.sko.g»in use»...» )) 21 4 17 42 Produktion av: Sågade trävaror!... 1 000 st d s 1617 345 028 2 989 Dä~av barrträ... ))» 1584 340 019 2943 Pappersmassa, kemisk 000 ton 2 841 f>90 1572 500!3 mekanisk»» 800 644 848 2 292 Papper och papp... )) )) 1394 f>69 1102 3065 Därav tidningspapper )) )) 338 164 456!J 58 Export av: Såg.ade trävaror (barrträ)... 1 000 st d s 936 24 729 1689 Pappersmassa... 1 000 ton 2 229 673 1148 4050 Papper och papp... )) )) 772 356 852 1980 Där.av tidningspapper»» 185 135 392 712 136 3 837 133 1814 130 1140 77 603 11181 57 562 9190 7 690 45 220 27 290 4590 15120 14 510 51440 2 990 10 740 2 904 5 854 4380 6830 3140 8 900 990 6160 Käor: Fokmängd. United Nations. Demographic Yearbook 1955. skogsarea. FAO, Word Forest Resource:s. Rom 1955. Produktion och export. FAO, Yearbook of Forest Products. Statistics. Rom 1955. Produktionen av sågade trävaror för Norden överensstämmer ej med tab. IX :2, som hämtats från Timbe.r Buetin for Europe. Inkusive ådbräder.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 233 T ab. IX :2. Produktion och export av viktigare skogsprodukter från de nordiska änderna 1913-1955. Produktion Export Sågade Sågade År trävaror Pappers- Papper, trävaror Pappers- Papper, (barr- massa papp2 (barr- massa papp2 trä) trä) 1 000 stds 1 000 ton 1 000 ton 1 000 stds 1 000 ton 000 ton 1913... 2 776 2167 739 2 111 1432 600 1925... 2 704 3176 1207 2185 2 090 936 26... 2 832 3 368 1208 2190 2179 913 27... 3144 3 689 1315 2425 2 401 968 1925/27... 289:'! 3 411 1243 2 267 2 223 939 1937... 3125 6 811 2190 1936 4677 1592 1950... 2498 6 087 2459 1487 3 701 1649 51... 2 815 6 fi47 2 682 1773 3 764 776 52... 2425 5 917 2 414 1297 3 028 1 456 53... 2 754 6 217 2 670 1667 3 767 778 54... 3 003 7 295 3 Ofi5 1689 4 050 1980 55... 3125 7 752 3 390 1870 4304 2181 Käor: 1913-1937. FAO, European Timber Statistics. Geneve 1953. 1950-1954. FAO, Yearbook of Forest Products Statistics. Rom 1952, 1955. (Produktion av sågade trävaror: FAO, Timher Buetin for Europe. Vo. VIII, Nr 3.) 1955. Export. Produktion av sågade trävaror. FAO, Timber Buetin for Europe. Vo. IX, nr 1. Geneve 1956. Produktion av massa och papper. OEEC, Pup and Paper Statistics 1955. Paris 1956. Ink. ådbräder. Exk. produktionen vid småsågar i Sverige 1913 :.1950 och i Finand 1913-1955. 2 Exk. träfiberpattor. Det framgår härav, att de nordiska ändernas totaa skogsarea utgör föga mer än en procent av värdens, medan deras barrskogsarea»in use» utgör sju procent av värdens. Det kan vidare utäsas, att de nordiska änderna sammantaget svara för 7 procent av värdens produktion av sågat barrträ, 17 procent av värdens produktion av pappersmassa (av trä), samt 6 procent av värdens produktion av papper och papp (år 1954). Mot,svarande siffror för exporten äro för sågat barrträ 29 procent, för pappersmassa 59 procent samt för papper och papp 22 procent. I tabe IX :2 har en sammanstäning gjorts, utvisande huru produktion och export av de nämnda skogsprodukterna utveckats under en föjd av år från 1913. Härav kan utäsas, att p r o d u k t i o n e n a v s å g a d e t r ä v a r o r (barrträ) varierat mean 2,4 och 3,1 mij. standard under de därefter föjande ca 40 åren utan någon påtagig tendens ti minskning. Detta har kunnat ske trots farhågorna för skogsbrist vid avveckingen av de gama naturskogarna, som vid århundradets början ännu tämigen orörda täckte de nordiga dearna av dessa änder. Sänkandet av fordringarna på sågtim-

234 TH. STREYFFERT rets kvaitet och dimensioner, fottedernas och på senare tid skogsbivägarnas utbyggande har möjiggjort ett succes,sivt at fuständigare utnyttjande av dessa skogar. För närvarande torde orörda skogar av någon betydese endast återfinnas i inre dear av no~digaste Finand i skogstrakter, som dräneras ti I~shavet och bott kunna nås genom dyrbara vägbyggnader. Sådana paneras nu. Å andra sidan ihar den nya skogsgenerationen, särskit i de nordiska ändernas södra och meersta dear, börjat ge ett stigande utbyte av sågtimmer. Detta förhåande innebär, 'att man nu kan vänta sig en ökande produktion av sågade trävaror från de nordiska änderna. Det bör sut Iigen bemärkas, att den nu påvisade kontinuiteten i produktionen av sågade trävaror kunnat upprätthåas, trots att massaindustrien Ö vertagit en 'väx,ande ande av de smärre timmerdimensionerna, särskit av gran. E x p o r t e n a v s å g a d e t r ä v a r o r har ej kunnat upprätthåas ika vä, uppenbarigen på grund av den ökning av den inhemska förbrukningen av sågade trävaror, som ägt rum under perioden ifråga. I viken omfattning övergången från biat byggnadstimmer ti sågat - särskit på andsbygden -har bidragit ti_den_na_ökning av_ förbrukningen_ av Bågade trävaror, åter sig ej avgöras. Att produktion och export av pappersmassa samt papper och papp undergått en fortöpande ökning är endast en återspeging av den amänna utveckingen i värden. Produktionen av p a p p e r m a s s a har ökat från 2,2 mij. ton 1913 ti 7,8 mij. ton 1955. Trots denna betydande ökning ha de nordiska änderna på sistone överfygats av Canada beträffande produktionen av pappersmassa, viket and är närmast jämförigt med de nordiska änderna med avseende på förutsättningarna för produktion och export av skogsprodukter. I fråga om exporten av papper,smassa representera de nordiska änderna atjämt den viktigaste faktorn på värdsmarknaden. Deras export svarade år 1954 mot 59 procent av värdens totaa export av pappersmassa. Produktionen av p a p p e r o c h p a p p har ökat från O, 7 mij. ton 1913 ti 3,4 mij. ton 1955. Detta innebär, att en växande ande av pappersmassan har vidareförädats ti papper och papp. Trots den betydande ökningen av exporten av papper och papp - ti 2,0 mij. ton år 1954- utgjorde som tidigare visats denna ande av värdens totaa export av papper och papp endast 22 procent. Det kan tiäggas, att de nordiska änderna år 1955 sammanagt producerade 0,11 mij. ton pywood och 0,65 mij. ton waboard, samt att deras expmt härav 'tgjo.r.de resp. 0,33 ocih 0,35 mij. ton. I det föjande ska exporten av sågade trävaror samt pappersmassa och papper E papp) närmare behandas, särskit med hänsyn ti dess fördening på oika regioner samt framtidsutsikterna.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 235 Tab. IX:3. De nordiska ände1 n,as export av sågade trävaror (barrträ) ti oika regioner. :Svuiges export av sågade trävaror (ink. ådbrädu). i 1913 1927 1937 1950 1954 1955 1913 1937 1955 i Regioner standard I procent av tota export r ; : JEuropa 974200 900 800 805 700 654100 871500 989 700 88,68 92,oo 92,';6! 1 sovjetunionen - - - - - - - - - Nordamerika - - 200 300 300 200-0,02 0,02 i' Latinamerika 6 200 4100 1200 700 900 400 0,57 0,14 0,04 i. Afrika 84300 65 900 60200 69 500 43100 48000 7,67 6,87 4,50 t Asien 1900 200 4200 14800 10600 19400 0,18 0,48 1,82 ' Oceanien 21100 33 900 3900 57 400 10200 9 200 1,92 0,44 0,86 Ej spec. änder O 700 6000-3 900 - - 0,98 - - ' Summa stds 098400 010 900 875 400 801700 936 600 066 900 OO,oo OO,oo OO,oo ' i ' i Norges export av sågade trävaror fink. ådbräder). Regioner 1913 1927 1937 1950 1954 1955 1913 1937 1955 standard I pr.ocent! export!. Europa 107 900 80000 30100 13 800 19 900 20900 69,66 75,06 85,31 i Sovjetunionen - - - - - - - - - : Nordamerika - - - -- - - - - - [ Lat~namerika - - 100-100 - - 0,25-1 Afnka 12100 5100 5 800 2 500 1400 900 7,83 14,46 3,67 Asien - - fioo 1200 - - - 1,25 -! Oceanien 33000 11500 3 600 7 400 2400 2400 21,30 8,98 9,80 i Ej spec. änder 1900 1400 - - - 300 1,21-1,22 i Summa stds 154 900 98000 40100 24900 23800 24500 OO,oo OO,oo OO,oo av tota Finands export av sågade trävaror (ink. ådbj ädej'). Regioner standard a i ' 1913 1927 1937 1950 1954 1955 1 1913 1937 1955 I procent av tota export 1 Europa 8U 400 I 229 600 936 600 567 900 595 600 642 300 94,25 91,86 82,49 Sovjetunionen 27100 - - 18 000 66 900 51500 3,04-6,61 i Nordamerika - - - - - - - - - ' Latinamerika - 200-7 700 7100 - - - - Afrika 24100 46 700 79400 54200 28400 27 200 2,70 7,78 3,49 1 AsieR - - 1100 5 300 27100 13800-0,11 1,77 Oceanien - 1200 2 700 6 800 3 500 3 900 - o,,. o,.. 1 Ej spec. änder 100 300 - - - 40000 0,01-5,14 Summa stds 892 700 1278 000 019 800 659 900 728 600 1778 700 OO,oo OO,oo OO,oo Approximativ.

