Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 26:4, 2005 Förändring på lång sikt Kompetensutveckling inom Individoch familjeomsorgen i Östra Norrbotten Besöksadress V.varvsgatan 11 971 28 Luleå Telefon 0920-20 54 00 Fax 0920-942 49 Hemsida www. founorrbotten.se Utredare: Benitha Eliasson Petra Wikström

SAMMANFATTNING Inom socialtjänsten behövs personal med olika utbildningar och erfarenheter. Specialistkunskaper fordras inom de flesta av socialtjänstens arbetsområden. För att erbjuda insatser av god kvalitet är kompetensutveckling betydelsefullt. Hur de anställdas kompetensutveckling skall tillgodoses bör planeras med utgångspunkt i de krav som ställs på verksamheten. Tanken med ett väl fungerande utbildningssystem är att åstadkomma förändringar på lång sikt. Den bör pågå ständigt och utgöra en integrerad del av verksamheten. Denna rapport beskriver hur utbildningsinsatserna för Individ- och familjeomsorgen i Östra Norrbotten bör planeras och genomföras. Vidare redovisas de utbildningar som har genomförts och som planeras under och efter projekt Östra Sosam. Resultatet från träffarna med handläggarna visar att utbildningsinsatserna i första hand bör genomföras inom verksamhetens befintliga ramar och att utformningen av insatserna förändras; att kommunerna gör en bättre och mer långsiktig planering. Det handlar om att förlägga utbildningar, såväl högskoleutbildning som annan fortbildning och vidareutbildning, inom regionen och att de därmed genomförs till en lägre kostnad. Fler ur personalgruppen får möjlighet att delta vilket ger högre kompetens bland personalen och en ökad kvalitet i arbetet, som bedrivs effektivare. Gemensamma utbildningar bidrar till ett homogent förhållningssätt och att ett informellt nätverk skapas; det är ett led i att öka samverkan mellan kommunerna. Kompetensutveckling bland kommunens anställda är dessutom en del i arbetet med framtida personalförsörjning. 3

INNEHÅLL INLEDNING... 1 PROJEKT ÖSTRA SOSAM... 2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 3 KOMPETENSUTVECKLING... 4 KOMPETENSUTVECKLING I ÖSTRA NORRBOTTEN... 5 Hur planeras kompetensutvecklingen idag?... 6 Förändringar och förändringarnas konsekvenser... 7 GENOMFÖRDA OCH PLANERADE UTBILDNINGSINSATSER... 8 Seminariedag om romernas kultur... 8 ASI-utbildning... 9 Utbildning i LVU och LVM... 9 Utbildning i samarbetssamtal... 9 Utbildning i juridik för dem som arbetar med försörjningsstöd.. 9 Systemteoretisk utbildning... 10 REFERENSER... 11 BILAGOR BILAGA 1: DISKUSSIONSFRÅGOR, TEMA UTBILDNING BILAGA 2: ENKÄT - UTBILDNING BILAGA 3: FÖRESLAGNA UTBILDNINGSINSATSER BILAGA 4: PRIORITERADE UTBILDNINGSINSATSER BILAGA 5: FÖRDELNING AV UTBILDNINGARNA

INLEDNING Idag ställs högra krav på dem som arbetar inom socialtjänsten. Det gör även att kraven på kompetens är höga. Inte minst då insatserna har stor betydelse för andra människors liv och kan innebära avgörande förändringar för dem. Enligt socialtjänstlagen skall de insatser som görs inom socialtjänsten vara av god kvalitet och det skall finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. 1 Kvalitetsarbete och kunskapsutveckling får en allt centralare plats i den sociala verksamheten och utbildningsnivån blir högre. Inte minst då många kommuner har svårt att rekrytera och behålla erfaren personal, något som samtliga kommuner i Östra Norrbotten Kalix, Haparanda, Övertorneå samt Överkalix har erfarenhet av. 2 En ständig kompetensutveckling är nödvändig inom socialtjänsten. Den bör planeras och genomföras med utgångspunkt i de krav som finns i verksamheten, vilket innebär att den förändras med tiden. 3 Tanken med ett väl fungerande utbildningssystem på en arbetsplats är att åstadkomma förändringar på lång sikt. Företaget gör en investering i den anställda, det kan ses om en underhålls- och förnyelseprocess. En förutsättning är att den pågår ständigt och att den utgör en integrerad del av verksamheten. 4 Ett övergripande problem för Östra Norrbottens fyra kommuner är de bristande ekonomiska resurserna i förhållande till de utbildningsbehov som finns bland Individ- och familjeomsorgens anställda. För att nyttja resurserna effektivt är det angeläget att hitta nya arbetsformer. Genom att samordna utbildningsinsatserna och förlägga dem inom regionen ökar förutsättningarna att möta de krav som finns i samhället. Socialstyrelsen beskriver att kommunernas strategier för att överhuvudtaget klara verksamheten ofta handlar om att gå samman i nätverk med andra kommuner. Detta gäller inte enbart de mindre kommunerna, men nödvändigheten av att arbeta i den riktningen är många gånger större och motiven fler för dem. Det är nödvändigt för att kunna upprätthålla en framtida verksamhet som är effektiv och har hög kvalitet. En förutsättning för att kunna upprätthålla en framtida verksamhet som är effektiv och har hög kvalitet är att de anställda har den kompetens som krävs för arbetet. 5 Denna rapport beskriver hur utbildningsinsatserna för Individ- och familjeomsorgen i Östra Norrbotten bör planeras och genomföras. Vidare redovisas de utbildningar som har genomförts och de som planeras under och efter projekt Östra Sosam. Utbildningarna har prioriterats av personalen. 1 Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. 2 Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2003. 3 Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. 4 SOU 1995:58. 5 Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2003. 1

