Tjänsteutlåtande Miljöprojektledare 2013-04-08 Anna Åhr Evertson /08-590 97 354/ / Dnr: KS/2012:454 anna.ahr.evertson@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss samråd Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt och utkast till miljökonsekvensbeskrivning inför arbetet med åtgärdsprogram och förvaltningsplan 2015-2021 Ärendebeskrivning Vattenmyndigheten för Norra Östersjön har tagit fram dokumenten arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbete med förvaltningsplan 2015-2021 samt behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen för Norra Östersjöns vattendistrikt med anledning av miljöbedömning av åtgärdsprogram 2015-2021. Det finns fem vattendistrikt i Sverige; Bottenhavet, Bottenviken, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Vattenmyndigheten för Norra Östersjön har sitt kansli vid länsstyrelsen i Västmanlands län. Vattendistriktet Norra Östersjön är ett område som innefattar länen Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, och Örebro. Sammanfattande synpunkter På arbetsprogrammet: Kommunen anser att arbetsprogrammet är kortfattat och koncist men en del begrepp är ihopblandade och det är inte tydligt vilken tidsperiod som avses. Det står även att förkunskaper krävs för att ta till sig dokumentet. Detta strider mot Århuskonventionen och intentionerna med allmänhetens möjlighet till deltagande i vattenförvaltningen. På översikt av väsentliga frågor: Det är en grundlig genomgång av de olika miljöproblem och utmaningar som vattenförvaltningen står inför att åtgärda. Det behöver dock förtydligas vilka frågor som särskilt behöver beaktas i kommande förvaltningscykel. Vattenmyndigheten kan med fördel utveckla sitt arbete med samverkan och även förtydliga sin roll gentemot andra parter. Kommunen delar Vattenmyndighetens uppfattning om att miljöövervakning av miljögifter och grundvatten behöver utvecklas under kommande vattenförvaltningscykel. Arbetet 1
med att samla miljödata hos nationella datavärdar behöver utvecklas. Det bör ges utvidgade möjligheter för kommunen att ta del av data samt att kunna leverera data för att få säkrare bedömningar av vattenkvalitet. På utkastet till miljökonsekvensbeskrivningen: Utkastet har än så länge endast ett avsnitt som är ifyllt med rubriken Beskrivning av förhållandet till andra planer och program. I det avsnittet saknas det dock en beskrivning av hur åtgärdsprogrammet kan komma att påverka andra planer och program. Kommunen ger gärna synpunkter på underlaget när det är så pass utvecklat att går att göra en fullgod bedömning av dess konsekvenser. Remissvaret är skrivet utifrån hur produkterna berör Upplands Väsby kommun samt möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna inom Oxundaåns avrinningsområde. Svaren som ges från respektive kommun är avstämda med de i projektet Oxunda Vattensamverkan ingående kommunerna. Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner yttrandet över remissen samråd Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt och utkast till miljökonsekvensbeskrivning inför arbetet med åtgärdsprogram och förvaltningsplan 2015-2021. Beslutet skickas till: Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Västmanlands län 721 86 Västerås Eller: vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Bakgrund Vattenmyndigheten för Norra Östersjön har tagit fram dokumenten Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbete med förvaltningsplan 2015-2021 samt behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen för Norra Östersjöns vattendistrikt med anledning av miljöbedömning av åtgärdsprogram 2015-2021. Arbetsprogram med tidtabell ger information om vilka produkter som ska tas fram av Vattenmyndigheten inom vattenförvaltningens sexårscykel och när det är möjligt för allmänheten att ge synpunkter på de olika produkterna. Översikt av väsentliga frågor ska beskriva vilka utmaningar och behov som föreligger under kommande vattenförvaltningscykel och som Vattenmyndigheten behöver prioritera särskilt. Kommunen har även möjlighet att ge synpunkter på behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen för Norra Östersjöns vattendistrikt med anledning av utarbetande av vattenförvaltningens 2