236 TH. STREYFFERT Sammandrag av de nordiska ändernas export av sågade trävaror (barrträ, ink. ådbräder). Regioner 1913 1927 1937 1950 1954 1955 1913 1937 1955 standard I procent av tota export Europa 1923 500 2 210400 772400 1235 800 1487 000 16ii2 900 89,68 91,58 88,89 Sovjetunionen 27100 - - 18000 66 900 51500 1,26-2,75 Nordamerika - - 200 300 300 200-0,01 0,01 Latinamerika 6200 4300 1300 9400 8100 400 0,29 0,07 0,02 Afrika 120 500 117 700 14ii400 126 200 72 900 76100 5,62 7,51 4,07 Asien 1900 200 5800 21300 37 700 33 200 0;09 O,so 1,78 Oceanien 54100 46 600 O 200 71 600 16 100 15 500 2,52 0,58 0,88 Ej spec. änder 12 700-40300 0,59-2,15 Summa stds 2146 000 7 700-2 386 900 1 935 300 3 900 486 500 689 000 1870100 100,oo OO,oo OO,oo Käor: 1913, 1927. Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931. 1937. CIB,.Jahrhuch des WethozhaJides. Brii-sse 1938. 1950, 1954. FAO, Ye!rhook of Forest Products Statistics. Rom 1952, 1955. 1955. FAO, Timher Buetin for Europe. Vo. IX, nr.. Geneve 1956. 1913-1927. Förenta staterna, Canada och Centraamerika. 1937, 1950-55. Förenta staterna och Canada.. Exporten av sågade trävaror (barrträ) I tab. IX:3 ha uppgifter sammans.tähts angående expoden av sågade trävaror (barrtra) från de nordiska änderna ti oika regioner. Det framgår härav, att det het dominerande avsättningsområdet för de nordiska ändernas export av sågade trävaror är Europa. Ej mindre än 88 procent av den totaa exporten av sågade trävaror gick nämigen ti Europa år 1955. Att Europa utgör den förnämsta marknaden för,sågade trävaror från de nordiska änderna är naturigt. Exporten ti Europa har under de sista decennierna utgjort ca 90 procent av den totaa exporten. Enär denna undergått en minskning, har också exporten ti Europa gått tibaka, närmare bestämt från 1.924.000 standard 1913 ti 1.653.000 standard 1955. Det är anmärkningsvärt, att under samma period exporten U utomeuropeiska marknader kjunnat upprättbåias oförminskad vid ca 225.000 standard trots de starka sjävförsörjningstendenser, som gjort sig gäande i vissa utomeuropeisk'a änder. Det är därför också naturigt, att betydande 'förändringar ägt rum beträffande fördeningen av den utomeuropei,ska exporten på änder och regioner, såsom närma]_"e framgår av tab. IX :3. Av särskjut intresse är att Finand efter det andra värdskriget som ett ed i skadeståndsbetaningarna exporterat sågade trävaror jämte papper ti Sovjetunionen, viken export därefter fortgått. Med hänsyn ti de sjvförsörjningstendenser, som särskit under senare år kommit ti uttryck i änderna utanför Europa och Nordamerika, är det

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 237 knappast att förvänta, att dessa änder komma att avsevärt öka sin import av sågade trävarm och troigen ej heer av dyika från de nordiska änderna trots den ökning av beho vet av sågade trävaror, som enigt den föregående framstäningen har ansetts troig. Med hänsyn ti att Europa även för framtiden kan väntas utgöra det het dominerande avsättningsområdet för sågade trävaror från de nordiska änderna, tidra sig de framtida avsättningsmöjigheterna på denna marknad ett särskit intresse. Som av det föregående framgått, är det naturigt att vänta sig en ökning av behovet av sågade trävaror i denna iksom i övriga dear av värden. Om man utgår från att den de av den framtida ökningen av behovet, som skue föranedas av den förväntade stegringen av evnadsstandarden, kommer att håas het tibaka genom substitutionen, viket i sjäva verket är ett mera optimistiskt antagande beträffande den framtida efterfrågan på trävaror än som svarar mot de senaste decenniernas utvecking i Europa, skue ökningen av förbrukningen enbart bi beroende av den framtida fokmängdsökningen. Detta antagande står i överensstämmese med den i det föregående utförda bedömningen av det framtida behovet av sågade trävaror. Om man utgår från den tidigare ätengivna befo'kningsprognos en, som innebär en Ö1kning av Eu'opas fokmängd från 404 mij. inv. år 1954 ti 440 mij. inv. omkring år 2000, s.imue detta innebära en ökning av Europas efterf rågan på sågade varo r av barrträ från 9.640.00.0 standard år 1954 tii 10.500.000 standard omkring år 2000, såunda en rätt begränsad ökning av efte.rfrågan. Å andra sidan är det t migt att Canadas export av trävaror ti Europa, som för närvara!de utgör ca 400.000 standard, på ängre sikt kommer att absorber.a<s av FöJ"Ienta staterna. Det är också tänkbart, att Förenta staterna på ängre sikt kan komma att importera sågade trävaror från Nordeuropa, ehuru.detta måste betraktas som synnerigen ovisst med hänsyn ti: de stora substi:tutionsmöjigheter, som den nuvarande höga för:brukning en av sågade trävaror per invånare i Förenta staterna innesuter. Mot den såunda bedömda ökningen av förbrukning och efterfrågan i Europa står de möjigheter ti ökning av utbudet, som erbjudas framför at av Sovjetunionen med dess sateitstater samt de nordiska änderna. Som i det föregående framhåits, är det framtida utbudet från de förstnämnda änderna en synnerigen oviss faktor. Om man ikvä gör det i och för sig ej osannoika antagandet, att Sovjetunionen och dess sateitstater på ängre sikt komma att finna det fördeaktigt att atjämt exportera trävaror, och att denna export kommer att vara av samma storeksordning som före det andra väddskrigets utbrott, ca 1.9 mij. s:trunda rd, skue detta innebära en ökning av utbudet från des sa änder med ca 1.2 mi'j. standard gent emot 1954 ooh 1.05 mij. s;tandard gent emot 1955 (in1k. export en ti utomeiuropei.ska änder). Vid ett sådant antagande 1sku1e uppenbarigen de

