2 Byggledning i byggprocessen ett rollspel



Relevanta dokument
1 Inledning. 1.1 Syfte. 1.2 Mål. 2.1 Scenario. 2.2 Roller. 1.3 Genomförande. Byggledning VBEN15

Kursprogram. Byggledning VBE041 9 högskolepoäng Läsperiod 2, VT Inledning. 2 Byggledning i byggprocessen ett rollspel. 1.1 Syfte. 2.

Kursprogram. 1 Inledning. 2 Projekteringsprocessen rollspel. Byggledning VBE041 9 poäng Läsperiod 3, VT Syfte. 2.1 Scenario. 1.

1 Inledning. 1.1 Syfte. 1.2 Mål. 2.1 Scenario. 2.2 Roller. 1.3 Genomförande. Byggledning VBEN15

Kursprogram. 1 Inledning. 2 Projekteringsprocessen rollspel. Byggledning VBEN15 9 poäng HT Syfte. 1.2 Mål. 2.1 Scenario. 1.

Kursprogram. 2 Projekteringsprocessen rollspel. 1 Inledning. Byggledning VBEN15 7,5 poäng Läsperiod 2, HT Syfte. 2.1 Scenario. 1.

Byggledning introduktion

Kurssekreterare Postadress: Besöksadress: Telefon:

Byggproduktion Lunds universitet - Lunds tekniska högskola

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Övningsprojekt Fastighetsförvaltning VBE031: Diagnos, prognos och beslut

Projektarbete i byggprocessen H2013 (Kurser: VBE675, VBE680, VBE685 och VBE690)

Förstudie förekomsten ändrings- och tilläggsarbeten

LUNDS UNIVERSITET VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING

VBEA01 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggproduktion

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Självständigt arbete i teknisk fysik 15 hp Vt 2016

Bedömningsunderlag Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats

Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Kurs 12: Verksamhets- och affärskompetens, 25 YH-poäng

IKOT-Projekt. Kontaktdon till elbil

Examensarbete. Teknisk logistik

Dagens agenda. Intro kurs Genomgång av FSR (kursens mål) Genomgång av projekt Genomgång av Bidcon och Plancon. 3 december 2015.

Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande

TEKNISKA SYSTEM EL. Ämnets syfte

LUNDS UNIVERSITET VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING

Kursprogram. Fastighetsföretagande och facilities management. VFR081, 15 poäng, VT2009. Kunskap och förståelse. Färdighet och förmåga

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

Drifttekniker Vatten och Miljöteknik

Kursprogram VT 2010 Konstruktionsteknik- Byggsystem, VBKF01, 7,5 hp Alternativobligatorisk kurs

TNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2010

Drift- och Underhållsteknik samt Ritnigs-/schemaläsning, Ellära, Styr- & Reglerteknik. Bakgrund

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Guide till projektarbetet

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: YH 2013/2334 Utskriftsdatum: Kurser

VEAF Verksamhets- och affärskompetens 4 KY-poäng

RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER

THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1

Förberedelse-PM Examensarbete för Byggteknik

TBMT41-Projekt i medicinsk teknik

Följa upp, utvärdera och förbättra

Varför Organisation? Informell organisation

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 5p/7,5 ects

Ba rande tra konstruktioner, 7,5 hp

Tidplan kurser hösten 2013

Maskinteknik M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2014

Teknisk handbok Projektering

Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik

MIOF01 Marknadsföring och globalisering

Vecka 1. Institutionen för socialt arbete Ht Socionomprogrammet, 210 hp Kurs: Socialt arbete som ämne och profession, 7,5 hp

Kursinformation för. Logistikanalys Verktyg och Modeller (TETS32)

Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET

Kurs i tre delar. Betong-Regelverk vid produktion. Projektuppgift-anbudskalkyl, samt teori,

