Miljöbokslut 2008 för Sandvikens kommun

Miljöbokslut 2008 för Sandvikens kommun Illustration: Tobias Flygar

Innehållsförteckning DÄRFÖR GÖR VI MILJÖBOKSLUT... 3 HUR GÅR DET MED MILJÖMÅLEN?... 4 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN... 6 FRISK LUFT... 8 BARA NATURLIG FÖRSURNING... 9 GIFTFRI MILJÖ... 10 SÄKER STRÅLMILJÖ... 11 INGEN ÖVERGÖDNING... 12 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG... 14 GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET... 15 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV... 16 MYLLRANDE VÅTMARKER... 17 LEVANDE SKOGAR... 18 ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP... 19 GOD BEBYGGD MILJÖ... 20 ENERGIPLANEN 2004 DELMÅL FÖR BOSTÄDER OCH LOKALER... 23 ENERGIPLANEN 2004 DELMÅL FÖR TRANSPORTER... 25 ENERGIPLANEN 2004 DELMÅL FÖR NÄRINGSLIVET... 27 ENERGIPLAN/KLIMATSTRATEGI 2007 DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR BOSTÄDER OCH LOKALER.. 29 ENERGIPLAN/KLIMATSTRATEGI 2007 DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR TRANSPORTER... 31 ENERGIPLAN/KLIMATSTRATEGI 2007 DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NÄRINGSLIV OCH ENERGIPRODUKTION... 33 Figurförteckning Figur 1: Koldioxidutsläpp från trafiken i Sandvikens kommun, i kilo per kommuninvånare. Figur 2: Antal resande på bussar inom Sandvikens kommun, år 1995-2008. Figur 3: Totalfosfor mikrogram/liter (µ/l), Storsjön. Figur 4: Areal produktiv skogsmark i Gävleborgs län med biotopskydd. Figur 5: Slutanvändning av energi (MWh per år) inom industri och byggverksamhet i Sandvikens kommun 1990-2006. Bildförteckning Bild 1: Stengärdsgård vid den igenväxande betesmarken i Källriken.(Foto: Anna Käller) Bild 2: Gamla bruket (Foto: Sandvikens kommun) Bild 3: Visning av miljöfordon (Foto: Anna Käller) Bild 4: Ånghammare (Foto: Mikael Nordgren) Bild 5: Killingvägen Sandviken (Foto: Sandvikens kommun) Bild 6: Slaggsten och syren (Foto: Mikael Nordgren) Bild 7: Sandbacka park (Foto: Jan Carlsson) 2

Därför gör vi miljöbokslut Syftet med miljöbokslutet är att redovisa kommunens miljöarbete och hur det går med de lokala miljömålen och målen i energiplanen/klimatstrategin. Förhoppningen är också att miljöbokslutet ska ge vägledning om vilka framtida åtgärder som är angelägna för att uppnå miljömålen och målen i energiplanen/klimatstrategin. Enligt beslut av Kommunfullmäktige 2003 skall miljöbokslut upprättas varje år. Miljöbokslutet för verksamhetsåret 2008 är Sandvikens kommuns åttonde miljöbokslut. För 2005 upprättades inget miljöbokslut eftersom det saknades personella resurser. Miljöbokslutet har samanställts av kommunens miljösamordnare och grundar sig på uppgifter från många olika aktörer. Förutom de kommunala verksamheterna och bolagen har bland andra Länsstyrelsen och Skogstyrelsen bidragit med information till miljöbokslutet. Hur det går med målen För att ge en enkel bild av läget har några välkända symboler använts. Symbolförklaring: Målet beräknas uppnås inom den utsatta tiden, om nuvarande förhållanden säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar Målet kan nås inom utsatt tid, men då krävs ytterligare åtgärder Målet blir svårt att nå i tillräcklig grad inom den utsatta tiden Har inte kunnat bedömas Nationella och regionala miljömål För mer information om de nationella och regionala miljömålen hänvisas till miljömålsportalen (www.miljomal.nu) och Länsstyrelsen (www.x.lst.se). Sandvikens lokala miljömål Lokala miljömål för Sandvikens kommun antogs av Kommunfullmäktige maj 2005. I miljömålsdokumentet finns både övergripande mål och detaljerade mål. Här i miljöbokslutet redovisas bara de detaljerade målen. Den som vill läsa hela miljömålsdokumentet kan göra det på www.sandviken.se eller genom att hämta ett tryckt exemplar på Bygg- och miljöförvaltningen. Energiplan/Klimatstrategi för Sandvikens kommun Oktober 2007 antogs den reviderade energiplanen/klimatstrategin av Kommunfullmäktige, i den, likt energiplanen från 2004 finns vision och övergripande mål som visar viljeinriktningen för framtidens energianvändning. Delmål och åtgärder beskriver steg på vägen mot visionen, och många av dessa berör klimatpåverkan. I årets miljöbokslut följs både målen från energiplanen från 2004 och den reviderade energiplanen/klimatstrategin från 2007 upp. Energiplanen/klimatstrategin finns att läsa på kommunens hemsida, www.sandviken.se. 3

Hur går det med miljömålen? Av de 43 lokala målen bedöms 23 stycken kunna nås inom de för de olika målen uppsatta tidsramarna. Det är ingen förändring sedan 2007. 16 stycken av de lokala målen är möjliga att nå inom tidsramen men då krävs ytterligare åtgärder och förändringar, det är en minskning med 1 mål sedan 2007. 3 av målen är mycket svåra att nå i tillräcklig grad inom tidsramen, det är en ökning med 1 mål sedan 2007. För vissa av målen har målåret passerat och därför har de fått en röd symbol om målet inte har uppnåtts. I miljöbokslutet följs även målen från energiplanen från 2004 upp. 6 av 8 delmål under avsnittet bostäder och lokaler i energiplanen är uppfyllda, 0 av 8 delmål under avsnittet transporter i energiplanen är uppfyllda. 5 av 5 delmål under avsnittet näringsliv i energiplanen är uppfyllda. Det är ingen skillnad sedan 2007. Vissa av målen har passerat målåret och kommer därför inte att följas upp i nästa års bokslut. Energiplanen/klimatstrategins delmål och åtgärder följs även upp i bokslutet. Det är lite tidigt att säga hur det går för delmålen och därför har även åtgärderna följts upp. Delmålen och åtgärderna har även de illustrerats med hjälp av olikfärgade symboler så att utvecklingen ska kunna följas. Det arbetas aktivt med många av åtgärderna och det leder förhoppningsvis till att delmålen kommer nås i tid. Även fast det fortfarande är många lokala mål och mål i energiplanen, energiplanen/klimatstrategin som inte är uppfyllda arbetas det aktivt med många av målen men för att vi ska nå hela vägen med de mål som är uppsatta krävs ändå ett ökat engagemang och medel för att kunna fullfölja alla uppsatta mål. Utveckling av de lokala målen, jämförelse mellan 2007 och 2008. 2007 2008 23 23 0 17 16 1 2 3 1 1 1 0 4