Dessa frågeställningar är utgångspunkten i arbetet: - Hur bedrivs kompetensutvecklingen i regionen? - Hur bör den bedrivas i framtiden? - Vilka samverkansvinster kan genereras genom att samordna utbildningsinsatserna? - Vilka utbildningar behöver de anställda i sitt arbete? - Vilka utbildningar prioriterar de anställda, som viktiga att genomföra i regionen? Projekt Östra Sosam Sedan februari 2004 bedrivs projekt Östra Sosam. Projektet är gemensamt för Haparanda stad samt Kalix, Övertorneå och Överkalix kommuner. Det övergripande syftet är att undersöka vilka möjligheter till samverkan som finns i Östra Norrbotten som kan leda till positiva effekter för kommunerna, i första hand kvalitetsvinster men även ekonomiska vinster. Vi riktar oss enbart på Individ- och familjeomsorgens frågeställningar. Förutom att genomföra seminarier och utbildningsinsatser har tre samverkansområden prioriterats. Dessa handlar om att införa gemensamma riktlinjer för försörjningsstöd, att utreda hur arbetet gentemot familjehemmen, kontaktfamiljerna och kontaktpersonerna kan förbättras, samt att förbättra samverkan mellan socialtjänsten och vårdcentralen. 2

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Under hela projekt Östra Sosam har vi arbetat med utbildning och kompetensutveckling. Området har berörts vid de två första seminarietillfällena där samtliga anställda gavs möjlighet att delta. De frågeställningar som diskuterades under det första seminariet, som handlar om kompetensutveckling, presenteras i bilaga 1. Innan seminarietillfället skickades en enkät som handlar om utbildning och kompetensutveckling till de anställda. 6 Den innehöll frågor om vilka utbildningar som personalen har genomfört, vilka utbildningar de har behov av i sitt arbete samt vilka utbildare de kan rekommendera. Totalt delades 36 enkäter ut, varav 31 personer svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 86,1 procent. Resultatet från enkäten och den första seminariedagen har sammanställts. 7 Vid det andra seminarietillfället prioriterades de utbildningsinsatser som vi därefter riktade arbetet mot. De tre seminarierna genomfördes med personalen från respektive enhet. Deltagarna delades in i två grupper med representanter från de olika kommunerna. I varje grupp prioriterades fem utbildningar. Tanken var att de gemensamt för de fyra kommunerna skulle komma fram till vilka utbildningar de har behov av i sitt arbete. De gav förslag på utbildningens innehåll, längd, form, upplägg, utbildare och de fick beskriva av vilken anledning utbildningen är viktig för dem i deras arbete. Dessutom gavs förslag på vem som kan delta, vissa utbildningar riktar sig enbart mot en arbetsenhet medan andra riktar sig till hela Individ- och familjeomsorgen. Ibland kan även andra intressenter delta. 8 Därefter anordnades en träff med Högskoleförbundet Östra Norrbotten och Kommunförbundet, FoU-enheten. En fördelning av de prioriterade utbildningarna gjordes. 9 Tanken är att socialtjänsten anordnar vissa utbildningar och Högskoleförbundet och Kommunförbundet anordnar andra utbildningar. En del utbildningar genomförs under projekttiden medan andra kommer att genomföras efter projektet. Behovet av kompetensutveckling kommer att förändras med tiden, allt efter dem som arbetar inom socialtjänsten och efter de krav som ställs på verksamheten. Rapporten beskriver hur man kan arbeta med utbildning och kompetensutveckling, den gör inget anspråk på att vara heltäckande. Man bör komma ihåg att kompetensutveckling tar tid och att en prioritering som denna förändras. Vi väljer dock att ge förslag på utbildningsinsatser som kan genomföras det närmaste året. Slutligen bör läsaren ha i åtanke att det finns fler aktörer som hade kunnat hjälpa oss att anordna utbildningar, till exempel Länsstyrelsen Norrbotten som anordnar föreläsningar för socialtjänstens personal samt Luleå Tekniska Universitet som kan skräddarsy utbildningar inom flera områden. 6 Bilaga 2. Enkät utbildning. 7 Bilaga 3. Föreslagna utbildningsinsatser. 8 Bilaga 4. Prioriterade utbildningsinsatser. 9 Bilaga 5. Fördelning av utbildningarna. 3

