Rapport 2009:14 R. Utländska doktorander i svensk forskarutbildning

Rapport 2009:14 R Utländska doktorander i svensk forskarutbildning

Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Utländska doktorander i svensk forskarutbildning Utgiven av Högskoleverket 2009 Högskoleverkets rapportserie 2009:14 R ISSN 1400-948X Innehåll: Högskoleverket, analysavdelningen, Helen Dryler, Karin Holmvall och Marie Kahlroth. Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Omslagsbild: Jann Lipka Tryck: NRS Tryckeri, Huskvarna, juni 2009 Tryckt på miljömärkt papper

Innehåll Sammanfattning 5 Introduktion 9 Regeringens syn på internationell rekrytering i forskarutbildningen 10 Datamaterial och definition av utländska doktorander 13 Definition av utländska doktorander 13 Registerdata 14 Enkät till lärosäten 14 Doktorandnybörjarna utvecklingen 1997 2007 17 Samtliga nybörjare höga berg och djupa dalar 18 Svenska och utländska doktorandnybörjare 19 Ämnesområden 21 Lärosäten 24 Ursprungsland 27 Fler män än kvinnor bland utländska doktorander 29 Rekrytering och antagning: lärosätena svarar 33 Ramar för rekrytering och antagning 34 Hur rekryteras de utländska doktoranderna? 39 Varför rekryteras utländska doktorander? 41 Viss antagning via utländska universitet 41 Examina 45 Alla examina 1997 2007 45 Svenska och utländska doktorander 46 Examina per ämnesområde 48 Examina per lärosäte 48 Kvinnor och män 49 Doktorandernas försörjning 51 Nybörjarnas försörjning 52 Försörjning per ämnesområde 54 Påverkar ursprunget försörjningen? 57 Per lärosäte 58 Könsskillnader i försörjningen 59 Ju längre bort ifrån, desto större andel stipendier 61 Samtliga doktoranders försörjning 61 Den sjätte terminen i utbildningen 62 Stipendier som studiefinansiering i forskarutbildning 64 Enkätsvaren 66 Beräkning 68 Reflektioner 69

Genomströmning 71 Examenskvot 73 Studietid 78 Vad gör de utländska doktorerna efter sin examen i Sverige? 81 Kort om metodiken 82 Närmare hälften av de utländska doktorerna stannar 83 De utländska doktorerna etablerar sig sämre på arbetsmarknaden 89 Vilka yrken har doktorerna? 92 Ett internationellt perspektiv 95 Den internationella rörligheten ökar 95 Jämförelser är intressanta men svåra att göra 100 Bilaga 1 103 Tabeller 103 Bilaga 2 107 Några begreppsdefinitioner 107 Bilaga 3 109 Enkät om utländska doktorander 109

Sammanfattning Inflödet av utländska doktorander i svensk forskarutbildning har ökat under de senaste åren, och år 2007 utgjorde de utländska doktoranderna 29 procent av nybörjarna. Trenden verkar vara en fortsatt ökning också under 2008 enligt nyligen framtagna uppgifter (de utländska doktoranderna utgör 33 procent av nybörjarna år 2008). I denna rapport presenteras analyser om utländska och svenska doktorander för perioden 1997 till och med 2007. Några av frågorna som vi har försökt att besvara är: Kommer det lika många kvinnor som män till Sverige för att börja utbildning på forskarnivå? Är de utländska doktoranderna vanligare vid vissa lärosäten? Vilka världsdelar och länder kommer de ifrån? I vilken utsträckning har svenska universitet och högskolor aktivt försökt att rekrytera utländska doktorander? Är finansieringsformerna desamma för svenska och utländska doktorander? Hur ser genomströmningen ut? I vilken utsträckning stannar de utländska doktoranderna kvar i Sverige efter avlagd doktorsexamen? Hur vanligt är det med utländska doktorander i andra länder? Datamaterial och definition av utländsk doktorand Med utländska doktorander avses personer som är födda utomlands och har kommit till Sverige mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjas. Doktoranderna är antagna till utbildning på forskarnivå i Sverige och har för avsikt att avlägga en licentiat- eller doktorsexamen. Doktorander som deltar i internationellt forskarutbyte (och är antagna vid utländskt lärosäte) eller som har utländsk bakgrund (vuxit upp i Sverige men har två utlandsfödda föräldrar) tillhör inte gruppen utländska doktorander: de förra ingår ej i analyserna medan de senare tillhör den svenska doktorandgruppen. Analyserna bygger på data från i huvudsak två källor: (1) nationella registeruppgifter om doktorander samt (2) svar från lärosätena på en enkät från Högskoleverket. Några resultat Andelen utländska doktorander av nybörjarna har ökat från 20 procent 2004 till 29 procent år 2007; år 1997 utgjorde de utländska doktoranderna endast 15 procent av alla nybörjare. 5

I doktorandpopulationen i sin helhet (det vill säga aktiva doktorander) och bland dem som avlägger examen är andelen utländska doktorander mindre: 19 procent av alla aktiva hösten 2007 och 18 respektive 19 procent av alla doktorsexamina och licentiatexamina år 2007. Eftersom inflödet av utländska nybörjare har ökat stort kommer sannolikt andelen utländska doktorander av de aktiva och examinerade att öka inom en ganska snar framtid. Svenska universitet och högskolor har sannolikt bidragit till ökningen av utländska doktorander via bredare internationella utlysningar av studiestöd (utbildningsbidrag och anställning som doktorand) och inrättande av internationella magister- och masterprogram. De utländska doktorandnybörjarna försörjs i större utsträckning än svenska nybörjare via stipendier eller övrig försörjning (inkluderar till exempel studiemedel och egna medel). Stipendieprogram som riktas till utländska sökande bidrar förmodligen till ökningen av utländska doktorander, men skapar samtidigt olika försörjningsmönster för utländska respektive svenska doktorander. För de doktorander som har avlagt doktors- eller licentiatexamen har både netto- och bruttostudietid beräknats. Eftersom nettostudietiden (den tid som avsätts till forskarutbildningen) är ungefär lika för svenska och utländska doktorander samtidigt som bruttostudietiden (den totala tiden i forskarutbildningen) är längre för svenska doktorander, talar detta för att svenska doktorander i högre grad än utländska gör avbrott i studierna på grund av föräldraledighet eller annat samt att de studerar på deltid i högre utsträckning (institutionstjänstgöring eller forskarstudier kombinerat med annat arbete). En större andel av de utländska doktorandnybörjarna jämfört med de svenska har avlagt doktorsexamen inom en viss tid (5 och 8 år i denna studie). Skillnaderna uppträder inom alla större ämnesområden. Genomströmningen (examenskvoten) blir sämre om doktoranderna gör tillfälliga avbrott och studerar på deltid, och detta har förmodligen bidragit till att de svenska doktoranderna har en jämförelsevis sämre genomströmning. Sannolikt beror skillnaden i genomströmning mellan svenska och utländska doktorander till viss del också på att doktorander som avslutar studierna med en licentiatexamen inte har medtagits i analysen. Av de utländska doktorander som avlade en doktorsexamen åren 1997 till och med 2001 fanns 44 procent kvar i Sverige fem år efter dok- 6

torsexamen medan 43 procent hade emigrerat och 12 procent inte gick att följa upp (på grund av ofullständigt personnummer). Mindre än 1 procent pendlade till Danmark eller Norge. 7