Här redovisas en sammanfattning av bedömningarna av hur det går med delmålen i det lokala miljömålsdokumentet. Observera att de övergripande målen inte har bedömts i det här fallet, och att det fortfarande kan vara långt kvar innan de övergripande målen nås, även om det går bra med delmålen. Miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Lokalt mål 1 Lokalt mål 2 Lokalt mål 3 Lokalt mål 4 Lokalt mål 5 Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Inga lokala mål Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Ett rikt växt- och djurliv Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö (mål 1-5) God bebyggd miljö (mål 6-10) Symbolförklaring: Målet beräknas uppnås inom den utsatta tiden, om nuvarande förhållanden säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar Målet kan nås inom utsatt tid, men då krävs ytterligare åtgärder/förändringar Målet blir svårt att nå i tillräcklig grad inom den utsatta tiden Har inte kunnat bedömas 5

Begränsad klimatpåverkan Detaljerade miljömål Mål 1 och 2 är hämtade från energiplanen. 1. Antalet fastigheter uppvärmda med fossila bränslen skall successivt minska från nivå år 2003 (1 390 st registrerade). 2. Senast 2010 skall minst 5,75 % av bensin och eller dieselförbrukningen i kommunen ha ersatts med alternativa drivmedel. 3. Senast 2010 består Kommunkoncernens fordonspark till 20 % av fordon som drivs med alternativa drivmedel. 4. Ökat antal tidsstyrda uttag för motorvärmare vid alla arbetsplatser och bostäder. 1. Många hushåll har på senare år bytt sina oljepannor mot fjärrvärme eller biobränsle och det medför en minskning av användning av fossila bränslen. Den senaste siffran från 2008 visar att det fanns det 437 registrerade villapannor (under 60 kw) som eldades med fossila bränslen. Många av dessa har idag kompletterande värmekällor som kaminer eller luftvärmepumpar. Sandvikenhus AB har idag 8 stycken oljeuppvärmda fastigheter. 2. I Sandvikens kommun har antal fordon och körsträcka per fordon och person ökat under 2000-talet. Etanol är i dagsläget det enda alternativa bränsle som finns tillgängligt i Sandvikens kommun. Sex bensinstationer i centrala Sandviken säljer etanol. Det är en fördubbling mot föregående år. Nationellt miljökvalitetsmål Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN: s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbarutveckling inte äventyras. Enligt statistik från SCB var 0,6 % (eller 128 stycken) av det totala antalet personbilar i trafik i Sandvikens komm fordon med alternativt bränsle vid årsskiftet 2007/2008. Siffran har ökat från föregående år. I och med att antalet fordon som drivs med alternativt bränsle ökar i kommunen ökar även andelen sålt alternativt bränsle. En fortsatt ökning måste dock ske för att målet ska nås i tid. I kommunkoncernen är andelen alternativt bränsle fortfarande liten. 3. Kommunkoncernens andel miljöbilar som drivs med alternativa bränslen fortfarande liten men den ökar från år till år. Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB har tillsammans 13 stycken fordon som går på alternativa bränslen eller är hybrider. Kommunens övriga förvaltningar har 10 st fordon med alternativa bränslen. 6

2500 2000 trafik CO2 kg/inv 1500 1000 500 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Figur 1. Koldioxidutsläpp från trafiken i Sandvikens kommun, i kilo per kommuninvånare. Källa: SCB 4. Det totala antalet motorvärmare vid bostäder och lokaler som förvaltas av Sandvikenshus AB har minskat något sedan 2004. Av 1441 motorvärmare är 245 tidsstyrda. En stor del av de övriga motorvärmarna är pulsstyrda (= är inte igång hela tiden de är inkopplade). Det är en ökning sedan 2007. Hur det ser ut vid övriga arbetsplatser och bostäder har inte kunnat sammanställas. 7

Frisk luft Detaljerade miljömål Alla mål är hämtade från energiplanen. 1. Småskalig vedeldning inom tätbebyggt område skall på sikt enbart ske i miljögodkända pannor. 2. Senast 2008 skall livsmedelstransporter till skolor, förskolor och kommunala institutioner i möjligaste mån samordnas för att minska trafikbelastningen och utsläpp. 3. Resandet med kollektivtrafiken skall öka på bekostnad av personbilstrafiken och vid en jämförelse med förhållandena 2000 skall antalet resenärer inom kollektivtrafiken ha ökat med 10 % till 2008 samt med 25 % senast år 2010. 1. 2008 fanns det 1770 stycken fastbränsleeldade pannor i kommunen varav 1088 stycken är miljögodkända (vedpannor och pelletseldade pannor.) Andelen pelletseldare ökar varje år, ofta handlar det då om en komplettering av sin befintliga panna. De som helt går från fastbränsleeldade pannor byter oftast till en värmepump av olika slag. Miljömärkning som används i dag är s.k. P- märkning som innebär att SP, Sveriges provnings- och forskningsinstitut har testat pannans säkerhet och miljöprestanda. Det finns även Svanenmärkta vedpannor. 2. 2008 togs en logistikutredning fram som ser över vilka möjligheter det finns att samordna livsmedelstransporterna till kommunens förskolor, skolor och kommunala inrättningar. Rapporten är färdig och nästa steg är att göra en analys av hur fortsättningen ska se ut. Nationellt miljökvalitetsmål Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 3. Jämfört med 2007 så ökade antalet resor med kollektivtrafiken i stadstrafiken med 13 %. Genom en långsiktig strategi med oförändrade volymer eller mindre utökningar där resandet visat en positiv prognos har vi lyckats med denna ökning utan större ekonomiska insatser. Lokal marknadsföring av kollektivtrafiken och kommunens flextrafik har även den bidragit till allmänhetens ökade resande. Detta är en av de bästa utvecklingarna i landet. För hela kommunen totalt har det skett en ökning från 2007 med 7,03 %. Den positiva trenden har hållit i sig och till och med ökat något. Men jämfört med år 2000 var det 2008 många färre som åkte kollektivt. En huvudsaklig förklaring till denna stora skillnad i resenärer är att antalet bussar har reducerats. Med glesare turutbud och färre sittplatser tappar kollektivtrafiken attraktionskraft. Ska målen nås måste det satsas mer långsiktigt på kollektivtrafiken. 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 2. Antal resande på bussar inom Sandvikens kommun, år 2000-2008. Källa: X-trafik 2008 8