KOMPETENSUTVECKLING I Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten definierar Socialstyrelsen begreppen grundutbildning, kompetensutveckling samt fortbildning och vidareutbildning. Det finns många definitioner, flera av dem betydligt mer ingående; vi har valt Socialstyrelsens definition då den beskriver skillnaderna på ett överskådligt sätt. Kompetensutveckling har till stor del ersatt begreppen fortbildning och vidareutbildning. Såväl fortbildning som vidareutbildning ses som delar av en planerad kompetensutveckling. Fortbildning syftar till att upprätthålla och aktualisera yrkeskunskapen, vidareutbildning är utbildning för att ernå specialistkompetens eller chefskompetens. Med grundutbildning menas högskole- och universitetsutbildning, vilket inom Individ- och familjeomsorgen företrädesvis innebär socionomutbildning. Socialstyrelsen beskriver vidare att hur socialsekreterarna söker information och kunskap till stor del beror på deras egna val och ingår sällan i en från arbetsledningen uttalad strategi. Den enskilde handläggaren tolkar organisationens mål och försöker skapa en utveckling och utbildning som överensstämmer med den tolkning de gjort. Det finns ett stort behov av att förstärka den gemensamma kompetensen, som inte enbart bör byggas på den enskildes erfarenhet och utbildning, utan även bör bedömas med hänsyn till vad arbetsgruppen behöver, organisationens och verksamhetens politiska mål och uppgifter. Dessutom framhålls att arbetsuppgifterna inom Individ- och familjeomsorgen kräver utbildningsinsatser efter grundutbildningen. Planering av fortbildning och vidareutbildning bör vara ett ansvar för såväl arbetsgivaren som högskola och universitet. Samarbetet dem emellan har varierat i omfattning och inte sällan måste utbildningarna skräddarsys eller köpas in från privata utbildare eftersom de inte finns med i högskolans eller universitetets ordinarie kursutbud. Innan den nya socialtjänstlagen trädde ikraft år 2002 behandlade socialtjänstkommittén i ett delbetänkande frågeställningar om kompetens och utbildning inom socialtjänsten. De slår fast att kunskapsfrågor är viktiga och att det behövs personal med olika utbildningar och erfarenheter. Specialistkunskaper behövs inom de flesta av socialtjänstens arbetsområden. För att erbjuda insatser av god kvalitet är kompetensutveckling betydelsefullt. Socialtjänstkommittén redogör för att det är arbetsgivaren som har ansvaret för kompetensutvecklingen. Hur den skall tillgodoses bör planeras med utgångspunkt i de krav som ställs på verksamhetens resultat. 10 10 SOU 1995:58. 4

Att kompetensutveckling bör utgå från de krav som ställs på verksamheten beskrivs i Personal och kompetens i förändring: Genom en förståelse för verksamheten kan vi utveckla den kunskap och de färdigheter som krävs. En avgörande förutsättning för kompetensutveckling är således att vi förstår vad verksamhetens syfte och mål är. 11 Socionomutbildningens utformning som generalistutbildning har stor betydelse för de anställdas fortsatta kompetensutvecklingsbehov; den ställer höga krav på fördjupade kunskaper hos de anställda. Nyutexaminerade socionomer bör betraktas som ofärdiga för många av socialsekreterarnas arbetsuppgifter. Arbetsgivaren bör även beakta att en stor andel av de nyutexaminerade socialsekreterarna är unga och att de därför saknar både arbetslivserfarenhet och andra kunskaper. För att kompensera detta behövs en bra introduktion, tillgång till kontinuerlig handledning och kompetensutveckling. Utbildningsinsatserna skall åstadkomma förändringar på lång sikt och måste pågå oupphörligt. 12 Kompetensutveckling i Östra Norrbotten Ett övergripande problem i regionen är de bristande ekonomiska resurserna i förhållande till de utbildningsbehov som finns bland handläggarna. Bristen på resurser vad gäller kompetensutveckling beror till stor del på att andra delar av verksamheten prioriteras eller att de ekonomiska medlen inte alla gånger används på bästa sätt. Inte heller samverkar de fyra kommunerna i någon större utsträckning för att samordna utbildningar inom regionen. Tabell 1: Kommunernas satsning på utbildning inom Individ- och familjeomsorgen år 2002 och 2003, kronor. Kalix Haparanda Övertorneå Överkalix 2002 122 000 141 000 97 000 4 700 2003 84 000 92 600 131 000* 15 300 * Av denna summa utgör 100 000 kronor en utbildning i kognitiv beteendeterapi för en socialsekreterare. De fyra kommunerna satsar olika mycket av de ekonomiska resurserna på kompetensutveckling. När uppgifterna från Övertorneå och Överkalix jämförs framkommer att skillnaden är stor, Överkalix satsar betydligt mindre på kompetensutveckling än vad Övertorneå gör. Mellan de två större kommunerna är skillnaden inte lika markant. År 2002 satsar Haparanda mer på kompetensutveckling än vad Kalix gör, året efter är förhållandet omvänt. 11 Personal och kompetens i förändring. Citat sid. 15. 12 SOU 1995:58. 5