238 TH. STREYFFERT framtida expansionsmöjigheterna för nordiska trävaror på den europeiska marknaden vara rätt begränsade även på ängre sikt. Endast ett av'sevärt förb-iigande av trävarmua i förhånande ti konkurrerande materia skue då kunna antagas öka ef,terfrrå,gan. I sjäva verket torde en vi's's sänkning av priset på trävaror v am nödvändig redan för att bibehåa nuvarande förbrukning, enär anpais.sning.en ti nuvarande höga trävaruprirser genom träva:rorna:s er sättandre med konkurrerande materia på grund av en mångfad tröghetsmoment ännu ej (år 1956) torde vara avsutad. T.ab. IX:4. De nordiska ändemas export av kemisk och mekanisk massa ti oika regioner. Tus.enta ton Sveriges export av kemisk och mekanisk pappersmassa. 1913 1927 1937 1950 1954 1955 --- 1913 1937 1955 1: Regioner Kem. Kem. Kem. I procent av tota Kem. M ek. Kem. M ek. Kem. M ek. + + + export 1: M ek. M ek. M ck. I Europa 519 181 592 239 961 317 1 ~~o 75~ 1889 82,7 4 50,08 82,01 Sovjetunionen - - - - - - 5 - - 0,22! Nordarnerika 102-551 4 961 26 324 199 174 12,06 38,68 7,56 Latinamerika 13 8 31 4 112 8 229 180 14R 2,48 4,70 6,43 Afrika - - - - - - 6 17 20 - - 0,87 Asien 17 6-123 1 44 25 25 2,13 4,86 1,09 Oceanien 1-23 42 1 28 45 42 0,12 1,82 ' Ej spec. änder 4 1 4 - - _, - - - 0,47,oo - Summa ton 656 190 1207 248 2199 353 2 091 2 229 2 303 OO,oo 100,oo Käor: 1913, 1927. Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931. 1937. Word Wood Pup Statistic:; 1927-1937. United States Pup Producers Association. New York 1938. 1950, 1954. FAO, Yearhook of Forest Products Statistics. Rom 1952, 1955. 1955. FAO, Timher Buetin for Europe. Vo. IX, nr. Geneve 1956. Norges export av kemisk och mekanisk pappersmassa. 100,oo 1955 j 1913 1927 1937 1950 1954 1955 1913 --- 1937 Regioner Kem. Kem. Kem. I procent av tota Kem. M ek. Kem. M ek. Kem. M ek. + + + export M ek. M ek. M ek. Europa 109 249 128 249 194 300 497 645 Sovjetunionen - -- - - - - - -- N ordarnerika 78-71 - 84-28 13 Latinamerika - - - - 21 1 8 9 Afrika - - - - - - 2 A sie~ 6-8 - 55-13 4 Oceanien - - - - 2-1 Ej spec. änder 18 6 21 1 - - - - Summa ton 211 255 228 250 356 301 547 6i4 Käor: 1913, 1927. Värdens Barrskogstiig ångar. Stockhom 1931. 1937, 1950, 1954, 1955. Norges officiea handesstatistik. 661 76,82 75,19 - - - 12 16,74 12,79 10-3,35 1 - - 1,29 8,37-0,30 2 5,15-688 100,oo OO,oo 96,07-1,74 1,45 0,15 0,15 0,15 0,29 100,oo

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFORSÖRJNING 239 Finands export av kemisk och mekanisk pappersmassa. Regioner 1913 1927 1937 1950 1954 1955 1913 1937 1955 Kem. Mek. Kem. Mek. Kem. ---- Kem. Kem. Kem. M ek. + + + M ek. M ek. M ek. I procent av tota export Europa 69 31 1~)9 63 856 249 795 850 930 82,64 75,12 70,88 Sovjetunionen 4 14 40 26 - - 8 17 16 14,88-1,22 N ordarnerika - - 94-241 21 177 121 137-17,81 10,44 Latinamerika - - 9-35 18 65 129 148-3,60 11,28 Afrika - - - - - --- 2 4 - - - - Asien - - - - 38 11 15 6-2,65 0,46 Oceanien - - -- O 2 5 11 - - 0,82 Ej spec. änder 3-12 13 - - 75 2,48-5, 72-1- Summa ton 761 45 354 102 1180 291 11312 OO,oo OO,oo OO,oo ~311147 Käor: 1913, 1927. Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931. 1937, 1950, 1954. Finands officiea handesstatistik. 1955. Utrikeshandesförbundets Handesstatistik 1955. Hesingfors 1956. Approximativa beräkningar. Sammandrag av de nordiska ändunas export av kemisk och mekanisk pappersmassa. Regioner 1913 1927 1937 1------;----------;----1---;----------- Kem. Kem. Kem. Kem. Mek. Kem. Mek. Kem. Mek. + + + M ek. Mek. Mek. 1950 1954 1955 1913 1937 1955 I procent 'av tota export Europa Sovjetunionen Nordamerika1 Latinamerika Afrika Asien Oceanien Ej spec. änder Summa ton 697 4 180 13 23 251 943 461 14 8 919 40 716 40 1 14-61 ~~ 551 2 011 866 26 - - 4 1286 47 4 168 27 14 216 54 2 752 8 529 302 8 2 68 3 34 3 251 3 480 24 21 333 323 318 306 23 21 44 32 80,81 1,26 12,56 1,47 1,6 7 0,07 2,16 61,47 28,48 4,17 4,66 490 7891 600 3 735 94513 701 4~~ 143:: OO,oo 22 1 1913, 1927. Förenta staterna. 1937, 1950-1955. Förenta staterna och Canada. 80,87 0,49 7,51 7,11 0,49 o, 74,oo, 79 100:00 100,oo 2. Exporten av pappersmassa, papper och papp Värdens förbrukning av papper och papp har i motsats ti dess förbrukning av sågade trävaror visat en enhetig och kart stigande tendens. I enighet härmed har även värdens produktion av pappersmassa samt av papper och papp visat en motsvarande tendens. Såunda har värdens produktion av pappersmassa ökat från 13,6 mij. ton 1925-27 ti 23,8 mij. ton 1937 och ti 41,8 mij. ton 1954. Å andra sidan har värdens export av pappersma1ssa visserigen ökat från 3,6 mij. ton 1925-27 W. 6,3 mij. ton 1937 men endast ti 6,8 mij. ton 1954. Den obetydiga ökningen mean

240 TH. STREYFFERT 1937 och 1954 är påfaande. Detta beror som förut visats på att ökningen av såvä förbrukning som produktion främst ägt rum i Nordamerika och ej kommit ti uttryck i den internationea handen. En motsvarande utvecking har ägt rum beträffande papper och papp. Medan värdens produktion av papper och papp ökat från 19,0 mij. ton 1925-27 ti 51,4 mij. ton 1954 har värdens export av papper ökat från Tab. IX:5. De nordiska ändernas export av papper och papp (exk. waboard) ti oika regioner. Tusenta ton Sveriges export av pappu och papp. Regioner 1913 1927 1937 1950 1954 1955 1913 1937 Tusenta ton I procent av export 1955 tota Europa 164 255 355 376 483 553 75,98 52,59 Sovjetunionen - - - - 15 1 - - Nordamerika 10 68 103 21 10 7 4,68 15,26 Latinamerika 14 27 92 111 79 88 6,48 13,68 Afrika 2 11 40 96 65 67 0,98 5,93 Asien 12 -!4 69 57 6 60 5,55 10,22 Oceanicn 12 20 16 64 55 48 5,55 2,37 Ej spec. änder 2 - - 0,93 - Summa ton 216 425 6i5 726 769 825 OO,oo OO,oo 67,08 0,12 0,85 10,67 8,12 7,27 5,82 0,12 OO,oo Käor: 1913. SOS: Hande. 1927, 1937. Svenska Pappersbru{sförening en 1923- -1948. Uppsaa 1948. 1950, 1954. Svenska Pappersbruksföreningens statistik. 1955. SOS: Hande. 1927, 1937. Förenta staterna. Norges export av papper och papp. Regio.ner 1913 1927 1937 1950 1954 1955 1913 1937 Tusenta ton 1955 I procent av tota export Europa 125 1i0 170 152 181 175 67,20 48,98 Sovjetunionen - 2 - - 12 - - - Nordamerika 4 16 18 3 2,15 5,19 Latinamerika 14 53 63 59 34 38 7,53 18,16 Afrika G O 19 28 33 29 3,23 5,48 Asien 23 46 66 60 60 50 12,36 19,02 Oceanien 14 16 O 21 34 33 7,68 2,88 Ej spec. änder - - 5 15-0,29 Summa ton 186 313 347 328 356 1 341 OO,oo OO,oo 51,83-0,29 11,14 8,50 14,66 9,68 4,40 OO,oo Käa: Norges officiea handesstatistik. Papp och kartcng och»övrigt» (utom greaseproof och pergamyn,) uppdeade på regioner i s.amma proportion som papperscxporten.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 241 Finands export av papper och papp. Regioner 1913 1927 1937 1950 1954 1955 1913 1937 1955 I procent av tot~a Tusenta ton export Europa 64 137 i:97 285 426' 478 31,84 62,32 47,15 Sovjetunionen 137 51 - r 72 92 68,16-9,07 Nordamerik:! -- 32 157 144 160 162-24,65 15,98 Latinamerika - 29 59 96 77 86-9,26 8,48 Afrika - 5 17 25 31 11-2,67,os Asien - 7 5 31 63 59-0,78 5,82 Oceanien - - 7 14 13-0,16 1,28 Ej spec. änder - 2 3 113-0,16 11,14 Summa ton 201 263 637 590 1846 2 1014 100,oo 100,oo OO,ou Käor: 1913-1954. Finands officiea handesstatistik. 1955. Utrikeshandesförbundets Handesstatistik 1955. Hesingfors 1956. 1 Exporten spec. endast då den 'uppgått ti 2 mij. mark. 2 Approximativa beräkningar. Sammandrag av de nordiska ändernas expoit av papper och papp. Regioner 1913 1927 1937 1950 1954 1955!H.3 1937 1955 I procent av tota Tusenta ton.export Europa 353 ~62 922 8I3 090 1206 58,55 55,57 55,32 Sovjetunionen 137 53-99 93 22,72-4,27 Nordamerika 14 116 278 168 171 170 2,32 16,76 7,80 Latinamerika 28 109 214 266 190 212 4,64 12,90 9,72 Afrika 8 26 76 149 129 107 1,83 4,58 4,91 Asien 35 97 140 148.184 169 5,80 8,44 7,75 Oceanien 26 36 27 92 103 94 4,31 1,63 4,31 Ej spec. änder 2 2 2 '7 5 129 0,33 0,12 5,92 Summa ton 603 001 1659 1644 1971 2180 OO,oo OO,oo OO,oo 1 1927 och 1937. Uppgiftern,a för Sveriges export omfattar endast Förenta staterna. 4,4 mij. ton 1925-27 ti 8,9 mij. ton 1954. Av den sistnämnda ökningen, 4,5 mij. ton:, kommer emeertid ej mindre än 3,7 mij. ton på Nordamerika och motsvaras väsentigen av den ökade exporten av tidningspapper från Canada ti Förenta staterna. Mot denna bakgrund bör man se den utvecking av exporten av pappersmassa, papper och papp, som ägt rum från de nordiska änderna och som i detaj återgives i tab. IX:4 och IX:5.Nedansf!åen:de utdrag o~h kompettering av tarb. IX :2 är ägnat a:tt ge en överbick av utvecking.en mot bakgrunden av värdshandens utvecking. Det framgår härav, att de nordiska ändernas export av massa, papper och papp undergick en stark stegring under decenniet mean 1927 och 16