Introduktion Forskarutbildningens internationalisering omfattar ett antal olika delar. Denna rapport handlar om en av dessa delar, nämligen lärosätenas rekrytering av utländska doktorander till svensk forskarutbildning. 1 Hösten 2007 fanns det lite drygt 17 000 aktiva doktorander i forskarutbildningen. Av dessa var cirka 3 250 utländska doktorander, vilket motsvarar 19 procent. Denna andel kommer mycket sannolikt att öka om några år eftersom andelen utländska doktorander bland nybörjarna har ökat starkt under senare tid: från 20 procent år 2004 till 29 procent år 2007. Ökningen ser också ut att fortsätta under 2008 (nyligen tillgängliga uppgifter för 2008 visar att nära 33 procent av nybörjarna är utländska doktorander). Det är mot bakgrund av denna snabba expansion av utländska forskarstuderande och det politiska intresset för forskarutbildningen, och därmed sammanhängande regeländringar och ekonomiska satsningar i början av detta sekel, 2 som Högskoleverket har genomfört denna studie om utländska doktorander i svensk forskarutbildning. Högskoleverket och Statistiska centralbyrån (SCB) rapporterar sedan 2006 regelbundet om den utländska doktorandgruppen i ett statistiskt meddelande om doktorander och examina på forskarnivå. 3 I föreliggande studie är den statistiska redovisningen betydligt mer omfattande; exempelvis analyserar vi områden som, oss veterligen, inte alls har belysts tidigare under 2000-talet, såsom de utländska doktorandernas försörjningsformer, deras genomströmning i forskarutbildningen samt i vilken utsträckning de stannar i landet efter avslutad forskarexamen och lyckas etablera sig på 1. Ett par andra exempel på forskarutbildningens internationalisering är att doktoranderna deltar i internationella konferenser och att de publicerar resultaten av sin forskning i internationella tidskrifter (se till exempel Högskoleverkets utvärdering En högskola i världen internationalisering för kvalitet, 2008:15). 2. Se exempelvis regeringens propositioner 2000/01: 3, 2001/02:15, 2004/05:80 och 2004/05:162. 3. Se Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå (UF 21 SM). 9

den svenska arbetsmarknaden. 4 De utländska doktoranderna jämförs genomgående med de svenska. Därtill sätter vi den svenska rekryteringen av utländska doktorander i ett internationellt perspektiv. De statistiska uppgifterna har kompletterats med svar på några öppna frågor som vi ställt i en enkät till lärosäten med rätt att anta doktorander. För att bättre förstå ökningen av utländska doktorander, hur de försörjs etc. har lärosätena svarat på frågor om hur och varför de rekryterar utländska doktorander, tillämpning och syn på försörjning av dessa doktorander samt även erfarenheter av vad som händer med de utländska doktoranderna efter avlagd forskarexamen. Regeringens syn på internationell rekrytering i forskarutbildningen I vilken utsträckning har de utredningar och propositioner som har lagts fram under 2000-talets första decennium behandlat rekryteringen av utländska doktorander, och vilka ställningstaganden har man gjort? I uppdraget till utredningen Advantage Sweden 5 ingick bland annat att undersöka förutsättningarna för att öka antalet studerande från andra länder vid Sveriges universitet och högskolor. I betänkandet uppmärksammades att vissa ämnen inom naturvetenskap och teknik hade svårt att rekrytera kvalificerade doktorander och forskare samt att universiteten och högskolorna var på väg in i en tid av generationsväxling av lärare och forskare. Utredaren såg det därför som nödvändigt med en fortsatt rekrytering av utländska doktorander, och att denna också borde kunna öka. I mer konkreta termer föreslog utredaren att: Målet för rekrytering av utländska studenter och doktorander bör vara att antalet utländska studenter skall öka med 1000 per år under fem år. I linje med detta föreslogs att resurser för några internationella forskarskolor borde ställas till förfogande, och att utländska doktorander skulle rekryteras till dessa. I regeringens högskoleproposition Den öppna högskolan (2001/02:15) ingår ett kapitel om ökad internationell rörlighet. Mot bakgrund av bland 4. Baserat på uppgifter om utländska doktorander från början och mitten av 1990- talet redovisade Högskoleverket i rapporten Doktorander från länder utanför Norden och Europeiska unionen (1998:40) bland annat information om försörjning och genomströmning. Men förutom att rapporten redogör för en tidigare period så är analyserna om genomströmning etc. delvis annorlunda. En stor skillnad är också att de utländska doktoranderna definierades på ett annat sätt vid denna tid, vilket innebar en överskattning av gruppens storlek. 5. SOU 2000:92. 10