Denna redovisning tar inte hänsyn till storleken på kommunens budget i annat hänseende än att de större kommunerna har en större budget att röra sig med, jämfört med vad de mindre kommunerna har. I samtal med projektets styrgrupp framkommer att de flesta av dem anser att det inte satsas tillräckligt på kompetensutveckling. Övertorneå kommun är undantaget, där läggs en relativt stor summa årligen ned på kompetensutveckling inom Individ- och familjeomsorgen. Tabell 2: Kommunernas satsningar på utbildning inom Individ- och familjeomsorgen år 2002 och 2003, i genomsnitt per anställd, kronor. Kalix Haparanda Övertorneå Överkalix 2002 6 400 15 700 32 400 2 400 2003 4 400 10 300 10 300* 7 700 * Denna beräkning bortser från de 100 000 kronorna för utbildningen i kognitiv beteendeterapi. I tabellen ovan visas hur mycket kommunerna satsar på kompetensutveckling per anställd. Beräkningen utgår från att det i Kalix finns 19 anställda, i Haparanda nio anställda, i Övertorneå tre socialsekreterare och i Överkalix två socialsekreterare. Individ- och familjeomsorgen i Överkalix har en liten ekonomisk ram för hur mycket de kan satsa på kompetensutveckling. År 2002 satsar de 2 400 kronor per anställd på kompetensutveckling, betydligt lägre än i övriga kommuner. Även året efter är kostnaden relativt låg, dock inte lägst. Kalix som är den största av de fyra kommunerna lägger ned 6 400 kronor respektive 4 400 kronor per anställd på kompetensutveckling. Med tanke på att det är den största kommunen utgör det inte en särskilt stor summa. Haparanda och Övertorneå är de kommuner som satsar störst summa på kompetensutveckling per anställd. Hur planeras kompetensutvecklingen idag? I samtliga kommuner i Östra Norrbotten har personalen behov av kompetensutveckling i sitt arbete och det är ett område där möjligheterna att samverka är stora. De anställda berättar vid träffarna med dem att de fyra kommunerna har små ekonomiska resurser. Vissa kommuner satsar mer pengar än andra på kompetensutveckling. Vidare menar de att kommunerna inte alltid satsar på väl genomtänkta utbildningar, istället handlar det många gånger om kortare kurser som förläggs utanför regionen vilket gör att färre har möjlighet att delta. Det medför svårigheter att föra kunskapen vidare, det prioriteras inte och skjuts ofta upp på obestämd tid. 6

Följande problem har identifierats när det gäller kommunernas utbildningsinsatser: - det är kostsamt, - det är svårt att bygga upp ett informellt nätverk mellan personalen då de inte har samma kunskapsgrund, exempelvis används inte samma utredningsmetoder, - det är få som har möjlighet att delta på utbildningar som förläggs i södra Sverige, - det saknas en gemensam planering av kompetensutvecklingen inom regionen, - det satsas inte lika mycket av budgeten på kompetensutvecklingen i de fyra kommunerna, och - det är svårt att få alla att ta del av kunskapen efter en utbildning. Förändringar och förändringarnas konsekvenser I första hand är strävan att utbildningsinsatserna genomförs inom verksamhetens befintliga ramar och att utformningen av insatserna förändras. Kommunerna i Östra Norrbotten: - bör göra en väl genomtänkt och långsiktig planering av de anställdas kompetensutvecklingsbehov. - bör anordna gemensamma utbildningar inom regionen, både högskoleutbildningar samt andra fortbildningar och vidareutbildningar. - bör ge fler möjlighet att delta. Det genomgående temat i hela utredningsarbetet är samverkan samverkan mellan de fyra kommunerna. Samverkan är vanligt förekommande idag och många kommuner är beroende av varandra för att överleva. Genom samverkan kan kommunerna göra effektivitetsvinster och skapa högre kvalitet i arbetet. Som en bakomliggande faktor finns behovet, speciellt för de två mindre kommunerna, av att samverka för att klara den egna verksamheten på ett tillfredsställande sätt. Ingvar Nilsson (2000) förklarar de motiv som ofta finns bakom ett samverkansarbete och som till stor del överensstämmer med det som Kalix, Haparanda, Övertorneå och Överkalix kommuner vill åstadkomma med samverkan. Effektivitetsmotivet har sin grund i att man med samverkan kan lösa uppgifterna mer kostnadseffektivt. Det etiska motivet handlar om att kvaliteten på arbetet skall bli högre. Nilsson beskriver det etiska motivet som att individens fallande mellan stolarna och gatloppet mellan olika aktörer reduceras. Slutligen berörs verksamhetsmotivet, vilket bygger på tanken att man är beroende av andra för att lösa sin uppgift. 7