Bara naturlig försurning Detaljerat miljömål 1. Senast 2006 ska ha utretts om för ändamålet godkänd aska från Sandviken Energi, kan återföras till skogsmark där ristäkt genomförts. För målområdet gäller dessutom mål i energiplanen samt detaljerade miljömål under Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. 1. Sandviken Energi AB (SEAB) har fått ett nytt tillstånd enligt Miljöbalken gällande Björksätra kraftvärmeverk. I tillståndet står: aska från förbränning av biobränslen och torv ska om möjligt återvinnas, i första hand genom kompensations- och vitalitetsgödsling i skogsmark eller i andra hand nyttiggöras på annat sätt. Kan askan inte återvinnas ska den deponeras. Under 2008 har utredningar gjorts för att undersöka hur samförbränning med RT-flis påverkar utsläppens sammansättning och om behov av ytterligare rening av utsläppen till luft och vatten finns. De genomförda mätningarna har visat att det inte förekommer några förhöjda värden i utsläppen till luft vid förbränning av RTflis jämfört med förbränning av biobränsle. Utredningar har också gjorts om vilka möjligheter som finns för att reducera utsläppet av kväve till Storsjön. Utredningarna ska redovisas till Nationellt miljökvalitetsmål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. länsstyrelsen som beslutar om slutliga villkor för verksamheten. SGU, Sveriges Geologiska Undersökning har utrett frågan om egenskaper, föroreningsinnehåll mm gällande askan från Björksätra kraftvärmeverk. I dagsläget används askan som en del i täckmaterial vid Forsbacka avfallsanläggning. I dagsläget finns inga planer på att sprida askan från värmeverket till skogsmark. Varför lägga ut aska i skogen? Skogsbruket självt är en bidragande orsak till att skogsmarken försuras. När marken försuras urlakas viktiga näringsämnen, vilket försämrar markens produktionsförmåga och på sikt kan innebära minskad tillväxt i våra skogar. Ett sätt att motverka detta är att återföra aska från förbränning av biobränslen till skogsmark som totalavverkats. 9

Giftfri miljö Detaljerade miljömål 1. Produktvalsprincipen 1 ska alltid tillämpas vid inköp. För att underlätta dessa val ska krav ställas på miljö- och hälsodeklarationer av varor och tjänster vid upphandling från och med 2006. 2. Senast 2010 har användandet av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområdena upphört. 3. Hushållen och företagens kunskaper om kemikaliers förekomst, farlighet och hantering i samhället ska öka kontinuerligt. 1. EKU-verktyget används vid kommunens upphandlingar och krav ställs på innehållsdeklarationer. Det är sedan varje verksamhets ansvar att tillämpa produktvalsprincipen. Kommunens inköpskontor fortsätter under 2009 att utbildas i offentlig upphandling. Sandvikens energi har under året införskaffat ett kemikalieledningssystem/register för bolagets alla kemikalier. 2. Tidigare år har Bygg- och miljöförvaltningen i samarbete med Sandvikens Energi AB gjorts särskilda informationsinsatser för att begränsa användningen av kemiska bekämpningsmedel. Under 2008 har inga särskilda insatser genomförts. En revidering av samtliga allmänna vattentäkter ska göras senast 2010 och då kommer också frågor om användning av Nationellt miljökvalitetsmål Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. kemiska bekämpningsmedel att behandlas. Sandvikenhus AB använder inga miljöfarliga bekämpningsmedel vid skötsel av parker och andra utemiljöer. Ibland används ättika för ogräsbekämpning på grus och plattbelagda ytor. Ättika är ett miljövänligt alternativ, godkänt av EU och KRAV. 3. Under 2008 deltog miljö- och hälsoskyddsavdelningen i ett projekt som Kemikalieinspektionen drev tillsammans med kommunerna. Inventeringar av vilka bekämpningsmedel som såldes i företag genomfördes och det kontrollerades om dessa medel klarade de krav som lagstiftningen ställer. Genom den information kommunen kan ge och den övriga informationen som finns ökar kunskapen kontinuerligt. Sandvikenhus AB har inventerat PCB i kommunala fastigheter (byggda 1956-1973). Totalt 5 byggnader behövde saneras, och enligt "förordning (2007:19) om PCB" ska saneringarna vara slutförda senast 30 juni 2011. Under 2008 har Björksätraskolan sanerats invändigt och utvändigt. 1 Produkter med minsta möjliga miljöpåverkan ska väljas i första hand. 10

Säker strålmiljö Detaljerade miljömål 1. År 2010 ligger radongashalterna i kommunens befintliga skolor och förskolor under det nya riktvärdet 200 Bq/m3 luft. 2. År 2020 ligger radongashalterna i kommunens befintliga arbetsplatser och bostäder under det nya riktvärdet 200 Bq/m3 luft. 3. 2007 skall de som eldar med biobränslen från områden som fått ett nedfall på mer än 30 kbq/m2 ha fått information om hur sådan aska skall hanteras. 1. 2. Målen förväntas uppnås eftersom nya mätningar görs kontinuerligt och fastigheter med problem åtgärdas när de upptäcks. Mätningar i kommunens skolor och förskolor har genomförts och där det var förhöjda värden har detta åtgärdats. Mätningar i Sandvikenshus AB: s bostadsbestånd har genomförts under 2007-2008. Ett fåtal finns kvar att mäta under 2009. Där det finns förhöjda värden planeras det åtgärder under 2009-2010. Som privatperson kan man genomföra radonmätningar i den egna bostaden. Det finns däremot inga sammanställningar på hur det totalt ser ut i det privata bostadsbeståndet. Det vi känner till är att under 2008 tog miljö- och hälsoskyddsavdelningen del av ca 200 stycken radonmätningar genomförda i privata fastigheter. Nationellt miljökvalitetsmål Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Av dessa visade 73 stycken på värden över det nya riktvärdet. Det vill säga 200 bq/m3. Det är upp till varje fastighetsägare att åtgärda radonproblem, det finns bidrag att söka för sådana åtgärder hos Länsstyrelsen.(www.x.lst.se) 3. En informationsbroschyr om askhantering har delats ut vid behov tidigare år. Strålning en vardagsrisk Strålning förekommer i flera olika former och är något som vi utsätts för dagligen. Problemet med höga radonhalter i bostäder bedöms utgöra en av de stora hälsoriskerna i den allmänna miljön, särskilt i kombination med rökning. De farorna kan man som tur är undvika, till exempel genom att mäta radongashalten i lokaler och bostäder och sedan kan olika åtgärder minska radonhalten. 11