annat utredningen Advantage Sweden ansåg regeringen att rekryteringen av utländska doktorander borde kunna öka ytterligare. Inga specifika rekryteringsmål fastställdes dock. 6 I anslutning till nästa högskoleproposition lade Forskarutbildningsutredningen fram sitt betänkande En ny doktorsutbildning, 7 i vilken bland annat internationalisering och mobilitet behandlades. Utredningen konstaterade att många utländska doktorander söker sig till forskarutbildning i Sverige och att detta var ett positivt inflöde som borde kunna öka. För att nå dit föreslog man att informationen om svenska doktorsutbildningar borde kunna samlas och göras lätt åtkomlig för utländska studenter. Man föreslog även att utländska myndigheter och företag borde kunna köpa doktorsutbildning inom ramen för uppdragsutbildning för att underlätta inflödet av utländska doktorander. Även i högskolepropositionen Ny värld ny högskola (2004/05:162) redogjorde regeringen för sin syn på internationaliseringen av den högre utbildningen. Man redovisade storleken på andelen utländska doktorander bland doktorandnybörjarna, men konstaterade att de utländska doktoranderna sannolikt underskattades, 8 och man angav inte några mål i siffror för rekrytering av utländska doktorander. Däremot satte man som delmål, inom ramen för en nationell strategi för internationalisering av den högre utbildningen, att öka rekryteringen av utländska studenter. Även om doktorander ingår i begreppet studenter, så är det ändå otydligt vad man ansåg om rekryteringen av utländska doktorander. Under år 2009 har regeringen lagt fram en proposition om forskarutbildningen, 9 men denna berör inte den internationella rekryteringen. Och i internationaliseringspropositionen Gränslös kunskap högskolan i globaliseringens tid (2008/09:175) från samma år finns inte någon tydlig skrivning i denna fråga. Regeringen bedömer att den tidigare uppställda nationella strategin för internationalisering av den högre utbildningen kan behöva utvecklas i vissa delar, men att den ändå fortsatt bör utgöra grunden för 6. Ett av skälen som angavs var att sådana rekryteringsmål förutsatte mer tillförlitlig statistik om antalet utländska studenter. Vid denna tid baserade man uppgifter om utländska doktorander på medborgarskap, vilket överskattar deras antal. 7. SOU 2004:27. 8. De utländska doktoranderna kallades vid denna tid gästdoktorander i den officiella statistiken. I stället för medborgarskap (vilket hade använts tidigare) användes nu ett mått som inte förmådde fånga de utländska doktoranderna från Norden och EU. 9. Forskarutbildning med profilering och kvalitet (proposition 2008/09:134). 11

universitetens och högskolornas internationaliseringsarbete och att målen fortsatt bör gälla (ett av delmålen var som bekant att öka rekryteringen av utländska studenter). Möjligheterna att urskilja utländska doktorander i statistiken är bättre idag än tidigare, men regeringen redovisar ändå inte några sådana uppgifter. Däremot gör man bedömningen att marknadsföring och information i utlandet om svensk högre utbildning och forskning bör förbättras och samordnas på ett sätt som attraherar de bästa studenterna och de mest kompetenta lärarna och forskarna. Man beräknar att 4 miljoner kronor bör fördelas till Svenska institutet för detta uppdrag. En sådan förstärkt marknadsföring kan naturligtvis locka ännu fler doktorander från andra länder till Sverige. 12

Datamaterial och definition av utländska doktorander I denna studie om utländska doktorander har i huvudsak två slags data använts: (1) nationella registeruppgifter om doktorander samt (2) enkätsvar från lärosäten. Det statistiska datamaterialet har använts för att beskriva de utländska doktoranderna, i förhållande till de svenska, med avseende på aspekter såsom påbörjade forskarstudier, examina, genomströmning, försörjning samt tiden efter doktorsexamen. Lärosätenas svar på Högskoleverkets enkät har vi använt för att nå en något djupare förståelse för vad som ligger bakom de kvantitativa sifferuppgifterna. Bland annat: Vad beror den kraftiga ökningen av utländska doktorander på, hanteras finansieringsfrågan på samma sätt för svenska och utländska doktorander, och vad känner lärosätena till om vad som händer med de utländska doktoranderna efter avlagd forskarexamen? Definition av utländska doktorander De utländska doktoranderna har urskiljts i det statistiska datamaterialet enligt något av följande två kriterier: (1) Personen har hos Migrationsverket angivit studier som grund för bosättning, och beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades. (2) Personen är född utomlands och har invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades. 10 Definitionen av utländska doktorander var dock inte lika exakt i enkäten till lärosätena. Där stod: Med utländska doktorander avses här doktorander som har kommit från andra länder med avsikten att bedriva hela forskarutbildningen i Sverige (antingen fram till en licentiat- eller doktorsexamen). Dock avses INTE utbytesstudenter på forskarnivå eller svenska doktorander med utländsk bakgrund. 10. Detta andra kriterium används eftersom inte alla studenter ansöker om uppehållstillstånd hos Migrationsverket, till exempel behöver studenter från övriga Norden inget sådant tillstånd. 13

Registerdata Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Högskoleverket sammanställt tabeller som beskriver hela populationen av såväl de svenska som de utländska doktoranderna ur olika aspekter. Samtliga doktorander i datamaterialet är under 65 år. 11 Tabellerna innehåller uppgifter om doktorandnybörjare, antagningstyp (antagning till licentiat- eller doktorsexamen), aktiva doktorander, licentiatexamina, doktorsexamina, doktorandnybörjarnas försörjning, aktiva doktoranders försörjning, doktorandernas försörjning den sjätte terminen, genomströmning, brutto- och nettostudietid samt tiden efter doktorsexamen (stannare/emigranter, etablering på arbetsmarknaden eller ej, yrke). Därtill innehåller datamaterialet uppgifter om kön, ålder, nationellt ämnesområde, vetenskapsområde, lärosäte och ursprungsland. Högskoleverket har därefter analyserat datamaterialet och ställt samman nya tabeller och diagram, vilka presenteras i denna rapport. Statistiska uppgifter om doktoranderna finns från år 1997 och fram till 2007. 12 Beroende på vilken aspekt som studeras kan tidsperioden variera: till exempel har vi inte gjort någon uppföljning av inträdet på arbetsmarknaden för de allra senaste examenskullarna. 13 Vid uppdelningar efter ursprungsland etc. minskar antalet utländska doktorander ibland så pass mycket att vi har slagit ihop flera år. Enkät till lärosäten I september 2008 skickade Högskoleverket ut en postenkät till samtliga universitet och även till högskolor med vetenskapsområde det vill säga alla lärosäten med rätt att anta doktorander till utbildning på forskarnivå. Sammanlagt har 21 universitet och högskolor erhållit enkäten, och 11. Denna begränsning finns på grund av att uppgifter som hämtas från flergenerationsregistret (där uppgift om personers födelseland exempelvis finns) är på personer födda 1932 och folkbokförda i Sverige någon gång sedan 1961. Första läsåret som utländska doktorander hämtades på detta sätt (läsåret 1996/97) fanns alltså inte personer som var äldre än 64 år i flergenerationsregistret. För att ha en jämförbar tidsserie behölls denna begränsning även om registret nu innehåller personer som är äldre. 12. Det är först från och med läsåret 1996/97 som SCB kan urskilja de utländska doktoranderna enligt den definition som vi använder i denna studie. 13. Vi har mätt inträdet på arbetsmarknaden för doktorer som har stannat i Sverige efter examen. Men för att vi ska kunna bedöma om de har stannat i Sverige eller ej behöver det ha gått ett antal år efter examen (enligt vår definition). 14