Genom att samordna utbildningsinsatserna och förlägga dem inom regionen kan effektivitetsvinster göras. Till stor del handlar det om ekonomiska besparingar. För att minska deltagarnas rese- och boendekostnader bjuds föreläsare till någon av kommunerna. Vidare skapas en gemensam kunskapssyn inom regionen vilket medför högre kvalitet i arbetet. Möjligheterna till samverkan ökar och klienterna får den service de har rätt till. Genom att fler ur personalstyrkan får möjlighet att vidareutbilda sig kan kunskapen lättare överföras till dem som inte har deltagit. Slutligen torde samverkan öka mellan kommunerna genom att en gemensam kunskapsgrund skapas. Verksamhetsmotivet genomsyrar projektet och finns med i styrgruppens och personalens tänkesätt. Gemensamma utbildningar gynnar samtliga kommuner, i synnerhet de mindre kommunerna där socialsekreterarna arbetar med alla typer av ärenden. Vissa ärenden förekommer inte lika ofta vilket gör det svårare att hålla en hög kvalitet i arbetet. Att kommunerna samverkar och hjälps åt i arbetet ger, förutom en gemensam kunskapsgrund, tillfälle att få och att ge råd och stöd till kollegorna, ett nätverk skapas. Genomförda och planerade utbildningsinsatser Under projektet har vi planerat och genomfört utbildningsinsatser och seminarier i syfte att öka samverkan inom regionen. Seminariedagar har anordnats för de anställda där kompetensutveckling har varit ett av de områdena som har berörts. Vårt arbetssätt har fungerat bra, personalen har i ett första steg gjort en prioritering av de utbildningar de har behov av i arbetet, de utbildningar som genomförs är väl förankrade i verksamheten. Därefter har vi kontaktat Högskoleförbundet Östra Norrbotten och Kommunförbundet Norrbotten som har stor erfarenhet av att anordna utbildningar. Tanken är att det gemensamma arbetet med kompetensutveckling inte skall upphöra när projektet har slutförts. Rapporten utgör en utgångspunkt för en långsiktig utbildningsplanering. Vid projektets avslutande träff beslutades att styrgruppen fortsätter arbetet med de samverkansfrågor som finns. En av de mest centrala frågorna är att det inom regionen finns en gemensam utbildningsplanering. Nedan redovisas de utbildningar som genomförs inom projektet och som planeras det närmaste året. Seminariedag om romernas kultur Under projektet har en seminariedag om romernas kultur anordnats för personalen som arbetar med försörjningsstöd. Kirsti Jussila, som har arbetat med romer i Luleå, föreläste under en halvdag om deras livsstil och kultur. 8

ASI-utbildning En utbildning i ASI (Addiction Severity Index) genomförs inom projektets ram. ASI är en strukturerad intervjumetod för bedömning av alkohol- och narkotikarelaterade problem. ASI-intervjun är ett hjälpmedel för att dokumentera och systematisera viktiga uppgifter som lämnas av klienten. I direkt klientarbete kan den användas vid bedömning av dennes hjälpbehov och blir därmed ett underlag i utredningsarbetet samt för klientens utveckling. Det är tre utbildningstillfällen med eget arbete mellan andra och tredje dagen. Utbildare är Christer Engström, doktorand vid Institutionen för psykologi, Umeå Universitet. Utbildning i LVU och LVM Under hösten 2005 kommer en fempoängsutbildning i LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) och LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall) att genomföras. Utbildningen anordnas av Ersta Sköndal Högskola, Institutionen för socialt arbete, genom Högskoleförbundet Östra Norrbotten. Deltagarna träffas tre dagar med självstudier emellan. Utbildningen avslutas med redovisning av en examinationsuppgift i Haparanda Tingsrätt. Utbildningen syftar till att ge juridiska kunskaper, anpassade till arbetet med handläggning av LVU- och LVM-ärenden, till exempel tidsfrister, upprättandet av beslut och skriftliga inlagor till domstol samt medverkan vid muntlig förhandling. Deltagarna får genom praktiska övningar möjlighet att skriva inlagor till förvaltningsdomstol och öka kunskaperna rörande handläggning av dessa ärenden. Utbildning i samarbetssamtal Under hösten 2005 är det möjligt att anordna en utbildning i samarbetssamtal. Utbildare är Wenke Guldbrandsen och Odd Arne Tjersland. Utbildningen riktar sig till dem som arbetar med familjerättsliga frågor, exempelvis används samarbetssamtal vid separationer, när ett par är inne i en skilsmässoprocess. Utbildning i juridik för dem som arbetar med försörjningsstöd Utbildning i juridik för dem som arbetar med försörjningsstöd kommer att genomföras under hösten 2005. Utbildare är Kerstin Asplund vid Juridiska Institutionen, Umeå Universitet. Handläggarna inom ekonomienheten har givits möjlighet att skicka in förslag till Kerstin Asplund på vad utbildningen skall innehålla, så att utbildningen utformas på ett bra sätt. Eftersom det inte finns någon begränsning i antalet deltagare kan andra kommuner bjudas in. För att ordna detta kontaktas Agneta Bygdell, Kommunförbundet. 9

