1(17) FFCS 1002-1:2003, Kriterier för gruppcertifiering inom skogscentralens verksamhetsområde Denna text är en inofficiell översättning (3.2.2004) av den finska standarden FFCS 1002-1:2003. Innehåll 1. Inledning 2. Syfte och tillämpningsområde 3. Kriterier för gruppcertifiering inom skogscentralens verksamhetsområde 3.1 Lagstadgade krav följs 3.2 Den största hållbara avverkningsvolymen i området överskrids inte 3.3 Spridning av rotticka hindras 3.4 Vid skogsförnyelse används inhemska trädslag 3.5 Drivningsskador i gallringsavverkningar undviks 3.6 Skogsbruksplanering främjar hållbar skötsel och användning av skogarna 3.7 Plantbestånd sköts 3.8 Främjande av första gallringar och leveransavverkningar i privatskogar 3.9 Skyddsvärdet hos objekt som ingår i skyddsområden och fastställda skyddsprogram äventyras inte 3.10 Särdrag hos värdefulla livsmiljöer bevaras 3.11 Kända livsmiljöer för hotade arter tryggas 3.12 Naturvårdsträd lämnas kvar på förnyelseytor 3.13 Genmodifierat skogsodlingsmaterial används inte 3.14 Skogsvägsplanerna omfattar en miljöutredning 3.15 Arterna på brandfält och skogarnas hälsa främjas med hyggesbränning 3.16 En skyddszon som binder sediment- och näringsbelastningen lämnas invid vattendrag och småvatten 3.17 Torvmarksnaturen bevaras 3.18 På dikningsobjekt dras försorg om vattenvården 3.19 Grundvattenområdenas kvalitet försvagas inte med kemiska bekämpningsmedel eller gödsel 3.20 Användning av kemiska bekämpningsmedel undviks 3.21 De anställdas yrkesskicklighet och arbetsförmåga tryggas 3.22 Förutsättningar för högklassigt och säkert arbete tryggas 3.23 Iakttagande av arbetsgivarskyldigheter 3.24 Skogsägarnas kunnande främjas 3.25 Allemansrätten under ansvar tryggas 3.26 Barns och ungdomars kunskaper om skog ökas 3.27 Tryggande av samernas kultur och naturnäringarna i deras hembygdsområde 3.28 Sammanjämkning av rennäring och skogsbruk
2(17) 1. Inledning Denna standard är en del av det finländska skogscertifieringssystemets FFCS (Finnish Forest Certification System) åtta standarder. Denna serie föregicks av serien SMSstandarder som utarbetades åren 1997-1998. De övriga standarderna i standardserien behandlar kriterier för skogscertifiering, verifiering av virkets ursprung och revisorernas kompetens samt terminologi. Standardarbetsgruppen för skogscertifiering har godkänt denna standard vid sitt möte 29.9.2003. FFCS-standardserien administreras av Finlands Skogscertifiering rf, som äger standarderna. 2. Syfte och tillämpningsområde I denna standard definieras kriterierna för gruppcertifiering samt indikatorer och förklaringar som är förknippade med dem i certifiering av skogscentralens verksamhetsområde.
3(17) 3. Kriterier för gruppcertifiering inom skogscentralens verksamhetsområde 1. Lagstadgade krav följs Inom skogsbruket följs gällande skogs-, miljö- och arbetslagstiftning. I landskapet Åland tillämpas dock åländsk lagstiftning och myndighetsbeslut till den del de omfattas av landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet. Skogs-, miljö och arbetslagstiftning som detta kriterium avser: - Naturvårdslagen (1096/1996) - skogslagen (1093/1996) - ödemarkslagen (62/1991) - lagen om bekämpning av insekt- och svampskador i skog (263/1991) - lagen om handel med skogsodlingsmaterial (241/2002) - vattenlagen (264/1961) - arbetstidslagen (605/1996) - arbetarskyddslagen (738/2002) - lagen om fornminnen (295/1963) - renskötsellagen (848/1990) - sametingslagen (974/1995) - lagen om friluftsliv (606/1973) samt lägre författningar än lagar och som givits på grund av ovan uppräknade lagar. Om certifieringsorganet (utomstående revisorer) begär är skogsorganisationerna 1) förpliktade att meddela om de beslut i rätten och om myndigheternas beslut 2), där verksamheten hos den som bedriver skogsbruk eller skogsorganisationen har stridit mot ovan nämnda skogs-, miljö- eller arbetslagstiftning under certifikatets giltighetstid. 1) Med skogsorganisationer avses skogscentraler, skogsvårdsföreningar, skogsindustriföretag, Forststyrelsen samt andra organisationer som bundit sig till skogscertifieringen. 2) Domstolen eller en behörig myndighet har i sitt överklagbara beslut konstaterat att den som idkar skogsbruk eller skogsorganisationen har agerat på ett sätt som strider mot lagen som nämns i indikatorn. Exempel på myndighetsbeslut är: - Skogscentralens beslut om genomförandet av skogsförnyelsearbeten enligt 15 3 mom. - Miljöcentralens beslut enligt naturvårdslagens 57 1 moment - Arbetarskyddsmyndighetens beslut (missförhållanden eller brister i byggnaden, apparaten eller förhållandena på arbetsplatsen) enligt 15 2 moment i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden.
