Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland



Relevanta dokument
Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen

Barnen är framtiden! Vilket kunnande behövs inom dagvården i framtiden? För kunskap och bildning

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Kompetensbaserad utbildningrevidering av grunderna för yrkesinriktade grundexamina och övriga föreskrifter. Helena Öhman undervisningsråd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

UTBILDNINGSANORDNARENS MÖJLIGHETER ATT INGRIPA VID OLÄMPLIGHET FÖR STUDIER

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle

UTBILDNINGSSTYRELSEN WERA webb-rapporteringstjänsten. Gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning

lastbils- och bussförare

Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

KRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I YRKES- OCH SPECIALYRKESEXAMINA. Föreskrift 28/011/2015

Utbildningsstyrelsen Edita Prima Oy. Helsingfors ISBN (häft.) ISBN (pdf)

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

ORDLISTA FÖR FOSTRAN OCH UTBILDNING

FÖR KUNSKAP OCH BILDNING

Studieinfo.fi Informations- och utbildningsdag för ansvariga användare inom vuxenutbildning

TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKES- KOMPETENS FÖR LASTBILS- OCH BUSSFÖRARE

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen

PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA verktyg för aktörerna inom processen för fristående examina. AiHe-projektet

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING

GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

Beslut Undervisnings- och kulturministeriets förslag , OKM/76/531/2017 och Fria Kristliga Folkhögskolan i Vasas svaromål 11.8.

FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet

DEN KOMPETENSBASERADE UTBILDNINGEN GENOMFÖRS stegmärken för utbildningsanordnarna

GRUNDEXAMEN I NATUR OCH MILJÖ 2009

Beslut Undervisnings- och kulturministeriets förslag , OKM/75/531/2017 och Kvarnen samkommuns svaromål

GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010

GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010

GRUNDEXAMEN I HEMARBETS- OCH RENGÖRINGSSERVICE 2010

Heidi Backman Barnen är framtiden! Vilket kunnande behövs inom dagvården samt inom barn- och familjeverksamheten i framtiden?

Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Närvårdare

Betygsmodeller 2012 YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNINGAR. Anvisning 4/012/2012. Föreskrifter och anvisningar 2012:28

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

Reformen av yrkesutbildningen Informationspaket för handledare

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

Individuella behov var får jag stöd?

GRUNDEXAMEN I SJÖFART 2013

Två starka fenomen och nuläget ger det framtida utbildningsbehovet

UTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER HÖSTEN 2009

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Social- och hälsovårdsbranschen, dagvård och annan barn- och familjeverksamhet

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Lag. om yrkesutbildning. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Tillämpningsområde

Vård- och omsorgscollege

Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv?

Studerande i utbildning som förbereder för fristående yrkesprov och personer som avlagt fristående yrkesprov kalenderåret anvisningar

Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

1(8) Belopp: Tidsplan: Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

Understödet omfattar högst 75 % av projektets totala kostnader och sökandens självfinansieringsandel är därmed minst 25 %.

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lagstiftning om utbildning som ordnas på arbetsplatsen

Uppdraget. Yrkesprogramsutredningen

Ann Backman och Eivor Söderström. Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012

INNEHÅLL OCH BEGREPP I DEN PERSONLIGA UTVECKLINGSPLANEN FÖR KUNNANDET ( ) 9 1 mom. i förordningen 673/2017. Begrepp och förklaringar

Lättläst broschyr för systemet med fristående examen

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013

ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN

NLS Rapport/Sektorn för gymnasie och yrkesutbildning/finland

GRUNDEXAMEN INOM HÄSTHUSHÅLLNING, HÄSTSKÖTARE, RIDINSTRUKTÖR

KRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I DE YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA. Föreskrift 27/011/2015

BETYG ÖVER FRISTÅENDE EXAMINA, UTBILDNING SOM FÖRBEREDER FÖR FRISTÅENDE EXAMINA OCH LÄROAVTALSUTBILDNING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Yh-myndighetens arbete med att analysera arbetsmarknadens efterfrågan Magnus Johansson Linda Wiklund

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt.

Protokoll fört vid pleniföredragning Lagberedningen Lag 2

Många vinster med väl fungerande LPA

INNeHÅLLSFFÖTeCKNINg 1. TÄVLINgeNS SYFTe TÄVLINgSSYSTeMeT ANMÄLNINg TÄVLINgSArrANgeMANg... 6

Beslut Undervisnings- och kulturministeriets förslag , OKM/125/531/2017 och Folkhälsan Utbildning Ab:s svaromål 10.8.

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området

YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013

Ansökningsskede i kortfilm

REFORMORDLISTA FÖR YRKESUTBILDNINGEN

FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ARBETSLIVETS ROLL I YRKESUTBILDNINGEN CAROLA BRYGGMAN

LAGSTIFTNINGEN VERKSAMHETEN LEDARNA ANSVARET

Identifiera dina kompetenser

MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända

Yrkesutbildningen i Finland. Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier

Transkript:

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium 21.9.2011 Heidi Backman

Regeringsprogrammet 2011- Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till företagsamhet. Utbildning ska dimensioneras enligt nationens bildningsbehov och arbetsmarknadens långsiktiga behov. Tillgången på arbetskraft inom utbildning, hälsovård och välfärd säkras. Identifieringen och erkännandet av kunnande som förvärvats i arbetslivet integreras i all utbildning. Systemet med fristående examen befästs. Studier på arbetsplatsen får större betydelse läroavtalsutbildning, verkstad, fristående examen, läroanstalt. Examensstrukturen utvecklas i intensivt samarbete med arbetslivet för att examina bättre ska motsvara arbetslivets krav. Kompetensbaserad definition av examina främjas.