Ingen övergödning Detaljerade miljömål 1. Senast år 2025 överstiger halten totalfosfor i Storsjön aldrig 25 μg/l, för att minska risken för massiv blomning av blågröna alger. 2. En minskning av halterna tillförd fosfor kan tydligt påvisas till 2010, jämfört med 1999. Näringssituationen i Storsjön, dess tillflöden och utflöde ska följas i undersökningsprogram som gör det möjligt att påvisa förändringar i framtiden. 3. Senast 2010 är alla undermåliga avloppsanläggningar inom kommunen, som inte uppfyller dagens krav på rening, åtgärdade. Nationellt miljökvalitetsmål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. reducerade utsläppen till storsjön med fosfor 240 ton/år och kväve 1642 ton/år. 3. Arbetet med att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp började 1999. Åretruntboende var den första målgruppen, och 4. Alla fastighetsägare minimerar användningen av gödningsmedel, samt hanterar och doserar med försiktighet. 5. Samtliga lantbruk och gårdar med djurhållning skall senast 2006 ha fungerande gödselvårdsanläggningar anpassade för det antal djur och djurslag som hålls på fastigheten. 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 ö storsjön v storsjön norbyviken målnivå 1. Periodvis är nu halterna så låga att algblomning inte kan förväntas. Dock är fosforhalterna inte kontinuerligt så låga att vi kan säga att problemen är lösta. Fastighetsägarnas välvilja att bygga om sina enskilda avlopp har bidragit till att fosforhalterna har kunnat minska. Med den positiva trenden hittills finns det goda förhoppningar om att målet ska vara nått till 2025. 2. Sedan 1999 har flera åtgärder vidtagits för att reducera fosforutsläppen till Storsjön. Sandviken Energi AB har under 2008 anslutit 80 fastigheter till sitt nät. Det Figur 3. Totalfosfor mikrogram/liter (µg/l), Storsjön sedan 2005 tillkom fritidsbebyggelsen. Det har tagit längre tid än beräknat, men förhoppningen är att alla avlopp är åtgärdade senast 2010. Huvuddelen av SEAB: s avloppsreningsverk är åtgärdade. Vid Hedåsens avloppsreningsverk har arbete pågått för att förbättra reningen av avloppsvatten med införande av ett bioreningssteg. Vid samtliga 12

avloppsreningsverk har en periodisk besiktning genomförts som grund för det fortsätta miljöförbättringsarbetet 4. I samband med bedömningar av enskilda avlopp ingår det rekommendationer att inte använda fosfathaltiga tvätt- och diskmedel. Det och den övriga information som kommunen och andra aktörer erbjuder medför att medvetenheten ökar och därmed kan även användningen minska från år till år. 5. Arbetet med detta mål pågår men på grund av ökad ärendehantering har djurskyddsinspektörerna inte hunnit arbeta fullt ut med gödselvårdsanläggningar. Därför går det inte att redovisa hur det går med målet. 13

Levande sjöar och vattendrag Detaljerade miljömål 1. Kommunen arbetar aktivt, i enlighet med framtagen Fiskeplan, för att återställa, förbättra och bevara förutsättningarna för naturligt förkommande fiskbestånd och stammar ur naturvårdssynpunkt. Därmed återfås också de naturliga fiskbestånden i sådan omfattning att uttag i form att t ex sportfiske möjliggörs. Nationellt miljökvalitetsmål Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 2. Vattenskyddsföreskrifter för vattentäkten Öjaren ska revideras senast 2007. 1. Fiskeplansarbetet fortsatte under 2008 med åtgärder i Hötjärnsbäcken och Långbobäcken. Vid Hötjärnsbäcken har ett s.k. omlöp reparerats. Öring från Laxbäcken har satts ut i Hötjärnsbäcken, detta för att återintroducera öring i bäcken. I Långbobäcken har felaktiga vägtrummor ersatts. 2. Vattenskyddsföreskrifterna är ännu inte reviderade, arbetet med det planeras vara klart 2010. Levande vatten i kommunen Av kommunens samtliga sjöar inventerades 81 sjöar under tiden 1996-97, till underlag för en fiskeplan. 69 sjöar beskrivs i planen och 41 har blivit föremål för olika åtgärdsförslag, bland annat restaurationsåtgärder. Som resultat av olika åtgärder har bl.a. ca sex mil sammanhängande rinnande vatten utan vandringshinder skapats i Borrsjöåns vattensystem. Länets första omlöp kring ett vandringshinder har anlagts i Pengerbäcken. Detta för att säkra vandring av fisk till de övre delarna av vattendraget där det finns ett bestånd av flodpärlmussla som för sin reproduktion är beroende av öring. 14

Grundvatten av god kvalitet Detaljerade miljömål 1. Till år 2007 skall vattenförsörjningsplaner för Sandvikens kommun vara upprättade, det vill säga inventeringar skall ha gjorts och vattenbehov och tillgång på lämpliga vattenresurser samt för vattenförsörjningen viktiga geologiska bildningar skall finnas redovisade i text och på karta. Nationellt miljökvalitetsmål Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dticksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag 2. Till 2010 ska vattenskyddsföreskrifterna till alla vattentäkter i Sandvikens kommun ha reviderats. 1. Målet är inte uppnått i tid. Sandviken Energi AB arbetar dock sedan en tid med att upprätta vattenförsörjningsplaner för Sandvikens kommun. Arbetet med detta pågår. 2. Arbetet med detta pågår och alla ska vara reviderade till 2010. Grundvattensituationen i Sandviken I Sandvikens kommun finns sex kommunala grundvattentäkter som försörjer cirka 5 300 personer med dricksvatten. Dessa vattentäkter levererar i dagsläget ett dricksvatten av god kvalitet. I tre av dessa sex grundvattentäkter har det hittas rester av bekämpningsmedel. I två av täkterna låg halterna över gällande gränsvärden och kolfilter har installerats för att åtgärda problemet. 15

Ett rikt växt- och djurliv Detaljerat miljömål 1. Till år 2007 skall ett naturvårdsprogram vara upprättat för områden som hyser rödlistade arter 2, eller av andra skäl anses ha ett högt naturvärde. Kommunen går före och utgör ett föredöme på egna marker. 1. Under 2006 antog kommunfullmäktige ett naturvårdsprogram för Sandvikens kommun. Programmet arbetades fram under 2005-2006 med hjälp av det statliga bidraget till lokal naturvård. I naturvårdsprogrammet finns mål och åtgärder för hur naturvärden i kommunen ska tas tillvara och förstärkas. En åtgärd i naturvårdsprogrammet är att restaurera hagmarken i Källriken, strax utanför Sandvikens tätort. Källriken är en rest av det äldre odlingslandskapet som med rätt skötsel kan återfå en rik flora. Restaureringen påbörjades under 2006 med hjälp av det statliga bidraget till lokal naturvård. 2008 gjordes förbättringar i Källriken genom dikning, plöjning och nysådd. Nationellt miljökvalitetsmål Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Bild 1. Stengärdsgård vid den igenväxande betesmarken i Källriken. (Foto: Anna Käller) 2 Rödlistan är namnet på den lista som beskriver vilka arter i Sverige som är sällsynta och hotade. För information se hemsidan: www.artdata.slu.se 16