4(17) 2. Den största hållbara avverkningsvolymen i området överskrids inte Den största hållbara avverkningsvolymen 3) i området överskrids inte under certifieringsperioden på en femårsperiod. Avverkningsvolymen 4) under perioden kan på grund av en naturförstörelse vara större än den största hållbara avverkningsvolymen. 3) Den största hållbara avverkningsvolymen har räknats ut av Skogsforskningsinstitutet för skogsbrukets regionala målprogram. Under femårsperioden är den största hållbara avverkningsvolymen är den som har definierats i början av certifieringsperioden. 4) Den årliga avverkningsvolymen innehåller timmer, massaved och brännved (Skogsstatistisk årsbok 2002, sida 179, tabell 4.21. Avverkningsuttag efter skogscentral). 3. Spridning av rotticka hindras För att hindra spridning av rotticka hos gran (Heterobasidion parviporum) och rotticka hos tall (Heterobasidion annosum) i områden med risk för dessa 5) under perioden1.5 31.10. erbjuds 7) skogsägare för drivning som utförs på riskobjekt 6) en möjlighet till bekämpning dessutom ökar man andelen 9) säkra bekämpningsåtgärder 8). I de områden där andelen bekämpningsåtgärder uppnått 75 % kan andelen på grund av särskilda orsaker minska tillfälligt för ett år under certifieringsperioden. På basis av data som insamlats från virkesanskaffningsorganisationer som verkar i området uppskattas om andelen bekämpningsåtgärder ökat i avverkningar på riskobjekt. 5) Med områden med risk för dessa avses ett område för vilket det kan beviljas finansiering för bekämpning av rotticka enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996). 6) Med riskobjekt avses avverkningsobjekt för vilket det kan beviljas finansiering enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. 7) Att erbjuda bekämpning betyder att skogsorganisationer som driver virke förutsätter i sina anvisningar om virkesdrivning och -köp att bekämpning erbjuds. 8) Bekämpningsåtgärder är stubbehandling av barrträd med en lösning av pergamentsvamp och urea samt avlägsning av stubbar som förorsakar spridning av svampskador på förnyelseytor. Förnyelseytor med stubbrytning inkluderas i arealen för behandling med bekämpningsåtgärder. 9) Andelen bekämpningsåtgärder uträknas som förhållandet mellan arealen för avverkningar behandlade med bekämpningsåtgärder och arealen för avverkningar utförda på riskobjekt.
5(17) 4. Vid skogsförnyelse används inhemska trädslag Vid skogsförnyelse används inhemska trädslag 10) med undantag av specialfall 11). Årligen görs ett sammandrag av arealen skogsförnyelse med utländska trädslag. 10) Den sibiriska lärken jämställs med inhemska trädslag. Den sibiriska lärkens odlingsmängd i Finland har under de senaste åren varit knappa 1 000 ha (cirka 0,0005 % av hela skogsarealen). 11) Specialfall är bl.a. anläggande av trädbestånd i parker, produktion av julgranar och ris, bestånd och träd som planterats med tanke på landskapsvård samt odling av hybridasp. hybridaspen är en korsning mellan den inhemska och nordamerikanska aspen. Hybridaspen har odlats i Finland sedan 1950- talet. Hybridaspens odlingsmängd i Finland har under de senaste årena varit cirka 100-200 ha/år, totalt åren 1997-2002 under 1 000 ha (cirka 0,0005 % av hela skogsarealen). 5. Drivningsskador i gallringsavverkningar undviks Vid drivning av gallringsskogar undviker man att skada det bestånd som lämnas kvar på avverkningsytorna och sådana skador i terrängen som försämrar trädbeståndets tillväxtförhållanden. Den genomsnittliga andelen av träd som skadats vid gallringsavverkningar 12) är högst 4 % av träd som lämnats kvar för att växa 12). Andelen skadade träd räknas årligen som medeltal av resultaten från granskningsresultaten för de fem senaste årena. Där gallringsavverkningar utförs är spårbildning 12) som orsakas av avverkningsmaskiner högst 4 % av körstråkets längd. Spårbildningen räknas årligen som ett medeltal av de fem senaste årens resultat för granskning av drivningskvaliteten. Mängden skador och spårbildning jämförs med de gränsvärden som fastställts i förklaringarna. 12) Skadade träd, träd som lämnats kvar för att växa och spårbildning samt andra termer som använts vid mätning av skadorna har förklarats i Tapios anvisningar för fältgranskning (den senaste versionen 2003). 6. Skogsbruksplanering främjar hållbar skötsel och användning av skogarna Fastighetsvisa skogsbruksplaner 13) täcker åtminstone 50 % av fastigheter eller skogsbruksenheter 14) som är åtminstone 20 hektar. I områdesplaneringen erbjuds fastighetsvisa planer också för de fastigheter som är under 20 hektar och som betalar skogsvårdsavgift. I de nya skogsbruksplanerna inkluderas förutom faktorer med anknytning till virkesproduktionen naturobjekt 15) och dessutom tas andra nyttjandeformer 16) av skog i betraktande enligt skogsägarens målsättningar.