åtgärdsprogram år 2015-2021. Utkastet till miljökonsekvensbeskrivningen innehåller än så länge endast ett avsnitt med rubriken Beskrivning av förhållandet till andra planer och program. I det avsnittet saknas dock en beskrivning av hur åtgärdsprogrammet kan komma att påverka andra planer och program. Kommunen ger gärna synpunkter på underlaget när det är så pass utvecklat att går att göra en fullgod bedömning av dess konsekvenser. Detaljerade synpunkter på de olika avsnitten återfinns nedan. Remissvar ges utifrån hur remissen berör Upplands Väsbys kommun och möjligheterna att nå MKN inom Oxunda avrinningsområde. Förkortningar i remissvaret: MKB - miljökonsekvensbeskrivning MKN - miljökvalitetsnormer för vatten NGO: s - intresseorganisationer (nongovernmental organizations) VM vattenmyndigheten ÅP åtgärdsprogram för vattenförvaltning FP förvaltningsplan för vattenförvaltning Vattendirektivet (Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) WISE Water Information Systems for Europe Inledning samt Arbetsprogram med tidtabell Kommunen anser att arbetsprogrammet är kortfattat och koncist. Syftet med samrådsdokumentet behöver dock förtydligas och begreppen behöver särskiljas. Arbetsprogrammet med tidplan borde ha varit ett separat dokument och det hade varit enklare att läsa ifall avgränsning av MKB hade kommit separat. Det är inte tydligt hur avgränsingen av MKB kopplar till de andra två dokumenten. Sidan 5: Det står att det krävs förkunskaper för att läsa remissen. Detta strider mot intentionerna med samverkan där alla intressenter (organisationer, institutioner, allmänhet, NGO:s etc.) som vill vara delaktiga ska få möjligheten att vara det. Detta gäller enligt Århuskonventionen 1 och Vattendirektivet innehåller krav specifikt utifrån Århuskonventionen på tillhandahållande av information till allmänheten i fråga om förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt. Alltså bör dokumenten kunna vara läsbara för alla. Det är otydligt att det är den kommande vattenförvaltningscykeln som produkterna tas fram för. Särkskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt I dokumentet lyfts endast slutsatserna, inte själva analysen. Dokumentet saknar en rangordning eller prioritering av de olika frågor som lyfts fram. Det saknas inga frågor utan det är snarare för många. Vissa frågor verkar ha fått oproportionerligt stor plats, såsom främmande arter. Klimatförändringarna kan med fördel ha en överordnad rubrik. Klimatförändringar hör inte hemma under rubriken Miljöproblem. Att klimatet förändras påverkar alla skeenden i naturen mer eller mindre, både det naturliga 1 Konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor 3
och det antropogena (skapat av människan). Klimatförändringar är delvis ett naturligt skeende i sig och det är den för miljön negativa trenden på grund av mänsklig påverkan vars utveckling behöver bromsas. I det behöver VM beskriva sin roll och vad har andra parter för roll inom vattendistriktet. VM behöver beskriva vad som är väsentligt utifrån kraven i den svenska vattenförvaltningen att särskilt beakta i nästa vattenförvaltningscykel med tanke på t.ex. ökad nederbörd och temperatur med anledning av förestående klimatförändring. Detta behöver också beskrivas närmare i utkast till miljökonsekvensbeskrivningen där VM nu endast konsekvensanalyserar hur andra planer kan komma att påverka ÅP (och inte hur ÅP kan påverka andra planer, vilket behöver ingå). De väsentliga frågorna allt är utpekat som väsentligt och det saknas en fördjupning eller en prioritering för de områden som är särskilt viktiga under kommande förvaltningscykel. Nu lyfts alla tänkbara frågor som