Myllrande våtmarker Detaljerade miljömål 1. Från och med år 2005 skall skogsbilvägar byggas så att negativa effekter på våtmarker med höga natur- eller kulturvärden undviks. 2. Senast år 2010 skall samtliga våtmarksområden i den nationella myrskyddsplanen ha ett lagstadgat skydd. 1. Om en väg skulle påverka ett område förs en dialog med markägaren eller exploatören för att undvika skador. Det finns dessutom flera instanser som får ärendet på remiss för att undvika att vägarna orsakar skador. Under 2008 anmäldes 10 skogsbilvägar till skogstyrelsen. Ingen av dessa berörde något våtmarksområde. Nationellt miljökvalitetsmål Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Länsstyrelsen arbetar med att skydda de våtmarker som finns upptagna i myrskyddsplanen. Länsstyrelserna ansvarar för bildandet av naturreservat, men även kommunerna har den möjligheten. På kommunens egen mark anlades två vägar stycken i närheten av Vällingen, dessa är båda godkända av Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. 2. I Sandvikens kommun finns enligt uppgift från länsstyrelsen tre objekt som ingår i den nationella myrskyddsplanen. Två av dessa ligger i Österfärnebo. Ett av dessa ingår till större delen i redan skyddat område. I det andra har reservatsbildning påbörjats. Den tredje våtmarken är Lomsmuren, som är utpekad som Natura 2000-område 3 och ska även det få ett långsiktigt skydd. Det går inte att säga när våtmarkerna i Sandvikens kommun kommer att vara helt skyddade. 3 Värdefulla naturområden som respektive EU-land utpekat som viktiga för att bevara den biologiska mångfalden i Europa. 17

Levande skogar Detaljerade miljömål 1. Skötselkrävande skogar med höga naturvärden på kommunens mark vårdas så att värdena bevaras och förstärks. 2. Antalet kända och skyddade nyckelbiotoper 4 ökar kontinuerligt och är år 2010 dubbelt så många som år 2003, vilket innebär minst 20 biotopskyddsområden. 3. Från och med 2005 värnas skogens biologiska kulturarv. Fornlämningar skadas inte och skador på övriga kända och värdefulla kulturlämningar är försumbara. 1. Inga naturvårdshuggningar genomfördes under 2008. Under tidigare år har flera åtgärder genomförts. 2. Antalet biotopskyddsområden har ökat från 13 stycken 2004 till 19 stycken 2008. Det verkar därmed som det uppsatta miljömålet kommer att kunna nås. Antalet naturvårdsavtal 5 ökar också och är nu 13 stycken, vilket är en ökning med 4 st sedan 2007. (totalt 53,4 ha). I privatägd skog inom Sandvikens kommun finns idag 129 registrerade nyckelbiotoper (totalt 451,7 ha), tre nya har tillkommit sedan 2004. Bergviks skog AB har närmare 217 ha nyckelbiotoper och 87 ha så kallade vitryggsområden 6 avsatt 4 Nyckelbiotop = naturtyp/skogsområde som har mycket stor betydelse för skogens biologiska mångfald. 5 Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som skyddar områden som har höga naturvärden men inte klassas som nyckelbiotoper. 6 Andelen lövträd ökas genom skötsel, vilket gynnar vitryggig hackspett och andra hotade arter. Nationellt miljökvalitetsmål Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. i sin skog.(siffror från 2007) Sveaskog har ca 205 ha nyckelbiotopklassad skog på sina marker i Sandvikens kommun. Biotopskydd, ha 10 0 0 900 800 700 600 500 400 300 200 10 0 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 4. Areal produktiv skogsmark i Gävleborgs län med biotopskydd. Källa: Skogsstyrelsen 3. Kulturlämningar i form av kolbottnar och eldpallkojor är relativt vanliga. De kända lämningarna finns i kommunekologens skogsprogram och kan därför lokaliseras i skogen. Alla lämningar märks ut med gps och kan därför hittas lätt vid avverkningar. På övrig mark inom kommunen anmäldes under 2008 198 stycken slutavverkningar och dess sammanlagda areal var 789,2 ha. Sveaskog har vid avverkning hittat kolbottnar och en trakt som berördes av ett registrerat formminne. 18

Ett rikt odlingslandskap Detaljerade miljömål 1. Antalet betesdjur och areal betesmark inom kommunen motsvarar år 2010 minst den nivå som fanns år 2003. 2. Andelen ekologiskt odlad mark inom kommunen ökar successivt och ligger från och med år 2010 alltid minst i nivå med andelen ekologiskt odlad areal i länet totalt. 3. År 2025 är merparten av jordbruksmark inom kommunen ekologiskt brukad. 4. År 2010 är andelen ekologiskt producerade livsmedel som används i kommunal verksamhet minst 15 %, räknat som inköp i kronor per år. 2003 köpte centralköket i Sandviken livsmedel för 20 miljoner kronor, av dessa lades 1,5 miljoner på ekologiska livsmedel, vilket motsvarar 7,5 %. Nationellt miljökvalitetsmål Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 3. I dagsläget är det svårt att säga om målet kommer att vara uppnått. 4. Under 2008 utgjorde kostnaden för ekologiska livsmedel 10,2 % av centralkökets totala kostnader. Det är en liten ökning jämfört med 2003. Av mejerivarorna köps enbart ekologiska varor in. Under 2008 har kommunen satsat på Smarta mat dagar med ekologiska produkter som t ex grönsaker, pasta köttfärs och pannkakor. Årets siffra är ett steg närmare målet men för att nå målet måste flera olika ekologiska varor köpas in. 1. Enligt statistik från Länsstyrelsen är antalet betesdjur och areal betesmark vår kommun lite högre än utgångsiffrorna från 2003. Stödrätter delades ut till 825 ha betesmark i Sandvikens kommun. 43 % av betesmarken (351 ha) har miljöstöd, vilket betalas ut för bevarande av natur- och kulturvärden i betsmarker och slåtterängar. Det är en minskning med 13 % jämfört med 2007. Minskningen kan bero på att nya och strängare regler infördes 2008. 2. I länet var 31 % av den stödberättigade åkermarken ekologiskt odlad. I vår kommun var motsvarande siffra 23 %. Även om det är en bra bit kvar till samma nivå som i länet som helhet är det en markant ökning jämfört med 2004 då siffran var 17,6 %. 19