6(17) Arealen hos gällande 17) fastighetsvisa skogsbruksplaner jämförs med motsvarande skogsbruksmarks areal. 13) Fastighetsvis skogsbruksplanering avser figurvis inventering av skogsbruksenhetens skogsresurser och sammanställande av uppgifterna till en fastighetsvis skogsbruksplan. När man definierar det område som skogsbruksplaneringen täcker räknar man med de skogsbruksplaner som kontinuerligt uppdateras och som med avseende på genomförda åtgärder och andra för planen väsentliga tilläggsuppgifter årligen hålls aktuella. I den fastighetsvisa skogsbruksplaneringen bör som virkesproduktionsmässiga faktorer ingå uppgifter om trädbestånd och jordmån, skogsvårdsbehov och avverkningsmöjligheter per skogsbruksenhet. 14) Med skogsbruksenhet avses den fastighetshelhet som bildas av de skogar skogsägaren äger. 15) Naturobjekt som skall inkluderas i skogsbruksplanerna är - Områden som ingår i tillsvidare ogenomförda skyddsprogram som statsrådet har fastställt, - I kriterium 10 definierade värdefulla livsmiljöer i skogsnaturen och i kriterium 11 definierade kända livsmiljöer för hotade arter, - statsfinansierade naturvårds- och miljöstödsobjekt. 16) Områden som är viktiga för andra nyttjandeformer av skog är bl.a. - Områden som är viktiga med tanke på viltvården, t.ex. tjäderns spelplatser, - vandrings- och friluftsleder 17) Giltighetstiden för de skogsbruksplaner som detta kriterium avser och som inte uppdateras är 10 år i södra Finland, 15 år i Kajanaland och norra Österbotten och 20 år i Lappland. 7. Plantbestånd sköts Av områdets årliga behov av plantskogsskötsel 18) utförs årligen åtminstone 60 %. Plantskogsskötselns arbetsmängder uppföljs årligen och de jämförs med behovet som uppskattats i riksskogstaxeringen. 18) Behovet av plantskogsskötsel är den i riksskogstaxeringen uppskattade arealen för plantskogsvård (arbeten för vård av plantskog som är försenade och plantskogsarbeten som genomförs under den närmaste femårsperioden) som gäller vid certifieringsperiodens början. 8. Främjande av första gallringar och leveransavverkningar i privatskogar Inom ett år efter ansökan om certifikat granskas åtgärdsprogrammet 19) som utarbetats för främjande av första gallringar. Främjande av första gallringar och verkställandet av de årliga behoven av första gallringar som är förknippade med åtgärdsprogrammet följs upp. Skogsägarnas förbund och de största skogsindustriföretagena 20) i området utarbe-
7(17) tar inom ett år från ibruktagandet av reviderade kriterier ett åtgärdsprogram 21) för att främja självverksamma leveransavverkningar 22) gjorda av privata skogsägare i området. Åtgärdsprogrammet har granskats eller utarbetats och fastställts av båda parterna. 19) Med åtgärdsprogrammet för första gallringar avses programmet i kriterium 5 i standarden SMS 1002-1. Med åtgärdsprogrammet för första gallringar avses en förteckning över de åtgärder med vilka man främjar förutsättningarna för första gallringar. Avsikten är att lindra de olägenheter i konkurrenskraften som första gallringar har jämfört med andra avverkningar. Åtgärdsprogrammet innehåller inga förpliktelser till virkeshandel, som fastställs på marknadens villkor. 20) Med största skogsindustriföretag avses de företag som levererar massaved direkt från privatskogarna till massa- och pappersfabriker i Finland. 21) Med åtgärdsprogrammet för leveransavverkningar avses en förteckning över de åtgärder med vilka man främjar förutsättningarna för skogsägarnas självverksamma leveransavverkningar. Avsikten är att lindra de olägenheter i konkurrenskraften som leveransavverkningar har jämfört med andra avverkningar. Åtgärdsprogrammet innehåller inga förpliktelser till virkeshandel, som fastställs på marknadens villkor. 22) Med självverksamma leveransavverkningar avses leveransavverkning som skogsägaren och dennes familjemedlemmar utför själv eller en leveransavverkning som utförs av en skogsarbetare som skogsägaren tillfälligt anlitar. 9. Skyddsvärdet hos objekt som ingår i skyddsområden och fastställda skyddsprogram äventyras inte Skyddsvärdet hos objekt som ingår i skyddsområden 23) och fastställda skyddsprogram 24) äventyras inte med skogsbruksåtgärder. Lokaliseringsdata om skyddsområden och fastställda skyddsprogram finns hos skogscentralen, skogsvårdsföreningarna i området, virkesanskaffningsorganisationer eller Forststyrelsen och i behövliga delar hos andra sektorer som förbundit sig till skogscertifieringen. 23) Med skyddsområden avses enligt naturvårdslagens 3 kapitel grundade naturskyddsområden, vilkas gränser miljöcentralen har märkt ut i terrängen och meddelat markägaren. 24) Med fastställda skyddsprogram avses skyddsprogram godkända av statsrådet till den del de ännu inte har genomförts. 10. Särdrag hos värdefulla livsmiljöer bevaras Skötsel och användning av skogarna planeras och utförs så att följande krav fullföljs: a) Enligt naturvårdslagen (1096/1996) 29 skyddade skogliga naturtyper i naturtillstånd eller som kan jämföras med naturtillstånd som med stöd av naturvårdslagens 30 anmälts till markägaren får inte ändras så att bevarandet