behöver finnas med i en påverkansanalys utan någon vidare specificering. Genom att välja ut några källor till påverkan är särskilt viktiga att hantera under nästa förvaltningscykel för att nå MKN, erhålls de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Främmande arter verkar ha fått en för stor plats jämfört med andra problemområden. Finns det någon inbördes rangordning av de olika faktorerna? Försurning är ett problem i vissa områden. VM behöver förtydliga ifall detta gäller generellt inom distriktet. Upplands Väsby anser inte att det gör det. Fysisk påverkan och exploatering hör ihop. Exploatering ryms delvis under begreppet fysisk påverkan och är även starkt kopplat till statusklassificering när gäller hydromorfologi. Exploatering, översvämningar, dricksvattenförsörjning är rubriker som skär på en annan ledd jämför med miljöproblem utifrån effekt av mänsklig aktivitet. Översvämningar kommer att öka och hårda regn inom korta tidsperioder, s.k. korta regn kommer att öka. 10- års, 50 års och 100- års regn också kan komma att variera mer i framtiden. Dricksvatten en prioriterad fråga Dricksvattenförsörjning är ett mänskligt behov som kan riskeras då vattentäkter blir belastade av näringsämnen, försurande ämnen eller miljögifter från diffus spridning och punktutsläpp. När gäller dricksvatten är de kommunala täkterna (eller föreslagna) täkterna viktiga att se till att skydda, inte bara Mälaren. VM har inte gjort någon prioritering av vad ska tas om hand primärt under kommande förvaltningscykel. VM behöver se till att Länsstyrelserna påskyndar processen för skyddsföreskrifter för kommunala dricksvattentäkter. En annan viktig åtgärd under nästa förvaltningscykel för att minska risken för förorening av de kommunala dricksvattentäkterna är att minska mängden vägsalt och kloridhalter (ett prioriterat ämne, s.k. kemisk status). SL (Storstockholms Lokaltrafik) vill endast köra på saltade gator. Det finns skonsammare alternativ som skulle ge mindre belastning på grundvatten och om det utnyttjas effektivt, inte behöver kosta mer. Kommunerna äger inte rådighet i frågan och därför behöver frågan lyftas till VM att hantera i kommande åtgärdsprogram. Samrådsredogörelse Det behövs en samrådsredogörelse som beskriver vilka frågor som VM kommer att ta hänsyn till i kommande förvaltningscykel och slutsatserna skrivas in i FP. 4
Figur 6 stämmer inte ihop med rubriken. Bilden är inte rättvisande. Den visar på miljöproblemen. Samverkan och samråd Samarbetet inom Oxunda avrinningsområde fungerar mycket bra med anledning av Oxundaåns Vattensamverkan som funnits sedan år 1999, bestående av de sex kommunerna Järfälla, Sollentuna, Sigtuna, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Samverkan med Länsstyrelsen uppfattas som mycket god och på rätt nivå och samverkan inom kommunen med andra intressen uppfattas också som mycket god. Allmänhetens deltagande säkras dels via kommunens webbsida, dels via Oxundaåns samverkans webbsida. Utöver detta genom pappersutskick, externa möten där allmänhet bjuds in till samverkan och samverkansprojekt ihop med t.ex. lokala markägare. Om avsnittet: Avsnittet har behov av utveckling. Det står längst ned på sidan 31 att länsstyrelserna och VM har utvecklat former för samverkan på regional nivå men att arbetet behöver förbättras ytterligare. Beskriv gärna hur VM och länsstyrelserna ska bidra till att förbättra samverkan ytterligare. Beskriv gärna då även följande frågor; Fungerar inte samarbetet idag? Vilka brister finns i samverkan? Hur kan samverkan utvecklas så att det fyller den funktionen som samverkansformen borde? Finns det intressenter som vill vara delaktiga men som inte får möjligheten? Hur avser VM ändra på detta? Hur kan det ändras inom distriktet? Det bör skiljas på samverkansformer där länsstyrelsen och VM är delaktiga och de samverkansformer som VM och länsstyrelsen initierat själva. En nyckel till god samverkan kring en gemensam fråga