Preliminär version Miljöbelastning vid anläggning och drift av fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs Naturgräs Konstgräs 2013-11-11 på uppdrag av Fritids- och kulturförvaltningen Landskrona kommun
Tom sida
Miljöbelastning vid anläggning och drift av fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs Rapporten är upprättad av: Karl Holmström Uppdragsgivare: Fritids- och kulturförvaltningen, Landskrona kommun, Omslagsbild: Naturgräs och konstgräs på Landskrona IP (7 november 2013) Landskrona 2013-11-11 EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i dokument (inkl omslag): 14 Utskriftsversion: 13-11-12 Wordfil: Fotbollsplan_MKB.docx ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON: 0418-76750 FAX: 0418-10310 HEMSIDA: www.ekologgruppen.com E-POST: mailbox@ekologgruppen.com
Innehåll sidan Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Metodik... 6 Miljöbelastning för elitfotbollsplaner... 7 Naturgräs... 7 Markuppbyggnad, gräsmatta och täckduk... 7 Gräsklippning... 7 Gödsling... 7 Övriga skötselåtgärder och transporter... 8 Uppvärmning... 8 Bevattning... 8 Konstgräs... 8 Markuppbyggnad och konstgräsmatta... 8 Sviktpad... 8 Granulat och sand... 9 Harvning... 9 Övriga åtgärder för drift och skötsel... 9 Övriga miljöaspekter... 11 Energiförbrukning... 11 Vattenförbrukning och hydrologi... 11 Koldioxid... 12 Miljöbelastning vid renovering och avveckling... 13 Biologisk mångfald... 14 4
Sammanfattning Vid en första kontakt med frågan: är naturgräs eller konstgräs bäst för miljön? blir nog det spontana svaret för många naturgräs. Fotbollsplaner för elitfotboll är dock, oavsett plantyp, att betrakta som mycket artificiella anläggningar om de byggs efter de normer som gäller från och med 2014 (Svenska fotbollförbundet och UEFA). Båda plantyperna är skötselkrävande och för båda alternativen gäller att de ska kunna värmas upp och bevattnas. En plan med naturgräs måste också kunna skyddas mot regn med täckduk. Båda plantyperna anläggs på speciellt uppbyggda och väldränerade markbäddar. Några av de mest miljöbelastande faktorerna för en ny fotbollsplan för elitfotboll är kopplade till anläggningsarbetena. Detta beror på att stora mängder jord-, sand- och stenmaterial behöver schaktas bort från planen respektive transporteras till planen. Under planen ska också anläggas rörsystem för uppvärmning, dräneringssystem och bevattningssystem. Vid anläggning av konstgräs tillkommer också miljöbelastande produktion och transport av själva konstgräset med underlagsmatta, som består av olika plastmaterial. Produktion av material för en konstgräsplan bedöms vara mer miljöbelastande än för en naturgräsplan. Driften av planerna skiljer sig åt avseende av skötsel och förbrukning av olika produkter, energi och vatten. Över tid bedöms uppvärmningen av fotbollsplanerna vara den enskilt mest belastande miljöfaktorn. Då en naturgräsplan beräknas förbruka cirka fyra gånger mer energi för uppvärmning blir detta en mycket betydande faktor vid jämförelsen av miljöbelastningen från driften av de båda planalternativen. Andra betydelsefulla miljöaspekter som hör ihop med skötseln av planerna är för naturgräset främst gräsklippning och gödsling, och för konstgräset harvning. Naturgräs bedöms för flertalet driftmoment vara mer miljöbelastande än konstgräs. En faktor att väga in är också att en konstgräsplan i princip kan nyttjas utan begränsning till skillnad från naturgräset där nyttjandet är årstidsbegränsat, liksom nyttjandefrekvensen. Skötsel och driftinsatser omfattar därmed del av året för naturgräset och hela året