Från idé till färdig produkt

Sammansta llning av projekt fo r kursen Skriva fo r att la ra

ESSF05 Elektronikprojekt och hållbar utveckling

för fuktsäker byggprocess

Lägesrapport Sanering av Klippans Läderfabrik avseende Rivning av byggnader

MALMÖ HÖGSKOLA Odontologiska fakulteten Tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerutbildningarna Introduktionskursen, 2011

Kostnadsuppskattning (miljoner AUD)

Till Programledningar vid LTH

Informationsträff 4 nov 2015

Kurs-PM fo r HI1028, Projektkurs inom programvaruutveckling, VT16

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart)

Introduktion till informatik, 7,5 hp

Lilliehorn Konsult AB. Rebus 1. Vad betyder de olika delarna i nedanstående räknetal? = Folkuniversitetet_Ombyggnadsprojekt

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1

TANA81: Matematikprojekt

Studieplan för licentiatexamen i spanska

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

Problemlösning och samarbete i designprocesser PROSA (725A29)

Studiehandledning Farmakologi och sjukdomslära, del 1, 7,5 högskolepoäng

MIOF01 Marknadsföring och globalisering

Kursprogram: Programarbete, samhällsplanering och gestaltning projektarbete i byggprocessen 7,5 hp VBE680 Byggteknik med arkitektur Ht 2010

THSP21 - Teknisk kommunikation på spanska I, del 1

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II!

Riktlinjer för godkänt/icke godkänt betyg på examensarbetet på civilingenjörs /arkitekt- och masterprogram

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

1IK430 Brukarorienterad design

KVMI Kvalitets- och miljöstyrning, 10 YH-poäng APPL Affärskompetens, ledarskap, ekonomi och lagar/regelverk, 30 YH-poäng

KURSMÅLSBLANKETT FÖR EXAMENSARBETEN INOM CIVILINGENJÖRSUTBILDNING

EH2030 (7,5p) Verksamhetsutveckling & kvalitet

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 7,5 ects

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Anmälan mot Göteborgs universitet angående nekande att rätta inlämnade uppgifter

Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan

Gårdsbaserad biogasproduktion

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBKF15 (9hp)

Elektroteknik GR (C), Examensarbete för högskoleingenjörsexamen, 15 hp

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Studiehandledning

Fastighetsförvaltning

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits

Förklara långsamt så fattar jag snabbt

Kunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 11: Kvalitets- och miljöstyrning (KVMI), 10 YH-poäng

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Uppdaterad ITN DT2/ELE2/BI3. Kursinformation. TNIU03 Industriella styrsystem, 6 hp VT1 2010

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Handledning Lärande i Arbete (LIA) Byggprojektör CAD/BIM

Transkript:

