Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.
Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne
Artskyddsförodningen Grund i EUs direktiv och skyddsvärda arter och miljöer MB 1 kap 1 Det är inte tillåtet att medvetet förstöra eller negativt påverka arterslivsmiljöer eller möjlighet att fortleva. MB 8 kap 1 hänvisar till till AF 14 för dispenser Natura 2000 7 kap 28 I vissa fall är täkter speciella eftersom arterna inte finns förrän verksamheten starta För täktverksamhet är det främst fåglar och groddjur som berörs samt ett fåtal insekter och växter.
Ny syn på täkters betydelse i landskapet Täkter ses ofta som något fult eller som ett sår i naturen, som ska återställas till hur det såg ut innan brytning. Innebär ofta åker eller tallskog.
Innan täkten tas i bruk Ofta triviala marker med antingen åker eller barrskog. Har sällan några högre biologiska värden. Finns förstås undantag då blir det prövning ev. kompensation
Erosionskanter I dag är sand och grustäkterna kända som några av de mest artrika miljöer som vi har. Fullt i klassa med de fina naturbetesmarkerna och ängarna. Upp till 300 hotade arter och 4-5 gångar så många totalt har hemvist i grustäkter.. Många av arterna är utvecklade för att leva i kanter som naturligt eroderas av vatten, eller som är skapade av människan. För fanns dessa mycket vanligare förekommande i den skånska landskapet
Värmeälskande arter Många av invånarna är värmeälskande och gynnas av miljön som finns i grytan som bildas när man bryter i en rygg. Av fåglarna är det främst backsvala som man hittar men i större täkter kan även fältpiplärka förekomma. En hel del rovfågel och fladdermöss födosöker i täkter
Viktiga blomfamiljer Många arter ofta mixade på ett sätt som man inte ser annars Ärtväxter- vicker, vial, väppling, kärringtand Korgblommiga växter- fiblor, klint, tistlar Kransblommiga växter - plister, timjan, salvia, lavendel, mynta Väddväxter luktvädd, ängsvädd, fältvädd och åkervädd Klockväxter blåklockor och blåmunkar Salix sälg och vide.
Sandstäpp Prioriterad naturtyp som blivit mycket ovanlig, som nästan endast finns i Skåne Karateristisk för sandiga jordar med kalk Behöver omrörning för att kalken ska komma till ytan. Dyker upp i täktmiljöer
Borsttåtelhed Saknas kalk kan man får en annan naturtyp som kallas borsttåtelhed. Det är andra växter eftersom kalk är en förutsättning för många arter. Men det blir också mycket varierade miljöer med vanliga och ovanliga ängsarter
Insekter Främst gaddsteklar och fjärilar Insekter, främst fjärillar och gaddsteklar Som humlor, bin och många rovlevande arter
Refug i landskapet 300 arter i grustäkter För hotade gaddsteklar så har 40 % av de hotade arter sin huvudsakliga förekomst i täkterna. Ca 25 är endast kända från gru Ca 15 Natura 2000 naturtyper representeras i grustäkter
Väldigt gott om skalbaggar Många skalbaggar finns nästan uteslutande i täktmiljöer, av samma skäl som för många av de andra arter
Groddjur I södra och östra Skåne har vi de största populationerna av hotade groddjur där har sina enda lokaler i Sverige För exempelvis strandpadda så är en vattensamling i botten en ganska utmärkt miljö. Paddan gillar grunda vatten som värms upp tidigt på försommaren där det finns gott om insekter Sandödla en av våra hotade arter som trivs i de områden där det finns vegetation, men ej för tät. Gräver hålor i marken, jagar insekter och behöver värme April 2008
Spridningsmöjligheter Täkterna motsvarar en miljö som i stort är försvunnen ur det moderna Skånska landskapet. Kan fungera som spridningsrefuger
Viktiga insektsmiljöer
Efterbehandling Lämna branter och hak, främst i sydvända lägen Skog kan gärna finnas norr om slänterna då det skapar lä Spara död ved, stående eller liggande Slänta inte ut för mycket Spara blommande örter, buskar och träd (sälg) Om möjligt låt det finnas vattensamlingar Gäller inte hela täkten
Främst två arter, berguv och pilgrimsfalk men även tornfalk och stenfalk häckar i bergtäkter Behöver relativt små platåer för häckning och utkiksplatåer. Vill inte har för mycket träd och buskar Fåglar
Vilka arter man finner beror i högre omfattning på förutsättningar na i omgivningen än i grustäkter. Bergart och artrikedeom i omgivande landskapet kommer att avgöra utvecklingen. Betydligt artfattigare men viktiga lika väl
Hällebräcka Gemensamt för de hotade arter av växter, lavar och mossor som man hittar i berg- och blockstenstäckter är att de är anpassade för extremt näringsfattiga miljöer och ofta mycket konkurrenssvaga. Fladdermöss- attraheras av insekterna som dras till de uppvärmda väggarna, finns träd och buskar i täkten kan det blir en utmärkt fladdermus miljö Groddjur och reptiler brukar också trivas i täktmiljöer eftersom de värms upp så kraftigt. Ofta utgör täkterna refuger i ett annars monotont hårt exploaterat landskap. Grusviva
För bergtäkter är det viktigare att man planerar för mångfalden redan från början. De flesta strukturer i en bergtäkt har hög potential såvida det inte handlar om plana lodräta väggar. Små klippsprång, överhäng och hålrum ökar variationen i substratet väsentligt. Vatten i små samlingar är mycket värdfullt, likaså om det träcker, rinner längs väggen.
Kompensationsåtgärder Stenbrott där man bryter bort fin betesmark med hög biologisk mångfald Försök att transplantera till åkermark.
Miljömålsarbete, Ett rikt växt- och djurliv Många täkter har visat sig vara viktiga eftersom de simulerar nästa försvunna naturtyper med väldigt många både vanliga och hotade arter Efterbehandlingen är en viktig del i arbetet Ofta får man anpassa efterbehandlingen efter rådande förhållande Naturvårdsavtal
Torvtäkter Mycket näringsfattiga och ofta ganska artfattiga miljöer, orkidéer, taggstarr, sileshår, vitmossor och ris Växer väldigt svagt Behöver bli blöta för att torvbildning och återväxt av våtmarksväxter Kräver dämning Blir då en bättre miljö för fågel och växter. Skapa vattenspeglar om möjligt Sedimentationsdammar för vattenkvalitet. Efterbehandling efter förutsättningarna
När myren blir våt så startar de naturliga processerna igen och den fungerar som en vattenreservorar. Viktigt med sedimentationsdammar eftersom vattenet är både surt och rikt på humusämnen Karaktärsarterna kommer tillbaka.