för konstgräsalternativet. Ett intensivt nyttjande av konstgräset innebär dock förkortad livslängd och behovet av renovering med ny konstgräsmatta infaller snabbare. Den planerade nyttjandetiden för en naturgräsplan på Landskrona IP är 200 timmar per år och 500 timmar per år för en plan med konstgräs. Naturgräs är ett levande material som skapar livsmiljö för gräset men också för olika djur som kan leva i gräset och i marken. Detta innebär att naturgräsplanen kan bidra med föda till t ex fåglar. En gräsmatta för elitfotboll bedöms dock ha mycket liten betydelse för den biologiska mångfalden och i praktiken torde denna aspekt vara helt underordnad planens funktion för fotbollsspel. Hydrologiskt antas naturgräsplanen ge en något mer utjämnad avrinning jämfört med konstgräset. Men vid tillfällen då täckduk används över naturgräset blir planen i hydrologiskt hänseende att betrakta som hårdgjord yta utan fördröjd avrinning. Behovet av bevattning är betydligt större på naturgräsplanen. På konstgräs är bevattning aktuellt endast i samband med spel för att uppnå vissa planegenskaper. De miljöbelastande faktorerna för naturgräs respektive konstgräs bedöms vara ungefär lika efter ett år. Därefter, räknat efter 7, 10 och 25 år, blir skillnaderna i allt större och alternativet med naturgräs är då mest miljöbelastande, framför allt beroende på större uppvärmnings- och skötselbehov. Skillnaderna mellan planalternativen blir givetvis större om man räknar med miljöbelastning per nyttjandetid, eftersom naturgräset nyttjas färre timmar per år. 5
Inledning Föreliggande utredning syftar till att belysa vilken belastning på miljön som uppkommer vid anläggning och drift av en ny fotbollsplan för elitspel med naturgräs kontra konstgräs. Arbetet har utförts på uppdrag av Fritids- och kulturförvaltningen, Landskrona kommun. Utredningen har föranletts av den diskussion som förts om vilken plantyp som ska ersätta det nuvarande naturgräset på Landskrona IP. Utredningen är inte en fullständig miljökonsekvensbeskrivning i miljöbalkens mening, men den redovisar de miljöaspekter som bedöms var mest relevanta i sammanhanget. Det har inom ramen för uppdraget ofta inte varit möjligt att kvantifiera olika typer av miljöpåverkan. En svårighet vid beskrivning av miljöpåverkan är också att det finns flera olika produkter att välja mellan. Vid beskrivning av miljöbelastningen från energiförbrukningen är det till exempel avgörande vilken energikälla som används; fossil eller förnyelsebar. Skaderisker för spel på olika underlag har inte behandlats. Metodik I utredningen har produkter och arbetsmoment vid anläggning och drift av naturgräs- och konstgräs beskrivits översiktligt. Miljöbelastningen har, inom vad som varit görligt inom uppdraget, för flera delar inte kunnat kvantifieras. Dock har flertalet produkter och arbetsmoment åsatts ett miljöbelastningstal på skalan 1-20. Talets storlek har baserats på bedömd volym eller omfattning på miljöbelastningen. Volym och omfattning baseras i en del fall på relativt välgrundade uppgifter men i andra på mer eller mindre grova antaganden. Eftersom talen är bedömda, inte beräknade, är de behäftade med subjektivitet och gör inte anspråk på någon vetenskaplighet. En särskild svårighet i bedömningen har varit att miljöbelastningarna delvis är av helt olika karaktär och egentligen omöjliga att poängsätta i en och samma skala. Trots dessa begränsningar och komplikationer torde genomgången visa vilka olika produkter och arbetsmoment som är mest miljöbelastande och vilka skillnader som finns mellan naturgräs och