samtliga har besvarat den. 14 Därtill gavs även doktorandorganisationerna möjlighet att kommentera frågorna i enkäten, vilket de också har gjort i ett gemensamt svar. 15 Frågorna handlar framför allt om tre områden: rekrytering/antagning, försörjning samt tiden efter examen. Frågorna är av öppen karaktär, det vill säga det finns inga fasta svarsalternativ. Det är tidskrävande och ibland svårt att sammanställa öppna svar, till exempel tenderar svar på olika frågor ibland att gå in i varandra. Ändå bedömde vi detta som den bästa metoden då vi ansåg att det fanns för lite kunskap om de utländska doktoranderna för att ange fasta svarsalternativ. De öppna frågorna gav lärosätena goda möjligheter att lämna information som kanske tidigare inte varit känd. Vi har medvetet valt att endast sällan namnge lärosätena, eftersom det primära inte är att tala om hur enskilda lärosäten arbetar (och därmed möjligen framhålla deras eventuella förtjänster eller brister). 16 Ibland hämtas dock direkta citat från lärosätenas svar, och i dessa fall har vi skrivit ut vilket lärosäte som avses. 14. Enkäten finns i bilaga 3; den adresserades till rektor och skickades både via post och e-post. 15. SFS doktorandkommitté och Sveriges Doktorandförening (doktorandsektion SULF) har lämnat ett gemensamt svar. Sveriges Doktorander (SDok) är däremot en vilande organisation sedan halvårsskiftet 2008, och har således inte yttrat sig. 16. I missivet till lärosätena har vi skrivit att rapporten har karaktären av en nationell kartläggning och diskussionsunderlag, och att svar från enskilda lärosäten inte ska användas för att framföra kritik mot något enskilt lärosäte. 15

Doktorandnybörjarna utvecklingen 1997 2007 I detta inledande empiriska kapitel fokuserar vi på nybörjarna (inflödet) i forskarutbildningen och söker i flera fall följa utvecklingen över tid. Vi undersöker också svaren på frågor som: Utgör de utländska doktorandnybörjarna en stor andel inom samtliga ämnesområden? Hur fördelar de sig på de olika universiteten och högskolorna? Vilka länder kommer de ifrån? Hur ser könsfördelningen ut bland de utländska doktoranderna? Förändringar som berör forskarutbildningen kommer många gånger snabbast och tydligast till uttryck bland nybörjarna, vilket är anledningen till att vi analyserar inflödet i forskarutbildningen ur ganska många aspekter. I sammanfattning visar resultaten: År 1997 utgjorde de utländska doktoranderna 15 procent av nybörjarna, och år 2007 utgjorde de 29 procent. I antal räknat kom mer än 800 doktorander från andra länder till Sverige år 2007, och det är fler än någonsin tidigare. Ökningen av andelen utländska doktorander bland nybörjarna var särskilt stor åren 2004 2007, då andelen steg med 9 procentenheter på endast tre år: från 20 procent år 2004 till 29 procent år 2007. Uppdelat på olika ämnesområden har andelen utländska nybörjare under senare år ökat som mest i teknikvetenskap: från 21 procent år 2003 till 43 procent år 2007. Under perioden 1997 till och med 2007 har andelen utländska doktorandnybörjare ökat vid majoriteten av lärosätena, och vid flera av dem överstiger andelen 30 procent år 2007. Men det finns också en variation mellan lärosäten; vid samma tidpunkt var till exempel endast 9 procent av nybörjarna vid Göteborgs universitet från annat land. Under perioden 1997 till 2007 har allt fler doktorander från Asien påbörjat svensk forskarutbildning medan doktoranderna från Europa har blivit färre. År 2007 bestod den utländska nybörjargruppen av 35 procent asiater och 32 procent européer (resterande 33 procent kom från någon annan världsdel eller hade okänt ursprung). Det är fler utländska män än kvinnor som påbörjar en forskarutbildning i Sverige, och könsfördelningen är mer sned i den utländska doktorandgruppen än i den svenska. År 2007 utgjorde kvinnorna 50 pro- 17

cent av de svenska nybörjarna och 38 procent av de utländska. Från vissa länder är andelen kvinnor betydligt mindre. Samtliga nybörjare höga berg och djupa dalar Hur har utvecklingen sett ut för hela gruppen av doktorandnybörjare över åren? Vi inleder här med en sådan beskrivning innan fokus ställs på de utländska doktoranderna. Utvecklingen följs från år 1990 och framåt, och vi kan konstatera att antalet nybörjare i forskarutbildningen steg i princip årligen mellan 1990 och 1997: från lite drygt 2 300 nybörjare vid periodens början till drygt 3 600 vid dess slut. Därefter har antalet varierat starkt. Direkt efter 1997 sjönk antalet nybörjare under ett par års tid. Denna minskning var en följd av att högskoleförordningen från och med den 1 april 1998 tydliggjorde att ordnad försörjning för doktorandens hela utbildningstid var ett villkor för att antas till forskarutbildningen. 17 Eftersom det främst var inom humaniora och samhällsvetenskap som doktorander dessförinnan hade antagits utan att försörjningsfrågan hade lösts (via anställning som doktorand, utbildningsbidrag eller annat), så var det också företrädesvis inom dessa ämnesområden som antalet nybörjare sjönk. Emellertid, snart började nybörjartalen stiga igen. Ökningen inleddes direkt efter millenniumskiftet, och såväl år 2002 som 2003 var det mer än 3 800 doktorander som påbörjade sina forskarstudier. Kort tid därefter sjönk antalet nybörjare än en gång, och de senaste tre åren (2005 till 2007) har nybörjartalen legat strax under 3 000. En möjlig förklaring till den senaste nedgången är en mer pressad ekonomisk situation vid lärosätena, vilket direkt påverkar hur många doktorander som kan antas. 18 Därtill har det möjligen också skett en del omprioriteringar vid lärosätena på så sätt att resurser har omfördelats från försörjning av nya doktorander till försörjning av färdiga doktorer som anställts i någon postdoktoral meriteringsanställning. Sådana satsningar på meriteringsanställningar för nydisputerade (forskarassistent och biträdande lektor) ligger i linje med det resurstillskott som den tidigare regeringen aviserade för ändamålet såväl i forskningspropositionen Forskning för ett bättre liv (2004/05:80) som i budgetpropositionen för 2006 (2005/06:1). Emellertid hade några större re- 17. Den skarpare skrivningen utgjorde en del i det som brukar kallas 1998 års forskarutbildningsreform. 18. Flera lärosäten har uppgivit detta i kontakter med Högskoleverket. Se Högskoleverkets rapport Högskolans ekonomi 1997 2007 vad har hänt?, 2009:3, och avsnittet Ekonomiska resurser i denna rapport (sidan 35). 18