Arbetslivsmotsvarigheten i de nya examensgrunderna för grundexamina 2008-2010 52 grundexamina á 120 sv, dvs. 3 år Starkare arbetslivsmotsvarighet Yrkesutbildningen ska utbilda för den kompetens som behövs i arbetslivet och i fortsatta studier. Utbildningen är inte förberedande. Tidigare kunnande ska erkännas Kunnandet utvärderas i yrkesprov (1.8.2006-) Arbetslivet deltar i bedömningen av kunnandet och yrkesprovet utförs ofta på en arbetsplats. Företagsamhet, minst 5 sv Flexibla alternativa studievägar- individuella eller lokala val t.ex. Möjlighet att välja examensdelar från andra studier och examensdelar enligt lokala behov Inlärning i arbete minst 20 sv, möjlighet till utvidgad inlärning i arbete Hälsokrav inom vissa yrken betonas Livslångt lärande betonas i form av nyckelkompetenser

Yrkesutbildning för vuxna 52 grundexamina (2 år istället för 3 år) 187 yrkes- och 132 specialyrkesexamina (0,5 till 1 år) bygger på en grundexamen och arbetserfarenhet Kan avläggas som fristående examen efter en förberedande utbildning eller kan avläggas direkt som en fristående examen 1 av 4 grundexamina avläggs som fristående examina År 2009: 38.000 studerande i förberedande utbildning för yrkes- och specialyrkesexamina Utbildningen kan även avläggas som läroavtalsstudier

Läroavtalsutbildning De studerande kan genom läroavtalsutbildning avlägga yrkesinriktade grundexamina (läroplansbaserad). Dessutom kan läroavtalsutbildningen förbereda för yrkesinriktade grundexamina eller yrkes- eller specialyrkesexamina som avläggs som fristående examen. 1 av 6 examina inom yrkesutbildningen avläggs som läroavtalsutbildning År 2009: 65.000 studerande, varav 28.000 för en grundexamen, 37.000 för en yrkes- eller specielyrkesexamen

Examenskommissioner består av företrädare för arbetsgivare, arbetstagare och lärare. branschens främsta organisationer föreslår branschexperterna, UBS utnämner organiserar och övervakar systemet med fristående examina sluter avtal med utbildningsanordnare som får ordna fristående examina utfärdar examensbetyg Sköter 1 10 examina och en viss region (hela landet eller en mindre region) (UBS beslut)

Prognostiseringen av utbildningsbehov Ett samarbete mellan arbets- och näringsministeriet, Ekonomiska forskningscentralen (VATT), undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen. Arbetskraftsprognosen är ställd på makronivå utgående från scenarier om Finlands framtid som utarbetats av VATT, som har utvecklat en matematisk, dynamisk balansmodell, den sk. VATTAGEmodellen. Utbildningsprognosen bygger på arbetskraftsprognosen och är ställd vid Utbildningsstyrelsen med en datorbaserad kalkylmodell för både nationell och regional prognostisering, den sk. MITENNAmodellen. Regionala utbildningsprognoser ställs av landskapsförbunden. Mål slås fast för yrkes-och högskoleutbildningen av statsrådet i undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsplan för fem år framåt. Informationsstyrning, men man vill nu skärpa styrningen.

Vi kan inte prognostisera bort lågkonjunkturer prognosen gäller långsiktsbehov Verklig sysselsättning Prognos, Målscenariet Prognos, Grundscenariet Arbetskraft 2025 En bedömning maj 2009 2005 2007-08 2008-09 2013 2015 2025

Ökande branscher fram till år 2025 - samma branscher ökar i hela landet

Vilka kompetenser behövs i olika branscher och yrken nu, om 5 år, 10 år, 20 år? Inom yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildningen? Inom ungdoms- och vuxenutbildningen? En nationell modell för kompetensprognostisering utvecklas 2009-2012

Branschen avgränsas Specialsjukvården Barnrådgivningen Barnskyddet Tal- och verksamhets- Familjedagvård DAGVÅRDEN terapeuter Gruppfamiljedagvård Barnträdgårdslärare Specialdagvården i Öppen Assistenter hemmet dagvård Barnskötare Vård Övrig personal Förskolan Barnklubbar Kultursektorn Skolan

De definierade de stora trenderna, drivkrafterna för utvecklingen Klimatförändringen Krav på hållbar utveckling Globaliseringen Befolkningen åldras Kunderna blir mer krävande Mångprofessionalism Den teknologiska utvecklingen Betydelsen av att kunna hantera information och kunskap ökar Snabbt förändrade kunskaps- och kompetensbehov Regionutvecklingens riktning Det mångkulturella Vi spanade svaga signaler

Framtidsscenarier för social- och hälsovården/småbarnsfostran

De centrala yrkesgrupperna definierades Hälsovårdare Närvårdare, familjedagvårdare, specialhandledare och skolgångsbiträden Barnträdgårdslärare, specialbarnträdgårdslärare och socionomer

Allmänna kompetenser och yrkesspecifika kompetenser inom barndagvården i framtiden Nya yrken och funktioner samt nya behov inom utbildningen definierades

Modellen testas av utbildningskommissionerna

Utbildningskommissioner Systemet med utbildningskommissioner förnyades totalt 2010 och trädde i kraft från början av år 2011. 26 utbildningskommissioner för olika branscher för yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning. rådgivande trepartsorgan med företrädare för utbildning (förvaltning, anordnare, personal), arbetsgivarna och arbetstagarna. följer upp, utvärderar och ställer prognoser för kompetensbehovet inom utbildning och arbetsliv. ger förslag om utbildningens innehåll till UKM, UBS, högskolor

TACK! Yrke 2025 på Facebook! www.oph.fi/utvardering_ och_statistik/prognostiseri ng www.edu.fi/yrke2025 heidi.backman@oph.fi