God bebyggd miljö Detaljerade miljömål 1. Från och med 2005 är hållbar utveckling en naturlig del i planeringsprocessen. 2. Till 2007 utvecklas pedagogiska hjälpmedel, till exempel ett ekologiskt visningshus, för att i liten skala illustrera hållbar utveckling i hemmet. 3. År 2025 har andelen osorterat hushållsavfall minskat så att det utgör endast 3 % av det totala hushållsavfallet. 4. År 2025 har allt slam från kommunens avloppsreningsverk en kvalité med avseende på miljöbelastande ämnen och hygien som gör att det utan risk kan användas som en resurs i samhället. 5. Företag verksamma inom Sandvikens kommun verkar på ett trovärdigt och pådrivande sätt för en bättre miljö - lokalt och globalt. Senast år 2025 arbetar samtliga företag, med fler än två anställda, med miljöledningssystem eller branschspecifik miljödiplomering. Nationellt miljökvalitetsmål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så ett en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 9. Senast 2010 har samtliga kommunala verksamheter och bolag upprättat en handlingsplan som ger förutsättningar för ständiga miljöförbättringar vid respektive arbetsplatser. Detta i syfte att i enlighet med kommunens Agenda 21-arbete och lokala miljömål föra kommunen närmare ett hållbart samhälle. 10. Alla förskolor/skolor ska arbeta med minst ett av kriterierna för grön flagg varje läsår. Till år 2010 har minst 5 förskolor/skolor Grön flagg eller liknande miljöcertifikat. 6. Sandvikens Kommun informerar på ett kompetent och kraftfullt sätt i såväl lokala som globala miljö- och kretsloppsfrågor. 7. Senast år 2010 skall samtliga anställda inom Sandvikens Kommun ha erbjudits minst tio timmars miljö- och kretsloppsutbildning. 8. Antalet utbildade miljöpiloter hålls konstant runt 50 stycken. Nya utbildningar genomförs om antalet miljöpiloter av olika anledningar minskar. Miljöpiloterna verkar som kontaktpersoner och för ut miljöinformation på sina arbetsplatser, t ex genom att hålla miljöstudiecirklar. 20

1. När arbetet med en plan påbörjas genomförs en miljöbedömning enligt en upprättad checklista. Utifrån denna behovsbedömning avgörs det om en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver vilka konsekvenser den tänka planen medför och utifrån den kan åtgärder vidtas så att en negativ påverkan kan undvikas. Genom uppföljning av miljökonsekvensbeskrivningen av varje plan kan målet uppnås. Arbetet med uppföljning är inte klart än och därför är inte målet uppnått än. 2. Något ekologiskt visningshus har inte tagits fram men om man tittar på de insatser som kommunen har genomfört under åren som både har varit riktade gentemot kommunens anställda och allmänheten t.ex. satsningar gentemot skolorna med olika material med miljöutbildning till eleverna och utdelning av den årliga miljökalendern har målet uppnåtts. 3. Det är svårt att säga idag om målet kommer att vara nått 2025. Det man kan se av statistiken är att alla sorterbara fraktioner har ökat över åren Genom information och ökad miljömedvetenhet kan siffran osorterat avfall minska ytterligare i framtiden. 4. I dagsläget behandlas slammet vid Econova i Älvkarleby som blandar slammet med flisat grönavfall och komposterar materialet som sedan används som täckmaterial vid Forsbacka avfallsanläggning. Slamkvaliteten är bra men eftersom jordbruket är mycket restriktivt till att använda kommunalt avloppsslam på åkrarna levereras idag inget slam till jordbruksnäringen. 5. Allt fler och fler företag inser vikten av att arbeta kontinuerligt med miljöfrågor. Fler företag certifierar sig även enligt olika ledningssystem. Det är dock viktigt att komma ihåg att ett företag kan ha ett fungerande ledningssystem inom bl.a. miljö fastän det inte är certifierat. Sandvikenhus AB jobbar med ett miljöledningssystem uppbyggt enligt standarden ISO 14001, men har inte certifierat sig. Sandviken Energi AB arbetar också med att införa ett miljöledningssystem enligt ISO 14001. 6. Under 2008 har flera insatser genomförts för att informera kring lokalaoch globala miljö- och kretsloppsfrågor. 7. Det verkar inte som det räcker med att miljöpiloterna håller i miljöstudiecirklar för att nå målet om att alla anställda ska erbjudas 10 timmars miljöutbildning till 2010. Det beror på flera saker, men bland annat saknar miljöpiloterna ofta tid och resurser för att hålla miljöstudiecirklar. Kompletterande åtgärder behöver utarbetas för att nå målet. 8. Senaste utbildningsomgången för nya miljöpiloter hölls under 2007. Under 2008 har det tillkommit några nya miljöpiloter som dock inte har gått någon utbildning än. Under 2008 har två miljöpilotsträffar hållits där piloterna får en chans att träffas, ta del av ny information och för att få ny inspiration att ta med sig till deras arbetsplatser. 9 Sandvikenhus AB jobbar med ett miljöledningssystem uppbyggt enligt standarden ISO 14001, men har inte certifierat sig. Sandviken Energi AB har övergripande och detaljerade miljömål. Bolaget arbetar även med att införa ett 21

miljöledningssystem. Alla skolenheter har en egen plan för hur de arbetar med miljöfrågor. Alla förvaltningar och bolag ska vara medvetna om kommunens lokala miljömål och energiplanen/klimatstrategins mål som även dessa följs upp i detta miljöbokslut. 10. Inom förskola och skola arbetas det flitigt med miljöfrågor. Det märks inte minst på arbetet med Grön Flagg, Håll Sverige Rents miljöcertifiering för skolor och förskolor. Totalt arbetar 7 förskolor i kommunen med Grön Flagg. En aktivitet som förskolorna/skolorna är aktiva inom varje år skräpplockardagarna. Förra året deltog 10 st förskolor/skolor totalt var det 866 deltagare. Miljöpiloter finns på varje skola och förskola så att aktuell information kan nå ut i hela organisationen. Förskolorna och skolorna är även aktiva i andra miljöprojekt som drivs av olika organisationer. 22