konstgräs. Miljöbelastningen för olika produkter och arbetsmoment kan beräknas för olika tidsperioder, vilket påverkar utfallet. Uppdragsgivaren har valt att särskilt belysa miljöbelastningen efter ett, sju och tio år. Till detta har även perioden 25-år lagts till. Tidsperioderna har valts med hänsyn till att konstgräset, med planerad nyttjandetid på 500 timmar per år, behöver bytas ut efter cirka åtta år. Tioårsperioden innefattar sålunda ett byte och 25-årsperioden tre byten av konstgräsmattan. För att även väga in de olika plantypernas nyttjandetid, 200 timmar för naturgräset och 500 timmar för konstgräset per år, har även miljöbelastningen per nyttjandetimme beräknats. De summor för miljöbelastning som beräknats, med stöd av ovan beskrivet poängsystem, ska användas med stor försiktighet. Rangordningen av vilken plantyp som är mest miljöbelastande bedöms dock vara rimlig. Utöver miljöbelastningen för förbrukning av produkter, energi och vatten redovisas utsläpp av koldioxid för vissa moment. Vidare berörs översiktligt frågan om vilka skillnader som kan finnas för den biologiska mångfalden vid val av naturgräs eller konstgräs. De miljöbelastningar som följer av anläggning och drift av naturgräs- respektive konstgräsplan är delvis av helt olika typer, eller storheter, och är därför svåra att väga mot varandra. 6
Miljöbelastning för elitfotbollsplaner Nedan redovisas miljöbelastningsaspekter för anläggning och drift av fotbollsplaner under rubrikerna Naturgräs och Konstgräs. Några miljöfrågor, såsom utsläpp av koldioxid, energiförbrukning, vattenaspekter och biologisk mångfald behandlas därefter särskilt i kapitlet Övriga miljöaspekter. En sammanställning av miljöbelastningen vid användning av material och resursförbrukning kopplade till anläggning och drift av ny fotbollsplan redovisas i tabell 1. Naturgräs Markuppbyggnad, gräsmatta och täckduk Naturgräs anläggs på en växtbädd, ca 0,2 m djup, som domineras av kvartsand (Baskarpsand) men med inblandning av organiskt material (ca 25 volymprocent mull och kompostjord). Växtbädden läggs på ett lager med ren sand (ca 0,15 m djup) som följs av ett dräneringslager med tvättad makadam (ca 0,1 m djup). De olika markskikten separeras med materialskiljande geotextil. Miljöaspekter på markuppbyggnaden är schakt och borttransport av det jordlager som ska ersättas med nytt. För den nya markbädden erfordras täkt av sand, berg (som krossas till makadam) och torv. Detta material inklusive kompostjord och geotextil ska transporteras till fotbollsplanen och där, med hjälp av entreprenadmaskiner, läggas på plats. Färdigt gräs, grästurf, rullas ut på växtbädden. Grästurfen har odlats på annat håll och behöver skördas, transporteras och läggas ut på plats med hjälp av maskiner och transportfordon. För fotbollsplan för elitfotboll krävs även möjlighet till plantäckning för skydd mot regn före spel. Olika typer och konstruktioner av plantäckning finns för fotbollsplaner. Normalt är det fråga om någon typ av plastduk (presenning) där ut- och inrullning automatiseras. Gräsklippning Naturgräs kräver regelbunden klippning under växtperioden. Totalt beräknas gräsklippning genomföras under 130 timmar per år. Förbrukningen av bensin uppgår till cirka 3 liter per timme. Gödsling Naturgräsplaner behöver gödslas regelbundet. Förbrukningen av gödselmedel på Landskrona IP uppgår per till 875 kg NPK (21-4-7). Därtill tillförs olika specialgödselmedel. Dessa är Acticil (med kisel, 6 l/år), Seniphos (bladgödselmedel med kväve, fosfor och kalcium, 10 l/år), Mantrac (bladgödselmedel med bl a mangan, 1 l/år) och Calcinit (bladgödselmedel med bl a kalcium och kväve, 40 kg/år). Kvävegödselmedel är energikrävande att framställa och har vid användning av traditionell teknik stor klimatpåverkan, genom utsläpp av både lustgas (dikväveoxid) och koldioxid. Lustgas är en mycket kompetent växthusgas, där utsläpp av en viss mängd motsvarar nästan 300 gånger mer koldioxid. För att kunna jämföra med utsläpp av koldioxid omräknas utsläppet av lustgas till koldioxidekvivalenter. Användning av gödselmedel innebär risk för läckage av näringsämnen. Eftersom gräsmattan kommer att vattnas vid behov bedöms dock att förutsättningarna för näringsupptaget i gräset är mycket goda. Merparten av påförd näring torde följa med i skörden (gräsklippet). Vid 7
nedbrytningen av gräsklippet kommer näring att frigöras. Miljöpåverkan av detta beror på hur gräsklippet hanteras. Övriga skötselåtgärder och transporter På naturgräs målas linjerna återkommande med linjefärg (ca 600 l/år). På aktuell typ av konstgräsplan sys linjer med vit plast in permanent i konstgräsmattan. För att grästillväxten ska komma igång tidigt på våren täcks hela naturgräsplanen med fiberduk. Denna duk återanvänds normalt inte. Övriga skötselåtgärder kan vara utbyte av gräsmatta, insådd med gräsfrö och tillförsel av jordförbättring (sand, dressing). Skötselinsatsen för planen med olika maskiner uppgår till cirka 100 timmar per år (diesel/bensinförbrukningen uppgår till 3-4 liter per timme). Lastbilstransporter med material till fotbollsplanen och avfall från fotbollsplanen beräknas totalt uppgå till cirka 60 mil per år. Beroende på lastbilsstorlek är dieselförbrukningen 2-3 liter per mil. Uppvärmning Energiförbrukningen för uppvärmning av fotbollsplanen skiftar mellan olika år. I medeltal beräknas energiförbrukningen uppgå till 570 MWh per år. Uppvärmningen av en naturgräsplan sker sammanhängande under den period som uppvärmning är aktuell och bör inte avbrytas, då detta kan skada gräset. Uppvärmning planeras att ske genom anslutning till det vattenburna fjärrvärmenätet. Bevattning Bevattning av naturgräsplan sker både för att optimera grästillväxten och för att inför och under match uppnå vissa planegenskaper för fotbollsspelet. Totalt beräknas bevattningsbehovet under ett normalår uppgå till 300 m 3. Konstgräs Markuppbyggnad och konstgräsmatta Konstgräsmatta av en typ som varit aktuell för Landskrona IP tillverkas av polypropen (PP) och polyeten (PE). Dessa plastsorter anses generellt vara miljövänliga. En konstgräsplan av sådan plast är återvinningsbar. Återvinningsmarknaden för denna typ av plaster är välutvecklad, men hur återvinning av konstgräs kan fungera i praktiken har inte utretts. Det normala för konstgräsmattor för elitfotboll är att de efter visst slitage återanvänds och läggs ut på andra planer med lägre kvalitetskrav. Konstgräs anläggs på ett väldränerat bärlager (bergkross 0-18 mm) med ett djup på 0,1 meter. Detta lager läggs på ett förstärkningslager (bergkross 0-40/90 mm) med djup på cirka 0,3 m. Underst läggs ett dräneringslager med makadam. De olika markskikten separeras med materialskiljande geotextil. Sviktpad För att uppnå mycket goda spelegenskaper och bra bollrull kan en så kallad sviktpad läggas under konstgräsmattan. En ny konstgräsplan på IP skulle troligen förses med en 12 mm PU- 8