Systemteoretisk utbildning Tidigast under våren 2006 har Görel Fred möjlighet att genomföra utbildning i systemteorier. Hon anordnar systemteoretisk utbildning på upp 20 dagar, men det är möjligt att välja bland utbildningsdagarna. Personalen inom Individ- och familjeomsorgen kommer att prioritera de dagar som är aktuella för dem, dessa vidarebefordras till Östra Sosams styrgrupp. 10

REFERENSER Litteratur Personal och kompetens i förändring. Svenska kommunförbundet. (1999). ISBN 91-7099-778-0. SOU 1995:58. Kompetens och kunskapsutveckling om yrkesroller och arbetsfält inom socialtjänsten. Delbetänkande av socialtjänstkommittén. Stockholm: Fritzes. Socialdepartementet. ISBN 91-38- 13968-5. Elektroniska källor Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2003. Utgiven av Socialstyrelsen. URL: http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/3b0a4491-a4a3-48ee-8d78-3f5cccd3fbfe/1854/20041316.pdf (2005-03-07). Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Utgiven av Socialstyrelsen. URL: http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/e3838735-1c26-48a9-9968-5f127688adea/2571/0003012.pdf (2004-10-01). Nilsson, I. (2000). Framgång i samverkan. En problematisering. URL:http://www.seeab.se (2004-03-10). 11

DISKUSSIONSFRÅGOR, TEMA UTBILDNING - Vilka områden behöver ni mer kunskap inom? Bilaga 1 - Vilka vinster skapas när kommunerna samverkar kring utbildningsinsatser? - Hur kan gemensamma utbildningar utformas? - Efter en utbildning hur kan kunskapen föras vidare till arbetskamraterna?

ENKÄT UTBILDNING Då vi skall arbeta med temat Utbildning underlättar det om ni i förväg fyller i enkäten och lämnar den till oss vid seminarietillfället. Deltar ni inte vid seminarietillfället går det bra att posta enkäten till oss. Bilaga 2:1 Det är frivilligt att fylla i enkäten och de uppgifter som ni lämnar kommer att behandlas konfidentiellt, och kommer inte att kunna härledas till en enskild individ. 1. Jag arbetar i Kalix Haparanda Övertorneå Överkalix 2. Jag arbetar med barn- och familj missbruk ekonomi alla förekommande ärenden 3. I hur hög grad upplever du att det satsas på kompetensutveckling i din kommun? Inte alls I ganska låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad 4. Vilka utbildningar har du genomfört de senaste tre åren?... 5. Har några utbildningar varit speciellt bra/mindre bra? Av vilken anledning?...

Bilaga 2:2 6. Vilka föreläsare/utbildare kan du rekommendera?... 7. Vilka vidareutbildningar upplever du att du behöver i ditt arbete? Övriga synpunkter:... Tack för din medverkan!

FÖRESLAGNA UTBILDNINGSINSATSER Bilaga 3:1 Missbruksenheten Alternativa behandlingsmetoder, till exempel akupunktur, avslappning ASI-intervjuutbildning Behandlingsarbete riktat mot unga vuxna Dubbeldiagnoser Juridik Kognitiv beteendeterapi, till exempel de delar som gäller missbrukarvården Kvinnoinriktad behandlingsmodell, till exempel om unga kvinnor Lösningsfokuserat arbetssätt Nätverksarbete Psykiska sjukdomar Psykoterapeutisk utbildning Samtalsmetodik Socialtjänstlagen Terapeututbildning Utredningsmetodik Övrig uppdatering vad gäller droger och behandling Ekonomienheten Bemötande Familjejuridik Företagsdeklarationer, företagskonkurser Juridik, med praxis Lösningsfokuserat arbetssätt, även fortsättningskursen Nätverksutbildning Romernas kultur Samtalsmetodik Skuldsanering

Bilaga 3:2 Barn- och familjenheten Dokumentation, till exempel hur en barnavårdsutredning skrivs Familjehemsarbete Familje- och nätverksutbildning, 40 p, Tromsö Hantering av hot och våld Juridik och familjerättslig juridik Lagen om vård av unga, LVU Lösningsfokuserad utbildning Mastersutbildning Missbruk när det gäller unga, kan vara hur alkoholister och narkomaner fungerar Nätverksutbildning Rättssäkerhetsaspekten i barnavårdsutredning Samarbetssamtal, metodik vid samarbetssamtal Samtal med barn Samtalsmetodik Steg 2-utbildning i psykoterapi Struktur och metodik Temautbildningar, till exempel om alkohol och droger, kriser, misshandel och våld Varningssignaler vid missbruk Verksamma behandlingsmetoder, till exempel om barn-föräldrar, kriminalitet-droger för ungdomar och vuxna Vårdnads-, adoptions-, familjehemsutredningar en grundkurs