Kursprogram Byggledning VBE041 9 högskolepoäng Läsperiod 2, VT2009 1 Inledning 1.1 Syfte och mål Kursens syfte är att belysa helhetsbilden av byggprocessen och kopplingen mellan dess olika skeden; projektering, produktion och förvaltning, samt ge kunskaper om det arbete som utförs av en byggprojektledare. Kursen syftar även till att träna studenterna i att leda och arbeta i byggprojekt med allt vad det innebär i form av målformulering, ledarskap, mötesteknik, kvalitetssäkring av eget arbete, utvärdering och såväl muntlig som skriftlig presentationsteknik. Målet är att studenterna, efter genomgången kurs, skall ha kunskaper om projektledning och genomförande av olika ekonomiska analyser samt projektplanering i byggprojekt. Dessutom ska studenterna ha kunskap om upphandling och entreprenadjuridik, miljö- och kvalitetsarbete, ekonomisk styrning och finansiering av byggprojekt. 1.2 Genomförande Funktionen som byggprojektledare behandlas i ett rollspel. Parallellt med rollspelet genomförs kursmoment där föreläsare och gästföreläsare går igenom och analyserar sina erfarenheter av projektledning, ledarskap, mötesteknik samt datorstöd. Rollspelet kompletteras med kontinuerlig utvärdering där byggledningskonsulterna följer upp lednings- och utvecklingsfrågor utifrån arbetet i den egna gruppen. 2 Byggledning i byggprocessen ett rollspel I det rollspel som genomförs i kursen studenterna delas in i konsultgrupper. Gruppernas uppgift är att agera byggledningskonsulter på uppdrag av en beställare. Konsultuppdraget leds och drivs självständigt av byggledningsgrupperna och följs upp i kontinuerlig dialog med beställaren och befästs i planerade projektmöten. 2.1 Scenario Arbetet startar med att byggledningsgrupperna kontaktas av en beställare för att leda utvecklingen av ett byggprojekt. Uppdraget går ut på att leda projektarbetet i ett tidigt skede och hantera alla frågor som är aktuella i byggprojektet. Dessutom kommer byggledarna att kontaktas för att utföra andra uppdrag parallellt, till exempel att utvärdera anbud, genomföra upphandling samt utföra besiktningar m.m. 2.2 Roller Konsulter - Byggprojektledare Studenterna bildar byggledningsföretag, i grupper om max fem studenter. Varje grupp agerar som byggledningskonsulter på uppdrag av en beställare. Byggprojektledarna skall ge råd och förslag till beställaren om hur byggprojektet bäst genomförs baserat på all den kunskap som de nyligen införskaffat. De föreläsningar och utbildningsmoment som ligger parallellt med projektarbetet och rollspelet betraktas som byggprojektledarnas vidareutbildning. Beställare Som beställare agerar personal från avdelningen för byggproduktion. Beställarna kan ha varierande önskemål och preferenser dvs studentgrupperna får något varierande förutsättningar att arbeta utifrån. Datum: 2009-03-18 Sida 1(6)

Externa konsulter Det finns möjlighet för konsultgrupperna att boka tid för konsultation hos experter inom olika kompetensområden (kursledningen m.fl. vid avdelningen för byggproduktion). Se avsnitt 3.3 Frågor till andra externa intressenter koordineras med kursledningen på byggprojektledarnas initiativ. 2.3 Arbetsuppgifter Konsultgruppen kommer att få upprätta handlingar och genomföra arbetsuppgifter i flera moment under projekttiden. Momenten kan grovt indelas i följande huvudmoment: Projektledningsplan och kontrakt Byggledningsgrupperna hjälper beställaren att formulera en rimlig uppdragsbeskrivning som dokumenteras i en projektledningsplan och kontrakt mellan parterna. Byggregler och lagkrav skall beaktas i planeringen av arbetet, t ex de nya reglerna för byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering. Analyser och alternativval Byggledningskonsulterna skall analyser det givna underlaget och förutsättningarna utveckla byggprojektet till ett gott byggprojekt. För att klara det krävs tekniskt och ekonomiskt kunnande och analyserande. Produktionskostnad, alternativkalkyler, kostnadsanalys, investerings- och årskostnadsanalyser skall upprättas. Förfrågningsunderlag Ett förfrågningsunderlag ska upprättas för projektet baserat på givna förutsättningar kompletterat med önskemål från beställaren ifråga om t ex brukarkrav, kvalitets- och miljökrav. Arbetet med förfrågningsunderlaget ska bl.a. innehålla förberedelse för bygglovshantering, kontakt med myndigheter, kravspecifikationer och checklista för upphandling av konsulter, kvalitets- och miljökrav för projektet, uppföljning av projektkalkyl samt upprättande av Administrativa föreskrifter. Även enkla layoutskisser ingår. Genomförandeplanering Byggprojektets fortsatta genomförande skall planeras med utförlig projekttidplan med hänsyn till alternativval och alla gällande lagar, förordningar och regler. Förutom omsorg om hållbar utveckling med kvalitets- och miljöstrategier kopplade till projektet och området ska även en kvalitetsplan enligt PBL samt bygganmälan och anmälan av KA (KvalitetsAnsvarig) förberedas för byggprojektet. Projektavslut Vid uppdragets avslutande presenteras och överlämnas projektet med relevant dokumentation och projektuppföljningar till beställaren och övriga intressenter i projektet. Övriga uppdrag Exempel på övriga uppdrag är att byggledaren utvärderar och förhandlar anbud vid en upphandling. Det kan också bli aktuellt med uppdrag angående någon typ av besiktning, medverkan i projekt- /byggmöte eller samrådsmöte enligt PBL. Projektuppföljning Byggledningskonsulterna skall föra dagbok över nedlagt arbete och tid och redovisa detta veckovis för beställaren. Byggledningskonsulterna skall också kontinuerligt utvärdera och analysera sitt arbetssätt, 2.4 Projektmöten Möten mellan beställare och konsulter hålls kontinuerligt under kursen. I schemat finns förslag på tidpunkter för dessa möten, men det är upp till grupperna själva att kontakta och avtala tidpunkt med beställaren. Inför projektmötena skall grupperna vara väl förberedda och beställaren skall ha fått dagordning, och andra aktuella dokument senast 24 timmar före mötet. Observera att det är konsulterna som kallar till och leder mötena. Samtliga interna och externa projektmöten protokollförs skriftligt av byggledningskonsulterna. Funktionen som mötesordförande och sekreterare skall rotera inom konsultgruppen. 2.5 Slutsammanträde slutredovisning Vid slutsammanträdet ska alla grupper närvara och agera i rollerna som presentatörer, styrelse och observatörer. Varje grupp presenterar sitt projektavslut för sin beställare och dess styrelse. Styrelsen skall utifrån presentation och rapport fatta beslut om projektets fortsättning och inriktning. Observatörsgruppen ska iakttaga presentationen och efterföljande diskussion med styrelsen och Datum: 2009-03-18 Sida 2(6)

