Årsredovisning 2012 Gnesta kommun i korthet
2
Så gick det för Gnesta kommun 2012 Gnestas årsredovisning i korthet Detta är en sammanfattning av årsredovisningen för Gnesta kommun 2012. Den handlar främst om tre saker: Uppfyllde vi våra mål? Vad fick vi för resultat? Hur ser framtiden ut för Gnesta? 3
Gnesta i hjärtat av Sörmland Gnesta är en ung och växande kommun i hjärtat av Sörmland, 6,5 mil från Stockholm och ännu närmare Södertälje. Det ger också kommunen ett skiftande och vackert landskap med god tillgång till aktiviteter och naturupplevelser. Kommunens cirka 3 000 arbetstillfällen finns främst i lantbruk och andra mindre företag, kommunal verksamhet, handel och kommunikationer. 12 000 Gnestabor 2020 Gnesta har många fritidshus och därför betydligt fler invånare på sommaren. Många äldre flyttar också till sitt fritidshus permanent. Men det är även många barnfamiljer som väljer att flytta hit. Idag är vi 10 442 invånare (sista december 2012) och ambitionen är att bli 12 000 Gnestabor år 2020. 4
Uppfyllde vi våra mål? Gnesta har åtta övergripande mål. Alla är så kallade strävansmål. Det innebär att kommunen bedömer om målet är uppfyllt utifrån flera olika faktorer: Mått i Framtidsplanen Vad medborgare och brukare tycker om vår service Om vi gjort tillräckligt många åtgärder för att vi ska kunna se förbättringar mellan åren År 2012 uppfyllde vi två av målen, medan de andra sex målen uppfylldes delvis. På de följande sidorna går vi igenom de åtta målen mer i detalj. betyder att målet är uppfyllt. betyder att målet är delvis uppfyllt. 5
Mål 1: Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras Målet uppfylldes delvis. Sex framtidsmöten i tätorterna som bland annat ledde till beslut att skapa en strandpromenad i Stjärnhov, badplats vid Naten och att flytta återvinningsstationen i Stjärnhov. Kommunen fortsatte planeringen för nya bostäder, bland annat i Frösjö strand. Medborgarförslag ledde bland annat till röjning av sly kring en medeltida ruin. Kommunen satsade på extra utökad busstrafik på kvällar och nätter. 30 km/h hastighetsgräns infördes på alla gator med bara bostadshus. En skolportal på hemsidan underlättar kontakten mellan skolan och hemmet. Förskoleplats kan sökas direkt på webben. Kommunen har mycket god planberedskap, cirka 320 bostäder. 6
Mål 2: Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat Målet uppfylldes. Projektet Gnesta företagsutveckling har gett 137 företag kompetensutveckling. 57 nya företag registrerades. Det var färre än 2011 men ändå positivt med tanke på den generellt svaga ekonomin i Sverige och omvärlden. Företagen i Gnesta hade störst tillväxt i Sörmland. Kommunen anordnade sex företagsträffar, två starta eget-träffar och två starta eget-kurser. Kommunen fortsatte planeringen av nya etableringsområden i Vackerby, Frösjö strand och Stjärnhov. Andelen 24-åriga med högskoleexamen är den sjunde lägsta i landet. Biblioteket arrangerade ca 110 aktiviteter för att motivera skolelever att läsa, vilket är grunden för en fortsatt skolgång. 7
Mål 3: Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla Målet uppfylldes delvis och beräknas bli helt uppfyllt i slutet av 2013. Kommunen arbetar mer systematiskt med projektet Hållbar jämställdhet Gnesta. De flesta verksamheter har börjat ta fram könsuppdelad statistik och planera förbättringar. Både politiker och tjänstemän har fått utbildning i olika jämställdhetsfrågor. Kommunen gjorde flera åtgärder för att öka tillgängligheten för alla människor. Några exempel är lättläst svenska på kommunens hemsida, handikappanpassning vid Klemmingsbergsbadet samt nytt ljud- och ljussystem på Elektron. 8
9
Mål 4: Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv Målet uppfylldes. 59 föreningar inom idrott och kultur fick dela på en miljon kronor i den så kallade föreningsmiljonen. Gnesta firade 20-årsjubileum med skördemarknad och en kultur- och föreningsdag. Gnesta gröna marknad arrangerades för första gången, med försäljning av närproducerade varor från lokala företag. Gnestas pärlor var en ny aktivitet en heldag med musik, teater och barnaktiviteter. Kommunen byggde upp ett digitalt föreningsregister. Det gör det enklare att marknadsföra aktiviteter på kommunens hemsida. 10