PRIORITERADE UTBILDNINGSINSATSER Nedan redovisas de utbildningar som har prioriterats tillsammans med en beskrivning av hur de kan genomföras. Resultatet presenteras efter de tre arbetsenheterna, utan inbördes prioritering. Bilaga 4:1 Prioriterade utbildningar av missbruksenheten Vidareutbildning i behandlingsarbete riktat mot unga är nödvändigt då andelen yngre som söker hjälp ökar. Det är en relativt ny problematik som personalen möter. Utbildningen kan innefatta metoder, trender, behandlingsmodeller, förhållningssätt, miljöterapi samt kunskap i droger och i dubbeldiagnoser. Den bör bedrivas som en högskolekurs på distans med föreläsningar och självstudier. Utbildningen kan sträcka sig över en termin med träffar ungefär en gång per månad. Alla som arbetar med unga kan delta, hela Individ- och familjeomsorgens personal men även personal från andra kommuner och landsting. Ett annat område som är relativt nytt och som ökar i omfattning är kvinnor med missbruksproblem. Kvinnoinriktad behandlingsmodell och kvinnors missbruk kan innefatta vad man skall tänka på när man arbetar med dessa kvinnor. Någon som arbetar med kvinnor eller som har haft missbruksproblem kan bjudas in som utbildare, exempelvis Åsa Tibblin eller Kristina Näsholm. Nätverksarbete är en arbetsmetod som många använder och som de anställda vill ha vidareutbildning i. Det sociala nätverket är viktigt för klienterna och för behandlingen. Utbildare kan vara Jaako Seikkula. Utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt har till viss del genomförts i kommunerna, men handläggarna är angelägna att det blir en fortsättning på utbildningen. Kognitiv beteendeterapi används för att förbättra kvaliteten i behandlingsarbetet. I Bondersbyn finns en utbildning i kognitiv beteendeterapi. De delar som handlar om missbruk är intressant för handläggarna. Eventuellt kan den genomföras som en högskolekurs. Alla som arbetar inom missbruksenheten kan delta, men även personal från landsting och andra kommuner. Ett annat förslag på utbildare är Susanne Johnsson. Samtalsmetodik är fortbildning som behövs för behandlingsarbetet. Speciellt vid den första kontakten med klienten, för bemötandet och informationen är samtalsmetodik viktigt; det handlar om att skapa en bra relation till klienten. Utbildningen kan beröra olika förhållningssätt och bemötande samt hur samtal planeras och läggs upp. En till två dagar är lämplig utbildningstid.

Bilaga 4:2 Terapeututbildning ger bättre behandlingsmöjligheter och effektiviserar verksamheten. Det finns terapeututbildning inom högskola/universitet. Den kan genomföras på distans och pågå upp till tre år. Behandlare inom missbrukarvården och ungdomsgruppen kan delta och behandlare från andra kommuner kan bjudas in. Fortbildning i utredningsmetodik bidrar till att kunskapen i utredningsarbetet ökar och att arbetet blir effektivare. Utbildningen kan innefatta olika utredningsmetoder. Socialsekreterare och utredningspersonal kan delta, även från andra kommuner. Prioriterade utbildningar av ekonomienheten Fortbildning i bemötande handlar bland annat om vad kroppsspråket säger vid mötet med andra människor. Den kan med fördel samordnas med utbildning i samtalsmetodik. Tre dagar med ett uppföljningsmöte är ett lämpligt upplägg. Den riktar sig till Individ- och familjeomsorgens personal, men även andra intressenter kan medverka, till exempel socialpsykiatrins personal. Utbildning i samtalsmetodik kan samordnas med utbildning i bemötande. Rollspel och praktiska övningar är ett bra upplägg och längden föreslås till tre dagar. Individ- och familjeomsorgens personal kan delta. När det gäller utbildning i allmän juridik finns behov av uppdatering i gällande lagstiftning, såsom Föräldrabalken, Socialtjänstlagen, Äktenskapsbalken och Ärvdabalken. En advokat som är insatt i ämnet kan fungera som utbildare; någon som kan beskriva praxis. Utbildning i familjejuridik rör lagar om skilsmässor, vårdnad och umgänge samt samboförhållanden. För dessa två utbildningar är ett par dagar lämpligt. De bör i första hand vända sig till personalen inom Individ- och familjeomsorgen. Till familjejuridiken kan även personal från mödraoch barnavårdscentral bjudas in. Fortbildning vad gäller skuldsanering bör ha karaktären av en information, det räcker med en halv dag. Det samma gäller utbildning i företagsdeklarationer och företagskonkurser. Fortbildning om romernas kultur kan handla om deras seder och bruk. Ett par dagar föreslås och den bör vända sig till dem inom Individ- och familjeomsorgens som kommer i kontakt med romer. Prioriterade utbildningar av barn- och familjenheten Vidareutbildning i lösningsfokuserat arbetssätt behövs för att personalen skall få ett gemensamt verktyg eller en gemensam metod som kan användas i det dagliga arbetet. Längden på utbildningen föreslås till ett par dagar. Teori bör varvas med praktiska övningar och videosekvenser. En bra föreläsare rekommenderas, Gun-Eva Andersson- Långdahl. Personalkonsulter och skolkuratorer kan delta.

