Från massabruk till bioraffinaderi nya produkter från skogen. LRF Skogsägarting 29-30 januari 2013 Mikael Ahlroth, Innventia AB 2013-01-30



Relevanta dokument
Nya produkter från skogsråvara. Birgit Backlund, Innventia

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

RISE BEDRIVER FORSKNING OCH UTVECKLING I FRAMKANT

Kolfiber från lignin, ett exempel på nya biobaserade produkter. Peter Axegård, Director Biorefining Innventia

Finns det hållbara drivmedel?

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogliga(Bioraffinaderier( Skogen/(Nyckeln(3ll(e4(framgångsrikt( klimat(och(energiarbete(12(nov(piteå(( Magnus*Ma1sons*(((

Utveckling av massaprocessen som navet i flera olika värdekedjor

Skogsägartinget Sven-Erik Hammar, LRF Skogsägarnas ordförande inledde

Forskning för Innovationer och Affärer!

Kemisk massatillverking ger stora mängder organiska biprodukter

Forskning leder till Innovation och Industri-investeringar Birgitta Sundblad. Innventia Boosting Business with Science

Det skogsindustriella perspektivet

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Etanol och biogas ur cellulosarika avfall. Utbildning om Resursåtervinning

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

LignoBoost installations

processindustrin Thore Berntsson

Motorbränslen från biomassa via svartlutsförgasning

Energi och kemi från skogen med nya processer. Vad kommer de att ha för betydelse i en framtid?

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Biodrivmedel från sko sk g o sråvara Seminariedag Seminarieda BDX BD -företa eta en, Piteå A Piteå pril 2009 Lars Stigsson, KIRAM Stigsson,

Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium,

Fordonsbränslen från skogsråvara. Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Stora Enso. Viken Skog

Hur hållbara produkter från skogen ska kunna ersätta fossila alternativ?

Krokig väg till framgång för talloljedieseln

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Mikrobiell konvertering av lignocellulosa: Nuvarande användningsområden och framtida utmaningar

LTU Green Fuels. Kompletterande information gällande projektansökan

Lignin i pulverpannor

Södras drivmedelsresa. Från fossil konsument till fossilfri producent

BioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

Bioenergi idag och i framtiden...

Biojetproduktion i Sverige möjligheter och utmaningar. Niklas Berglin & Anna von Schenck, NiNa Innovation Trollhättan, 3 maj 2017

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar

Framtiden är vår viktigaste marknad

MoRe Research Örnsköldsvik AB

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Drivmedel från skogsindustrins restprodukter via förgasning Resultat från tekno-ekonomiska utvärderingar. 10 maj 2016 Elisabeth Wetterlund

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Framtidens Bioraffinaderi mycket. mer än papper och massa

Produktion av bioolja i pannanläggningar erfarenheter och nästa steg

Metso is a global supplier of sustainable technology and services

Bioenergin i EUs 2020-mål

MIN FORSKNINGSRESA FRÅN MESAUGNEN TILL KOMBINERAT MASSABRUK OCH BIORAFFENADERI HANS THELIANDER

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Världsledande bioraffinaderi

När konkurensen kommer utifrån. Karin Emilsson

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Förgasningsforskning, utgångspunkt

LignoBoost Lignin ett alternativit biobränsle

Teknikutveckling framtida energi, bränsle & råvaruförsörjning

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Kryogen uppgradering av rågas till LBG Det dolda guldet Uppsala Slott Tomas Johansson

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Utveckling och industrialisering av teknik för cellulosaetanol. För Sverige och övriga världen

Vad är ett bioraffinaderi? Clas Engström. Processum

Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group

Bränsle från skogen, tallolja och förnybar bensin Strategier och vägval för att utöka den gröna produktionen. Sören Eriksson

Flaggskepp Bioraffinaderi. Sören Back Informationschef

Utveckling mot storskalig tillverkning av Etanol ur träråvara. Sune Wännström SEKAB E-technology

Läget inom Processum och pilotpark Norrland Solander Symposium

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Grön energi till kraft och processindustrier

BioDrivmedelsvalet Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis

Varthän virkesmarknaden?

Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Solander Science Park

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Dagens och framtidens drivmedel Ett försök att bena upp utmaningar och möjligheter med olika slags drivmedel

Nordisk Etanolproduktion AB Karlshamn

Flaggskep Bioraffinaderi. Jonas Joelsson Forskningschef

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

METANOL EN MÖJLIG VÄG FÖR BIOGASUTVECKLINGEN Per-Ove Persson Hushållningssällskapet

Innovationsprojekt Omröstning kring Diskussionsunderlag

Program. 26 april/10maj Tobias Rudh, energifrågor vid Metsä Board Sverige AB, Husums fabrik. Fika

Nya produkter från skogen - Ekonomi och kolbalans

Pelletsplattformen (2011)

Svensk M&P-industri i ett globalt sammanhang

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Bio2G Biogas genom förgasning

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved * Pellets * 4

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

VDs anförande Årsstämma Ulf Larsson, VD och koncernchef 20 mars, 2019

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Bioenergikombinat Status och Framtid

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Transkript:

Från massabruk till bioraffinaderi nya produkter från skogen LRF Skogsägarting 29-30 januari 2013 Mikael Ahlroth, Innventia AB 2013-01-30

Innehåll Inledning Bioraffinaderi - allmänt Innventias aktiviteter inom området Drivmedel Nya energiprodukter Material Vad händer i andra länder ett axplock Avslutande ord 2

Inledning Denna bild får man av massa- och pappersindustrin i dagspressen Anrikt sågverksföretag i konkurs Utansjö Bruk 1889-2008 3

Papperskonsumtion Sverige 4

Konsumtionsmönstren ändras 5

Papper kommer att användas även i framtiden men allt mindre i USA och Europa 6

Sågade trävaror i Sverige 1980-2011 7

Titta på konkurrenterna! UPM Frey Bentos, Uruguay Bästa teknik som kan uppbringas Råvaran klar på 3-7 år 8 Marknadstillväxt: ökande befolkning

Den svenska massa- och pappersindustrin kan inte att leva på gamla meriter! 9

Bioraffinaderi En anläggning där en biobaserad råvara förs in och processas till en mängd olika produkter I denna presentation Bioraffinaderi Samtidig produktion av fiber, energi och kemikalier från skogsbaserad råvara Innventia har jobbat med bioraffinaderifrågor sedan 1990-talet 10

Det framtida bioraffinaderi-sulfatmassabruket Det finns många möjligheter Massaved Fiberlinje Massa & papper Svartlut Integrerat Energi Värme & kraft System Avverkningsrester Förbehandling Konvertering Konvertering Kemikalier och material Biobränslen 11

Bioraffinering - helträdsutnyttjande Energi Bioolja DME El Etanol FT-diesel Värme Fast bränsle Lignin Avverkningsrester Svartlut Lignin Hemicellulosa Extraktivämnen Massa, paper, cellulosa Kemikalier/material Phenols Carbon fibre Binders Dispersant Activated carbon Fiber additive Barriers Hydrogels Polyesters Läkemedel Antioxidanter Bioactiva kemikalier Tallolja, terpentin 12

Varför är massa- och pappersindustrin lämplig för bioraffinaderi? Många möjligheter Mångårig erfarenhet av att hantera biomassa i stor skala Finns logistik för att hantera biomassa på plats Kunskap om att processa material innehållande lignocellulosa i stor skala Branchen pressad Priset på råmaterial, energi, transporter ökar Traditionella marknader mättade eller minskande för många produkter Finns ett behov för nya affärsmöjligheter 13

Sulfatprocessen en bioraffinaderiplattform 1500 MW in till bruket som ved = 13 TWh/år 14

Lovande energialternativ för massabruket Intag av annan biomassa? Hur mycket överskottsenergi finns tillgängligt? Vilka produkter? Etanol Lignin Pellets Pyrolys olja Torrefierat trä 15

Energidensitet en nyckefråga för biobränslen (MWh/m 3 ) Etanol Ris Trä pellets 3 Torrefierat trä & Lignin pulver 5 Pyrolys olja 5.5 6 0.4 16

Biobränslekoncept integrerade med ett sulfatmassabruk Koncept Pay-back (år) Påverkan på massabruket Utvecklingsstatus Torrefiering 1.7 Låg Demo Etanol + lignin 1.7 Hög Pilot Pyrolys olja 1.9 Medel Demo Pellets 2.0 Låg Kommersiell 17

Processvägar i massabruket Hydrolys/Fermentering Etanol Ved F R A K T I O N E R I N G Cellulosa Hydrolys/Fermentering Hemicellulosa Förgasning/Syntes Lignin Förestring Extraktivämnen Etanol Metanol DME FT-bränslen SNG Vätgas FAME (biodiesel) 18 SNG = syntetisk naturgas