baserad sviktpad med god värmegenomsläpplighet. PU-plast, eller PUR, är en förkortning av polyuretan. Polyuretan är en tvåkomponentprodukt som består av polyol och isocyanat. Polyolen är normalt en glykos eller ricinolja och isocyanaten är en råoljeprodukt. Vid tillverkning och förbränning frigörs diisocyanater som är hälsoskadliga. Det finns metoder för återanvändning av polyuretan. Granulat och sand Konstgräs påförs normalt sand och granulat av plast eller gummi. Materialet påförs för att underlaget ska fungera för spelets rörelser och påverkar även bollens studs och rullning. Gummigranulat har i hög grad hittills tillverkats från uttjänta bildäck. Återanvändning av däck kan i sig ses som miljövänligt. Vid användning av gummigranulat från bildäck kan frigörelse ske av olika föroreningar, såsom fenoler och olika metaller, t ex zink. Föroreningarna kan läcka till vatten och luft. Kemikalieinspektionen avråder därför från att använda återvunnet gummi från däck på nya konstgräsplaner. Sand som påförs konstgräset är normalt finkornig kvartsand. Harvning Konstgräs behöver underhållas regelbundet med harvning för att stråna ska hållas upprätta. Med den nyttjandetid som planeras för aktuell plan (500 tim/år) beräknas harvning med traktor uppgå till 150 timmar per år (ca 4 liter diesel per timme). Övriga åtgärder för drift och skötsel Tillförsel av plast eller gummigranulat behöver ske med jämna mellanrum. I genomsnitt beräknas 1000 kg behöva tillföras per år. I likhet med en naturgräsplan behöver en konstgräsplan för elitfotboll kunna värmas upp. I medeltal beräknas energiförbrukningen uppgå till 140 MWh per år. Uppvärmningen av en konstgräsplan behöver bara ske vid minusgrader och i samband med matcher där uppvärmning är ett krav. Däremellan kan uppvärmningen stängas av. Uppvärmning planeras att ske genom anslutning till det vattenburna fjärrvärmenätet. Bevattning av konstgräs görs endast inför och under match för att uppnå vissa planegenskaper för fotbollsspelet. Totalt beräknas bevattningsbehovet uppgå till 50 m 3 per år. 9
Tabell 1. Miljöbelastning vid material och resursförbrukning kopplade till anläggning och drift av ny fotbollspan. Kommentarer till använd miljöbelastningsfaktor ges under Metodik. Mängduppgifter för olika produkter och resurser har erhållits från Fritids- och kulturförvaltningen, Landskrona kommun. Anläggning Schaktning och borttransport av befintlig gräsplan Miljö- Mängd, Antal Mängd, Antal belastning miljöbelastning efter år: miljöbelastning efter år: yta etc Enhet per år yta etc Enhet per år Faktor 1 7 10 25 1 7 10 25 (ca 0,5 m, 9000 m2) 4500 m 3 1/25 4500 m 3 1/25 20 20 2,9 2,0 0,8 20 2,9 2,0 0,8 Produkter och markarbeten Växtbädd (sand, mull och kompostjord, ca 0,2 m, 9000 m2) 1800 m 3 1/25 1/25 8 8 1,1 0,8 0,3 Sand (ca 0,15 m, 9000 m2) 1350 m 3 1/25 6 6 0,9 0,6 0,2 Täckduk, regn 9000 m 2 1/25 5 5 0,7 0,5 0,2 Färdig gräsmatta (grästurf) 9000 m 2 1/25 1/25 3 3 0,4 0,3 0,1 Bär- och förstärkningslager (krossat berg 0-18/40/90, ca 0,4 m, 9000 m2) 3600 m 3 1/25 16 16 2,3 1,6 0,6 Konstgräsmatta (polyeten/polypropenplast) 9000 m 2 1/8 20 20 20 2,9 4,0 2,4 Sviktpad (polyuretanplast, 12 mm) 9000 m 2 1/25 20 20 2,9 4,0 2,4 Sand (ca 0,02 m, 9000 m2) 180 m 3 1/8 1 1 0,1 0,2 0,1 Plast/gummigranulat 9000 m 2 1/8 4 4 0,6 0,8 0,5 Värmeanläggning (vattenburet rörsystem, 250 mm c/c fjärrvärme) 9000 m 2 1/25 9000 m 2 1/25 20 20 2,9 2,0 0,8 20 2,9 2,0 0,8 Bevattningsanläggning 9000 m 2 1/25 9000 m 2 1/25 10 10 1,4 1,0 0,4 10 1,4 1,0 0,4 Dräneringslager (makadam 4-8 mm, ca 0,1 m, 9000 m2) 900 m 3 1/25 900 m 3 1/25 5 5 0,7 0,5 0,2 5 0,7 0,5 0,2 Dräneringssystem (DSA rör, ca 100 mm, 6 m c/c) 9000 m 2 1/25 9000 m 2 1/25 5 5 0,7 0,5 0,2 5 0,7 0,5 0,2 Drift Material och kemikalieförbrukning Gräsfrön 1 1 1 7 10 25 Grus/sand 1 1 1 7 10 25 Färdig gräsmatta (grästurf) 20 m 2 1 1 Konstgödsel, NPK (21-4-7) 875 kg/år 