242,TH. STREYFFERT Tab. IX:6. De nordiska ändernas export av pappersmassa, papper och papp. Pappersmassa... 1432 Tus enta ton 1913 1927 1937 1954 1955 2401 4 677 4050 4304 Papper och papp... 600 968 1592 '1980 2181 Summa 2032 3369 6 269 6 030 6 485 D-ärav från: Sverige 061 1870 3192 3001 3129 Norge... 651 770 970 029 0:30. Finand - 320 -- '729-2107 2000 2326 Summa. 2032 3369 ' 6 269 6030 6485 Produktion av pappersmassa Summa 2167 3 689 6 811 7 295 7 752 ' 1937 -ett uttryck för expansionen inoni dessa änders massa- och pappersindustri mehan de båda värdskrigen- medan exporten fö~st år 1955 överstigit 1937 åvs nivå. Då är att märka, att 1955 betecknade ett om möjigt ännu mera utprägat högkonjunkturår än 1937 1samt att värdsekonomien och förbrukningen av papper och papp undergått en betydande stegring mean de båda sistnämnda åren. Å andra sidan hade produktionen av pappersmassa i de hordiska änderna ökat från. 6,8 tiu 7,8 niij. tpn mean 1937 och 195'5, detta trots Finands förust av skogsmark och massafabriker ti Sovjetunionen och den tifäiga nedgången av skogsavkastningen i norra Sverigt;. Denna produktionsökning i massaindustrien har emeertid i det närmaste het absorberats genom ökningen av den inhemska förbrukningen av papper och papp i de nordiska änderna. Den efter det andra värdskriget inträdda stegringen av priset på massa och papper i Europa i förhåande ti den amänna prisnivån torde härige:. nom få sin förkaring. Att den europeiska marknaden under sådana förhåanden utövar ockese på andra änder, som ha möjigheter att exportera massa och papper, är naturigt. Den under de senaste åren inedda och stigande exporten av massa från Förenta staterna och Sovjetunionen torde få ses mot denna bakgrund. Vad beträffar fördeningen av de nordiska ändernas export av massa, papper och papp på oika marknader utgöres det mest framträdande draget av nedgången i exporten ti Förenta staterna (Nordamerika).se.d~n tiden före det andra värdskriget. Mean 1937 och 1955 har denna export nedgått '

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 243 från 1,6 ti 0,5 mij. ton. Denna nedgång med 1,1 mij. ton har kompenserat s genom ökning av exporten ti Europa från 3,8 ti 4,7 mij. ton, samt genom exporten ti samtiga övriga marknader, i huvudsak de s. k. underutveckade änderna, viken export under samma period ökat från 0,9 ti 1,2 mij. ton. Den under senare år tikomna exporten av papper från Finand ti Sovjetunionen- 93.000 ton år 1955- torde ej ha utsikt att avsevärt ökas på ängre sikt. Med hänsyn ti de betydande tigångarna på för massaved dugig råvara i Förenta staterna samt möjigheten att kompettera behovet av massa och papper från Canada torde man trots den förväntade stora ökningen av pappersförbrukningen i Förenta staterna ej kunna räkna med någon avsevärd ökning av exporten ti detta and varken på kortare eer på ängre sikt. De underutveckade änderna kunna visserigen väntas avsevärt öka sitt behov av papper och papp i framtiden, men med hänsyn ti både deras starka sj.ävförsörjningsten.denser ooh derras begränjsade köpkraft måste utsik ~ern.a för en Verkig>t betydande ökning av exporten ti dessa änder av massa och papper bedömas med fö r'si'k'tighet. De 1 t är rsrannoikt, att de nord~s.ka ändernas urtsikter att få deirtag a i denna export rskue röna en gynnsam inverkan, däresrt de skue mera raktivt medverka vid den utbyggnad av marssaoch pappersindustrien i :dessa änder, som under aha förhå'ianden kjommer att äga rum. I ansutning ti det nu anförda torde man få utgå från att de: hittisvarande importänderna för massa och papper i Europa även för den frramtid, som nu kran ÖV'eribickas, komma att erbjuda den ihert övervägande marknaden för de nordiska ändernas export. Man rtorde med virsshet kunnra utgå från att behovet av papper och papp i dressa änder kommer att fortsätta au stegras som ett ed i deras amänna framåtskridande. Detta amänna framåtskridande kommer dock att i väsentig grad biva berroende av derras möjigheter att ytterigare öka sin handeosomsättninrg både sinrs emean och med andra regioner. Framför at kommer de!'as möjigheter att öka sin import av massa och papper iksom av övriga skogsprrodukrter artt vara heroendre av deras möjigheter att exportera oeh därigenom för.värva den erforderiga köpkraften. Ett nedbringande av det oproportionerigt stora antaet turmurar i Europa genom bidandet av det föresagna frihandesområdet borde verksamt bidraga även ti en ökad eherfråg'an på skogsprodukter. 16*

244 TH. STREYFFER' Word Timber Trends and Prospects. Summm y. I t is generay hed, tihat word consumption of timber as of most other raw materias, has risen consideraby, and is sti rising, due to the incr.easing popuation of the word and bhe risring strandard of iving. It i:s aso obvious that the satisfying of word wood requirements has so far necessitrated the successive expoitation of more remote for<est a reas, and of morre diffi.cut rog:ging sites in areas aready under expoitation. However, rit is e"\~ident that this cannot go on for ever. So oner or ater we must rerach a sort of equiihrium where the cut can be baanced by the growfu in the new forest generation which has succeeded the virgin fore,st in the cut-over areas. There are severa ways in which this equiibrium may be rerached. H may be attairred because expoitation can no onger be extended rinto new virgin forest areas, either because rtihese no onger exist or bec ause they woud then be too expensive to expoit and put on rthe word market. Consumpbion wourd then be foroed, becausre orf the high price of forest products and the consequent repaeement orf wood by other materri,a,s, to adjurst itsef to the yied of the new foresrt generation and residua! for ests. But it coud aso be that tihe yied orf the seeond growth fore sts, when sufcficrienty derveoped, wi be ahe to meet the demand rat some future time which woud then eimirrate the need of extending expoitation to n.ew virgin forest rare as. The prhne question is at what stage thi!s.state orf equiribrium wi ibe attained. Th1s decides the degr.ee orf abundancy - or sihortage : at the coming envisaged state of baance, an'd iri conjunction thereto, aso the price I.eve.orf the fore.stproducts which wiform the baance between suppy and demand in H1e more diisbirit future. In the introductory chapter of this stmdy, the suppy and demand aspees of this deveopment towards and envisaged state of rba'imce, have been outinerd. The demand aspect expresses itsef in the consumphon of forest products iuid in the requisitre feuing.s. On the suppy.så.dre there arre two factors to be cons;idered, firsty the remaininrg virgin tjimber.and the g.eneray poor remains of cut-over virgin forests, secondy the new förest generation. The main task i:s to endeavour to ad}us't the suppy side, so that it aows the fuest possibe satisfying of future fmest product requiremenfs so far as trhri s is aso consirstent with the sati:sfying of other important needs. This presupposes evidenty a cert:ain idea of futue suppy and demand of forest products. In chapters III and IV, the trends pertaininrg to the conrsumption of forest products have been anay'sed, and future requiremenrts of forest prodiets