Svartlutsförgasning Utvecklat sedan många år av Chemrec DP-1 pilotanläggning i Piteå 20 tts svartlut/d Termisk kapacitet 3 MW Förgasningsmedia rent syre Arbetstryck 30 bar(g) Idrifttagen 2005 Integrerad med Smurfit Kappa Kraftliner 19

Svartlutsförgasning 20

Cumulative mass fraction Produkter från syntesgas Metanol och DME är enkla molekyler som kan syntetiseras med hög selektivitet CH 3 OH CH 3 -O-CH 3 Fischer-Tropsch ger blandning av produkter 1.0 0.9 0.8 methane ethane LPG 0.7 naphtha 0.6 0.5 0.4 0.3 C1 C2 C3-C4 C5-C12 C13-C17 C18+ diesel wax 0.2 0.1 21 0.0 0.75 0.80 0.85 0.90 0.95 alfa

Innventia har varit med i studier om potentialen för bränsletillverkning Energibalanser för olika bränslealternativ från förgasning Fuel options Methanol DME FTD Biomass consumption 414 MW 408 MW 378 MW Black liquor consumption 487 MW 487 MW 487 MW Fuel production, total 273 MW 275 MW 244 MW Fuel production, total 410,600 t/year 286,000 t/year 109,700 t/year (+56,200 t/year) Energy efficiency (LHV): Black liquor to fuel 56% 56% Biomass to fuel 66% 67% 33% diesel + 17% naphtha 43% diesel + 22% naphtha (BLGMF II Study, Ekbom, Berglin, Lögdberg, 2005) 22

DME - pilotanläggning Idriftagen i juli 2010 Kapacitet 4 ton DME/dag 10 Volvolastbilar har provkört över 800000 km med DME Chemrecs försöksanläggning i Piteå nerläggningshotad övertagen av LTU 23

Integration med massabruk (BLGMF II Study, Ekbom, Berglin, Lögdberg, 2005) 24 Bild: Structor & Nykomb Synergetics

Innventias bioraffinaderifokus idag Nya produkter från massabruket Sulfatmassabruket som platform Fokus på huvudkomponenterna Effektiva separationsprocesser och bruksintegrering Lignin carbon fibres 25

Möjliga produkter från ett massabruk kg/ton massa Barr Bagass Eucalyptus Massa 1000 1000 1000 El 870 670 Eller produkter från lösta organiska ämnen i svartluten Lignin 600 470 440 2/3 kan extraheras Xylan 70 260 210 50 % kan extraheras 26

Ligninutfällning - LignoBoost Tekniken utvecklad under 1990-talet och första halvan av 2000-talet (Chalmers och Innventia) Idén är att avlasta en överlastad sodapanna genom att avlägsna lignin (=bränsle) ur svartluten Principen är att surgöra svartlut med koldioxid och svavelsyra Lignin faller ut som en fast substans, som tvättas och pressas i filter Slutprodukten är en gul-brun filterkaka med 65% torrhalt Innventia har en demonstrationsanläggning i Bäckhammar (max 8000 ton lignin/år) idriftagen 2007. Metso Power köpte tekniken 2008 och säljer processen kommersiellt Första anläggningen under uppstart hos Domtar, USA 27

Ligninutfällning - LignoBoost Principskiss av demonstrationsanläggningen H 2 SO 4 Spent acid Precipitation CO 2 Dewatering Conditioning Dewatering & washing Black liquor OUT Lignin lean black liquor IN Exporting kraft lignin Evaporation Kraft pulp mill Lime kiln Kraft lignin fuel in lime kiln 28

Innventias demonstrationsanläggning i Bäckhammar 29

Global potential för sulfatlignin Fibertyp Produktion Mton/år Ligninpotential kg/adt Avsalumassa löv 28 225 6.3 Avsalumassa barr 24 325 7.8 Integrerad 115 225 25.9 Totalt 167 40 Källa: Metso/RISI Outlook Briefings November 2010 (Antaget maximalt ligninuttag, energibortfall kompenseras med köpt bränsle) Ligninpotential Mton/år 30

Framgångsrika ligninbränsleappliaktioner Ligninoljeblandningar Lignin som mesaugnsbränsle Ligninpellets Sameldning med kol Sameldning med bark 31

Principschema för kommersiell LignoBoost High ph Low ph 32

Isometrisk ritning för kommersiell LignoBoost 33

LignoBoost Kommersiell status januari 2013 Många lignintillämpningar under utveckling Förstudier gjorda för 20 olika företag Första ordern Domtar, Plymouth, North Carolina 2011. Planerad startup Q1-2013 Statliga stödpengar till två projekt beviljade Stora Enso, Sunila, Finland Södra Cell, Mörrum, Sweden Domtar Plymouth 2012-03-15 34

