Erasmus Europeiska unionens utbytes- och samarbetsprogram för högskolor
Erasmus Erasmus är Europas största utbytesprogram för högskolestuderande. Det inrättades 1987 och har under årens lopp blivit oerhört populärt: under de första 20 åren har över 1,5 miljoner studerande deltagit i programmet. Finland har varit med i Erasmus sedan 1992.
Erasmus stöder högskolornas europeiska samarbete och mobilitet. Erasmus är numera en del av Europeiska kommissionens Program för livslångt lärande. Programmet har som mål att fram till år 2012 ska hela 3 miljoner studerande ha fått möjlighet att bo och studera utomlands via Erasmus. Erasmus i Finland Finland är ett av de aktivaste Erasmus-länderna i Europa och en uppskattad samarbetspartner. Under de första 15 åren har cirka 45 000 finländska studerande åkt ut i världen via programmet. Finland är ett populärt mottagarland: på 15 år har det kommit över 46 000 utbytesstuderande till Finland via Erasmus. 3
4
Programmets mål Erasmus mål är att öka den europeiska rörlighetens kvalitet och kvantitet samt att främja samarbete å ena sidan mellan högskolorna och å andra sidan med arbetslivet. Programmet stöder skapandet av ett europeiskt område för högre utbildning, främjar uppkomsten av innovationer samt ökar examinas och behörigheters transparens och erkännande. Dessutom syftar Erasmusprogrammet till att främja ömsesidigt akademiskt tillgodoräknande av studieprestationer och vitsord i Europa. I Erasmus komprimeras det bästa av europeiskt samarbete. Det ger möjlighet till lärande, till nya, öppna och toleranta perspektiv och det sammanför människor på ett naturligt sätt. Erasmus-utbytet främjar interkulturell dialog och bidrar till ett gemensamt europeiskt tänkesätt. För deltagarna är Erasmus en belönande erfarenhet som förstärker språkkunskaperna, kunnandet inom det egna ämnet och färdigheter man behöver i ett allt mer internationellt arbetsliv. 5
Vem kan delta? Alla universitet och yrkeshögskolor samt deras studerande, lärare och övrig personal kan delta i Erasmus. Programmet omfattar alla ämnen och examensnivåer inom högre utbildning. I vissa verksamheter kan också företag och andra organisationer inom arbetslivet samt deras personal delta. Praktikantutbyte kan utöver högskolor också arrangeras av praktikkonsortier, det vill säga exempelvis en regional högskolesammanslutning som också kan omfatta andra organisationer. Förutom att sända ut praktikanter kan konsortiet till exempel skaffa nya kontakter och praktikplatser åt inkommande praktikanter och informera om praktikantutbytet. Ur Erasmus beviljas bidrag för många olika typer av mobilitet och projekt. För att kunna delta i verksamheten inom Erasmus måste högskolan först ansöka om Erasmus University Charter (EUC), som beviljas av Europeiska kommissionen. University Charter utgör ramverket för högskolans hela Erasmus-samarbete och via den förbinder sig högskolan att följa programmets grundprinciper och villkor. Erasmus Policy Statement (EPS) som ingår i EUC är en plan för högskolans verksamhet inom Erasmus där åtgärderna för mobilitetens organisation och kvalitet beskrivs. Praktikkonsortier bör på motsvarande sätt ansöka om Erasmus Placement Certificate av det nationella programkontoret. EPC beviljas för 1 3 år åt gången. Konsortier som har EPC kan beviljas praktikantutbytesstipendier och bidrag för organisation av utbytet. 6
Vilken verksamhet beviljas bidrag? Erasmus-programmets aktiviteter Studerandes och personalens mobilitet Student- och praktikantutbyte Lärar- och personalutbyte Bidrag för organisation av mobilitet Erasmus-språkkurser Intensivkurser Högskolornas samarbetsprojekt Samarbetsprojekt mellan högskolor och arbetslivet Tematiska nätverk Länderna som deltar i Erasmus EU:s medlemsländer Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike Övriga Norge, Island, Liechtenstein och Turkiet I Erasmus deltar över 3 000 högskolor i 31 länder redan 90 procent av alla europeiska högskolor. 7