8(17) av deras särdrag på ifrågavarande objekt äventyras. Sådana åtgärder som miljömyndigheterna gett lov till för bevarandet av särdragen på objektena är tillåtna. b) Enligt skogslagen (1993/1996) 10 skall skötsel- och användningsåtgärder gällande särskilt viktiga livsmiljöer i naturtillstånd eller som påminner om naturtillstånd samt särskilt viktiga livsmiljöer som tydligt avviker från sin omgivning ske så att livsmiljöernas särdrag bevaras. Också sådana åtgärder som skogsmyndigheten beviljat tillstånd för enligt skogslagen 11 är tillåtna på objekten. c) Dessutom bevaras de särdrag som karakteriserar livsmiljöernas biologiska mångfald hos största delen av följande sällsynta livsmiljöer eller livsmiljöer som håller på att bli sällsynta. Livsmiljöer som avses här är med tanke på deras viktigaste egenskaper i naturtillstånd, till arealen högst en hektar och de kan lätt urskiljas och identifieras i terrängen.. De i punkt c) avsedda sällsynt livsmiljöer eller livsmiljöer som håller på att bli sällsynta, livsmiljöernas viktigaste egenskaper som skall bevaras och metoderna för att bevara särdragena är: 1. Svämskogar och lövsumpskogar Den viktigaste egenskapen hos momarker i svämskogar och lövsumpskogar på torvmarker vilka uppkommer genom naturlig översvämning av havet, sjöarna, åsarna och bäckarna och genom ytvattnets variation är ytvattnets naturliga variation som skyddas genom att man lämnar områdena utanför dikning och markberedning. Trädbeståndet på livsmiljön kan behandlas med gallringsavverkningar och med förnyelseavverkningar av plockhuggningsnatur. 2. Kärr Den viktigaste egenskapen hos kärr i naturtillstånd, vanligen grandominerade som har mycket murket och dött virke, samt kärr som inte räknas till särskilt viktiga bördiga kärr enligt skogslagen är den höga grundvattennivån. Denna upprätthålls genom att man lämnar objektena odikade. Trädbeståndena på kärrena kan behandlas med gallringsavverkningar och förnya med avverkningar i skärmställning eller plockhuggning. 3. Brunmossar i Lapplands län De viktigaste egenskaperna hos kärr på kalkhaltiga områden och bördiga trädlösa eller trädfattiga kärr nära grundvatten är en speciell näringshalt, vattenhushållning och i allmänhet en mångfaldig växtlighet som bevaras genom att man lämnar brunmossarna odikade. Trädbeståndet kan behandlas med gallringsavverkningar och förnyelseavverkningar som påminner om plockhuggning. 4. Solexponerade sluttningar och dödisgropar På solexponerade sluttningar på åsar växer tack vare det ljusa soliga mikroklimatet och tidigare bränder arter som urskiljer sig från sin omgivning. Ett soligt mikroklimat upprätthålls genom att man avlägsnar träd eller genom att man bränner, men markytan på området bereds inte. De egenskaper som skall bevaras hos branta stora gropar, dödisgropar på åsar är en växtlighet som har uppstått av ett mikroklimat som är källarlikt och som avviker från sin omgivning. Den bevaras genom att man begränsar avverkningen bara till den översta delen av dödisgropens kant. 5. Gamla skogar Med en naturskyddsmässigt värdefull gammal skog avses en skog där trädbeståndet i allmänhet är klart (över 1,5 gånger) äldre än den förnyelseålder som rekommenderas för skogsbruket. Trädbeståndet är av olika storlek och det består av flera kronskikt och trädslag eller är ett granskogsbestånd i sent successionsskede. Trädbeståndet har inte behandlats med blädningsavverkning, bestånds-