Andra generationens etanol och lignin med en ny alkalisk process Testad i lab och fabriksskala Råmaterial - flis, avverkningsrester, sågspån, bagass etc. Alkalisk delignifiering följt av hydrolys och fermentering Behöver värme för kokprocessen och destillationen Behöver ett massabruk och en LignoBoost anläggning Behöver CO 2 för ligninutfällning Etanol har redan en marked. Mjölksyra är ett alternativ. Lignin har många potentiella tillämpningar Xylan är en möjlig biprodukt Non-food råmaterial 35

Nytt koncept för andra generationens etanol - Polynol Pulp wood Kraft pulping Paper/ board production Liquid packaging board Renewable packaging Energy and chemicals recovery Electricity Lignin separation Sulfur-free lignin Forestry residues, energy wood, bagasse 36 Alkaline fractionation CO 2 Hydrolysis & fermentation Polyethylene & PLA Ethanol & lactic acid Fuels for heavy-duty vehicles

Lignin är mer än bara bränsle 37

LignoBoost-lignin Potentiella value-added tillämpningar Sulfatlignin Kolfiber Aktivt kol Dispergeringsmedel Hydrofoba ytor Bindemedel, t ex i board Asfaltsemulsioner 38

Ligninfibrer från lignin i lövved och barrved Löv och barr LignoBoost lignin kan spinnas Kontrollerad molär massdistribution Kontrollerade termiska egenskaper Hög renhet Fibrerna är spröda måste stabiliseras 39

Ved och växter en källa för värdefulla polymerer Barr Löv Agro Gran Tall Björk Euca. glob. Euca. urogr. Hampa Bagass Xylan, % 9 8 26 21 16 29 28 Glucomannan, % 19 18 3 4 3 2 2 40

Sulfatprocessen uttagspunkter för xylan 1. Förbehandling innan massakoket 2. Koklut 3. Tunnlut 5. Extraktion från blekt massa Mill outline: Metso 4. LignoBoost filtratet 41

Xylan PLA-g-xylan Fiber Film 42 PLA-g-xylan fiber PLA-g-xylan film

Potentiella xylan tillämpningar Fiberadditiv Extruderad co-polymer Kemisk modifikation Cellulosa fiberkompositer Gasbarriärer Hydrogel Emulsifierare Xylitol Xylose Mjölksyra Furfural Etanol 43

Cellulosafiber baserade biokompositer 44

Vad gör resten av världen ett axplock 45

Corruven, Kanada Litet utvecklingsbolag som utvecklar trästrukturer enligt wellpappprincipen. 46

Åbo Akademi, Finland 10% lignan (polyfenol) Forskning om kvistnötter av gran Kraftig antioxidant Säljs som kosttillskott och skönhetsprodukt 47

UPM Kaukas massabruk, Finland 100000 ton/år biodiesel från talloja Egen process för att ta fram dieseln I produktion 2014 48

FPInnovations, Kanada Patenterat en process som är mycket lik LignoBoost, finns i labskala 100 kg/dygn 49

Slutkommentar 50

Branschen kommer att överleva Ryktena om massa & pappersindustrins snabba död är överdrivna Branschen kommer att överleva, men vissa produkter kan bli marginaliserade (tidningspapper, magasinpapper, bokpapper) Fortsatt användning av cellulosa i förpackningar och tissue Hård konkurrens från nya tillverkare i eucalyptus-bältet Västvärldens andel av jordens totala befolkning minskar tillväxten sker i BRIC-länderna Industrin i Sverige kan inte att leva på gamla meriter Den svenska massa & pappersindustri har stora möjligheter att utvecklas till en biorafinaderi-industri 51

Nya produkter växer fram Innventia och andra har utvecklat en lång rad med nya produkter inom energi, drivmedel och kemikalier Dock roterar inte världen runt Sverige i bioraffinaderi-frågan Flera traditionella skogsländer står inför samma utmaningar som Sverige Idag har Sverige ett försprång vad gäller forskning och utveckling av nya produkter (speciellt lignin och ligninderiverade produkter) Konkurrentländerna satsar stenhårt Om kommersialiseringen av produkterna fördröjs, kan svenska företag bli omsprungna av andra företag 52

Mikael Ahlroth mikael.ahlroth@innventia.com 53