kommentera denna under en gemensam diskussion. Som styrelse respektive observatörsgrupp agerar byggledningsföretagen växelvis enligt ett separat redovisningsschema som utdelas i slutet av kursen. Redovisningen skall genomföras på ett professionellt sätt, vilket kräver att alla i gruppen är pålästa och att presentationsmaterialet är tydligt och säljande. Vid bedömningen läggs stor vikt vid trovärdigheten och presentationstekniken. Efter slutredovisningen skall projektrapporten lämnas in till kursledning enligt schemat. 3 Utbildning 3.1 Utbildningsmoment Under kursen kommer ett antal föreläsningar och seminarier att hållas. Vid föreläsningarna krävs obligatorisk närvaro. Eventuella förhinder anmäls till kursledningen före det aktuella föreläsningstillfället. Föreläsningarna behandlar sådana ämnesområden som är relevanta för grupperna i projektarbetet. 3.2 Informationssökning Konsultgrupperna ansvarar för att själva efterfråga och söka relevant information som inte förmedlas i utbildningsmomenten, men som behövs för att lösa uppgiften. För att undvika att alla grupper ringer till samma ställe, t.ex. Lunds Kommun, för att erhålla uppgifter, hjälper kursledningen till med att koordinera informationsinhämtning. Sådan gemensam information förmedlas vid förfrågan eller på annat överenskommet sätt. Detta innebär inte att alla externa uppgifter som samlas in automatiskt kommer att förmedlas till alla grupper, utan det krävs att grupperna själva efterfrågar uppgifter. 3.3 Konsultation För att ge möjlighet för konsultgrupperna att dels ställa kvalificerade frågor och dels få konstruktiv kritik på sitt utförda arbete finns möjlighet att boka tid för konsultation hos någon av avdelningens experter (kursledningen m.fl.). Inför dessa konsultationer skall gruppen lämna in underlag i förväg i form av en dagordning minst 24 timmar i förväg för att ge möjlighet för experten att läsa igenom och analysera materialet. Som expertkonsulter fungerar: Område Expertkonsult epost Miljö och kvalitet Anne Landin anne.landin@bekon.lth.se Kalkylering och finansiering Stefan Olander stefan.olander@bekon.lth.se Projektplanering och arbetsmiljö Radhlinah Aulin radhlinah.aulin@bekon.lth.se Upphandling/entreprenadjuridik Mats Persson mats.persson@bekon.lth.se 3.4 Avstämning Halvvägs genom kursen (se schema) kommer en avstämning att göras i form av att kursledningen tar del av den interna skriftliga dokumentationen i form av de dagboksanteckningar, mötesprotokoll etc. som varje grupp har gjort. Datum: 2009-03-18 Sida 3(6)