Studerande Erasmus-utbytet ger erfarenheter från andra europeiska länder som är nyttiga med tanke på språk- och kulturkunskaperna, allmänbildningen och de egna studierna. Från Finland åker årligen cirka 4 000 studerande på Erasmus-utbyte och cirka 6 000 europeiska studerande kommer till Finland. Det traditionella Erasmus-studentutbytet fortsätter också inom ramen för det nya Programmet för livslångt lärande. Det nya ur studerandes synvinkel är att man nu via Erasmus kan åka utomlands också på enbart praktik som sammanhänger med studierna. En studerande kan åka en gång på såväl student- som praktikantutbyte. En utbytesperiod är 3 12 månader lång. Studerande och praktikanter som deltar i utbytet kan få Erasmus-stipendium för att täcka en del av de extra kostnader som utbytet orsakar. 8
Studentutbyte Inom Erasmus-studentutbytet kan studerande fördjupa sig i sitt ämnesområde och få nya perspektiv på sina studier. Utländska högskolor kan också erbjuda ett bredare kursutbud eller spetskunnande på något område. Studentutbytet baserar sig på högskolornas bilaterala samarbetsavtal och högskolorna väljer sina utresande studerande. Inga terminsavgifter uppbärs av utbytesstuderande vid den mottagande högskolan och de avlagda studierna räknas tillgodo i examen vid hemhögskolan. Praktikantutbyte En ny funktion i Erasmus är praktikantutbytet där studerande kan åka utomlands för att avlägga arbetspraktik som hör till studierna. Lämpliga praktikplatser är företag, privata och offentliga organisationer. Högskolan kan hjälpa till att hitta en praktikplats, men studerande kan också själv skaffa sig en plats. Praktikperioden tillgodoräknas i studerandes examen. Erasmus-språkkurser Studerande och praktikanter som deltar i Erasmus-utbyte kan ansöka om plats på en intensivkurs i mindre utbredda språk (Erasmus Intensive Language Course, EILC) som får bidrag ur programmet Erasmus. Språk- och kulturkurserna på 4 6 veckor arrangeras i mottagarlandet före själva utbytesperioden. Kurserna är gratis och studerande som antagits till en kurs kan beviljas ett separat stipendium. I Finland arrangeras EILC-kurser i finska och svenska. 9
Lärare och övrig personal Erasmus-utbytet främjar yrkesmässig utveckling, stimulerar och motiverar personalen i sitt arbete samt gagnar högskolan överlag. Lärar- och personalutbytet bidrar till att nya kontakter uppstår och fördjupar högskolans internationella samarbete. Det nya Erasmus-programmet möjliggör också mobilitet mellan högskolorna och arbetslivet. Inom personalutbyte kan högskolans hela personal åka på en utbytesperiod till ett företag eller en annan högskola. Inom lärarutbyte kan företagens personal inbjudas till högskolan för att undervisa. De som deltar i lärar- och personalutbytet kan få Erasmus-stipendium för att täcka en del av de extra kostnader som utbytet orsakar. Mottagande högskola betalar stipendium åt dem som kommer till högskolan från ett företag. Utbyten från en högskola till en annan baserar sig på samarbetsavtal mellan högskolorna. 10
Lärarutbyte Utbyte inom Erasmus är en utmärkt kanal för lärare att utveckla sina yrkesfärdigheter och sitt kunnande. Utomlands får lärare nya kontakter och verktyg för att jämföra och utveckla högskolornas verksamhet. Finland är ett av de aktivaste länderna i Europa inom lärarutbytet: årligen åker över 1 000 lärare på Erasmus-utbyte. Högskolan kan berika sitt undervisningsprogram också genom att bjuda in experter från utländska företag eller organisationer inom arbetslivet att undervisa på högskolan. För varje lärarutbyte görs en arbetsplan som bör omfatta minst 5 undervisningstimmar. Undervisningsbesök kan pågå i högst 6 veckor och undervisningen som ges ska ingå som en del i mottagande högskolans normala program. Personalutbyte I det nya Erasmus-programmet kan utöver lärarna också högskolans övriga personal delta i utbyte vid en annan högskola, ett företag eller en utländsk organisation inom arbetslivet, antingen privat eller offentlig. Personalutbytets syfte är kompetensutveckling genom t.ex. utbildning och utbyte av erfarenheter. Utbytesperioden kan vara 1 6 veckor lång och den kan omfatta bland annat personalutbildning och deltagarens personliga fortbildning. För varje utbyte görs en arbetsplan där besökets innehåll och mål specificeras. Utbytet kan exempelvis ta formen av studiebesök, seminarium, workshop eller inlärning i arbetet. 11