surser ännu inte tillförts vid utgången av år 2007 eftersom förstärkningen framför allt avsåg år 2008 (för såväl de direkta statsanslagen som medel som skulle tillföras forskningsråden). Därtill har utfallet av förstärkningarna för perioden 2005 2007 inte nått upp till den nivå som utlovades. 19 Eventuella satsningar på meriteringsanställningar bör därför ha skett genom omprioriteringar av resurser vid lärosätena. Huruvida sådana omprioriteringar verkligen har kommit till stånd i någon större utsträckning vet vi dock inte. Rapportering från enskilda lärosäten visar visserligen på sådana satsningar (till exempel i årsredovisningarna), men samtidigt har den totala stocken av forskarassistenter och biträdande lektorer varit ungefär densamma under de senaste åren. Lärosätena kan dock ha satsat på andra typer av meriteringsanställningar, till exempel olika typer av postdoktorala anställningar, som vi saknar säkra sifferuppgifter om. Figur 1. Doktorandnybörjare antal totalt samt svenska och utländska doktorander. 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1990 1992 1994 1996 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Alla Svenska Utländska Svenska och utländska doktorandnybörjare Hur ser då utvecklingen ut vid en uppdelning på svenska och utländska nybörjare? Ett förhållande blir tydligt vid en sådan jämförelse: medan de svenska nybörjarna följer topparna och dalarna för nybörjarna totalt sett så är de utländska nybörjarna till stor del oberoende av denna utveckling. Om vi till exempel ser till de senaste åren så följer de två grupperna delvis skilda utvecklingslinjer. Antalet svenska nybörjare sjönk markant 19. Högskoleverkets rapport Högskolans ekonomi 1997 2007 vad har hänt?, 2009:3. 19

under två års tid efter 2003 och ser även ut att ha minskat något mellan 2006 och 2007. 20 Antalet utländska nybörjare sjönk däremot endast tillfälligtvis, och i något mindre grad, mellan år 2003 och 2004. Därefter har de till och med ökat under de två senaste åren. I antal räknat kom mer än 800 personer till Sverige från andra länder år 2007 i syfte att påbörja forskarstudier vilket är fler än någonsin tidigare. Omräknat till andelar utgjorde de utländska doktoranderna hela 29 procent, och bara under de senaste tre åren har andelen utländska nybörjare ökat med 9 procentenheter (från 20 procent år 2004). Vår tidigare förklaring till nedgången efter 2003 bland samtliga nybörjare handlade om minskat ekonomiskt utrymme för antagning. Medan denna förklaring kan appliceras på de svenska nybörjarna så haltar den när det gäller utländska doktorander. De senare har ju faktiskt ökat i antal. 21 Tabell 1. Doktorandnybörjare 1997 2007. Därav utländska År Totalt Antal Andel (%) 1997 3 639 564 15 1998 3 510 601 17 1999 3 030 561 19 2000 3 060 587 19 2001 3 538 724 20 2002 3 852 719 19 2003 3 839 748 19 2004 3 198 648 20 2005 2 920 651 22 2006 2 984 729 24 2007 2 807 823 29 Vad beror detta på? Det kan naturligtvis finnas fler än en förklaring till att de ekonomiska åtstramningarna får olika konsekvenser för svenska och utländska doktorander. Till exempel kan det finnas faktorer, andra än ekonomiska, som påverkar rekryteringen av de utländska doktoranderna. I lärosätenas svar 20. Minskningen mellan åren 2006 och 2007 är sannolikt mindre än vad som redovisas här. Anledningen är att det bland nybörjare på forskarnivå sker en viss efterrapportering. Men minskningen i den svenska gruppen är ändå så pass stor (271 färre nybörjare) att det är mycket troligt att det har skett en reell minskning i den gruppen, även om den är mindre än vad som redovisas här. 21. Om vi går tillbaka tio år i tiden, kan vi därtill konstatera att nedgången i samband med 1998 års reform i betydligt högre utsträckning berörde de svenska än de utländska doktorandnybörjarna. 20

på Högskoleverkets enkät framkom det att flera av dem har förändrat sitt rekryteringsarbete under senare år på ett sätt som förmodligen har ökat antagningen av utländska doktorander. Bland annat har det blivit vanligare med öppna utlysningar av studiestöd/-platser samt att dessa numera också sker på engelska (till exempel på respektive lärosätes webbplats). 22 En ytterligare möjlighet, som på intet sätt utesluter andra förklaringar, är att det snäva ekonomiska utrymmet faktiskt kan ha bidragit till att fler utländska doktorander i vissa fall antas. Om lärosätena har svårt att garantera försörjning för så många doktorander som behövs för att uppfylla regeringens examensmål, eller som de av annan anledning önskar rekrytera, kanske lärosätena rekryterar utländska doktorander med stipendium från sina hemländer, från Sida etc. som en lösning. Vi ställde inte någon specifik fråga om ekonomins betydelse vid rekryteringen i enkäten, och kan därför endast resonera kring detta. Bland annat kan vi konstatera att det är betydligt billigare för lärosätena om doktoranderna försörjs via stipendier jämfört med om de anställs som doktorander, 23 vilket borde öka sannolikheten att de antar utländska doktorander eftersom dessa oftare än svenskar försörjs via stipendier. Därtill har ett lärosäte, som svar på frågan varför man aktivt rekryterar utländska doktorander, mer direkt uppgett att en av anledningarna är att de ekonomiska villkoren anses gynnsamma då finansieringen sker via exempelvis Sida, hemlandets regering eller ett visst lärosäte i hemlandet. Ämnesområden Stämmer denna bild av skilda trender för svenska och utländska nybörjare för varje enskilt ämnesområde? Eller har de svenska doktoranderna till och med ökat i antal i något ämne under de allra senaste åren medan de utländska har minskat? Åren 2002 och 2003 antogs väldigt många doktorander totalt sett och vi fokuserar därför på de år av nedgång som följde därefter. Analysen avser de fyra största ämnesområdena: teknikvetenskap, medicin, samhällsvetenskap 22. Se kapitlet Rekrytering och antagning: lärosätena svarar för mer information om varför och hur utländska doktorander rekryteras. 23. Se kapitlet Doktorandernas försörjning där vi också gör en uppskattning i kronor räknat. 21

