Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige. Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh.



Relevanta dokument
VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

Hitta rätt Ett material för ensamkommande ungdomar

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Arvika Hemtjänst

Förstudie återvändande ensamkommande

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012

Kategoriseringar, identiteter och språk

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst

Befolkningsprognos flyktinginvandring

Tid: Onsdagen den 11 december kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Likabehandling och trygghet 2015

Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids. Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids

Ensamheten är världens största gemenskap. En handbok för ensamkommande flyktingbarn på lättläst svenska. Anna Gorki & Joy Dison

Finansierad av: Tell-Us

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling. för Ekdungens förskola

Förhandlingar om pojkighet och normalitet i förskolan. Anette Hellman, FD Universitets lektor, IPKL Göteborgs Universitet

Trimsarvets förskola

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Oxelösund Särskilt boende

FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN. Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Anne Harju 1

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Mäta effekten av genomförandeplanen

60 miljoner människor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Normkritiskt perspektiv på förändringsarbete Fokus på diskriminerande normer och strukturer (istället för att försöka ändra på de som drabbas)

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skövde Hemtjänst

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?

Övning: Dilemmafrågor

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

Barn På Flykt. Av: Mojeb Hakimy. Tema: Kärlekstema Namn: Mojeb Hakimy Klass: 8m3 Lärarens Namn: Lena Torshall

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckeln

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Våga Visa kultur- och musikskolor

Kommunalt boende för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Kris och Trauma hos barn och unga

Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012

Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen , 14:30. Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd

Förskolans plan mot kränkande behandling och

UMO.se normkritisk sajt om sex, hälsa och relationer

Borgviks förskola och fritidshem

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Så vill vi ha det! Rapportering av resultat från medborgardialogens enkätundersökning

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh

Om mig Snabbrapport år 8

Samhälle, samverkan & övergång

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola


Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Minnesanteckningar flyktinginformation

Personlig assistans som den ska vara

Konsten att hitta balans i tillvaron

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Lusten att gå till skolan 2013

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Barnsäkerhet 2015 Volvia 7 maj 2015 BARN SÄKERHETENS DAG

Utvärdering av projektet Flodagruppen

REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Fråga, lyssna, var intresserad

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

1. Bakgrund och planering Deltagare Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4

Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

Problemformulering och frågor

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Lagtext. Definitioner av kränkning, diskriminering. Kränkande behandling: Trakasserier: Annan kränkande behandling:

Tillfälligt boende för asylsökande ensamkommande barn (HVB-hem) på Ulfsbergsgården i Tullinge

Syftet med. affärsplanen

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning

Korvettens förskola

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Vad tycker du om din hemtjänst?

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Sammanställning av enkätundersökning

Transkript:

Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh.se

Avhandlingens syfte är att utforska förhandlingar av tillhörighet bland ensamkommande flyktingungdomar i Sverige, med särskilt fokus på hem, plats, rasifiering och föreställningar om svenskhet Behov av forskning som: Tar utgångspunkt i barnen och ungdomarnas egna berättelser Den samhälleliga och sociala kontexten barnen möter i mottagarlandet Uppmärksammar komplexitet för att motverka stereotyper

Några teoretiska utgångspunkter Tillhörighet är intimt förknippat med identitet [Kollektiva identiteter] Identitet och tillhörighet skapas socialt: i interaktion mellan människor och i relation till samhälleliga och politiska diskurser Förhandling, föränderlighet och process, istället för stabila kategoriseringar och ursprung Tillhörighet blir, enligt Anthias (2006), ofta inte en fråga förrän när den blir hotad, ifrågasatt eller när individen/-er blir exkluderad från en social gemenskap vi och dem Kategoriseringars betydelse: Processen att bli en flykting och ett ensamkommande barn

Fortsättning Barndomssociologiska utgångspunkter: Här och nu : beings istället för becomings (Qvortrup 1994) Barn ses som aktiva och kompetenta, inte som passiva och omogna Det gäller att se BÅDE deras aktörskap och potentiella resurser OCH deras potentiella utsatthet

Metod En kvalitativ studie Kvalitativa intervjuer, kombinerat med walk-alongs, och fotobaserade intervjuer Vardagen, sociala relationer, hem, erfarenheter av att komma till Sverige Deltagarna i studien Totalt 17: 14 unga män, 3 unga kvinnor 16 21 år (+ 24 år) Afghanistan (8), Somalia (6), Irak (2), DRK (1) Alla hade beviljats PUT Gruppboende, försökslägenhet, eget boende 8 deltagare boende i och nära städer, 9 boende i glesbygdskommun

