1
2
Vad har hänt med ordet privat? Idag pratas det mycket om att vi måste lyfta blicken och vara visionärer. På detta seminarium väljer vi istället att sänka blicken och skärskåda ordet privat. Vad har hänt med ordet och hur används det idag. Har det skett någon form av betydelseglidning och är det något vi behöver bry oss om? Privat en diskussion Ordet privat är intressant. Traditionellt har det uppfattats som något positivt och eftersträvansvärt, inte sällan som lyx. Det kan handla om privatskola, privatchaufför eller privatlärare. Det kan också ha en allvarsam klang som när vi pratar om privatliv eller privatekonomi. Inte saker man diskuterar lättvindigt. Vad man kan konstatera i dagens samhällsklimat är att ordet privat i allt större utsträckning används för att på ett negativt sätt beskriva något. I dag skriver media om privatiseringar och privat drift som något icke önskvärt och när man försöker positivt gestalta företeelserna talar man om alternativa driftformer, pluralism, konkurrensutsättning eller entreprenader. Användandet av prefixet privat är träffande. Privatsjukhus och privatskola låter i dagens debattklimat inte helt rätt men vem vill gå till folksjukhuset eller folkskolan? Folkskolan avskaffades 1972 i Sverige när enhetsskolan var utbredd över hela Sverige. Folksjukhus finns idag i vissa länder, exempelvis Kina. Däremot går en stor del av svenska folket till Folktandvården. Mediadebatten speglar däremot inte brukarnas uppfattning. Socialstyrelsen menar själva att det inte går att se entydiga skillnader mellan privata och offentliga utförare. Skillnader beror istället mer på olika kommunstrukturer och storleken på enheten. Men om man konstanthåller skillnaden i kommunstruktur, är kunderna hos privata utförare genomgående mer nöjda. Andel nöjda äldre med hemtjänst i ordinärt boende i Stockholm stad, fördelat på kommunala och enskilda utförare. Källa: Socialstyrelsens rapport Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? och Jämför Service i Stockholm Stad 2011 3
Anm. Analysen avser 69 kommunala och 123 enskilda utförare. Genomsnittlig svarsfrekvens var 67 %. Källa: Socialstyrelsens rapport Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? och Jämför Service i Stockholm Stad 2011 Nedan redovisas några enkla sökningar på begrepp som på olika sätt förekommer i samhällsdebatten. Träffarna kommer från tryckt press och är sökningarna har gjort med hjälp av Retriever. Diagrammet visar antalet träffar på Retriever för tryckt press mellan 1995 och 2011. Ordet privat får ett rejält uppsving under valåret 2006 och når sin toppnotering valåret 2010. 4
Exempel på rubriker: Privat vård kräver nationell granskning (Strömstads tidning 2011-12-31) Skolpengen är inte för lyx (GT 2011-08-29) Anklagas ha använt bidrag till privat lyx (Mitt i Söderort 2008-12-09) Har du förtroende för privata vårdgivare? (Kvällsposten 2011-11-25) Diagrammet visar antalet träffar på Retriever för tryckt press mellan 1995 och 2011. Trenden ovan är att ordet privatisering förekommer i tidningar i betydligt större utsträckning idag än för bara tio år sedan. Sedan 2006, som var ett valår, har ordets användning ökat från ungefär 1300 till närmare 6000 gånger i svensk tryckt press. Exempel på rubriker: Avsluta experiment med privatisering (Uppsala nya tidning 2011-12-31 Blind för verkligheten (Hallandsposten 2011-12-31) Girighetens tid (Helsingborgs Dagblad 2011-12-31) Diagrammet visar antalet träffar på Retriever för tryckt press mellan 1995 och 2011. Begreppet används sparsamt men det går att iaktta på vilket sätt det används. Inte sällan används begreppet i beslutsförslag medan ordet privat och privatisera återkommer i reservationer. Det är helt enkelt så att man anser att begreppet alternativa driftformer har en mer positiv laddning. 5
Exempel på rubriker: S banade väg för privatiseringarna (Bohusläningen 2011-12-15) Städupphandling nödvändig för ekonomin (Västerbottens Mellanbygd 2011-11-22) Vinster i den privata välfärden (Folkbladet 2011-07-15) Överens om friskolor (2010-11-10) Diagrammet visar antalet träffar på Retriever för tryckt press mellan 1995 och 2011. Vinst och välfärd användes för att illustrera debatten kring företag inom välfärdssektorn. Påfallande många av träffarna handlar om kritiken mot vinst och utdelningar inom skol- och omsorgsverksamheter. Exempel på rubriker: Girighetens tid (Helsingborgs Dagblad 2011-12-31) Småföretag bidrar till bättre välfärd (Borås Tidning 2011-12-27) Min skatt är deras vinst (Expressen 2011-12-16) Vård får inte bli ett lotteri (Svenska Dagbladet 2011-11-28) Ett privat samtal Vad innebär det att begreppet privat inte längre tycks förknippas med positiva saker utan snarare används som invektiv i den politiska debatten? Påverkar det företagens sätt att marknadsföra sig eller saknar det egentligen betydelse? Inom det politiska klimatet talar man ofta om andra saker istället för privatiseringar eller privata företag. Alternativa driftformer har idag blivit ett neutralt begrepp som förekommer i budgettexter, direktiv eller beslutsunderlag. 6
Företagarna Stockholms stad bedriver opinion för ägarledda företag. Vi anser att det behövs fler privata företag inom välfärdssektorn. Företag som tar till vara företagsledarens och personalens idéer och engagemang. Vi vet att det uppstår mervärde och god kvalitet när det är ägaren som driver sitt eget företag. Effektiviteten ökar när det ägarledda företaget slipper alla byråkratiska turer som skall betalas av skattebetalarna i stora och opersonliga kommuner och landsting med tiotusentals anställda och alltför många beslutsnivåer. Många företagare inom välfärdssektorn har belånat sin bostad för att få pengar till att starta företaget. Då är det enligt Företagarna Stockholms stad också rimligt att de får ta ut vinst för att betala tillbaka lånet. Vill du veta mer kontakta verksamhetschefen Nilla Tjällden, telefon 0736-22 64 23, e-post: nilla.tjallden@foretagarna.se 7
Adress: Gamla Brogatan 23B, 111 20 Stockholm Telefon: 08-50 10 41 00 E-post: stockholmsstad@foretagarna.se 8 Producerad av Scantech Strategy Advisors