1 3 3 21 30 75 Övr gödselmedel 1 1 1 7 10 25 Linjefärg 600 kg/år 1 1 Plast/gummigranulat 1000 kg/år 1 2 2 14 20 50 Fiberduk, klimat 9000 m2/år 1 0 1 1 7 10 25 Drivmedelsförbrukning Fordonstransporter för material till/från anläggning (diesel) 128 l/år 1 1 7 10 25 Fordon för körning/underhåll på fotbollsplanen Traktor, gödselspridning mm (förbr 4 l/tim, diesel) 320 l/år 0 1 2 2 14 20 50 Traktor, harvning (förbr 4 l/tim, diesel) 0 600 l/år 1 4 4 28 40 100 Gräsklippare (förbr 3 l/tim, bensin) 390 l/år 1 2 2 14 20 50 Övr fordon (förbrukning 3 l/tim, bensin) 60 l/år 1 1 7 10 25 Vattenförbrukning (bevattning) Naturgräsplan 300 m 3 /år 2 2 14 20 50 Konstgräsplan 50 m 3 /år 1 1 4 5 13 Energiförbrukning, uppvärmning (fjärrvärme) Naturgräsplan 570 MWh/år 20 20 140 200 500 Konstgräsplan 140 MWh/år 6 6 42 60 150 Energiförbrukning, belysning (el) Material- och resursförbrukning Miljöbelastning Naturgräs Konstgräs Naturgräs Konstgräs Naturgräsplan 15 MWh/år 3 3 21 30 75 Konstgräsplan 30 MWh/år 6 6 42 60 150 miljöbelastning efter år: miljöbelastning efter år: 1 7 10 25 1 7 10 25 Summa miljöbelastning summa miljöbelastning summa miljöbelastning 140 278 388 953 140 147 202 471 miljöbelastning per miljöbelastning per utnyttjandetimme, utnyttjandetimme, 200 tim/år (x100) 500 tim/år (x100) 70 19,8 19,4 19,1 28 4,2 4,0 3,8 10
Övriga miljöaspekter Vid såväl anläggning av konstgräs som naturgräs schaktas befintliga jordmassor bort. 4000-5000 m 3 massor beräknas behöva schaktas bort och ungefär samma mängd ska sedan återföras i form av nytt material med växtbädd (naturgräs), bär-, förstärknings- och dräneringslager. Under växtbädd/bärlager läggs dräneringsrör för avledning av vatten. I växtbädd/bärlager läggs också rörsystem för uppvärmning av planen. För båda plantyperna krävs också anläggning för bevattning. Dränerings-, uppvärmnings- och bevattningssystem/anläggningar bedöms vara ungefär desamma för både naturgräs och konstgräs. Några av de frågor som finns vid jämförelse av miljöbelastning mellan naturgräs och konstgräs för elitfotboll är kopplade till koldioxidutsläpp, energi- och vattenförbrukning. Energiförbrukning Ett av kraven på en fotbollsplan för elitfotboll är från och med 2014 (Svenska fotbollförbundet och UEFA) möjlighet till uppvärmning. Detta gäller både naturgräs och konstgräs. Avgörande för miljöbelastningen blir här vilken energikälla som används, fossil energi eller förnyelsebar. Föreliggande jämförelse är baserad på uppvärmning genom anslutning till fjärrvärmenätet. Landskrona Energi uppger att mer än 90 % av fjärrvärmen produceras med förnybart material med utsorterat avfall (papper, trä och plast) och skogsflis. Vid förbränning av förnybart biobränsle brukar nettoeffekten av koldioxidutsläppet räknas som noll eftersom samma mängd kol åter kan bindas i ny biomassa. Dock bör koldioxidutsläppen vid produktionen av biobränslet tas med i beräkningen. Någon sådan beräkning har inte gjorts i detta arbete. Energiförbrukning för uppvärmning av en naturgräsplan beräknas uppgå till 570 MWh per år, medan motsvarande förbrukning för konstgräs beräknas uppgå till 140 MWh per år. Skillnaderna förklaras av att naturgräset måste värmas kontinuerligt under den tid då uppvärmning är aktuell, medan uppvärmningen av konstgräset kan begränsas till de kortare tider som uppvärmning erfordras vid minusgrader och för fotbollsspelet. Däremellan kan värmen stängas av. Räknat per utnyttjande timme, ca 200 för naturgräset och 500 timmar för konstgräset, blir skillnaderna mellan plantyperna ännu större. Beroende på att nyttjandetiden för en