och naturvetenskap. 24 Utvecklingen för de utländska doktoranderna skiljer sig delvis åt vid en sådan uppdelning, men i inget fall är utvecklingen bland de utländska doktoranderna helt i överensstämmelse med utvecklingen bland de svenska doktoranderna. Medan antalet svenska nybörjare har sjunkit markant inom alla fyra ämnesområden så har antalet utländska doktorander sjunkit i mindre grad, förblivit ungefär detsamma eller, vilket är fallet inom teknikvetenskap, till och med stigit. År 2003 började 736 svenska doktorander och 196 utländska inom teknikvetenskap; år 2007 var de svenska nybörjarna 448 till antalet medan de utländska var 332. 25 Figur 2. Doktorandnybörjare 1997 2007: antal svenska och utländska i de fyra största ämnesområdena. Antal Samhällsvetenskap 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Svenska Utländska 24. De ämnesområden som inte ingår i analysen är humaniora, skogsvetenskap och övrigt ämnesområde. Vanligtvis brukar humaniora räknas till de större ämnesområdena, men eftersom antalet utländska doktorander är litet i humaniora så har området uteslutits från analysen. Se bilaga 2 för definition av ämnesområden. 25. Se bilaga 1, tabell A, för exakta siffror avseende år 2007 för samtliga ämnesområden. 22

Antal 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Medicin 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Svenska Utländska Antal 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Naturvetenskap 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Svenska Utländska Antal 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Teknikvetenskap 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Svenska Utländska 23

Lärosäten Andelen utländska nybörjare i forskarutbildningen varierar ganska mycket mellan lärosäten. Under det senaste året (2007) representerar Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Jönköping var sin ytterlighet: vid den förra högskolan utgjorde de utländska doktorandnybörjarna hela 67 procent medan de endast utgjorde 8 procent vid den senare. 26 Det som å andra sidan förenar majoriteten av lärosäten är att andelen utländska doktorandnybörjare har ökat under senare år. Eftersom det finns många utländska doktorander inom det tekniska ämnesområdet är det knappast överraskande att det är just vid ett tekniskt lärosäte, Blekinge tekniska högskola, som andelen utländska nybörjare är som störst. Blekinge tekniska högskola har emellertid ett litet antal doktorander. 27 Men andelen utländska nybörjare vid äldre, och betydligt större, universitet med teknisk profil är också stor: i fallande ordning utgjorde de 53, 39 respektive 37 procent vid Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet och Chalmers tekniska högskola. Vid Kungl. Tekniska högskolan tillkom så många som 174 nya utländska doktorander år 2007, vilket är mer än vid något annat lärosäte. Karolinska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet och Handelshögskolan i Stockholm är tre äldre universitet med skilda ämnesprofiler. Gemensamt för alla tre är dock att doktorander från andra länder utgör en ganska stor andel av nybörjarna år 2007: cirka en tredjedel. Vid fem av de sex äldre universiteten med utbildning och forskning inom flera ämnesområden (Linköpings universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet) var andelen utländska doktorandnybörjare ungefär i nivå med genomsnittet: mellan 22 och 29 26. Antalet nybörjare är litet på dessa båda högskolor, 24 nybörjare vid Högskolan i Jönköping och endast 15 vid Blekinge tekniska högskola (se tabell 2), varför vi bör undvika att göra tolkningar kring andelen utländska doktorander för dessa lärosäten baserat på ett enskilt år. Dock illustrerar de på ett bra sätt spridningen i andelen utländska doktorander. 27. De utländska nybörjarna var därför endast tio till antalet år 2007. 24

procent. Göteborgs universitet är emellertid ett undantag bland dessa äldre universitet: de utländska nybörjarna utgjorde endast 9 procent. 28 Generellt sett har andelen utländska nya forskarstuderande varit mindre vid de nya universiteten jämfört med vid de äldre. Undantaget är Karlstads universitet eftersom så många som 26 procent av de nya forskarstuderandena kom från andra länder år 2007; vid de tre övriga nya universiteten varierar de utländska doktoranderna inom det lägre intervallet 11 15 procent. Man kan också konstatera att det har skett en kraftig ökning av utländska doktorander vid Karlstads universitet över tid. Detta till skillnad från Mittuniversitetet där andelen utländska doktorander till och med har minskat. Det är dock för tidigt att säga något om utvecklingen vid Mittuniversitetet eftersom lärosätet blev universitet först år 2005 från att tidigare (under jämförelseperioden 2001 2004) ha varit en högskola med ett vetenskapsområde. 28. I den enkät om utländska doktorander som Högskoleverket skickade ut till lärosätena ställde vi frågor om rekrytering. Men det finns inte alltid en självklar koppling mellan hur enskilda lärosäten har svarat på frågor om rekrytering och andelen utländska doktorander vid dessa lärosäten. Till exempel liknar svaren från Göteborgs och Uppsala universitet varandra i båda fallen svarar de (på ett ungefär) att det saknas en aktiv rekrytering av utländska doktorander för lärosätet som helhet, men att det förekommer vid vissa institutioner/ämnen men medan andelen doktorander från andra länder är liten vid Göteborgs universitet är den betydligt större vid Uppsala universitet (29 procent år 2007). 25

Tabell 2. Utländska doktorandnybörjare per lärosäte perioderna 1997 2000, 2001 2004 och 2005 2007 samt det enskilda året 2007*. Lärosäte Äldre universitet 1997 2000 Andel (%) utländska doktorander 2001 2004 Andel (%) utländska doktorander 2005 2007 2007 Andel (%) utländska doktorander Totalt Därav utländska Antal % Uppsala universitet 19 19 25 315 90 29 Lunds universitet 15 19 23 344 95 28 Göteborgs universitet 11 12 10 204 19 9 Stockholms universitet 13 19 24 204 50 25 Umeå universitet 15 19 24 171 42 25 Linköpings universitet 13 12 16 221 49 22 Karolinska institutet 22 28 32 384 125 33 Kungl. Tekniska högskolan 26 29 44 329 174 53 Chalmers tekniska högskola 19 25 26 180 67 37 Luleå tekniska universitet 16 16 34 83 32 39 Handelshögskolan i Stockholm 17 20 39 18 6 33 Sveriges lantbruksuniversitet 26 28 32 95 30 32 Nya universitet Karlstads universitet 1 2 14 21 27 7 26 Mittuniversitetet 2 18 8 28 3 11 Växjö universitet 1 0 8 12 26 4 15 Örebro universitet 1 7 6 14 99 11 11 Högskolor med vetenskapsområde Blekinge tekniska högskola 3 19** 13 45 15 10 67 Högskolan i Jönköping 4 13 17 16 24 2 8 Högskolan i Kalmar 5 16** 20 19 12 2 17 Malmö högskola 6 6** 8 9 11 2 18 Mälardalens högskola 7 10 27 17 3 18 Totalt 17 20 25 2807 823 29 1 Universitet 1999, varför doktorander började antas från och med det året. 2 Universitet 2005 (bar tidigare namnet Mitthögskolan). Kunde dock börja anta doktorander redan 2001 när lärosätet tilldelades vetenskapsområdet naturvetenskap. 3 Vetenskapsområde teknik 1999. 4 Vetenskapsområde humanistisk-samhällsvetenskapligt 2004. Men fick redan 1995 rätt att anta doktorander inom ett snävare område. 5 Vetenskapsområde naturvetenskap 1999. 6 Vetenskapsområde medicin 1999. 7 Vetenskapsområde teknik 2001. * För år 2007 redovisas också antalet nybörjare vid respektive lärosäte, och det framgår då om andelen utländska doktorander har beräknats på ett litet antal doktorandnybörjare. ** Andelen utländska doktorander är beräknad på färre än 20 nybörjare under perioden. 26