såsom ett avrinningsområde bygger ofta på att det sker på gräsrotsnivå, d.v.s. att behovet lyfts lokalt. När en fråga lyfts lokalt så har VM och länsstyrelserna en roll att stötta den formen av samverkan genom att vara delaktiga när behov uppstår. Det finns olika syften med samarbeten kring vatten (sidan 32). Alla samarbeten har inte som mål att bli vattenråd. Under rubriken samverkan använder sig VM av orden ska och att samarbete måste ske. Om behov finns, ska det finnas möjlighet att samverka och de som vill engagera sig ska kunna göra det. En standardiserad form av samarbete inom vattenförvaltningen är i sådana fall vattenråd. Avsnittet är skrivet ur ett regionalt perspektiv och inte utifrån styrande behov. Texten kopplar lite till sidan 5, där det står att det krävs vissa särskilda förkunskaper för att kunna läsa och tolka samrådshandlingarna. Det är återigen så att alla som har ett behov eller intresse av att engagera sig i vattenförvaltningen, ska ha möjlighet att göra det. Det finns dock inte någon kravställning enligt Vattendirektivet att samverkan ska eller måste ske eller att man måste lära sig förkunskaper först, innan man får vara delaktig. Det kopplar återigen till allmänhetens rätt till deltagande, som kommer ur Århuskonventionen. Läs t.ex. EU-kommissionens vägledning från WISE nyhetsbrev från 2008: Vatteninformation 12 En gemensam uppgift: Allmänhetens deltagande i planeringen av förvaltningen av avrinningsdistrikt. Där går att läsa mer om allmänhetens deltagande och även om kopplingen till Århuskonventionen. Samverkan behöver anpassas till frågor, utmaningar, konfliktsituationer som behöver lösas där de uppstår. Det kan vara befintliga samarbeten, engagemang i 5
vissa sakfrågor eller ett visst geografiskt avgränsat område. Formalia borde vara mindre viktigt. Samverkansformerna behöver utvecklas, är en rubrik. För vem? VM kan ha ett behov av utökad samverkan med berörda intressenter inom distriktet. Beskriv gärna detta. Begreppet samverkan och samordning blandas ihop. Under rubriken Samverkan nationellt och internationellt bör kanske istället formuleras Samordning? Annars, särskilj begreppen och gör olika stycken, ett om samverkan och ett om samråd. Framtida utmaningar De frågor som är av lägre prioritet under kommande cykel kan dels utgöra framtida utmaningar. Annars är de utmaningar som beskrivs som framtida, utmaningar redan i dagsläget. Övervakning Upplands Väsby kommun delar VM uppfattning när det gäller att grundvattenövervakning och övervakning av miljögifter behöver utvecklas. Det står dock inte någon förklaring i texten kring varför behov av förbättring föreligger just när gäller dessa typer av övervakning. Beskriv gärna även då varför övervakning av skyddade områden är prioriterat i förhållande till att se till att tillräckliga skyddsåtgärder sätts in för att bibehålla skyddet långsiktigt. Det finns ett behov av att samordna miljöövervakningen regionalt. Samma parametrar, tidpunkter etc. genom tydliga enkla råd framför allt till för kommunerna. Det finns ett behov av resultatutbyte och en möjlighet att leverera mer miljöövervakningsdata från kommunerna till datavärdar så att det dataunderlag som kommunerna tar fram, kan användas i statusklassificering och ligga till grund för beslut som sedan styr åtgärdsarbetet. Detta snarare än att ställa krav på insamling. Resurser bör läggas på att beskriva hur det ska levereras och se till att det finns ett fungerande datavärdskap. Många kommuner sitter och väntar på att få leverera sina data men problemet är att det inte finns någon mottagare. Sedan blir det problem när kommunerna tar fram egna vattenplaner innehållande fakta som inte tillhandahållits av datavärd. Speciellt då dessa fakta ska synkas med VISS vilket beror på att den statusklassificering som presenteras i VISS saknar underlagsdata. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Thomas Thunblom Chef, Kontoret för samhällsbyggnad 6