Det var snö, kallt, mörkt och det var inga människor någonstans Ungdomarnas berättelser om att komma till ett mindre samhälle i Norrland

Att känna sig hemma på ett gruppboende? Gruppboende, en avvikande plats att bo på Erfarenheter av oroligheter och problem på boenden, men nu, är det bättre Att bo med jämnåriga killar, resp tjejer Ett tillfälligt boende Tidigare erfarenheter har betydelse för synen på boendet jag var tvungen att bo här, jag har ingen familj att bo hos så jag är tvungen att bo här [Amina]

Gruppboendet, forts. Relationen till personalen: Närhet och distans Men samtidigt: En trygg plats Betydelsen av sociala relationer och att bo tillsammans med andra

Beskrivningar av hem & hemma Platsen där en har sin säng och sina saker är inte nödvändigtvis ett hem Emotionella dimensioner: Nära känslomässiga relationer (familj) Det bekanta: platser och människor Hem som en process

Sociala relationer och tillhörighet Gruppboendet och skolklassen blir viktiga platser för att skapa och upprätthålla sociala relationer Vänskap ofta till ungdomar från samma region eller land, med liknande erfarenheter och/eller traditioner, samt ett gemensamt språk underlättar kommunikation. MEN, det kan inte förutsättas: Känslor av ensamhet mitt bland andra Att vara som alla andra : (a) betydelsen av att bo med andra i samma situation, men också (b) möjlighet att (i städer) undanhålla att man är ett ensamkommande barn

Sociala relationer och tillhörighet: vi har inga svenska vänner, det finns ingenstans man kan gå till och hitta svenska vänner och prata med svenska vänner, jag tycker det skulle vara bra om det fanns nåt ställe där man skulle kunna få kontakt med svenskarna men det den möjligheten finns inte [Mahdi] Gränsdragningar i rummet: att befinna sig nära varandra utan att det sker något möte Blyghet Osäkerhet och ovana Rasism

Strategi för att få svenska kompisar

Hur ensamkommande barn positioneras i samhällsdebatten som utsatta: ingen kan vara så ensam, så ledsen och så utsatt som det ensamkommande barnet (Hanif Bali i Aftonbladet 2009). som handlingskraftiga som ifrågasatta skäggiga barn : Är de verkligen barn? Risk för att EKB ses som annorlunda andra barn, och som en homogen grupp Ensamkommande barn är en omtalad grupp, men deras röster blir sällan hörda

Vad är (o)möjligt att säga? Positioneringarna får betydelse för vad ungdomarna kan säga och för vad de sa under intervjusituationen. Tacksamhet för mottagande och omsorgen För uppehållstillståndet Att visa tacksamhet. The grid of immigration : En ojämlik relation mellan den nyanlända/e och värden, som karaktäriseras av skuld och tacksamhet (Back 2007:42).

Att prata om rasism Flera av dem nämner negativa föreställningar om invandrare och flyktingar, men få beskriver det som rasism. Rasism är istället något som lokaliseras till andra platser, och betydelsen av den minimeras. Vilken betydelse kan maktrelationer (som ålder, etnicitet/ ras och samhällsposition) ha för vad som är, eller ses som, möjligt att säga för ungdomarna? Vad som sägs, och inte sägs, är inte enbart reflektioner av ungdomarnas erfarenheter eller tankar, utan även ett sätt att hantera sin position som nyanländ i Sverige.

En villkorad tillhörighet Jag har bestämt att jag ska bo här för alltid, så jag tänker att det [Sverige] är som mitt hem, och ibland jag tänker så, [men] ibland så händer nånting, alla säger så här det är flyktingar som gjort [det], även om man varit hundra år här men ändå dom säger så det är en flykting som gjort det, alltså det inte så där, även om du har svenska det spelar ingen roll, såna saker, jag känner mig ganska (U: okej) borta [Haidar]

En villkorad tillhörighet De ensamkommande flyktingungdomar måste hantera och förhandla, sin position i ett landskap där gränser dras mellan vi och dem Att bli positionerad som invandrare, rasifiering (betydelsen av kön och ung ålder) Diskurser om ensamkommande barn som antingen utsatta eller (misstänkliggjorda) skäggiga barn Berättelser om sig själva: snäll, kommer jobba hårt, det egna ansvaret att visa tacksamhet, distansera sig från negativa negativa stereotyper Tillhörighet och hem förhandlas i vardagen i relation till andra människor och till platser Närhet och distans Gränsdragningar förhandlas hela tiden, och ungdomar utvecklar strategier för att korsa dem och luckra upp gränserna mellan vi och dem