Energiplanen 2004 Delmål för bostäder och lokaler Bild 2: Gamla bruket (Foto: Sandvikens kommun) I detta avsnitt redovisas hur det har gått för målen i energiplanen från 2004. 1. Den totala energianvändningen skall minska från nivå 2001 genom att bästa tillgängliga teknik används vid varje renoverings- och utbytestillfälle. 2. Energianvändning vid uppvärmning av bostäder skall energieffektiviseras samt miljöanpassas. Förbrukningen skall från 2001 minska med 10 % fram till 2007. 3. Energiförbrukningen i kommunens lokaler skall från 2001 minska med 15 % till 2007. 4. Inom tätorter skall utbyggnaden av fjärrvärme fortgå med 200 nya abonnenter per år t.o.m. 2007. 5. I landsorten skall underlag för fastbränsleeldade närvärmecentraler utredas till år 2006. 6. Antalet fastigheter uppvärmda med fossila bränslen skall successivt minska från nivå år 2003.* 7. Antalet fastigheter med eluppvärmning skall minska. En utredning omfattande antalet eluppvärmda fastigheter samt fördelning på vattenburen- respektive direktverkande el genomförs 2004. 8. Småskalig vedeldning inom tättbebyggt område skall på sikt enbart ske i miljögodkända pannor. 1. Den totala energiförbrukningen har minskat i kommunen sedan 2001 I kommunkoncernen arbetas det aktivt med att minska förbrukningen. Sandviken Energi AB har t.ex. i den kontinuerliga driften inkluderat energieffektivisering vid samband med utbyte av teknik. Kommunens fastighetsbolag, Sandvikenhus AB har som några exempel i sin energibesparing inventerat mesta delen av sina fastigheter och de som har haft undermålig isloering av vind har åtgärdats. De har även tagit beslut på att endast köpa in lågenergilampor i de armaturer som har E27 eller bajonett sockel. (ca 13 000 ljuspunkter) 23

För att stötta och informera allmänheten erbjuder den kommunala energirådgivningen kostnadsfri telefonrådgivning till i första hand privatpersoner. Dessutom höll energirådgivaren informationsträffar och deltog på mässor och arrangemang som Sandvikendagarna och Stora träffen. Energirådgivningen har också en återkommande frågespalt i det lokala annonsbladet. Dessa åtgärder och informationsinsatser bidrar till att minska den totala energianvändningen hos kommunens hushåll. 2. Enligt statistik från SCB har den totala energiförbrukningen minskat sedan 2001 I Sandvikenhus AB: s bostadshus har energianvändningen för uppvärmning minskat med 14 % till 2007. Under fler år har intresset för berg- och jordvärme gått uppåt bland privathushållen dock under 2008 fick miljö- och hälsoskyddsavdelningen in något färre anmälningar om berg- och jordvärmepumpar än tidigare år. Totalt lämnades 72 st anmälningar in och sedan 2001 har 1150 installationer av värmepumpar anmälts till kommunen. 3. Energiförbrukningen har minskat men inte med 15 %. En orsak till detta är en ökad verksamhet i kommunens lokaler. minska utsläppen av klimatpåverkande koldioxid med mer än 500 ton/år. Totalt i Sandviken och Storvik är nu 2109 kunder anslutna till SEAB: s fjärrvärmenät. 5. Sandvikens Energi AB har utrett möjligheten att bygga fastbränsleeldade närvärmecentraler på flera ställen. Utredningen kom dock fram till att det inte är ekonomiskt lönsamma för bolaget att bygga ut närvärme där. 6. Den senaste siffran från 2008 visar att det fanns det 437 registrerade villapannor (under 60 kw) som eldades med fossila bränslen. Det är en minskning med över hälften så många som 2003. Oljeuppvärmningen i kommunala fastigheter fortsätter att minska. Vid årskiftet 2008 hade Sandvikenhus 8 st oljeuppvärmda fastigheter. Arbetet med att minska oljeanvändningen fortsätter under 2009. 7. Sandvikenhus AB har 7 fastigheter med direktverkande el och Sandvikens kommun har 5 fastigheter med direktverkande el. Antalet minskar från år till år. Någon utredning som avses i målet har dock inte genomförts. 8. Antalet miljögodkända pannor ökar. För mer information se Frisk Luft sid 8. 4. I Sandviken har utbyggnaden av fjärrvärmesystemet medfört att många enskilda oljepannor har ersatts med energi från Björksätra kraftvärmeverk. Eftersom huvuddelen av energin vid värmeverket produceras av biobränslen har den ökade anslutningen av kunder medfört att utsläppen av klimatpåverkande koldioxid minskat. Under 2008 anslöt sig 49 nya kunder till fjärrvärmenätet i Sandviken varav 43 är villakunder och 6 är storförbrukande kunder. Det beräknas 24

Energiplanen 2004 Delmål för transporter Bild 3: Visning av miljöfordon. (Foto: Anna Käller) 1. Senast år 2010 skall minst 5,75 % av bensin- och/eller dieselförbrukningen i kommunen ha ersatts med alternativa drivmedel. 2. Lokalt producerad biogas skall kunna utnyttjas som fordonsbränsle, alternativt utökad fjärrvärme/elproduktion, senast år 2007. 3. År 2005 skall minst hälften av kommunkoncernens fordonspark utgöras av fordon som drivs av icke fossila bränslen och/eller fordon av minst miljöklass 1 eller motsvarande. 4. År 2005 har näringslivet en fordonspark som till 25% drivs med icke fossila drivmedel och/eller fordon av minst miljöklass 1 eller motsvarande. 5. Resandet med Kollektivtrafiken skall öka på bekostnad av personbilstrafiken och vid en jämförelse med förhållandena år 2000 skall antalet resenärer inom kollektivtrafiken ha ökat med 10% till 2008 samt med 25% senast år 2010 (mätt i personkilometer). 6. Sandvikenborna och de anställda som verkar i Sandvikens kommun är senast 2008 medvetna om konsekvenserna av energiåtgång och miljö vid val av olika transportformer. Invånarna lär sig att källsortera sina resor. 7. Senast år 2008 skall livsmedel till skolor, förskolor och kommunala institutioner i möjligaste mån samordnas för att minska trafikbelastningen och utsläpp. 8. Sandvikens Kommun skall ställa miljökrav på transporter vid upphandling. 1. 3. Information om hur det går med målen finns på sida 6, Begränsad klimatpåverkan. 2. Den biogas som finns tillgänglig inom kommunen idag produceras i Hedåsens avloppsreningsverk. Biogasen driver en elmotor som producerer el och värme som används inom anläggningen i Hedåsen. 311 MWh elenergi har producerats från gasmotorn. Det pågår dock andra projekt kring biogas i området. I framtiden kan det 25

vara aktuellt för kommunen att delta på något sätt. 4. Det är svårt att säga hur det ser ut för näringslivet totalt. För mer infomation se sid 6 Begränsad klimatpåverkan 5. Se mål 3 under Frisk luft sid 8. 6. Vid miljöpilotsutbildningar och träffar tas detta upp. En ny Energiplan/Klimatstrategi har antagits där mål och åtgärder finns med som rör transporter och som kommer att kunna bidra till att målet kan uppfyllas. Det finns information kring detta på kommunens hemsida men då krävs det eget aktivt informationssökande från den enskilde personen. Kommunens årliga miljökalender som skickas till alla hushåll tar 2009 upp olika tips på hur man som privatperson kan minska sin miljöbelastning. Kommunens anställda och allmänheten får information om ämnet vid flera tillfällen under året. Det är dock svårt at säga om målet är uppnåt eftersom det är svårt att mäta om de boende i kommuen har tagit till sig och förstått den infomration de har mottagit. 7. Se mål 2 under Frisk luft sid 8. 8. Eftersom leveranser hittills ingått som en del i upphandlingarna av varor har det varit svårt att ställa särskilda miljökrav på transporterna. 26