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 245 about 2000 have been estimated, on the basis of certain assumpuons wmch have been deat with in debai. In chaprt<er V 'and VI, the forest resources in the word as a whoe and in different regions have been treaed of, as aso the prospects of meeting the requirements thus estimated. Future demand for wood. The requirements of fo11e1st prodructs in 2000 for the wor'd as a who1e with ~he ex<ception of the Sorviet Union have, for tihe reasons stated, been estimated to consume roughy 1.030 m 3 of inidustria wood, as compared to the consumptian.in 1950--52 of 588 minion m 3 Of thi1s 440 miion m 3 increase, it is estimated that abou..t 215 miion m 3 wiu go to constructiona wo1od and about 225 miion m 3 to paper and board (1incuding fibreiboard and trex'ties). The erstirnate of future word forest product r.equirement!s bhus made, and the corre,sponding consumptian of wood, shorud be regarded erssentiay as an expression of the tendencies which can be expected to make thems e'ves fe't in the future. To give therse tendencies a more concrete character, which is intended 'to faciitate a quantitative es.timation and a comparison wirth the suppy aspect, it has been found expedient to expr-ess them numericay. Thes e numerica quautities shoud merey be regarded as an indication of the s,ize, as an expression of the intensity of the wood.requirements, which can be expeded in the future on making certain reasonab-e assumptions concerning the tendendes regarding future rrequirements of fore'st produds, Another bajsic assumption used in this es:timate is t'hat forest pmducts wiu be avaiaibe -in suffici ent quautities witihout any rise in their present re,ative prices, and that cur.rency diff1icuties wi' not impede imports of forest products to bhose countries, fhat cannot meet therir requirements from therir own resources. t is a'so assu:med that the word and word economy w~' not sru1ffer from gre ater misforrtunes and d~sturbances than hitherto. In reaity it 1s not pos sibe to expect 1that these conditions wi be whouy fufied. The above estimate pvesupposes an unchanged consumphon of roundwood per unit of different forest prod!c't's. In this respect, howe.ver, it is possibe to expect a fuier uti1ization of the raw materia due to the infuence of technica deveorpments, even if wood doers Iiot rise in price in reation to other raw materias. A saving of 10 per cent, which ought to fa within possibe imits, woud entai a redaction of raw materia r.equirements of about 100 miion m 3 in 2000. This gives some idea of the importance of this Iine of deveopment in the word's consumptian of timber. Much greater resut:s, however, may fo'ow from t'he substituuon of orther materias for wood. Concerning constructjiona wood th1s has been taking

246 TH. STREYFFERT pac'e for a Iong time and it has therevy infuenced the forego ing esti:math:~ to a c ertain extent, ina:smuch as tha1t t!his estimate was made with the guidance of past tendencies. Paper and board are not easiy repaced by other produds. On the other hand substitution possibiities offer themseves even in thi1s fieid, since fibre mater:i,as made from other raw materias than wood can be used. From the puvey techni~a ajspect the entire p'anrt word oau be utiiz,ed as raw ma'teri a for pajper making, athoug'h economic and other rea:sons seriorusy restrict the pros,pect:s of wood being repaced by other raw materias in this fied. Sufficient possibhities exist, however, to make even this Iine of de'"eopment worthy of notice, especia'y since ener1getic attempts are being made by certain coun't11ies, w'hich are short of the traditionar raw materias for paper m,ak1ing, to make us'e of these other resources (baga sse, d1'"ers species of 1grass, straw, etc.). Judging by the stati1stks r.egarding pu'p made from other raw materia<s than wood, it woud arppear tha:t 'tihese raw materias are not yet being used to any great extent. In 1954 this amounted to 1.2 miion tons of the tota' output of pup of 41.8 miion tons. The g11ea'ter part of this was produced in Europe. The»circuation» of paper, comesponding to that of iron, is in comparison herewith of considerahy g11eater.importance. In the chief paper making country, USA, waste paper represents about :30 % of the raw materia for the manufacture of paper and boa:rd. Since a future sho.rtage of wood can chiefy be expected to make ritse:}if fet in the ques'tion of softwood, which represents 78 % of a the industria wood used in the word, the pos.si'biities of I1epacing sorftwood with hardwood are o.f great inter.est. These possibhities are of prime importance in count1ies with 'imited resources of conif erous forests, and are especiay important as a rueans of increasing the consuroption of paper from native sonmes in these countr:ie:s. The temperat'e hardwoods are aready ibeing success fiuy used for this purpose, and about 8 % of the pupwood currenty used is hardwood. Such possibhitie's, however, shoud be of prime importanc e to 'the two-tihirds of word popuation, 1iving in the trop.ica and sub-tropica regions, whos e paper consuroption is at present exceptionay ows. Is i true ibhat quantitativey srpeaking, the vast broadeaved forests in the tropics.offer unimited poss1ibiities regarding raw materia for papermaking, hut the ahed tecnica probems have not yet been satisfac'toriy soved. Moreover, fhe generay underdeve oped economic and irrdustria. situation Which prevai's in these a:rea:s, makes the ar,ge-scae indust11ia expoitation of ~thair forest resources very difficut. In the Iong run, however, it is proib'abe that.t!he enormus ar eas o,f tropica ha11dwoods wi be made more use of in the word economy than at present. For a Iong time, the tendency reg arding tjh~ requi11emen1s of timber of :sawog size has been reativey dec'ining. This has been caus.ed, in the case

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 247 of the heavy timber, by its repacement with stee and concrete, whereas in the case of the ordinary timiber for sawn wood other materias have offered growing competition, whie at tihe same time the wood pup industry ha:s increa:sed its consumption of sman timber. The study confirms that this tendency can be expected to continue, which is intended to faciitate the meeting of future wood r equirements from the s econd growth forejsts, which succeed the virgin forests with their greater proportion of big timber. It aso a1ims to faciitate the sivicutura thinnings, which represent an important aspect of rationa forestry. Sawog sizes and bigger timber (poes, veneer ogs, etc.) sti represent, however, about 60 per cent of a industria softwood feed in the word outside the Soviet Union. In the a:bo,ve estimate pertaining to the word's future r equirements of forest products, consideration has not been paid to the future demand for entirey new products which wi be made from wood which, as a raw materia, ends itseif more readiy than. any other ra w materia to the transforming into entirey new products. What wil be utimatey deci:s,ive, is whether word forest resources wi ahow such a conrsiderabe increase in wood consumption, as is indicated tin the pres.ent estimate mgarding futur.e 'equirements. In ad:diuon, there is the circumstance tha:t fore.st resources are uneveny distributed, in rea tion to. both pre sent and future oonsumption. The baancing o:f th~s uneven distribution throug1h internationa trade is ink-ed with suc!h great f-rictiona f1actors.,.in the form of currency dif'ficurties and costs due to transportation and trade expenses, that consumption in the importing countries is appreci,aiby rerstricted. H woud be urrduy orptimistic to a ssume that these obstrucuons wi be smaer in future than they have been hitherto. Ahove a, i<t ought not be possibe to count on any appreciabe degree of J.eveiing between dif;fer.ent r egions. The atter circumsrtance can be anticipated to gain particu ar importance in the question of reaizing the estimated future requirements in tr opica regions, inasmuch as that their future consumption of industria wood wi essentiay depend on the ways and rueans to utiize the tmpica hardwoods for an increased produci!jion of sawn wood, paper and board. t can be borne in mind, trhat of the approximatey 440 miion m3 whicth according to tr!he abov e esttmate, and with the exc1eption of the Soviet Union, wirjii rerpresent the incr-ea:s.ed needs for industria wood for 1ie word in 2000, no ess fuan about 180 miion m 3 woud be r.equired in regions w101se forest resource s predominanty comprise fr.opica hardwoods- Latin Ame.rica, Asia,.Aifrica and Oceani a. These 180 miion m 3 r epr esent one-haf orf the estimated increase in requiremen'ts for constructiona wood, and one-fourth of the corr-esponding incre.ase regarding paper and!board for the word oubide the Soviet Union.