konstgräsplan planeras att bli betydligt större (hela året och fler speltimmar) blir också det totala behovet av belysning större. Elförbrukningen för konstgräsalternativet beräknas uppgå till 30 MWh per år, medan förbrukningen av elenergi för belysning av naturgräsplanen uppgår till hälften, 15 MWh per år. Räknat per utnyttjande timme blir den planerade elenergiåtgången dock något mindre för konstgräsalternativet. Vattenförbrukning och hydrologi Ett annat krav kopplat till elitfotbollsplan är möjlighet till bevattning. Behovet av bevattning är normalt betydligt större på naturgräs jämfört med konstgräs. Det beräknade medelbehovet av bevattning uppgår till 300 m 3 per år för naturgräs (ca 10 m 3 /gång) och 50 m 3 per år för konstgräs. Avgörande för bedömning av miljöpåverkan blir här vilket vatten som används för bevattning. Bevattning av Landskrona IP sker idag med vatten från dricksvattennätet. Dräneringsvatten från fotbollsplanen kan teoretiskt samlas i magasin och återföras vid bevattning. Mängden dräneringsvatten enbart från naturligt regn torde på årsbasis med gott mått täcka behovet för bevattning även på fotbollsplan med naturgräs. Hydrologiskt antas naturgräsplanen ge en något mer utjämnad avrinning jämfört konstgräset. Samtidigt är behovet av bevattning betydligt större på naturgräsplanen. Vid tillfällen då täckduk 11
används över naturgräset blir planen i hydrologiskt hänseende att betrakta som hårdgjord yta utan fördröjd avrinning. Koldioxid Koldioxidjämförelsen handlar bland annat om vilka mängder av fossilt kol (olja) som åtgår för tillverkning av konstgräset (plasttillverkning) och för anläggning och skötsel av fotbollsplanen (bränsleförbrukning vid materialtransporter och underhållsmaskiner) (tabell 2). Anläggning av en ny fotbollsplan innebär täkt och produktion av jord, sand och stenmaterial. Oavsett plantyp blir det fråga om flera tusen kubikmeter material som ska transporteras, vilket innebär många hundra lastbilstransporter. Avståndet till leverantör respektive deponi får här stor betydelse för miljöpåverkan och mängden utsläppt koldioxid. För produktion av plast är en viktig faktor i vilken grad fossilt kol behöver användas, och i vilken grad plasten kan återvinnas eller återanvändas (konstgräsmattan). Både plast och bränsle kan idag tillverkas av förnyelsebart växtmaterial (s k bioplast och biobränsle). Det är idag vanligt att konstgräsplaner för elitspel återanvänds och läggs på planer med lägre kvalitetskrav. Detta innebär att miljöpåverkan bör fördelas på fler år än de år konstgräset används för elitfotboll (i detta arbete räknat på åtta år). Användningen av underhållsmaskiner är normalt större på en naturgräsplan jämfört med en konstgräsplan, bland annat på grund av att det behövs fler skötselmoment. En del maskiner behöver inte drivas av förbränningsmotorer utan av elmotorer. Här blir nästa fråga hur elen produceras, med eller utan betydande utsläpp av koldioxid. Är naturgräset en kolsänka? När gräset växer till och bildar blad, strån och rotfilt tas koldioxid upp från luften. Koldioxid omvandlas och kol binds in i olika molekyler i växtmaterialet. Vid klippning skördas en del av växten och kolinnehållet i skörden omvandlas vid nedbrytningen normalt åter till koldioxid. Teoretiskt kan det skördade växtmaterialet användas för energiproduktion (t ex via biogasproduktion) när det omvandlas till koldioxid. En viss mängd kol är dock bundet i rotfilt och i de växtdelar som finns kvar efter klippning. Detta kol är bundet så länge gräsmattan finns kvar. För att upprätthålla god kondition på naturgräsmattan