Ursprungsland Under senare år (2005, 2006 och 2007 sammanräknade) har de utländska nybörjarna i forskarutbildningen kommit från Asien i första hand, 33 procent, och EU-länderna (utom Norden) i andra hand, 25 procent. Den tredje största gruppen bland de utländska doktorandnybörjarna var av okänt ursprung och utgjorde 19 procent. 29 Endast 3 procent kom från något nordiskt land. Vilka enskilda länder döljer sig bakom de stora landgrupperna? Nybörjare med asiatiskt ursprung har i första hand kommit till Sverige från Kina (239 kineser av totalt 723 nybörjare från Asien); 30 134 nybörjare har anlänt från Iran och nybörjarna från Indien och Pakistan var 84 respektive 83 till antalet. Bland EU-länderna (exklusive Norden) var Tyskland det enskilt största landet 170 nybörjare kom från Tyskland (av 548 nybörjare i hela EU utom Norden). En bit därefter finns Italien (65 nybörjare) och Polen (45 nybörjare). I den lilla grupp som invandrade från Norden, totalt 70 personer under perioden, finns samtliga nordiska länder representerade. I förhållande till landets ringa befolkning är det många som har kommit från Island (12 doktorander). 29. SCB har granskat namnen på doktoranderna i gruppen med okänt ursprung för att se om dessa kan kopplas till vissa länder. Till exempel så skulle ju gruppen huvudsakligen kunna bestå av nordiska namn. Så är emellertid inte fallet; doktorander med okänt ursprung består i stället av en heterogen samling namn utan synbar koppling till ett specifikt landområde. 30. Kina, som enskilt land, bidrar med flest doktorander även vid jämförelser med icke-asiatiska länder. 27

Tabell 3. Doktorandnybörjare ursprungsregion för utländska doktorander. 31 Ursprungsregion 1997 2000 Andel (%) 2001 2004 Andel (%) 2005 2007 Antal Andel (%) Afrika 7 7 142 6 Asien 26 26 723 33 EU utom Norden 31 28 548 25 Europa utom EU och Norden 9 9 135 6 Nordamerika 4 4 78 4 Norden utom Sverige 6 6 70 3 Oceanien 1 1 15 1 Statslös 0 0 2 0 Sydamerika 3 3 67 3 Okänt 13 15 423 19 Totalt 100 100 2203 100 Det blir fler asiater och färre européer Under senare år har de utländska doktoranderna delvis kommit från andra länder och världsdelar än vad de har gjort tidigare. Vi saknar djupare kunskap om de förhållanden som kan ligga bakom detta, 32 men kan konstatera att utfallet i grova drag är att antalet nybörjare från Asien har ökat under senare år medan antalet nybörjare från Europa har minskat. Uttryckt i andelar bestod den utländska nybörjargruppen under perioden 2001 2004 av 26 procent asiater och 43 procent européer; 33 under perioden 2005 2007 steg andelen asiater till 33 procent medan andelen européer sjönk till 34 procent. 34 Allt färre doktorander från Norden och Baltikum Sett till enskilda asiatiska länder har doktorandnybörjare från Indien, Iran och Pakistan ökat klart under perioden 1997 och fram till och med 2007. Från Pakistan har ökningen varit särskilt markant under det allra senaste 31. Bilaga 1, tabell B, innehåller uppgifter för enskilda länder perioden 2005 2007. 32. Det räcker inte med att känna till eventuella förändringar i Sverige, till detta kommer eventuella förändringar i alla de länder som doktoranderna kommer ifrån. 33. Med européer avses här en sammanslagning av grupperna EU utom Norden, Europa utom EU och Norden samt Norden utom Sverige. 34. Denna trend verkar fortsätta sett till det senaste året vi har uppgifter om, det vill säga 2007. Andelen doktorandnybörjare från Asien var 35 procent detta år, medan andelen från Europa var 32 procent. 28

året, det vill säga 2007. 35 När det gäller länder som gränsar till Sverige har det under de senaste åren skett en minskning av doktorander från såväl Norden som Baltikum (Estland, Lettland och Litauen) medan antalet som kommit från Tyskland har ökat något. Många afrikaner vid SLU Det finns också en viss variation mellan lärosäten med avseende på vilka länder som doktoranderna kommer ifrån. Sådana jämförelser mellan lärosäten är dock behäftade med en visst mått av osäkerhet eftersom ganska många doktorander är av okänt ursprung. Men om vi ändå vågar oss på en jämförelse så kan vi notera följande bland lärosäten med många doktorander. Under perioden 2005 2007 utgjorde doktorander från Afrika en förhållandevis stor andel vid SLU: 21 procent av lärosätets samtliga utländska nybörjare. I riket som helhet uppgick afrikanerna endast till 6 procent av de utländska doktorandnybörjarna. Doktorandnybörjare från Asien var välrepresenterade vid Chalmers tekniska högskola, Linköpings universitet samt även Kungl. Tekniska högskolan (mellan 48 och 52 procent i den utländska gruppen). Vid SLU var däremot asiaterna jämförelsevis ganska få (17 procent). Doktorander från EU-länderna (utom Norden) utgjorde ganska stora grupper vid universiteten i Lund, Uppsala och Stockholm (mellan 33 och 35 procent av de utländska nybörjarna). I övrigt är det små skillnader mellan lärosäten vad gäller doktorandernas ursprungsland. 36 Fler män än kvinnor bland utländska doktorander Männen var under många år betydligt fler än kvinnorna i forskarutbildningen. När det gäller just denna jämställdhetsaspekt har emellertid en stor förändring inträtt: andelen kvinnor har ökat stadigt över tid och könsfördelningen har blivit jämnare. Under de första åtta åren in på det nya årtusendet har andelen kvinnor bland doktorandnybörjarna varierat mellan som lägst 45 och som högst 50 procent. 35. Doktorander från Kina är alltjämt en stor grupp, men det var fler som kom från Kina åren 1997 2000 än 2005 2007 (utslaget per enskilt år) såväl i antal räknat som i andel i förhållande till samtliga utländska doktorander. Under 2007, började dock tillströmningen av kineser stiga igen. 36. Däremot så finns det en variation mellan lärosäten i hur stor andel av doktoranderna som är av okänt ursprung. 29