Bilaga 4:3 Familje- och nätverksutbildning bör sträcka sig över flera terminer. Utbildningen kan ske med Jaako Seikkula, Keropudas, som utbildare. Alla som bedriver utredningar och behandlingsarbete har nytta av utbildningen. Fortbildning i Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) bör genomföras som en fempoängs högskolekurs, gärna på distans. Uppdatering i lagkunskap är viktigt, svåra ärenden kräver kunskap. Till stor del handlar det om att förbättra rättssäkerheten. Föreläsningar med inlämningsuppgifter är ett bra arbetssätt. Handläggare och enhetschefer kan delta. Fortbildning i vårdnads-, adoptions och familjehemsutredningar är den fjärde utbildningen som prioriterats. Det handlar om att upprätthålla de grundläggande kunskaperna, baskunskaperna till exempel var fokus skall ligga i utredningsarbetet. Ett par dagars utbildning är lämpligt och flera föreläsare kan bjudas in. Utbildningen bör vända sig till socialsekreterarna. Dokumentation och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar kan handla om hur en barnavårdsutredning skrivs. Den kan fortgå under en termin med träffar vid ett par tillfällen. Däremellan bedrivs praktiskt arbete. Duktiga föreläsare är Christina Svensson och Jonas Reinholdsson. Vidareutbildning i samtalsmetodik och samtal med barn handlar om hur intervjusamtal under en utredning förs. En föreläsare som rekommenderas är Anne Koskenniemi. Fortbildning inom missbrukarvården kopplat till barn och ungdomar kan handla om att öka kunskapen om barn och ungdomar som växer upp i hem där missbruk förekommer. Innehållet kan med fördel riktas mot barnperspektivet. En till två dagar är lämplig längd. Socialsekreterare, politiker, socialchefer och enhetschefer kan delta, men även personal från skola, polis, vårdcentral, kvinnojour, kyrka, föreningar och frivilliga organisationer. Fortbildningar som handlar om sexuella övergrepp och om kvinnofrid har också prioriterats. Utbildning om sexuella övergrepp bör riktas mot barn som har utsatts för våld och sexuella övergrepp. En temadag kring kvinnofridsfrågan kan handla om hur man i de olika kommunerna arbetar med kvinnofridsfrågorna, där bör ges tillfälle att dela med sig av sina erfarenheter. Slutligen har utbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT) prioriterats. Här har inga förslag på utbildningens genomförande lämnats.

FÖRDELNING AV UTBILDNINGARNA För att hitta de rätta formerna för utbildningarna anordnades en träff där Margaretha Strömbäck, Högskoleförbundet Östra Norrbotten och Agneta Bygdell, Kommunförbundet, FoU-enheten, deltog. Under mötet beslutades om en fördelning av utbildningarna, vem som arbetar vidare med utbildningarna. De som Högskoleförbundet Östra Norrbotten arbetar med är utbildningar som bör genomföras på högskoleeller universitetsnivå och som sträcker sig över en längre tidsperiod. Kommunförbundet och de fyra kommunerna arbetar med de övriga utbildningarna, det kan handla om en halv dags utbildning till ett par dagar, med såväl erfarna utbildare som de som har egen erfarenhet av exempelvis missbruk. Bilaga 5 Utbildningar som Kommunförbundet Norrbotten, FoU-enheten skall inrikta sitt arbete mot: - Bemötande och samtalsmetodik (Ekonomienheten). - Missbruk, riktat mot unga (Barn- och familjeenheten). - Dokumentation och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar (Barn- och familjeenheten). Utbildningar som Högskoleförbundet Östra Norrbotten skall inrikta sitt arbete mot: - Allmän juridik (Ekonomienheten). - Familjejuridik (Ekonomienheten). - LVU och LVM (Barn- och familjeenheten). - Samtalsmetodik och samtal med barn (Barn- och familjeenheten). Utbildningar som vi inom projektet skall inrikta vårt arbete mot: - Skuldsanering (Ekonomienheten). - Romernas kultur (Ekonomienheten). - Företagsdeklarationer och företagskonkurser (Ekonomienheten). - Kvinnoinriktad behandlingsmodell, kvinnors missbruk (Missbruksenheten). - Sexuella övergrepp och kvinnofrid (Barn- och familjeenheten). De utbildningar som vi avvaktar med är utbildning i vårdnads-, adoptions- och familjehemsutredningar, kognitiv beteendeterapi, behandlingsarbete riktat mot unga vuxna samt utbildning i dubbeldiagnos, nätverksarbete, samtalsmetodik, terapeututbildning och utredningsmetodik. En del av dessa utbildningar har genomförts eller är planerade av kommunerna.