Bidrag för organisation av utbytet Högskolorna kan beviljas ekonomiskt bidrag för organisation av stödtjänster för utbytet (Organisation of Mobility, OM), såsom urval av deltagare, orientering, tutorverksamhet och språkträning, uppdatering av ECTS-material, besök till partnerhögskolor och underhåll av webbplatser. Det nationella programkontoret fördelar anslagen åt högskolorna utgående från tidigare genomförd mobilitet. Intensivkurser Intensivkurserna (Intensive Programme, IP) är korta studieperioder på 2 6 veckor med minst 10 utländska studerande. Kursen bör motsvara utvecklingsbehoven inom utbildning och uppmuntra högskolorna till undervisning i bland annat tvärvetenskapliga specialämnen samt ge studerande och lärare möjlighet att arbeta i en mångkulturell grupp. Intensivkursen bör tillgodoräknas i studerandenas examen. En intensivkurs arrangeras av minst tre högskolor från tre olika länder. Kursen kan vara av engångsart eller den kan ordnas högst tre år i rad, förutsatt att deltagarna och/eller ämnet byts varje år. Bidrag beviljas för ett år i taget. Bidraget täcker en del av kostnaderna för kursens arrangemang, resor och uppehälle. Intensivkursens koordinator lämnar in ansökan till sitt lands nationella Erasmus-kontor, i Finland till CIMO. 12
13
Projekt Det nya Erasmus medför också nya typer av projekt. I ett Erasmusprojekt behövs minst tre högskolor eller andra bidragsberättigade organisationer från tre olika länder. Europeiska kommissionen administrerar alla projekt. Projektets koordinator lämnar in ansökan till kommissionen som bedömer och väljer ut projekten. Projektperioden är högst två år och bidraget som kommissionen beviljar täcker högst 75 procent av projektets budget. Bidraget kan uppgå till högst 150 000 euro per år. Bidrag beviljas för personalkostnader, direkta kostnader (bl.a. resor, logi, utrustning och material) samt allmänna kostnader. Bidragsberättigade organisationer utöver högskolorna är bland annat offentliga organisationer, företag och sammanslutningar inom högskolesektorn. Vid bedömningen av Erasmus-projekt betonar kommissionen bland annat projektresultatens inverkan och relevans, metodologins och verksamhetsplanens kvalitet samt projektets europeiska mervärde. Övriga tyngdpunkter är innovation, partnergruppens expertis samt planerna för att sprida och utnyttja resultaten. 14
Projekt för läroplansutveckling Läroplansprojekten syftar till att utveckla högskoleundervisningen genom att utnyttja sakkunskapen vid högskolor i olika länder. I projekten kan antingen nuvarande studieprogram omformas eller helt nya program planeras. Läroplanen som utvecklas kan gälla antingen ett helt studieprogram som leder till examen eller en europeisk studiemodul som ofta är tvärvetenskaplig. Tyngdpunkten för studieprogram som leder till en examen är sådana där man utfärdar en erkänd gemensam examen eller dubbelexamen. Projekt mellan högskolor och arbetsliv Projekten mellan högskolorna och arbetslivet syftar till att förbättra det ömsesidiga informationsutbytet. Deltagarna i projekten kan vara högskolor, företag, organisationer, fackföreningar, handelskamrar och motsvarande sammanslutningar. Lämpliga teman för projekten är exempelvis läroplansreformer, utexaminerades sysselsättning och kompetens, främjande av mobilitet mellan högskolorna och arbetslivet samt stimulerande av företagande och överföring av innovationer. Projekt för modernisering av högre utbildning Moderniseringsprojekten utvecklar den högre utbildningen till att motsvara kraven i det föränderliga samhället. Specifika utvecklingsföremål är läroplanerna samt högskolornas finansieringssystem och ledning. Projektens teman kan vara exempelvis strategisk reform av läroplaner, strategier för livslångt lärande (t.ex. för utveckling av öppna lärocenter), högskolans ledningssystem och utveckling av verksamhetens kvalitet. 15
Projekt för utveckling av virtuella campus I projekten för utveckling av virtuella campus kan man utveckla och sprida IT-baserade innovativa innehåll, tjänster och pedagogik för öppen undervisning och distansstudier. Ett virtuellt campus innebär samarbete mellan högskolorna inom e-lärande. Detta kan omfatta bland annat utveckling av gemensamma läroplaner som bygger på både traditionell kontaktundervisning och e-lärande samt arrangerande av virtuell mobilitet. Virtuell mobilitet kan komplettera eller ersätta studerandes och lärares utlandsperioder. Virtuella kurser som studerande avlagt bör i sin helhet tillgodoräknas i examen. Alla ansökningar om Erasmus-projekt lämnas in till kommissionen som utser de projekt som beviljas bidrag och ingår avtal med dem. 16