9(17) vårdande avverkning eller ljushuggning på 60 år. I trädbeståndet finns gamla lövträd samt rikligt (minst 20 % av beståndet) död ved och torrakor. Riklig förekomst av asp, sälg eller ädla lövträd ökar objektets naturskyddsmässiga värde. Objektets särdrag bevaras genom att man lämnar trädbeståndet utanför skogsbruksåtgärderna Bevarandet av värdefulla livsmiljöer vid skogsbruk: a) Domstolens beslut om fall där bevarandet av särdrag hos objekt enligt naturvårdslagen 29 har äventyrats. b) Domstolens beslut om fall där särdrag hos särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagen 10 inte har bevarats. Det har funnits grunder för undantagslov som beviljats på basis av skogslagen 11. c) På basis av utvärderingen på kvaliteten på naturvården har övriga värdefulla livsmiljöer bevarats i ursprungligt skick eller nästan i ursprungligt skick. I punkterna a) och b) har särdragena inte bevarats på det sätt som avses i kriteriet om man på objektet avsiktligt har handlat på ett sätt som strider mot naturvårdslagen eller skogslagen. I punkt c) avser "nästan i ursprungligt skick" det att de uppräknade livsmiljöernas viktigaste särdrag har bevarats på över 90 procent av objektenas totala areal. I kriterier för gamla skogar hos sådana skogsägare som i området äger över 10 000 hektar skog räknas alla skogar som uppfyller ovan nämnda kännetecken på gammal skog oberoende av skogsbeståndets areal. Skydd av gamla skogar enligt detta kriterium gäller inte områden eller ägare som har över 5 % skyddad skog av arealen. 11. Kända livsmiljöer för hotade arter tryggas Vid skogsbruksåtgärder tryggas - kända livsmiljöer för hotade arter som kräver särskilt skydd 25) och som den regionala miljöcentralen har avgränsat och meddelat områdets ägare och/eller innehavare och - kända livsmiljöer för andra hotade arter 25) så att man inte äventyrar fortbeståndet av åtminstone den nuvarande stammen i området. De livsmiljöer för arter som kräver särskilt skydd och vilka den regionala miljöcentralen avgränsat och tillkännagivit markägaren enligt naturvårdslagen 47 samt gett skötselanvisningar eller rekommendationer för. 25) Förteckning över hotade arter finns i förordningen om naturskydd (160/1997) bilaga 4, hotade arter. 12. Naturvårdsträd lämnas kvar på förnyelseytor Vid avverkningar och skogsvård lämnas kvar eventuella torrakor, högstubbar
10(17) och annan rötad ved, hålträd, enskilda vindfällen samt grova individer av den tidigare trädgenerationen, ädla lövträd, rovfåglarnas boträd, grova enar, stora aspar och trädaktiga sälgar samt träd med lyra av brand. Då ovan nämnda saknas på förnyelseytor lämnas sådana naturvårdsträd 26) som är viktiga för den biologiska mångfalden och som är stormhärdiga kvar på förnyelseytorna. Dessa har förutsättningar att utvecklas till grova gamla träd. Antalet levande eller döda träd som vid avverkningen lämnats kvar på förnyelseytorna och vilkas diameter i brösthöjd är åtminstone 10 cm, är i området i genomsnitt åtminstone 5 10 st./ha. 26) De träd som lämnats kvar i samband med förnyelseavverkningar på skyddszoner vilka avses i kriterium 16 räknas med i antalet naturvårdsträd. Naturvårdsträd lämnas i första hand i grupper och då det är möjligt i omedelbar närhet till värdefulla livsmiljöer som uppräknats i kriterium 10. Naturvårdsträd skall inte lämnas kvar i omedelbar närhet till viktiga konstruktioner som till exempel trafikleder och el- och telefonlinjer. 13. Genmodifierat skogsodlingsmaterial används inte Inom skogsodlingen används inte genmodifierat skogsodlingsmaterial och inte heller annat material som myndigheterna 27) inte har godkänt. Genmodifierat skogsodlingsmaterial har inte enligt myndigheterna som svarar för övervakningen av lagen om handeln med skogsodlingsmaterial (241/2002) använts inom skogsodlingen. 27) Den myndighet som svarar för övervakning av handel med skogsodlingsmaterial och godkännande av skogsodlingsmaterial i Finland är Kontrollcentralen för växtproduktion, KTTK. 14. Skogsvägsplanerna omfattar en miljöutredning De nya planerna för bestående skogsvägar 28 och som uppgörs av skogsorganisationerna 1) omfattar en utredning av naturvärdena. Då nya bestående skogsvägar byggs tas översiktsplanen (för skogsvägsnätet som gjorts för området) i betraktande. I översiktsplanen har man tagit hänsyn till trafikbehoven i området och den inverkan som byggandet av nya skogsvägar har på miljön. Miljöutredningen skall innehålla a) uppskattningar av vägbyggets effekter på bevarandet av särdragen hos följande objekt - skyddsområden och av statsrådet fastställda skyddsprogram till den del de inte har genomförts - värdefulla livsmiljöer i skogsnaturen (kriterium 10) - livsmiljöer för arter som kräver särskilt skydd (kriterium 11) - viltvårds- och rekreationsområden samt andra områden som avgränsats på beslut av markägaren eller vid planläggningen
