Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012
Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat ett antal seminarium där viktiga frågor för Södertälje diskuteras. Det här dokumentet sammanfattar workshopen där attraktivt boende diskuterades i Stadshuset 27 maj, 2010. Föreläsare/gruppledare Joel Hedgren arkitekt med erfarenhet av byggemenskap i söderort Joel var inbjuden för att prata om sina erfarenheter av bygggemenskaper. Sanna Hederus kod arkitekter, vinnare av Sveriges Arkitekters bostadspris 2009 Sanna var inbjuden för att tala om det goda boendet i stor och liten skala och om relationen mellan stadsbyggnad och attraktiva bostäder. Göran Lundquist redaktör för boken Vertical Street Göran var inbjuden för att tala om hur man genom god utformning kan öka det sociala livet i flerbostadshus. Mattias Litström Utopia Arkitekter Mattias var inbjuden för att tala om hur man redan i tidiga skeden av byggprocessen och planeringen skapar förutsättningar för attraktivt boende. Workshopen Förmiddagen var uppdelad i tre delar. Först presenterade gruppledarna sig själva och de frågor de ville fördjupa samtalet runt. Sedan pågick samtalen gruppvis ledda av de inbjudna gruppledarna. Grupperna skulle redovisa sina samtal under den avslutande diskussionen. Inför den delen av förmiddagen hade också gruppledarna fått två frågor att grunna på: Vad skapar ett bra boende? och Vilka verktyg skall/kan kommunen använda eller utveckla för att skapa ett attraktivare boende? Om bra boende: Joel Ett bra boende ger möjlighet för den enskilde att ta egna initiativ. Ett bra boende är ett socialt boende Sanna Ett bra boende är föränderligt över tid. I ett bra boende skall man även kunna trivas utanför den egna bostaden, där skall finnas möjlighet att träffa andra. Mattias Ett bra boende inbegriper mångfald och individualitet och ger möjlighet till identifikation. Ett bra boende slutar inte vid din lägenhet. Göran Ett bra boende bygger på mindre standardlösningar och mer experimenterande. De måste vara möjligt att ha råd med boendekvaliteter.
Om kommunens verktyg: Göran Attraktiva bostäder skapas i ett spel mellan marknad och boende. Mattias För att kunna skapa attraktiva bostäder krävs en bra första bärande idé, man måste se potentialen. Kommunen skall vara stenhård och ställa höga krav. Sanna Man måste fråga sig om spjutspetskvalitéer verkligen måste vara dyrt? Går det inte att skapa både bra och billigt? Kommunen bör ge markanvisning till mindre byggare. Detaljplaner skall skapas generella det som är en skola idag kanske passar bra som äldreboende redan imorgon. Joel Kommunen bör förbereda för olika aktörer och även ha färdigplanerad mark för markanvisning. Det ger möjlighet för fler att delta i byggandet av attraktiva bostäder. Tips till kommunen Grupperna fick ge tips till kommunen hur de vill att vårt arbete med bostadsbyggande kan förbättras. De här tipsen fick vi in: Tomtkö för radhustomter. Underlätta för socialt drivna projekt. Detaljplanelägg med mark för senare försäljning (ej direkt kopplat till exploatör). Förtäta på mark som har blivit över i liten skala. Fokusera på helheten hela kommunen ska leva. Våga blicka framåt, våga experimentera, våga låta det ta tid. Mångfald av upplåtelseformer och av stora och små exploatörer. Anamma stråktänkande. Tillgängligheter till kvaliteter så som utbud, natur, service, aktiviteter och sociala kontakter (som skapar engagemang och ansvar) är viktigt. Släpp konventionerna och öppna för ny kultur, för skapandet av en riktig blandstad. Det ska finnas en balans mellan restriktion och vision. Social kvalitet ska prioriteras. Vi som jobbar på kommunen måste lyssna in/visa ödmjukhet. Planera för mötesplatser, låt planen regissera liv, tänk strategisk helhet i stället för öar. Planera för långsiktig hållbarhet: energisnålt, täthet med balans, ekonomi, socialt. Sammanfattning av diskussion Tät stadsbebyggelse Människor söker sig till städer i allt högre utsträckning och idag bor över hälften av världens befolkning i städer. Den globala trenden är alltså att fler och fler väljer att bosätta sig i städer, men hur är det i Södertälje? Hur vill Södertäljebor bo?