Tematiska nätverk Tematiska nätverk är stora projekt som erbjuder en kanal för samarbete på europeisk nivå för högskolornas fakulteter, institutioner och enheter. Nätverken är treåriga och det finns två typer: akademiska och strukturella. Akademiska nätverk kan omfatta ett eller flera utbildningsområden och de kan främja innovationer för undervisningsmetoder och -material, kvalitetssäkring inom utbildning samt synergi mellan utbildning och forskning. I de akademiska nätverken bör ingå minst en högskola från varje land som deltar i Erasmus. Strukturella nätverk bör ha deltagande högskolor från minst fem olika länder. I dem kan man utveckla och förnya högskolornas administration och arbetslivskontakter, öka sambanden mellan utbildning och forskning samt främja en jämlik tillgång till högre utbildning i samhället. Båda typerna av nätverk bör ha såväl akademiska, fackliga som studentorganisationer som medlemmar. Europeiska kommissionen administrerar de tematiska nätverken. Nätverkets koordinator lämnar in ansökan till kommissionen som bedömer och väljer ut projekten som beviljas bidrag. 17
Ansökan I Finland administrerar CIMO mobilitetsverksamheten inom Erasmus. Ur högskolans synvinkel innebär det att en ansökan och ett avtal omfattar följande verksamheter: studentutbyte praktikantutbyte lärarutbyte personalutbyte bidrag för organisation av utbytet Praktikkonsortier ansöker först om Erasmus Placement Certificate av det nationella programkontoret. Efter att konsortiet beviljats EPC kan det ansöka om praktikantstipendier och bidrag för organisation av utbytet på samma sätt som högskolorna. Studerande, lärare eller övrig personal som är intresserade av utbyte inom Erasmus ska kontakta den egna högskolans Erasmuskoordinator. Intensivkursens koordinator lämnar in ansökan till sitt lands nationella Erasmus-kontor. Kommissionen administrerar följande aktiviteter: Erasmus University Charter projekt tematiska nätverk Ansökan till programmets alla verksamheter sker en gång om året. Närmare information www.cimo.fi/erasmus http://ec.europa.eu/education/programmes/llp/index_en.html http://eacea.ec.europa.eu/index.htm erasmus@cimo.fi 18
Vem var Erasmus av Rotterdam? Programmet för livslångt lärande Europeiska unionens Program för livslångt lärande (Lifelong Learning Programme LLP 2007 2013) består av delprogrammen Comenius för skolundervisning, Erasmus för högre utbildning, Leonardo da Vinci för yrkesutbildning och Grundtvig för vuxenutbildning. Genom programmets tvärgående delprogram stöds bland annat studiebesök inom utbildning, språkinlärning, utveckling av informations- och kommunikationsteknologi samt verksamhet inom europeiska nätverk såsom Euroguidance. Dessutom omfattar LLP programmet Jean Monnet som stöder verksamhet i anslutning till den europeiska integrationen. Centret för internationellt personutbyte CIMO är Finlands nationella kontor för Programmet för livslångt lärande. Erasmus av Rotterdam (ca 1466 1536) var en nederländsk renässansfilosof, humanist, teolog och författare. Erasmus hade stor inverkan på Martin Luther och reformationen. Erasmus ökade intresset för antikens arv i Europa, återuppväckte studiet av latin och grekiska och översatte och skrev ett flertal verk. Centret för internationellt personutbyte CIMO CIMO fungerar som Finlands nationella kontor för Programmet för livslångt lärande och därigenom också för programmet Erasmus. CIMOs Erasmus-experter ger råd åt organisationer som deltar i programmet. CIMO erbjuder också allmänna rådgivningstjänster exempelvis landsspecifika guider för såväl studier som praktik ute i världen. www.cimo.fi www.maailmalle.net ISBN 978-951-805-171-1 (tryckt). ISBN 978-951-805-172-8 (pdf). Foton: Satu Haavisto, Janne Westerlund Tryckeri: Erweko 12/2007, första upplagan, 3000 ex. Publikationen har fått stöd från Europeiska kommissionen. Kommissionen ansvarar inte för innehållet i publikationen. 19
Centret för internationellt personutbyte CIMO PB 343, 00531 Helsingfors Telefon 0207 868 500 (växel) Fax 0207 868 601 cimoinfo@cimo.fi http://www.cimo.fi