248 TH. STREYFFERT For the same reason -----,- the difficuty of baancing the forest resources in reation to,the need, througih internationa trading and awve a by biading betwreen difrfierent regions - the future requir,ementrs of forest products srhorurd be compared with the forest rersources :in each r~egion. This has been done in chapter VI. Future suppy of wood. As a background to the situation regarding word forest resources the foowing druta can be quoted. A considerabe part of the word's forested area has now be~en cut over, parrty for oca consumption, rand party through cormmerciar expoitation. According to FAO's seeond Inv~entory of W or d Forest Resources, of the tota forested area, cacuated as beinrg circa 3.800 miion hectares, about 1.140 miion hectares have been put rin us e. Regarding coniferou.s rf.o,rests the Crorresponrding figufe<s are about 1.300 and 600 mvrion hedares. I woud rappear from thirs, that the remairring virgin forest area of the word, irs suuicienty arge to dispe any doubts aibout future SUP'pies. Even though the greater part of the wof!rd's forested area is sti unto!uchred, i.t nevertheess represen'ts - more corr~ecty it therefore represrents - the poorerst part both concerning its stand of timber and accerssi'hiity. Am area of ony 1.800 miion hectar.es of the wrorrd's tota forested area, given a!bove as 3.800 miion heetares, is dersignaed in the FAO inventory as curreni!y»accesrsihe». Since 1.140 miion hec<tares of t!hirs ar.ea is aready in use, it woud cons equenty mean, that ony about 660 miion hectares of the acces:sibre ar ea 'emarin untouched. This, however, does not mean that this entire area is stocked with od forests with ra he ruvy stand orf timrber, since even in the virgin fores'ts, windrfas, fires and insect pests have ta:ken their toh, so that even rthesre virgin forests contain strands of d~fferent.age:s and density and even bare tracts. Of the accressibe reserve, approximatey 660 miion hectares, about 150 miion hectar.ers shoud comprise conriferous f orrests. It can he estima ted.that the standing timber on the atter area shourd ast ahout 20 years, if the word's present cut of industria rsorftwood were to rbe removed entirey from it. As haf of the word's freings of industria sorftwood are currenty obta:ined from seeond growth fovesrt -- a propo'tion which is incr~asing - the r emaining stand of virgin timber wiast correrspondingy onger. With technica ad'"ances the boundary for the acc erssihe J)orests wi graduarhy be pushed into b!itherto inaccessibe arears, which works towards the same end. The atter pos sibhity, however, has its rde.fini'te imi<ts. In the Iong run requirements must he met fmm the su:stained yied of the forrersts. It musrt be r1ememhered in this connection, thart the raising of new for:ests takes a

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 249 ong time, v ery ofen Jonger than the probabe duration of the currenty accessibe coniferous forest reserve. There :is the rtefore every reason, even at this stag.e, to pan for such a yied from the new forest generation, that it is standing ready to suppy the wor:d's requirements for softwood timber once the more acoessibe softwood forest resouroes have been fuhy expoited. This time Iis naturay drawing nearer at the rate at whicih word consuroption of indujstria wood is increasing. There ar e no inv estig.a!tions to te us ri:jhe yied tjhat can be oibtained from the new forest g enera;tion. 11his yie:d does not ony depend upon the natur a conditions for forest growth in diffn'ent parts of the wor.d, which are incompetey expored, but aso to a grea t extenrt, on the.amount of care wh.ich wibegiven to these new forests. A reasona:be as sumrption woud be,however, tihat in the event of the new for<es t generation Tecei.ving the sa.me standard of treatment as in Sweden, i1t s'houd give.at eas t the.s am~ yied of industri.a wood per hectare as Sw.edi:sh forrests, whos e growth conditions are infuenced hy the northery geographica posi-tion. This chiefy ooncerns the yied of coniferous forests. With a.f.uture state of ba ance, the yited ofindustria wood from Sweden's con:iferous fore;sts, shoud ris e from the present 1.65 m 3 :to 2.0 m 3 per hec'tare. Appied to the approxjimatey 600 mihon hedare.s of coniferous for.ests at pres ent in use, this means a possibe future sustained yie'd of at east 1.200 miion m 3 of ind.ustr.ia wood, on conditon tha!t forestry is.ej;evated to Swedish standards over.the entire area. TMs woud aow the remova of twice as much indust'ia softwood as at present. Howev.er, much wi a:so depen:d upon the geographica distribution of the future yied from this forest ar ea. t has been shown in, the study that no e;s s than haf of tihis area, 300 mi.hion hectares, is ocatted within the Soviet Union. This ocation es:s entioahy reduces its v:a!ue for the rest of the wor,d. The word o!tside the Soviet Union wi then have at its disposa -- besides 1ihe 300 miion hectares of sof.twood forests aready in us.e - about haf of the circa 150 miion hectare.s eonstitoting the accessii'e reserve of vårgin softwood 'f:orest. As;suming a futu"'e possibe sujstained yie:d of 2.0 m 3 industria wood per hectare in the.future, from this in the aggregate.accessih e s oftwood forest area outside the Soviet Union, this wif oor!"espond to an annuat tota yied of 750 miuion m3 industtia wood. As thijs fo rest area compris.es the most producbive partts of the tota softwood forest.area 01f tihe w.ord, it shoud even be poss.ibe to obtain a higther yied than this if shvicuture can be estahished at a standard corresponding o its present status in Sweden. On the ather side, the future requirements of industria wood in the word outside the Soviet Uruion have, on certain defined as,sumptions, been cacu ated at 1.030 miion m 3 ahout 2000. If we a-s.sume that the future

250 TH. STREYFFERT share of softwood in this tota quantity wi be the sae.a s for the p.r esent, i.e. 77 rper cent, this woud timpy that the requir ements of softwood timber in 20 00 wou:td be atbout 800 miion m 3 As the cacruated increase of the requi rements in the word out:side Europe, Norbh America and tihe Soviet Union, must be met dhiefy from their own foretst re:sources, p.redominanty tropica hardwoods, this timpies tha:t the cacuated requirement:s of indus tria soiftwood wi probatby rema in at.abou't 700 miion m 3 That this quarrtity may be further reduced by improved utiization has atready been mentioned. From this it eoutd be inf erred, othrut it shoud be porsrsti.!be to meet the estimated y.equirements of industria softwood outside the Sovie't Union about 2000, provided that the average standard tof forestry can be r.a~sed to the present strutus of Swedish.fores try. Even in such a case it is important that the futu11e yried so far as possibe shoud correspond to the fu'ture requirement:s in the differtent regions. In thtis r1espect it its worth oibsterving that North America, due.to its access to the vast forest expanses in Ganada, coastitutes a potentia surpus region in reation to remaining regtions orutside the Sorviet Union. The po s;s'iibiities of meeting the future requirej?ents of industrtia hardwood may be eonsridered.good. According to the esrtimate made in tthts study, the requirements of industriat hardwood a"e cacuated to increase from the p.resent 150 miion m 3 to about 430 miion m 3 in 2000, in the word outside the Soviet Union. This sreemingy high 'estimate of the increase, is a consequence of the necesrsa riy vague ars,sumption of a substantia increase of the requiremerrts, in the regions with predominanty broadeaved forests - Latin Ame"ica, Asia, Africa and Oce.ania. The reserve of broadeaved for est in thes.e regions de s i:gnated as acce:s:s~be,.aonre has an area of 500 miuion heefarers, apart from the great broad,eaved forests whicrh hav!e ony been partiay expoited fot their mark eta:bie tspecies witth an additiona area of 380 mi'ion hectares. This reserve is ajhove a to be found iin the tropics, a'though the t emperate zone s sti oontain considerabe unused hardwood reserves. 1'he utiiz ing of the tropica hardwood forests by argescae commercia expoitation, however, is associated with the specia probems, connee'ted with their heterogeneons composition, that transportatian and processing meet with in these mosty underdeveoped count:ties with their faurty technica as we as financia resources. The soving of the probems pertaining to the exp1oitation and utiization of the tropica hard \Vioods must tjhus take pace in oonjundion with gtenera economic and industria deveopments in these regions and, incidentay, aso with the gmwing requivements of ~ndustria wood inhevent in thiis procesrs. Tthe most readiy accessrime r'eserve is r.epresented by the w'asrte in the

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 251 forest industries, chie1fy in the sawmi indushy. The advantage of this reservie is tjhat it is aready brought togebher in those ocaities, where it can be used for proces'sing, poss1by after transport,ation,to the m~ge prooessing pan ts which c:haracterize the modern wood pup industry. In certain oountties, especiay the Nordie countdes, the utiization of sawmi waste has become an.impodoant factor in the raw materia suppy of ;the wood pup indus1try, and aso in the eoonomy of the h1g integraed forest industries. With r.egard to the f act that sawmi waste repre,sents, in round figures, oneha}f of the s.awmi indrusiry's raw materia, t:he theoretjicay 'accessibe quan1tity of raw materia from the wo;rd's coective produc;t1ion of sawn wo o d of softwood aone ( 45,2 minion standards in 1954) is a facto r of the first magnitude. It amounts, namey, to about 90 miion m 3 and woud consequenty be s,ufficient for a produc;1ji,on of ci-rka 15 miion tons of chemica wood pup, ~f it coud be fuy utiized. 1t can be pointed out that word output of chermica wood pup in 1954 was 27.3 miion tons. Thi s resetvie is chiefy situated in the reg;ions abundant in con:iferous for,es~ts. That it has not been exp~o,ited on a big scaie is mainy due to the circ:um.stance that the sawmi industry is predominanty spirit up into smaer units, which makes the barking of the ogs (or the waste) uneconomic and increases the oo,st of coecting it at the arger process,ing pants. With ris,ing prices for pupwood, and improved bark:ing metjhods, it wi be incr easingy ma'de us e of f.or thi1s purpose. Even in tihe chemica wood pup industry at pres,ent, about one-ha.f of the Taw ma,teria i~s,,ost as w1aste in ~the cooking Hquor. The utiization of thi:s r~aw materia r.eserve, which i s a1r eady drsposabe at su:itabe points for further processing, has hitherto met with technica obsbees which can chiefy be traced to the difficuty of uti.jizing the Lignin, whioh is the predominant substance of this raw mateda re serve. Since even this prospectiv'e mw materia source is of 1the first magrritude, it is ony reasonabe to cxpeot, that the irrtens,ive reseamh whiah is being carri ed ouit in an,atte:mpt to find some advantogeous use f.or it, wi sooner or ater hear fvu11t. U is cear that it cann01t he em.poyed fo:r the productian of those conv,entiona fores't products (sawn wood, paper, etc.), whic:h in tihi's study hav e been the subject of an eshmajte concern:ing future requir ements. t tepr1e,sents ins1tead, a portion of tihe raw materia reservie, for the new product:s which can be expected to derive from wood, as 1a resut of the in:tensh~e research carried on in the abomtmiies of the nrutions eading in fore1stry and fo,rest utiization. That a oonsiderabe part of the waste in ogg1ing mus1t sti' he eft in the forest - an average of 10 % to 15 % of the tree's voume, hut varying within wide imits - admittedy repr1esents a raw ma'teria reserve, athougih p.fedominanty of poor quaity. That it wi be made use of to a.certain ex,tent