11(17) b) uppskattning av vägbyggets effekter på vattendrag och nödvändiga vattenvårdsåtgärder. 28) Skogsväg är en privatväg som i första hand är avsedd för skogsbrukets transporter och som är byggd för trafik året runt. Stämplingspost- och vintervägar är inte skogsvägar som avses i kriteriet. 15. Arterna på brandfält och skogarnas hälsa främjas med hyggesbränning Arealen på området som skall hyggesbrännas under certifieringsperioden är åtminstone lika stor som arealen för det område som hyggesbrändes åren 1998-2002. Om möjligheter till hyggesbränning informeras 29) privata skogsägare. Kriteriet tillämpas inte i landskapet Åland. I mängden hyggesbränning kan man beakta återställande med bränning, hyggesbränning av naturvårdsträd i grupper samt skogsbränder i naturskyddsområden och ekonomiskogar i området. Privata skogsägare har informerats om hyggesbränningens lämplighet som ett behandlingssätt av markytan på skogsförnyelseobjektet och om statens finansieringsmöjligheter för hyggesbränning. 29) Man informerar bl.a. via tidningsartiklar, broschyrer eller kontaktar direkt de skogsägare som har objekt som lämpar sig för hyggesbränning. 16. En skyddszon som binder sediment- och näringsbelastningen lämnas invid vattendrag och småvatten En skyddszon 31) lämnas invid vattendrag och småvatten 30). Den binder sedimentoch näringsbelastningen och den varken bearbetas eller gödslas. Man sprider inte heller kemiska bekämpningsmedel på skyddszonen. På skyddszonen kan man avverka och utföra skogsvårdsåtgärder. På objektet har man lyckats undvika att skyddszonen förstörts vid drivning på de sätt som förutsätts i kriteriet då markytan på över 90 % av skyddszonens längd inte har förstörts. 30) Vattendrag och småvatten som detta kriterium avser är hav, sjöar, tjärnar, åar, bäckar och källor. 31) Skyddszonens bredd är åtminstone 3-5 meter med beaktande av terrängens lutning, jordart och drivningsförhållanden. 17. Torvmarksnaturen bevaras Torvmarker i naturtillstånd 32) nydikas 33) inte. Iståndsättningsdikningar utförs bara i sådana områden där dikningen klart har ökat trädbeståndets tillväxt 34). Vid planeringen av iståndsättningsdikningar tar man särskilt i betraktande ovanliga torvmarkstyper och torvmarkstyper som blivit ovanliga 35) samt möjligheten att återställa dem i naturtillstånd.
12(17) 32) Torvmark i naturtillstånd är ett ekosystem som bildar torv och där man inte kan skönja av människan orsakade förändringar i naturlig vattenhushållning eller andra betydande spår orsakade av människan. Växtplatsen är torvmark om ett torvlager täcker marken eller om över 75 % av ytvegetationen är torvmarksvegetation. Skog som regelbundet sköts med gallringsavverkningar och som inte ingår i kriterium 10 avsedda särskilt viktiga livsmiljöer räknas inte enligt kriteriet som en torvmark i naturtillstånd. 33) Med nydikning avses inte dikning av enskilda diken på torvmarker i naturtillstånd av nödvändiga dikningstekniska orsaker. Delar av odikade kärrområden som ingår i gamla dikningsområden kan dikas ifall det är ändamålsenligt och inte innebär betydande risker för mångfalden på torvmarker och i skogsnaturen. Kriteriet hindrar inte eventuella åtgärder för vattenhushållning som krävs enligt skogslagen på torvmarkernas förnyelseytor och dikningar som avses i lagen om stöd för nyskiften (24/1981). 34) Iståndsättningsdikningen bör ekonomiskt vara ändamålsenlig med beaktande av växtplatsens näringshalt, värmesumma och trädbeståndets mängd på objektet. 35) Med torvmarkstyper som är ovanliga eller håller på att bli ovanliga avses de torvmarkstyper som finns i bilaga 3 i Metsähallituksen ympäristöopas (1997). 18. På dikningsobjekt dras försorg om vattenvården I planer för iståndsättningsdikningar som uppgörs av skogsorganisationer ingår en vattenvårdsplan. De vattenskyddsåtgärder som ingår i vattenvårdsplanen har utförts på ett ändamålsenligt sätt med beaktande av rekommendationerna vid tidpunkten för utförandet. I anvisningarna för planering av iståndsättningsdikning förutsätts det att en vattenskyddsplan görs upp. I vattenskyddsplanerna ingår bl.a. följande: - effekterna av åtgärderna förknippade med iståndsättningsdikning på vattennivån i vattendragen - beaktande av värdefulla livsmiljöer i kriterium 10. - risk för erosion av jordmånen som eventuellt förorsakas av iståndsättningsdikning - lutningsförhållanden och avledning av vatten från iståndsättningsdikningsområdet - vattenskyddsåtgärder och deras omfattning Tillräcklig information om iståndsättningsdiknings- och vattenskyddsplaner har levererats till miljöcentralen för kännedom inom överenskommen tid för utlåtande. 19. Grundvattenområdenas kvalitet försvagas inte med kemiska bekämpningsmedel eller gödsel I grundvattenområden 36) som är viktiga för vattenförsörjning (klass I) och som lämpar sig för vattenförsörjning (klass II) används inte 37) kemiska bekämpningsmedel.