I den utländska doktorandgruppen är dock könsfördelningen något skevare eftersom fler män än kvinnor har kommit till Sverige för att påbörja en forskarutbildning. År 2007 var männen 509 och kvinnorna 314 till antalet, vilket betyder att andelen kvinnor var 38 procent i den utländska gruppen. Uttryckt på ett annat sätt: bland nybörjarna var mer än var tredje man och närmare var fjärde kvinna en utländsk doktorand (34 respektive 24 procent). Tabell 4. Doktorandnybörjare 1997 2007: kvinnor och män. Kvinnor Män Därav utländska Därav utländska År Totalt Antal Andel (%) Totalt Antal Andel (%) 1997 1 573 212 13 2 066 352 17 1998 1 560 222 14 1 950 379 19 1999 1 296 181 14 1 734 380 22 2000 1 378 217 16 1 682 370 22 2001 1 692 269 16 1 846 455 25 2002 1 850 296 16 2 002 423 21 2003 1 859 308 17 1 980 440 22 2004 1 602 254 16 1 596 394 25 2005 1 441 249 17 1 479 402 27 2006 1 472 289 20 1 512 440 29 2007 1 300 314 24 1 507 509 34 Den utländska doktorandgruppen har liten påverkan på könsfördelningen Inverkar då den ojämnare könsfördelningen i den utländska doktorandgruppen i någon större utsträckning på den totala fördelningen mellan kvinnor och män bland nybörjarna? Annorlunda uttryckt, skulle könsfördelningen i doktorandgruppen som helhet bli jämnare om de utländska doktoranderna exkluderades? Svaret är att andelen kvinnor skulle stiga för samtliga år mellan 1997 och 2007 om de utländska doktoranderna exkluderades. Vid periodens början är dock skillnaden försumbar. Men år 2007 var skillnaden 4 procentenheter: i hela doktorandgruppen utgjorde kvinnorna 46 procent, men exklusive de utländska doktoranderna (det vill säga räknat på enbart svenska nybörjare) utgjorde kvinnorna 50 procent. Att skillnaden har ökat över tid mellan hela doktorandgruppen och enbart den svenska hänger samman med att andelen utländska doktoran- 30

der bland nybörjarna har ökat (den sneda könsfördelningen i den utländska gruppen får därmed ett större inflytande på den totala gruppen). 37 Figur 3. Doktorandnybörjare andel kvinnor 1997 2007. Procent 58 54 50 46 42 38 34 30 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Svenska doktorander Alla doktorander Utländska doktorander Men även om könsfördelningen varierar mellan doktorandgruppen som helhet och den svenska doktorandgruppen, så är det samtidigt tydligt att könsfördelningen ligger inom jämställdhetsintervallet 40 60 under hela perioden vare sig de utländska doktoranderna medräknas eller ej. Kvinnor och män inom olika ämnesområden Är de utländska männen också fler än de utländska kvinnorna inom de enskilda ämnesområdena? Nybörjarna från årskullarna 2005, 2006 och 2007 har slagits samman, och den generella bilden som framträder är att det finns en viss variation mellan ämnesområden. Inom skogsvetenskap ser könsfördelningen helt olika ut för svenska respektive utländska doktorander. Bland nybörjarna från Sverige uppgår kvinnornas andel till hela 69 procent samtidigt som kvinnorna är i minoritet (36 procent) bland de utländska nybörjarna. Så stora skillnader återfinns inte inom något annat ämnesområde. Det man kan säga generellt sett är att andelen kvinnor är mindre i den utländska än i den svenska gruppen. Humaniora avviker dock eftersom andelen kvinnor är något större i den utländska gruppen, 37. Andelen kvinnor i den utländska gruppen har varit väldigt konstant hela perioden: runt 40 procent eller strax därunder (se figur 3). 31

men man bör inte övertolka detta då det är ett litet antal utländska doktorander i humaniora. Tabell 5. Andel kvinnor bland svenska respektive utländska doktorandnybörjare per ämnesområde nybörjargruppen för åren 2005 2007. Ämnesområde Svenska doktorander Utländska doktorander Totalt Kvinnor (%) Totalt Kvinnor (%) Humaniora 428 56 32 63 Medicin 2 185 62 643 49 Naturvetenskap 1 058 43 485 39 Samhällsvetenskap 990 57 201 46 Teknikvetenskap 1 472 30 754 25 Skogsvetenskap 131 69 61 36 Övrigt ämnesområde 244 84 27 70 Totalt 6 508 52 2 203 39 Humaniora = humaniora och religionsvetenskap. Medicin = medicin, odontologi, farmaci. Naturvetenskap = naturvetenskap, matematik. Samhällsvetenskap = samhällsvetenskap, rättsvetenskap/juridik. Teknikvetenskap = teknikvetenskap. Skogsvetenskap = veterinärmedicin, skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering. Kvinnor och män från olika länder Totalt sett är alltså männen fler än kvinnorna bland de utländska doktoranderna, och så ser det också ut i de flesta fall om man ser till könsfördelningen efter vilka länder som doktoranderna kommer ifrån. När det gäller utländska doktorander från Asien är männen fler än kvinnorna (perioden 1997 2007 sammanslagen), även om könsfördelningen är någorlunda jämn bland kineserna, med 44 procent kvinnor och 56 procent män. Andelen kvinnor från Iran var emellertid bara 30 procent, och från Indien var andelen kvinnor ännu mindre (endast 19 procent). Under senare år har det anlänt många doktorander från Pakistan, ett land där kvinnorna endast utgör 9 procent i den doktorandgrupp som har börjat studera i Sverige. Könsfördelningen är emellertid sned även bland doktorander från flera europeiska länder. Till exempel utgör kvinnorna endast 37 procent av de tyskar som påbörjar forskarutbildning i Sverige. Överlag är könsfördelningen dock väldigt jämn i doktorandgruppen från de tre baltiska staterna (som lägst 47 och som högst 51 procent kvinnor). För våra nordiska grannländer varierar andelen kvinnor mellan som lägst 39 procent (Danmark) och som högst 58 procent (Finland). 32