Det finns idag en samstämmighet att det bästa sättet att bygga för att möta de krav som en växande befolkning ställer, ur ett hållbarhetsperspektiv, är att förtäta staden. På så vis kan vi begränsa den mängd oexploaterad mark vi tar i anspråk och dessutom främjar tät stadsbebyggelse en hållbar livsstil som inte är beroende av bilen. Ett av de största problemen med utspridd bebyggelse är att människor då spenderar så mycket tid till att resa till olika platser, ofta med bil på grund av otillräcklig kollektivtrafikförsörjning. I en tät stad minskas behovet av resor eftersom arbetsplatser, dagis, skolor, service etc finns inom relativt korta avstånd. Ett stort befolkningsunderlag gör också att en väl fungerande kollektivtrafik kan byggas ut. Men hur tätt är för tätt? Hur tätt kan vi bygga innan vi förlorar de stadskvaliteter vi vill ha? Planerare måste vara ödmjuka och lyssna in vad folk vill ha, alla vill inte bo i en tät innerstad. Utmaningen ligger i att skapa ett intressant Södertälje som inte är utsmetat. Trygghet, social gemenskap Mötesplatser är en väsentlig faktor för att skapa attraktiva boendeområden eftersom kontakt med grannar skapar trygghet och gemenskap. Kontakt med grannar skapas relativt lätt i ett villaområde för att man ser sina grannar och kan prata över staketet, man vet vilka de är och när de kommer och går. Den naturliga kontakten med grannar finns inte i lika stor utsträckning i områden med flerbostadshus och det är därför viktigt att utveckla naturliga mötesplatser även i dessa områden. Även på landsbygden där människor bor mer utspritt är det viktigt att skapa mötesplatser. Blandad bebyggelse förespråkas för olika behov och olika livsskeden och det är viktigt att den yttre miljön är utformad så att det finns naturliga mötesplatser och samlingsplatser mellan olika människor. Skapa fokus kring Södertäljes fördelar Idag är det för mycket fokus på problemen i Södertälje kommun, vi borde satsa mer på möjligheterna och fördelar istället. Översiktsplanen borde inte utgå från begränsningar utan en strategi och vision bör tas fram där Södertäljes fördelar lyfts fram. En av Södertäljes stora fördelar är den variation av boendemiljöer som finns inom kommunen med stad, landsbygd och mindre tätorter. Ofta fokuserar man på problem och satsar mycket på att lösa dessa, men en annan strategi är att satsa på något som fungerar för att göra det ännu bättre. Det kan leda till att det skapas positiva följder som mildrar problemområdena. Bra boende/hög kvalitet på boende Bra boende kan betyda att det finns utrymme för den enskilde eller grupper av enskilda att ta initiativ och ansvar för sitt bostadsområde. Det kan även betyda att bo på en plats och i ett boende som kan förändras. Till exempel en lägenhet som är flexibel för olika krav som ställs i olika skeden i livet, eller en stadsdel som förändras med sin befolkning.
Mångfald och individualitet togs upp som en positiv faktor. Det skapar en identifiering med bostaden och området. Man måste ha råd med bra kvaliteter i boende. Planerare och aktörer på bostadsmarknaden måste vara nytänkande för att skapa kvaliteter. Idag kräver inte konsumenter en förändring, det är säljarens marknad. Kommunen måste ställa höga krav på byggherrar, inte ur ett perspektiv av vad som är ful eller snygg arkitektur utan vad som är god arkitektur. God arkitektur behöver inte vara likställd med dyr arkitektur. Varierade bostadsområden och utbud av bostäder och flexibilitet Kommunen borde sträva efter att uppnå flexibla bostäder och boendemiljöer. Till exempel en lägenhet som är flexibel för olika krav som ställs i olika skeden i livet, eller en stadsdel som förändras med sin befolkning. Det kan handla om möjligheten att göra bostadskarriär i området, så att man inte måste flytta till ett annat område eller ort bara för att man nu behöver en större lägenhet eller för att man vill sälja sin villa och flytta till lägenhet. Bostadsområden borde utformas för att tillgodose olika människors behov för att främja en varierad befolkning. Bostadsområden borde också vara utformade så att det finns möjlighet till både närhet och avskildhet. Ett varierat utbud av bostäder och bostadsmiljöer kan också inkludera så kallade profilboenden. I diskussionen användes begreppet profilboende för att beskriva boende som är anpassat till en särskild livsstil som till exempel hästgårdar och boende med tillgång till golfbana. Dessa boenden blir en motsats till områdena som har ett varierat bostadsutbud och flexibilitet för att kunna tillgodose olika människors behov. Men även om profilboendena är ensidiga och inte inkluderar en variation av bostadstyper och mötesplatser så kan det vara attraktivt att erbjuda profilboenden eftersom de bidrar till att uppnå ett varierat bostadsutbud i kommunen. Attraktivitet Attraktivitet kan vara svårt att styra för kommunen eftersom attraktivitet styrs av trender och yttre förutsättningar. Men det är inte att säga att kommunen inte har möjlighet alls att styra attraktivitet. Till exempel kan kommunen ställa krav på typ och utformning av bebyggelse och kommunen kan också öppna upp för attraktivitet genom att använda sitt markägande genom marktilldelning alternativt som köpare av mark.