Mål 5: Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling Målet uppfylldes delvis. Befolkningen ökade med 97 personer. Kommunen tog fram ett gestaltningsprogram för Frösjö strand. Kommunen fortsatte planera upprustningen av länsväg 57 tillsammans med Trafikverket. Föreningen c/o Gnesta bildades för att marknadsföra Gnesta. Utvecklingen av landsbygden fortsatte. Det största projektet var Artlabs projekt Green Year 2012. Det nya museet vid Skottvångs gruva invigdes. 11
12
Mål 6: Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljöoch klimatfrågor Målet uppfylldes delvis. Invånarna är intresserade av sopsortering och vi har en bra kollektivtrafik. Gnesta har blivit en så kallad ekokommun. Vi har höga krav på oss att minska miljöpåverkan i allt vi gör. Energianvändningen har minskat betydligt på våra skolor. Andelen ekologisk mat i skolor och äldreboenden ökade från drygt 14 till 21 procent. En utredning pågår sedan tidigare om vindkraft på Skeppsta bruks mark. 2012 började länsstyrelsen och kommunen även utreda möjligheten till en vindkraftpark på Ånhammar. Fler e-fakturor, digitala möten och läsplattor med mera minskar miljöpåverkan. 13
Mål 7: Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktigt hållbar ekonomisk hushållning Målet uppfylldes delvis. Kommunen började arbeta med ett mer strukturerat förbättringsarbete genom metoden systemtänk. Socialförvaltningen började mer strukturerat använda metoder som bygger på bästa möjliga vetenskapliga grund. Skolan införde Infomentor, för att underlätta kontakten mellan skola och föräldrar till exempel om elevernas resultat. Andelen elever i åk 9 med godkänt i alla ämnen ökade från 71 till 79 procent. Gnestas finansiella betyg höjdes till A. Kommunen utvecklade nya former för medborgardialog. Fixarservice erbjuds till äldre från 75 år och funktionsnedsatta. 14
Mål 8: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser Målet uppfylldes delvis. Kommunen anställde en person som ska jobba med att erbjuda medarbetarna den sysselsättningsgrad de vill ha. Gnesta kommun ska börja använda modellen Hållbart medarbetarengagemang (HME) för att bli bättre som arbetsgivare. Ett mentorprogram för chefer genomfördes. Andelen lärare och förskollärare med pedagogisk högskoleexamen har ökat. Hemtjänsten gjorde en utredning och en handlingsplan kring den psykosociala arbetsmiljön. Sjukfrånvaron ökade till 5,2 procent jämfört med 4,6 procent under 2011, men långtidssjukskrivningarna minskade. 15
Gnestas ekonomi Kommunens resultat 2012 Gnesta fick ett överskott på 7,2 miljoner kronor. Det var betydligt bättre än det budgeterade resultatet (46 000 kronor). Den främsta orsaken var att vi fick en återbetalning på 7,7 mkr av sjukförsäkringspremier som vi tidigare betalat. Vi fick också reavinster på 3,5 mkr från finansiella placeringar. För nämnderna blev resultatet ett underskott på totalt 5 miljoner kronor. Alla nämnder redovisade underskott utom miljö- och byggnämnden. De främsta orsakerna till underskotten var större efterfrågan inom hemtjänsten, en snörik vinter och ökade kostnader inom grundskolan. 16
17
Så använde vi skattepengarna Varje hundralapp du betalar i skatt går till detta: 23,17 kronor till förskoleklass- och grundskoleverksamhet 11,76 kronor till förskola 21,26 kronor till hälsa, vård och omsorg 9,44 kronor till gymnasieskola och vuxenutbildning 8,90 kronor till insatser funktionsnedsatta 3,59 kronor till individ- och familjeomsorg 3,89 kronor till kommunövergripande verksamhet 4,51 kronor till särskoleverksamhet och elevhälsa 2,37 kronor till teknisk verksamhet och planering av till exempel byggnation 2,48 kronor till subventioner för kommuninvånarnas resor med SJ, SL och busstrafik 1,69 kronor till fritidsverksamhet 1,28 kronor till kulturverksamhet 1,10 kronor till räddningstjänst 0,59 kronor till plan- och byggverksamhet 0,18 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 1,19 kronor till politiker, överförmyndare och revision 2,63 kronor till kommunens pensioner 18
19