4 Kursschema - Vecka Månad Dag Kl Moment Sal Ansvarig 12 Mars Tor 19 10-12 Introduktion V:P2 MP Fre 20 08-10 Introduktion projekt V:A MP, Linse 10-12 Upplägg projektarbete V:Datal 1 MP 13-15 Upplägg projektarbete V:Datal 1 13 Tor 26 08-10 Projekt i mycket tidiga skeden - exploatering 10.30- Projektmöte 1: Projektplan, 12 upprättande av konsultkontrakt V:P2 Byggprod Holmgren RA, TL, SO, UP, LW Fre 27 08-10 Byggsamråd V:P2 Hansson 10-15 Projektarbete V:Datal 1 14 April Tor 2 08-10 Projektutveckling V:Q1 Welin 10-12 Projektmöte 2: Projektkrav Byggprod specifikt beställaren RA, TL, SO, MP, LW Fre 3 08-10 Brukarinflytande V:Q1 Svetoft 10-12 Projektarbete V:Datal 1 13-15 Projektarbete V:Datal 1 17 Ons 22 09-10 Region Skåne - Från idé till Lasarettsg förvaltning 7 10-12 Studiebesök projekt Blocket/USIL USIL - - Weddig, MP Fre 24 08-10 Byggledarens erfarenheter V:Q1 Rydberg 10-12 Studiebesök/Rundvandring/ V:Datal 1 Besiktning - Biologicentrum 13-15 Projektarbete+ Avstämning V:Datal 1 MP Jansson, MP 18 Tor 30 08-10 BIM i praktiken V:P2 Mälarholm 10-12 Projektmöte 3: Kvalitet o Miljö Byggprod RA, TL, SO, MP, LW 19 Maj Tor 7 08-10 Förberedelser inför förhandling V:P2 10-12 Övrigt uppdrag Förhandling med entreprenör Thage Andersson Byggnads AB Byggprod Per-Åke Isacsson, Robin Kathy Fre 8 08-12 Redovisning övrigt uppdrag V:P2 MP 13-15 Projektarbete V:Datal 1 20 Tor 14 08-12 Projektmöte 4: Slutsammanträde V:Brand RA, TL, SO, MP, LW Fre 15 10-15 Projektarbete V:Datal 1 Inlämning projektrapport senast kl. 15 Observera att alla föreläsningar är obligatoriska. Beställare och handledare Grupp 1 - Radhlinah Aulin RA Grupp 4 - Mats Persson MP Grupp 2 - Tobias Lindberg TL Grupp 5 - Lennart Welin LW Grupp 3 - Stefan Olander SO Datum: 2009-03-18 Sida 4(6)