13(17) I grundvattenområden 36) som är viktiga för vattenförsörjning (klass I) används inte konstgödsel. Skogsorganisationerna 1) använder eller har tillgång till lokaliseringsdata om grundvattenområden som är viktiga med tanke på vattenförsörjning (klass I) och grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning (klass II). Begränsning av användningen av bekämpningsmedel och gödsel har beaktats i skogsorganisationernas arbetsanvisningar och rekommendationer.. 36) Finlands grundvatten har klassificerats enligt användningsduglighet och skyddsbehov i grundvattenområden som är viktiga med tanke på vattenförsörjningen (klass I), grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning (klass II) och andra grundvattenområden (klass III). 37) Med användning av bekämpningsmedel avses inte plantering av plantor som behandlats med bekämpningsmedel mot snytbagge på grundvattenområden. 20. Användning av kemiska bekämpningsmedel undviks Lövsly behandlas inte med kemisk bladbesprutning på skogsförnyelseytor eller i plantbestånd, med undantag av aspsly i tallplantbestånd, då det är nödvändigt för att motverka spridning av knäckesjuka. I kriterium 10. avsedda värdefulla livsmiljöer används inte kemiska bekämpningsmedel. Kemiska bekämpningsmedel används endast i nödfall, t.ex. på skogsförnyelseytor vid bekämpning av ytvegetation, behandling av lövträdsstubbar och skott, bekämpning av snytbagge samt vid behandling av virkesförråd i skogen för att förhindra spridningen av insektskador. Undvikandet av användningen av kemiska bekämpningsmedel har beaktats i skogsorganisationernas arbetsanvisningar och rekommendationer. 21. De anställdas yrkesskicklighet och arbetsförmåga tryggas De anställdas tillräckliga yrkesskicklighet 38) och arbetsförmåga för uppgifterna tryggas. Arbetsgivaren 39) har t.ex. dokument som visar att arbetsgivaren vid rekryteringen har försäkrat sig om den anställdes tillräckliga yrkesskicklighet och dokument som visar att arbetsgivaren har dragit försorg om utvecklingen av den anställdes yrkesskicklighet under arbetsförhållandet. Arbetsgivaren har dokument om granskningar vid placering i arbete och under arbetets gång som krävs i lagen om företagshälsovård (1383/2001). I skogsorganisationer med minst 40) 10 anställda arrangeras för förhållandena lämplig verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan. 38) Tillräcklig yrkesskicklighet kan nås antingen via yrkesutbildning eller arbetserfarenhet. 39) Med arbetsgivare avses en arbetsgivare som är registrerad i arbetsgivarregistret. Uppgifter om arbetsgivare som är registrerade i arbetsgivarregistret
14(17) fås via Företags- och organisationsdatasystemet (FODS), www.ytj.fi. 40) Antalet anställda i tjänst 31.12. 22. Förutsättningar för högklassigt och säkert arbete tryggas För att arbetet skall kunna utföras högklassigt och säkert ges entreprenören och de anställda tillräcklig information och anvisningar. Arbetsgivaren 41) har dragit försorg om att - entreprenören/den anställde har tillgång till allmänna instruktioner om arbetets utförande och till dessa instruktioner förknippade instruktioner om arbetssäkerhet - det till entreprenören/den anställde har givits skriftligt, elektroniskt eller muntligt uppgifter om arbetsplatsspecifika instruktioner som eventuellt hör till arbetsuppgiften och som innehåller kvalitets-, miljö- och övriga krav 42) - entreprenören/den anställde har tillgång till eventuella arbetsplatsspecifika faktorer och terrängformationer som äventyrar arbetssäkerheten. - det finns anvisningar för förbättrande av drivningsförhållanden vid första gallringar. 41) Med arbetsgivare avses från fall till fall en arbetsgivare som registrerats i arbetsgivarregistret, virkesdrivningsarbetsplatsens innehavare eller underentreprenörens uppdragsgivare. Uppgifter om arbetsgivare som är registrerade i arbetsgivarregistret fås via Företags- och organisationsdatasystemet (FODS), www.ytj.fi. 42) Övriga krav är t.ex. avlägsnande av hyggesrester på friluftsleder som det finns ett avtal om mellan skogsägaren och den som upprätthåller leden. 23. Iakttagande av arbetsgivarskyldigheter Arbets- och entreprenadgivare 43) följer och förutsätter att deras underleverantörer också följer lagstiftningen och gällande kollektivavtal. Arbets- och entreprenadgivare har skött om och förutsätter att deras underleverantörer också sköter om skatt, socialskydds- och arbetspensionsavgifter. Arbetsgivaren är förtrogen med förpliktelserna i arbetstidslagen inkl. arbetstidsbokföringen och arbetsgivaren har förfaringssätt med vilka man försäkrar att gällande lagstiftning följs. Om brott mot kollektivavtalet och arbetslagstiftningen i området begärs utlåtande av arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Entreprenadgivaren har instruktioner om anskaffning av tjänster och dokument med vilka man kan visa att granskning av skatterna och pensionsavgifterna (LEL, APL, FöPL) har skötts. Arbetsgivaren/entreprenadgivaren har arkiverat undertecknade entreprenads- och arbetsavtal. 43) Med arbets- och entreprenadgivare avses arbetsgivare som registrerats i arbetsgivarregistret. Uppgifter om arbetsgivare som är registrerade i arbetsgivarregistret fås via Företags- och organisationsdatasystemet (FODS), www.ytj.fi.