Gnesta i korthet Kommunens service Medborgarna var mindre nöjda med kontakten med handläggare och svar via e-post. Medborgarnas betyg på äldreboende och hemtjänst var också ungefär detsamma som kommungenomsnittet. Väntetiderna inom äldreomsorgen minskade med fem dagar. Förskolan, som förut inte haft någon väntetid alls, hade 22 dagars väntetid första halvåret eftersom kommunen beslutat att minska barngrupperna. 20
Kommunens kostnader Gnestas kostnad för olika verksamheter var högre än standardkostnaden inom barnomsorg, grundskola och äldreomsorg men lägre inom gymnasieskola och individ- och familjeomsorg. Standardkostnad är den kostnad en kommun förväntas ha utifrån sin befolkning, geografi med mera. Diagrammet visar skillnaderna mellan Gnestas kostnader och standardkostnaderna. (%) 2009 2010 2011 20 +13,5 mkr 15 +2,8 mkr 10 +6,6 mkr 5 0 2,6 mkr 3,7 mkr 5 10 15 IFO Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg 21
22
Året som gått De viktigaste händelserna i våra verksamheter 2012 Socialnämnden Inom äldreomsorgen infördes det nya larmsystemet Phoniro. Inom kostenheten utbildades medarbetarna i klimatsmart mat. Individ- och familjeomsorgen utvecklade sitt samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen. Stödverksamheten anordnade två sommarläger för barn och ungdomar. Hälso- och sjukvården utvecklade arbetet med Senior Alert, ett kvalitetsregister som ger bättre handlingsplaner för brukarna. Barn- och utbildningsnämnden Projektet Lärande samverkan har medfört nya pedagogiska metoder. Skolinspektionens granskning av Gnestas skolor gav ett positivt resultat som helhet. Förskolan började arbeta med Reggio Emiliapedagogik. En ny förskola med två avdelningar 23
öppnades också. I grundskolan utökades stödet med fler specialpedagoger. Gymnasiebehörigheten ökade till 91 procent. Inom gymnasiet fortsatte satsningen på en gymnasieansvarig som jobbar med att få fler elever att fullfölja gymnasiet. Miljö- och byggnämnden Detaljplanen för Frösjö strand var årets viktigaste projekt. Planen innehåller 140 nya bostäder och det finns även planer för en badstrand och en småbåtshamn. Förvaltningen anställde två nya miljöinspektörer, en inom avloppsinventering och en inom livsmedelstillsyn. Räddningstjänsten införde kommunikationssystemet Rakel. Kultur- och tekniknämnden Förvaltningen påbörjade utredningar om en ny sporthall, renovering av badhuset och upprustning av Skillingavallen. Idrottsföreningarna gjorde många aktiviteter, bland annat skidspår vid Hagstumosse och på Frösjön, och isbanor på flera platser. Biblioteket anordnade cirka 130 aktiviteter 24
för både vuxna och barn. Medborgarkontor och turism var med och ordnade flera nya aktiviteter, som Gnesta gröna marknad och Gnestas pärlor. Gatu- och parkverksamheten gjorde anpassningar för funktionsnedsatta på ett stort antal platser. Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret startade föreningen c/o Gnesta tillsammans med näringsliv och föreningar, som ska marknadsföra Gnesta. Föreningen har tagit fram en broschyr och skapat en egen hemsida. Näringslivsarbetet omfattade nätverkande med företag och träffar, kurser med mera för Gnestas företagare. Kommunen prövade metoden systemtänk i tre pilotprojekt för att kontinuerligt arbeta med förbättringar. 25
Framtiden för Gnesta Gnesta har alla möjligheter att utvecklas till en ännu bättre kommun. Men det krävs ett fortsatt målmedvetet arbete för att utveckla hela kommunen inte bara tätorterna. Det understryker vi också i kommunens vision som antogs 2008: Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls. Satsningar görs kommande år för att närma sig visionen. Exempel är upprustning eller nybyggnation av idrottsanläggningar och fler gång- och cykelbanor. Det är också viktigt att få fler ungdomar att läsa vidare efter gymnasiet. Fler nya bostäder är på gång bland annat 320 nya lägenheter. Samtidigt behöver vi hålla nere kostnaderna så att de inte ökar mer än våra inkomster, för att fortsätta ha en stabil ekonomi på sikt. Från 2012 tar vi med oss ett bra resultat, och fortsätter att arbeta för att effektivisera verksamheterna så att Gnesta kan fortsätta vara en blomstrande kommun! 26
27
Detta var en sammanfattning av 2012. Du kan läsa mer i årsredovisningen för 2012, som du kan beställa eller ladda ner på www.gnesta.se. Gnesta kommun, Västra Storgatan 15, 646 80 Gnesta Telefon: 0158-275 000 E-post: gnesta.kommun@gnesta.se