Föreläsare Bengt Hansson, LTH Byggproduktion Kjell-Åke Holmgren, Lomma Kommun Ingmar Jansson, Byggidé Akademiska hus Urban Linse, Lunds Kommun Patrik Mälarholm, VICO Urban Persson, LTH Byggproduktion Jörgen Rydberg, JRAB Christian Weddig, Region Fastigheter Ingrid Svetoft, Halmstads Tekniska Högskola Lennart Welin, Arcon Kursledning: Mats Persson Kursansvarig och examinator mats.persson@bekon.lth.se tel 046-2223170 Christina Glans Kursadministration christina.glans@bekon.lth.se tel 046-2227421 5 Arbetsmaterial/resurser 5.1 Litteratur och hjälpmedel Kursen bygger på kunskaper från tidigare kurser. Litteratur från dessa tidigare kurser utgör därför kurslitteratur. Dessutom krävs ett aktivt sökande efter information och relevant litteratur för de moment som inte täcks av tidigare kurser eller som behövs för fördjupad förståelse. Exempel på relevant litteratur: Projektledning - Tonnquist PMBOK ABT06 ABK96 Byggregler (finns på Luvit) Exempel på hjälpmedel: BidCon PlanCon SundaHus (via ELIN) AMA (via Byggtjänst) 5.2 Kursadministration Kursen administreras via Luvit. http://luvit.ced.lu.se 6 Examination 6.1 Prestationskrav Resultatet av projektuppgiften ska redovisas i en projektrapport, vilken utgör ett beslutsunderlag för beställaren och dess styrelse. Projektrapporten skall ha följande innehåll (omfattande delar såsom kalkyler redovisas med fördel som bilagor). 1. Sammanfattning av rapporten med rekommendation av beslut till styrelsen. 2. Kostnadsanalys av produktionskostnad - i olika detaljnivåer, baserad på BidCon. Redovisning av alternativkalkyl 3. Ekonomisk analys Kassaflödesanalys LCC av drift, underhåll och investering. Bedömning av finansieringsalternativ och förräntning. 4. Projekttidplan 5. Underlag till förfrågningsunderlag för entreprenaden med administrativa föreskrifter, rambeskrivning, ritningar (endast egen situationsplan och egna skisser), kvalitets- och miljöplan samt kravspecifikation och checklista för upphandling av konsulter för fortsatt projektering. Datum: 2009-03-18 Sida 5(6)

Rapporten ska även innehålla följande avsnitt som redovisas som bilagor: 1. Avtal mellan konsultgrupp och beställare. 2. Projektledningsplan med kvalitets och miljöplanering för det egna arbetet. 3. Mötesprotokoll och tidplan för konsultarbetet med gjorda avstämningar och revideringar. 4. Faktureringsunderlag i form av tidlistor med beskrivning av utfört arbete. 5. Protokoll och/eller rapporter från övriga utförda uppdrag 6. Utvärdering av eget arbete Slutrapporten skall kopieras i ett exemplar till beställaren, ett till varje gruppmedlem samt ett till beställarens styrelse. 6.2 Betygssättning Gruppens slutbetyg sätts vid ett betygskollegium där kursledningen och handledare deltar. Handledarna har dessförinnan gjort en bedömning av sin egen grupps arbete med utgångspunkt från projektmötenas genomförande och det material som tagits fram till dessa. Individuella avvikelser från gruppbetyget (både uppåt och nedåt) kan förekomma om handledarna och betygskollegiet har uppfattningen att en enskild students prestation uppenbart avviker från de övriga gruppmedlemmarnas. För erhållande av slutbetyg krävs närvaro vid samtliga föreläsningar samt ett aktivt deltagande i gruppens arbete. Slutrapporten bedöms med störst vikt vid: 1. Sammanfattning Struktur, analys och argumentation. 2. Kostnadsanalys produktionskalkyl: Noggrannhet, riskanalys, idérikedom och säkerhet. 3. Ekonomisk analys: Antaganden, rimlighet och säkerhet. 4. Projekttidplan: Struktur, aktivitetsindelning, deltider, totaltid och resursfördelning. 5. Underlag till förfrågningsunderlag: Innehåll, olämpliga och/eller saknade delar. För bilagorna läggs störst vikt vid: 1. Avtal: Utformning och innehåll. 2. Projektledningsplan med kvalitets- och miljöplanering: Medvetenhet och förståelse 3. Mötesprotokoll och tidplan Dokumentationen av beslutsprocessen och avstämningen av den egna arbetsinsatsen 4. Faktureringsunderlag och tidlistor Sammanställning och balans mellan detaljer och översiktlighet 5. Protokoll och/eller rapporter från övriga utförda uppdrag Struktur och tillförlitlighet. 6. Utvärdering av eget arbete Observatörsprotokoll - Beskrivningen av, och slutsatser kring gruppens utveckling Den muntliga presentationen bedöms med avseende på presentationsteknik, säkerhet, tydlighet, argumentation och inlevelse. Datum: 2009-03-18 Sida 6(6)