Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen

Relevanta dokument
Teknikjusterade koldioxidfotavtryck som klimatpolitiskt verktyg

Nationalräkenskaper National accounts

Northvolt i Skellefteå. Resan mot framtiden

Utlysning av projektmedel

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

METODER OCH VERKTYG FÖR AUTOMATION AV ENERGIEFFEKTIVA INDUSTRIELLA ENERGISYSTEM MoveDynE

Näringsverksamhet Business activities

Konsumtionens klimatpåverkan. Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck

Konsumtionens Klimatpåverkan 26 november Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Industri Manufacturing

Nationalräkenskaper. National accounts. Nationalräkenskaper Statistisk årsbok Sida Page

Priser och konsumtion Prices and consumption

Världsnaturfonden WWFs synpunkter på Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)

Konsumtionens klimatpåverkan

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Anmälan till IIA:s certifieringsprogram

Bioekonomi från ord till handling

Klimatplan för Örebro kommun

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Banker i kris fungerar reglerna i praktiken?

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Näringsverksamhet. Business activities. Näringsverksamhet Statistisk årsbok Sida Page. 146 Statistiska centralbyrån

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

Konkurser januari mars 2001

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB

Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

begränsad klimatpåverkan

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

ÖP-standard klar för remiss? Inte riktigt än, men snart. Arbeta Smart 6 mars 2013 Pål Karlsson,

Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL

Fossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan

Näringsverksamhet Business activities

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

Näringsverksamhet Business activities

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Transportsystemet och klimatet

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå?

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Domsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet. Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

vilka är skillnaderna? Attributes Influencing Self-Employment Propensity in Urban and Rural Sweden Kent Eliasson Tillväxtanalys

Priser och konsumtion

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Mejerimarknadsrapport

Frågebanker, frågeuppsättningar och slumpvisa block

Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004

Ekosystemteknik specialisering Energisystem MARS 2015, KERSTIN SERNHED, PER SVENNINGSSON, MARCUS THERN, CHARLOTTE MALMGREN

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Biodrivmedel eller mat, eller både och?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Näringsverksamhet Business activities

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Ecotaxes in MALTA. 12th of October 2005 BERLIN MALTA

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Kartan och terrängen Om statistisk klusterkartläggning. Göran Lindqvist CIND NUTEK-seminarium, 18 juni 2003

Priser och konsumtion Prices and consumption

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden

Bantrafik 2016 Rail traffic 2016

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

Avfallsstatistik 2011

Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål

Läget i den svenska mjölknäringen

Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

Transkript:

Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen ASTRID KANDER, MAGNUS JIBORN STOCKHOLM 30 SEPTEMBER 2015

Forskningsprojekt Finansieras av Energimyndigheten och Wallanderstiftelsen Medverkande forskare: Astrid Kander, Lunds universitet Magnus Jiborn, Lunds universitet Daniel Moran, NTNU i Trondheim Thomas Wiedmann, UNSW i Sydney Publicerat: National greenhouse-gas accounting for effective climate policy on international trade, Nature Climate Change 5, 431 435. doi:10.1038/nclimate2555

MIljoner ton Svenska koldioxidutsläpp 1995-2009 120 100 80 60 Produktionsbaserade Konsumtionsbaserade 40 20 0

Hur kan gapet förklaras? Alt 1: Sverige har städat sin egen bakgård, men flyttat utsläppen utomlands genom ökad import av energitunga, koldioxidintensiva varor (koldioxidläckage)

Hur kan gapet förklaras? Alt 1: Sverige har städat sin egen bakgård, men flyttat utsläppen utomlands genom ökad import av energitunga, koldioxidintensiva varor (koldioxidläckage) Alt 2: Sverige har renare energiproduktion och mer energieffektiv produktion generellt. Handel i sig leder därför till ökade konsumtionsutsläpp.

Co2 Land A Land B CO2 Co2

Preliminära slutsatser Skillnaden mellan konsumtions- och produktionsutsläpp kan ha flera förklaringar.

Preliminära slutsatser Skillnaden mellan konsumtions- och produktionsutsläpp kan ha flera förklaringar. För att förstå hur handel mellan länder påverkar de globala utsläppen krävs en djupare analys:

Preliminära slutsatser Skillnaden mellan konsumtions- och produktionsutsläpp kan ha flera förklaringar. För att förstå hur handel mellan länder påverkar de globala utsläppen krävs en djupare analys: Hur påverkas utsläpp i det egna landet? Hur påverkas utsläpp i andra länder av vår import? Hur påverkas utsläpp i andra länder av vår export?