15(17) 24. Skogsägarnas kunnande främjas Minst 20 % av antalet skogsägare i området 44) deltar årligen antingen enskilt eller i grupp i den fortbildning eller i den rådgivning som är avsedd för områdets skogsägare. Statistik över kurser, personlig rådgivning 45) och grupprådgivning 46) för skogsägare från skogscentralen, skogsvårdsföreningarna, skogsägarnas förbund, skogsindustrin och skogsläroanstalter. I statistiken bör framgå antalet personer som deltagit i utbildningen och rådgivningen 47). 44) Antalet skogsägare är antalet fastigheter som betalar skogsvårdsavgift i det område som skall certifieras. 45) Personlig rådgivning är bl.a. fältbesök med en skogsfackman, annat liknande besök på fastigheten, planering av skogsvårdsarbeten med en fackman och handledning i utförande av skogsvårdsarbeten med en fackman. 46) Med grupprådgivning avses de kurser som de i indikatorn uppräknade anordnar för skogsägare. 47) Som personer som deltagit i utbildning/rådgivning enligt kriteriet räknas skogsägare och andra personer som deltar i skötseln av fastighetens skogsärenden. 25. Allemansrätten under ansvar tryggas Möjlighet att röra sig ute i skog, plocka skogsprodukter och annan rekreationsanvändning med allemansrätt 48) under ansvar tryggas. Det finns inte i betydande mängd verifierade begränsningar i allemansrätten. 48) Enligt allemansrätten får man bl.a.: - röra sig till fots, på skidor eller cykel och kortvarigt slå läger på annans mark, - plocka blommor, bär och svamp, - samla torra kvistar, nedfallna kottar och nötter, - färdas på vattendrag, förtöja kortvarigt, flotta timmer, ta hushållsvatten, simma och tvätta sig. Man får inte bl.a.: - göra upp eld - fälla eller skada träd, - köra med motorfordon i terräng, - plocka fridlysta växter eller lav, mossor och vedartade växter, - göra utfodringsplatser för vilt samt konstgjorda bon - röra sig i områden (små plantbestånd, åkrar), där det kan äventyra markägarens ekonomiska verksamhet, - idka regelbunden näring utan skogsägarens tillstånd, - skräpa ned. Begränsning av användning under ansvar är inte det att myndigheten för visstid begränsar användningen av allemansrätten. Om rättigheter och begränsningar vid användning av enskilda vägar bestäms i lagen om enskilda vägar (358/1962). I fråga om användning av skogsvägar skall
16(17) Högsta domstolens beslut 1991/819 beaktas. 26. Barns och ungdomars kunskaper om skog ökas Ett åtgärdsprogram utarbetas i området för att utöka kunskaperna om skogsnaturen samt om skötseln och användningen av skogarna. På initiativ av skogscentralen utarbetar de viktigaste aktörerna inom skogsbranschen i området 49) och de som ansvarar för ungdomsarbetet och utbildningen inom skogsarbete tillsammans ett åtgärdsprogram inom ett år efter att man anhållit om certifikat. I genomförandet av åtgärdsprogrammet strävar man till samarbete också med andra som är intresserade av frågan. Åtgärdsprogrammet innehåller en plan om - utökande av barnens och ungdomarnas kunskaper om skogsnaturen, skogsvården och skogsbruket och - arrangerandet av praktikplatser och inlärning i arbetet för dem som söker sig till skogsbranschen och för dem som redan studerar. Genomförandet av åtgärderna följs upp årligen. 48) De viktigaste aktörerna inom skogsbranschen i området och som avses i kriteriet är bl.a. skogscentralen, Forststyrelsen, skogsägarnas förbund och virkesanskaffningsorganisationer samt företagar- och arbetstagarförbund. 27. Tryggande av samernas kultur och naturnäringarna i deras hembygdsområde Skötseln, användningen och skyddet av de naturresurser som Forststyrelsen besitter i samernas hembygdsområde sammanjämkas i samråd med representanter för Sametinget, renskötseln och andra naturnäringar så att förutsättningarna för naturnäringarna och samekulturen tryggas. När det gäller sammanjämkning använder Forststyrelsen planering i samverkan när den planerar sin verksamhet i samernas hembygdsområde. Forststyrelsen och representanter för Sametinget kommer tillsammans överens om behovet och uppföljningen av samt nivån på samarbetet i olika planeringsprocesser för vilkas del Forststyrelsen har föreslagit samarbete för representanterna för Sametinget. Ifall enighet inte kan uppnås utvärderar certifieraren på basis av det verkställda samarbetet om kriteriet uppfylls.
17(17) 28. Sammanjämkning av rennäring och skogsbruk I statsägda skogsområden som förvaltas av Forststyrelsen sammanjämkas skogsbruksåtgärder och bedrivande av rennäring genom samarbete på lokalplan så att förutsättningarna för bedrivande av rennäring tryggas på lång sikt och vidsträckt i renskötselområden i skogsbruksåtgärderna. För att nå målet skall Forststyrelsen samarbeta med representanter för rennäringen när den vidtar åtgärder som kan ha väsentlig betydelse för bedrivande av rennäring. Viktiga åtgärder och behovet av samarbete skall tillsammans definieras så att målet nås. I samarbetet följs Forststyrelsens och Renbeteslagsföreningens 27.2.2002 gemensamt undertecknade avtal 50) samt punkterna i Forststyrelsens naturresursplaner som gäller sammanjämkandet av skogsbruket och rennäringen. 49) Avtalet gäller dock inte samernas hembygdsområde.