252 TH. STREYFFERT in future, by virtue of improved transportation and technica advanc.es in p:i"iocessing, is in :ine with pa st and present deve 1opments. It remains to be s.ruid, that bark represents fbetween 10 % and 20 % of the voume of the tree, hut SO far -- wii:h tihe exception of its use as fue and in specia cas es for the extraction of tannins, etc. - has ony invoved troube and expense. It shoud not be impo;ss;ibe 1to conceiv.e, however, that even the bark may be put to profitahe us e in the future. Taking a Iong term view interest attaches to certain new deveopments within modern forestry. The first to be mentioned shoud be the panting of fast-growing species of forest trees. This is particuary the case in those parts of the word where eirnatic conditions are favourabe. The tropica rain fores't can be di:scerned in the future, as mass producing a imited number of broadeaved spedes with desirabe quaities, from their abundant tree fora. This Iine of deveopment shoud primariy be of importancie to the future wood suppy in the tropica zones. Regarding softwoods very encouraging resnits have been ohtained in certain parts of the subtropica and w.arm temperare zones (Pinus Radi.ata, etc.). The extensive pantamons of qu'kk-growing Bucayptus-species ar.eaidy yied.a considerabe contribution to the wood consuroption in severa countries. In point of fact, future word raw materia requirements (in 2000) f0 r the wood pup industry coud be met from 20 mi'ion hectares or so of such fwst-growing species, provided that they were av;aia!be where r equired. [t is true that the panting of fast-gr,owing species of trees can aso be of some importance in the ternperae zones, above a the panting of f.astgr.owing varie!ties of pop'ar has given good r.esuts, but it is here that a oertain conwaction in the que,sition of natura con:ditionjs fo1r fooos t production has aso aro!us ed interest ID a new Iine of deveopment, i.e. fore1st genetics. This is sti in its infancy, but the spectacu.ar resuts ga1ned in the fied of agricut:jure is proroising for iihe fut:ure even in the fied of forestry. Concerning forestry, however, th~s devte opment mi r.equire much rnore time t:!han fh agricuture. Quicker resnits shoud be r eadhed through appying agricutur.e's other big med1ium for increasing production, i.e. the use of ferti1dzer,s. The u:se orf fertiizen; in forestry has so far ony been practiced on a very imited scae, and mainy ws a means to coimteract soi deteriorabion in panted standis of spruce, whie thei r utiization in other cases has f.or the 11ime being been imited by the high costs and ack of knowedge as to the best ways of appying them. The greather the dev1a1tions which are made from the natu"a' forests, and thus from the baance in Natu"e by this or other methods, bhe g.reater the riskis invoved in the form of soi deterioration and attack by ins.ects

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 253 and fungi on tihe growing fores t, which cannot be kept under contro as ef.fectivey a1s in agricuture. '11he inro ads on the word's forest -area, made 'Sinoe oden times by cwtivation, seem to have come to a standsti as the morsrt fertie rs1ois have now been expoited for this purpos'e, at east by the pres,ent conditions of iechnrics, etc. Reay, a cej.'itain panting /Qif agricutura and back to forest takes pace and, in addition, bare and is being afforested and the draining of marshy forest and is carr~ed out. The same ehec't, atorugh of a greater magnritude, is ga:ined by extending fire contro and deveoping methods to oheck the ra.vages wrought by insects. ~- Concuding remarks. In a discus sion about the word's fubure requirement's of for.est products, and the meanrs to meet these requirements, it shoud be advisabe to widen the perspective to other fieds of word economy and for a moment dwe on the thought of making correspondin_g estimates fo_r other important raw materias which, oontrary to wood, cannot be renewed. The cost of raising new forest crops - or extending expoitation 'to more remote and ess tirnbcred forest areas- woud then be comparabe with the cos t of expoiting the diminishing reserve of mineras and sources of energy, The extent to which it wi be possibe to take advantage of technica achievements in the e:nrdeavour to increase expoitation and C<Oisumption of different raw materias, wi then to a great degree aso decide the pace of wood in the word economy of the future. This fu!jur e w:i' not come to and end in the year 2000 which, for pract:icai purposes, has been used to dettermine the soope of this study. To envisage deveopments in a more distant future i:t ~houd be advisabe to widen the perspective by ooking back on past deveopments. t can then be stated that mankind, after an infinitey Iong era of stagnation or exceedingy sow progresrs, has ony in rthe course of the ast century, by the achiievements of natura soiences and teethnica advance1s 'thujs rendered possibe, entered a new epoch in its Iong history. This asrt epoch is chamcrf:erized by an acceremted rate in the materia progress w,ith a correspondingy acceerated rate in the demand for, and consuroption of, a kinds of raw materias. Thers e have so far been comparabivey pentifu, inasmuch as mankind has been in a posijtion to expoit the be~t rand most easriy accesibe' portions no1t ony of itrs forest,s, hut aso od' other r>aw materias and sources of energy. Evren if we assume that continning technioa achiew~ments wi' further increa&e the pos;sibiiitie:s to expoi1t ess accessihe rersources, and such of poorer quaity - and even such resources for the present unknown - it woud be mani:fes.ty unrea ~to cacuate with a continuance of tihe pre1sent

254 TH. STREYFFERT acceera1ted rate of progress for an infinite future, yers proh ahy aso for another century. The symptoms of scarcity raready deveoping in irsoated fieds wi increarse, and force progress into a quieter course, may be even to a certain equiibrium or even a recersrs. From tihris wider perspective we have ar reason to take care of the tremendous ass.et thai! the forrersts of the word repres.ent, inasmuch rus they may for an infjnite future guar1antee the access to a raw ma teria that can serve mankind in the morst v:arying forms.

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 255 Förteckning över kartor och diagram Fig. 1. Avverkningen av barrträdsgagnvirke omkring åren 1925-27 24» 2. Avverkningen av barrträdsgagnvirke i mij. m3 åren 1950-52 25» 3. Förbrukningen av barrträdsgagnvirke åren 1925-27. 26» 4. Förbrukningen av barrträdsgagnvirke åren 1950-52. 27» 5. Engands import av sågade trävaror (barrträ), massa och papper. 33» 6. Importöverskott av trävaror (barrträ) massa och papper per individ räknat i Engand. 35» 7. Engeska importpriser för sågade trävaror, massa och tidningspapper 38» 9. Engeska importpriser för sågade trävaror, massa och tidningspapper omräknade med generaindex för partipriser. 39» 9. Engeska importpriser och svenska exportpriser för sågade, ej hyvade trävaror 40» 10. Engeska importpriser för sågade trävaror, exportpriser för cement och noteringar för tackjärn 42» 11. Fraktkostnader för trävaror och torr ceuosa. 43» 12. Utveckingen av nationainkomst, industriproduktion och fokmängd samt förbrukningen av skogsprodukter i Engand. 46» 13. Engands förbrukning av stå, cement och sågat barrträ 1880-1950 47» 14. Värdet av importen av skogsprodukter i procent av.engands nationainkomst 48» 15. Värdet av importen av skogsprodukter i procent av Engands hea import.. 49» 16. Voymen av bostadsbyggande och den totaa förbrukningen av sågade trävaror i USA åren 1929-1949. 54» 17. Förbrukniug av papper och trävaror jämfört med produktionen (förbrukningen) i,nom näringsivets viktigare huvudområden.. 59» 18. Förenta staternas förbrukning av sågade trävaror samt papper och papp i jämförese med ma1m- och stenkosbrytning samt nationainkomst. 60» 19. Förenta staternas förbrukning av industrivirke 1900-1950 och prognos för 1975 och 2000. 81» 20. Sambandet mean förbrukning av papper och papp och nationainkoms t 96» 21. J ordens naturiga vegetation. 108» 22. Jordens fokmängd år 1950 111» 23. Avverkning av barrträdsgagnvirke i Europa åren 1925-27 124» 24. Förbrukning av barrträdsgagnvirke i Europa åren 1925-27 125» 25. Produktionen av stå, cement, sågade trävaror (barrträ) samt hea industriproduktionen i Europa. 130» 26. Voymen av den totaa värdshanden och av handen med skogsprodukter (barrträ) omräknad U rundvirke. 204 Sid.