Varför mäta länders koldioxidutsläpp? Fördelning av ansvar för utsläppsminskningar mellan länder Formulering av nationella klimatmål Uppföljning av effekter av nationell klimatpolitik. Övergripande mål: minskade globala utsläpp

Tre enkla principer 1. Länder ska ta ansvar för utsläpp som de kan påverka 2. Åtgärder som leder till minskade globala utsläpp ska inte bestraffas, och åtgärder som leder till ökade utsläpp inte belönas. 3. Summan av alla länders utsläpp ska vara lika med faktiska globala utsläpp

Tre enkla principer 1. Länder ska ta ansvar för utsläpp som de kan påverka 2. Åtgärder som leder till minskade globala utsläpp ska inte bestraffas, och åtgärder som leder till ökade utsläpp inte belönas. 3. Summan av alla länders utsläpp ska vara lika med faktiska globala utsläpp Varken produktions- eller konsumtionsbaserad redovisning uppfyller dessa krav!

Teknikjusterade koldioxidfotavtryck Utsläpp inom territoriet plus utsläpp i andra länder vid tillverkning av varor som importeras minus utsläpp som tillverkning av de varor som exporteras skulle ha givit upphov till om de istället producerats på världsmarknaden

Teknikjusterade koldioxidfotavtryck Utsläpp inom territoriet plus utsläpp i andra länder vid tillverkning av varor som importeras minus utsläpp som tillverkning av de varor som exporteras skulle ha givit upphov till om de istället producerats på världsmarknaden Motiv: för att reflektera hur ett lands export påverkar globala utsläpp måste hänsyn tas till vilken alternativ produktion som exporten ersätter.

Innebär att: Länder får ta fullt ansvar för vad och hur mycket de konsumerar Länder får ta fullt ansvar för det egna energisystemet och produktionstekniken, även för den del som går på export. Länder straffas inte för åtgärder som minskar globala utsläpp, och belönas inte för åtgärder som ökar dem.

Resultat

MIljoner ton Svenska koldioxidutsläpp 1995-2009: tre mått, olika bilder 120 100 80 60 40 Produktionsbaserade Konsumtionsbaserade Teknikjusterade 20 0

Miljoner ton Komponenter i svenska koldioxidutsläpp 1995-2009 80 60 40 20 0-20 -40 Territoriella Exporterade Importerade Ersatta av sv export -60-80 -100

I vilka exportsektorer gör Sverige mest klimatnytta? Export (Bil. USD) 0 5 10 15 20 25 Wood and Products of Wood and Cork Water Transport Textiles and Textile Products Rubber and Plastics Renting of M&Eq and Other Business Activities Pulp, Paper, Paper, Printing and Publishing Private Households with Employed Persons Other Supporting and Auxiliary Transport Activities; Activities of Travel Other Community, Social and Personal Services Manufacturing, Nec; Recycling Leather, Leather and Footwear Hotels and Restaurants Food, Beverages and Tobacco Electricity, Gas and Water Supply Education Coke, Refined Petroleum and Nuclear Fuel Basic Metals and Fabricated Metal Agriculture, Hunting, Forestry and Fishing -2-1 0 1 2 3 4 5 6 Sum of ExportsUSD Sum of ProductwiseNEGACreditsAfterElecModification NEGA Credits (M t CO2)

Slutsatser Politiska styrmedel kan riktas mot alla tre komponenterna: Territoriella (produktionsbaserade) utsläpp Importen Exporten

Slutsatser Politiska styrmedel kan riktas mot alla tre komponenterna: Territoriella (produktionsbaserade) utsläpp Importen Exporten Klimatsmart export kan bidra till CO2-effektivare produktion och därmed minskade globala utläpp.

Slutsatser Politiska styrmedel kan riktas mot alla tre komponenterna: Territoriella (produktionsbaserade) utsläpp Importen Exporten Klimatsmart export kan bidra till CO2-effektivare produktion och därmed minskade globala utläpp. De exportnäringar som har störst potential att göra global klimatnytta är inte nödvändigtvis de som har lägst absoluta utsläpp

Slutsatser Politiska styrmedel kan riktas mot alla tre komponenterna: Territoriella (produktionsbaserade) utsläpp Importen Exporten Klimatsmart export kan bidra till CO2-effektivare produktion och därmed minskade globala utläpp. De exportnäringar som har störst potential att göra global klimatnytta är inte nödvändigtvis de med lägst absoluta utsläpp Vi behöver uppföljningsmått som visar hur olika styrmedel påverkar de globala utsläppen, inte bara de svenska.

Framtida forskningsuppgifter Bättre data: Högre sektorsupplösning Större jämförbarhet mellan länder Bryta ner resultaten på branschnivå för att se potential för förbättringar i olika länder. Statistik på regionnivå? Företagsnivå? Stöd för beslutsfattande på olika nivåer, säkerställa att beslut bidrar till övergripande målet: att minska globala utsläpp.