Energiplanen 2004 Delmål för näringslivet 1. Tillgängligheten för energianvändandet inom näringslivet och för samhället i övrigt skall vara 99,4 % eller högre. 2. Energieffektivisering skall ske inom områdena värmeåtervinning, effektivisering av processer, belysning och ventilation med utgångspunkt från förhållandena 2001. 3. Information skall erbjudas och rådgivning ges till näringsidkare för att stimulera till en ökad användning av förnyelsebara energikällor med start från år 2004. 4. Kommunen skall aktivt stödja verksamheter och samarbetsprojekt som syftar till att tillvarata regionens spillvärme. 5. Att till 2007 utreda ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av en samordnad energiproduktion; el och värme, för kommunen och de största industrierna inom kommunen. Bild 4: Ånghammare (Foto: Mikael Nordgren) 1. Elleveranserna har fungerat normalt under 2008. 2. Det har inte gått att sammanställa genomförda effektiviseringsåtgärder i näringslivet som helhet. Däremot kan vi se att energianvändningen inom industrin och byggverksamheten i kommunen har ökat under 2000-talet jämfört med 1990, enligt statistik från SCB. Det behöver däremot inte betyda att inga energieffektiviserande åtgärder gjorts. Även om energiåtgången per producerad enhet minskat så ökar energianvändningen om den totala produktionen ökar. Därmed inte sagt att näringslivet inte kan eller bör bli ännu bättre på att spara energi och effektivisera sitt energianvändande. För information om de kommunala bolagens energieffektiviseringar se punkt 1 under Energiplanen Delmål för bostäder och lokaler. 27

Slutanvädning industri, byggvers. (MWh) 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 3. Energirådgivningen erbjuder information till näringslivet och de deltar i olika projekt t.ex. med Gävle Dala energikontor för att nå näringslivet. 4-5. Ett samarbete pågår mellan kommunen och Sandvik AB för att på bästa sätt utnyttja spillvärme från industrin till fjärrvärmenätet. Figur 5. Slutanvändning av energi (MWh per år) inom industri och byggverksamhet i Sandvikens kommun 1990-2006. Källa: SCB 28

Energiplan/Klimatstrategi 2007 Delmål och åtgärder för bostäder och lokaler I detta avsnitt finns en uppföljning av Energiplan/klimatstrategi som antogs 2007 i Sandvikens kommun. Både delmålen och åtgärderna redovisas. Delmål Bostäder och lokaler 1. Energianvändning vid uppvärmning av bostäder och lokaler skall till 2010 minska med 4 % i genomsnitt per invånare, jämfört med 2006. 2. Uppvärmning med olja skall halveras till 2010 jämfört med 2006 och på sikt fasas ut. 3. Elanvändning i bostäder och lokaler skall till 2010 minska med 3 % i genomsnitt per invånare, jämfört med 2006. 1. Det är för tidigt att säga om målet kommer att nås. 2. Många hushåll byter ut sina oljepannor till t.ex. fjärrvärme eller biobränsle. Det medför att uppvärmningen med olja minskar. 2008 fanns det 437 registrerade oljepannor. Sandvikenhus har 8 stycken oljeuppvärmda fastigheter. Sandvikenhus AB har även en energisparplan som de arbetar efter. Bild 5: Killingvägen Sandviken (Foto: Sandvikens kommun I den ingår det att konvertera en fastighet under 2009. 3. Det är för tidigt att säga om målet kommer att nås. Åtgärder för Bostäder och lokaler 1. Energirådgivning skall bedrivas inom kommunen motsvarande minst en 50 % tjänst. 2. Ett lokalt energinätverk med både kommunala och privata aktörer ska bildas. 3. Energirådgivare skall aktivt arbeta mot näringslivets fastighetsägare. 4. Sandvikenhus AB skall aktivt arbeta för att genomföra lönsamma energibesparande åtgärder 5. Sandvikenhus AB skall aktivt arbeta för att hyresgäster och kommunala verksamheter blir delaktiga i energispararbetet. 6. Utreda omfattning och förhållande gällande vattenburen uppvärmning och uppvärmning med direkt el. 29

7. Informationskampanj om konverteringsmöjligheter från direktel till vattenburen uppvärmning. 8. Kommunen skall vid inhyrning av lokaler ställa miljökrav gällande energi. 9. Information till allmänheten ang konverteringsmöjligheter från oljeeldning till fastbränsleeldning där bästa teknik och miljöval ska framhållas. energideklarationerna kan det bli lättare att jämföra och ställa krav vid hyra av lokaler. 9. Sotningsväsendet i kommunen har daglig kontakt med sina kunder och informerar då om vilken teknik som kan passa den enskilda. Energirådgivningen har en energiruta i det lokala annonsbladet varje vecka där denna och liknande frågor tas upp. 1. I kommunen bedrivs energirådgivning på 50 %, tjänsten delas på två personer. 2. Energirådgivningen i kommunen har i samarbete med Gävle-Dala Energikontors nätverksträff startat en dialog med Sotningsväsendet. Ett nätverk med privata aktörer finns inte än. 3. Energirådgivningen har påbörjat ett samarbete med Gävle-Dala energikontor, SMEFEN där s.k. bra exempel tas fram och där målgruppen är näringslivet. 4. Sandvikenhus AB har en energisparplan som de har arbetet efter 2008. Det har lett till att energisparåtgärder har genomförts. 5. Genom att ha varit mer aktiv i olika tidskrifter och att delta på möten och informerat om åtgärder som har och ska genomföras har denna åtgärd genomförts. 6. Detta har ej skett än. 7. Energirådgivningen har en energiruta i det lokala annonsbladet varje vecka där denna och liknande frågor tas upp. 8. I dagsläget är det svårt att ställa krav gällande energi vid hyra. I och med de nya 30