256 TH. STREYFFERT Sid.» 27. Den internationea handen med sågade trävaror av barrträ. 207» 28. Den internationea handen med pappersmassa. 210» 29. Den internationea handen med papper och papp 213 Tabeförteckning II:1 Värdens skogsarea och avverkning omkring 1950-52. 16 II:2 :1 Värdens avverkning och förbrukning av industrivirke 1950-52. 19 II:2:2 Värdens produktion av skogsprodukter 1953 och 1954. 20 III :1 :1 Värdens avverkning och förbrukning av barrträdsvirke 1925-27 och 1950-52 23 III :2:1 Värdens produktion av skogsprodukter samt motsvarande rundvirke 1925-27 och 1950-52 28 III :3:1 Engands import av viktigare skogsprodukter 1880-1955 samt inhemsk produktion 1935-38 och 1955.. 32 III :3 :2 Importöverskott av trävaror (barrträ) samt massa och papper ti Engand 1845-1954, omräknat ti motsvarande kvantitet rundvirke 34 III :4:1 Förbrukning av skogsprodukter i Förenta staterna år 1952.. 51 111:4:2 Förenta staternas produktion och förbrukning av sågade trävaror 1879-19<..1)5 52 III :4:3 De sågade trävarornas fördening på användningsområden i Förenta staterna. 53 III :4 :4 Förenta staternas produktion och förbrukning av papper och papp 1899-1955.. 55 III :4:5 Förbrukningen av industrivirke (exk. bark) i Förenta staterna 1900-1952 57 III :4 :6 Jämförese mean priser för trävaror och tidningspapper med andra partipri>ser i Förenta staterna 1929-1954...... 61 IV :2 :1 FAO :s p tognos angående förbrukningen av industrivirke i Europa år 1960..... 75 IV :2 :2 Beräknad förbrukning av industrivirke för oika ändamå i Europa 1950 jämte prognos för 1960 under förutsättning att reativa priset för skogsprodukter återgår ti äget före Koreakriget. 76 IV:2 :3 Förbrukningen av industrivirke i Europa och Engand 1900-1950. 77 IV:3 :1 Förbrukningen av skogsprodukter i Förenta staterna 1952 och uppskattad förbrukning 1975 och 2000. 79 IV:4 :1 Värdens produktion av papper och papp 1913--195-1. 82 IV:4 :2 Förbrukningen av papper och papp i oika regioner 1950-52. 83 IV :4 :3 Exportöverskott av massa och papper från Europa och N ordarnerika 1937-38, 1950-52 och 1954..... 84 IV :4 :4 Uppskattad ökning av behovet av papper och papp samt pappersmassa 1950-52 ti1960-62..... 85 IV :5 :1 Värdens fokmängd år 1950 och prognos för år 2000.. 88 IV:5 :2 Förbrukningen av trävaror 1950-52 samt behovet därav år 2000 vid vissa antagna förutsättningar... 93 IV:5:3 Värdens förbrukning av papper och papp 1913 ti 1950-52 samt F ko :s prognos för 1960-62 och behovet därav omkring år 2000 vid vissa antagna förutsättningar.............. 98

VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 257 IV :5:4 Värdens (exk. Sovjetunionen) förbrukning av skogsprodukter 1950-52 samt behovet därav vid vissa angivna förutsättningar omkring år 2000 omräknat ti rundvirke (exk. bark) V :1 Värdens skogsarea omkring år 1953. V:2 Värdens skogsarea»in use». V:3 Avverkning, tota och per hektar skogsmark»in use» 1950-52 V :4 Reserver av skog i förhåande ti redan i anspdk tagen skogsarea 114 VI:1 :1 Europas skogsarea, avverkning och förbrukning av industrivirke år 1950 123 VI:1 :2 Produktionen av viktigare skogsprodukter i Europa 1913-1954. 127 VI :1:3 Europas produktion och hande med sågade trävaror (barrträ) 1880-1%4 ~ VI:1 :4 Europas produktion och hande med pappersmassa 1900-1954. 132 VI:1 :5 Europas produktion och hande med papper och papp 1900-1954 13 VI:1 :6 Europas hande med skogsprodukter 1880-1954 omräknad ti rundvirke. 136 VI:1:7 Avverkning i Tyskand 1862-1951. 139 VI:1 :8 Virkesförrådets och tiväxtens förändringar i Norge, Sverige och Finand enigt riksskogstaxeringarna 140 VI :2:1 Nordamerikas export- och importöverskott av viktigare skogsprodukter 1880'----1954. 147 VI :2:2 Förenta staternas import och export av viktigare skogsprodukter 1900-1954 149 VI :2:3 Förenta staternas skog,sarea och virkesförråd. 152 VI :2:4 Nettotiväxt och år'ig avverkning på»commerciah skogsarea i Förenta staterna år 1952. 153 VI :2 :5 Prognos beträffande framtida tiväxt vid oika aternativ ifråga om bivande förbrukning. 155 VI :2 :6 Jämförese mean skogsareaer och produktion av skogsprodukter Skandinavien-Finand och Canada. 157 VI:2 :7 Ganadas export av skogsprodukter 1900--1954. 158 VI :3:1 Sovjetunionens skogstigångar i förhå'ande ti Nordamerikas och Europas. 167 VI :3:2 Sovjetunionens produktion och export av trävaror (barrträ) 1880-1954 168 VI :3:3 Sovjetunionens produktion och import av pappersmassa och papper 1913--1954. 169 VI :4 :1 Avverkning och förbrukning av industrivirke i Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien 1950-52 174 VI :4 :2 Skogsareaen i Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien. 176 VI :4:3 Virkesförrådet på skogsareaen?1in u se» i Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien. 177 VI :4 :4 Areaen barrskog»in use» och avverkningen av industrivirke av barrträ omkring 1950-52. 79 VI :4 :5 Asiens produktion, export och import av viktigare skogsprodukter 1954. 183 VI :4:6 Latinamerikas produktion, export och import av viktigare skogsprodukter 1954 186 Sid. 104 109 110 113

258 TH. STREYFFERT Sid. VI :4 :7 Afrikas produktion, export och import av viktigare skogsprodukter 1954 188 VI:4 :8 Oceaniens produktion, export och import av viktigare skogsprodukter 1954. 191 VI :4 :9 Produktion, export och import av viktigare skogsprodukter i Latinamerika, Afrika, Asien och Oceanien 1954. 192 VI: i :O Massafabriker under byggnad eer panerade att uppföras under perioden 1950-52 ti 1960-62. 197 VII:1 Värdens produktion av viktigare skogsprodukter 1954 201 VII:2 Värdens export av viktigare skogsprodukter 1880--19M 202 VII:3 Voymen av den totaa värdshanden och av handen med skogsprodukter (barrträ) omräknad ti rundvirke 1880-1954. 203 VII:4 Vänidens produktion av sågade trävaror 1913-1954. 205 VII:5 Värdens export och import av sågade trävaror av barrträ 1880-1954 206 VII:6 Värdens produktion av pappersmassa 1913--1954 208 VII:7 Värdens export och import av pappersmassa 1900-1954. 209 VII:S Värdens produktion av papper och papp 1913-1954. 211 VII:9 Värdens export och import av papper och papp 1900-1954. 212 VII:10 Produktion och nettoimport av pappersmassa, papper och papp i Latinamerika, Asien, Afrika och Oceanien 1900-1954. 214 VII:11 Värdens produktion av pywood och träfiberpattor 1950 och 1954 215 VII:12 Värdens export och import av pywood och träfiberpattor 1954. 216 IX:1 De nordiska ändernas fokmängd och skogsarea samt produktion och export av viktigare skogsprodukter i förhåande ti Europas och värdens 1954. 232 IX:2 Produktion och export av viktigare skogsprodukter från de nordiska ändema 1913-1955. 233 1X:3 De nordiska ändernas export av sågade trävaror (barrträ) ti oika regioner 1913-1955. 235 IX:4 De nordiska ändernas export av kemisk och mekanisk massa ti oika regioner 1913-1955. 238 IX:5 De nordiska ändernas export av papper och papp (exk. waboard) ti oika regioner 1913-1955. 240 JX:6 De nordiska ändernas export av pappersmassa, papper och papp 1913-1955 242