behöver gödselmedel tillföras och gräset behöver klippas. Både tillverkning, transport och utförsel av gödselmedlet på gräsplanen innebär normalt förbränning av fossila drivmedel och utsläpp av koldioxid. Även klippning av gräsmattan utförs normalt med bensindriven gräsklippare som släpper ut koldioxid. Tillverkning av kvävegödselmedel innebär normalt, men beroende på produktionssätt, ett relativt stort utsläpp av växthusgaser. På grund av att mängden bundet kol i rotfilt och gräs (kolsänkan) är relativt konstant över tiden innebär den fortlöpande skötseln, med bl a gödsling och gräsklippning och åtföljande koldioxidutsläpp, att naturgräset successivt bedöms bidra till mer utsläpp av koldioxid än vad som är bundet i växtmaterialet. Om konstgräset skulle tillverkas av förnyelsebar råvara (bioplast) finns även i konstgräset en bunden kolmängd. Föreliggande jämförelse är baserad på att plasttillverkningen sker av fossil oljeråvara och att alla fordon drivs med fossilt bränsle. I tabell 1 redovisas uppgifter om koldioxidutsläpp för olika 12
produkter och arbetsmoment kopplade till anläggning och drift av ny fotbollspan. som sker vid användning av fordon och produkter. Tabell 2. Koldioxidutsläpp för olika produkter och arbetsmoment kopplade till anläggning och drift av ny fotbollspan. Uppgifterna för utsläpp vid tillverkning av plastmaterial är mycket osäkra och har schablonmässigt beräknats efter att produktion av 1 kg ny plast ger 3 kg koldioxid och med antagandet att konstgräsmatta och sviktpad vardera innehåller 1 kg plast/m 2. Uppgifter om drivmedelsförbrukning för underhållsmaskiner har erhållits från Fritids- och kulturförvaltningen. Koldioxidutsläpp från diesel och bensinförbrukning har satts till 2,97 respektive 2,66 kg per liter (inklusive produktion av drivmedlet). Naturgräs Konstgräs kg CO 2 /år Antal/år kg CO 2 /år Antal/år Koldioxidutsläpp Fordonstransporter för underhåll, material till/från anläggning (diesel) (naturgräs) Fordon för körning/underhåll på fotbollsplanen* 379 1 Traktor (förbr 4 l/tim, diesel) 950 1 1782 1 Gräsklippare (förbr 3 l/tim, bensin) (naturgräs) 1037 1 Övr fordon (förbrukning 3 l/tim, bensin) (naturgräs) 160 1 Tillverkning av gödselmedel (NPK 900 kg) (naturgräs) 1000 1 Uppvärmning och belysning ej beräknat ej beräknat Tillverkning av täckduk (mot regn) (naturgräs) ej beräknat Tillverkning av konstgräsmatta 27000 1/8 Tillverkning av sviktpad (konstgräs) 27000 1/25 Tillverkning av plast/gummigranulat (1 ton/år) (konstgräs) 3000 1 Fordonstransporter vid anläggning, schaktmassor och nytt material ca 900 lastbilar, ca 5000 mil, ca 15000 liter diesel 44550 1/25 44550 1/25 Miljöbelastning vid renovering och avveckling Miljöbelastningen vid avveckling är för flertalet delar likartade för natur- och konstgräsplanen. Detta gäller till exempel för värme-, bevattnings- och dräneringssystem. Största skillnaden mellan plantyperna ligger i behovet av omhändertagandet av konstgräsmattan och underliggande sviktpad när dessa tjänat ut. Själva konstgräset uppges med planerat nyttjande (500 tim/år) kunna användas i cirka 8 år. En konstgräsmatta för elitfotboll kan normalt användas på fotbollsplaner med lägre kvalitetskrav under en lång följd av år. För eller senare är dock mattan uttjänt för fotbollsspel. Beroende på plasttyp kan det bli fråga om t ex återanvändning/återvinning eller förbränning Vilka möjligheter som praktiskt kan tillämpas för återvinning av plastmaterial från en fotbollsplan har inte utretts. Även för naturgräsplanen uppstår troligen, efter 10-20 år, behov av utbyte av plantäckningen, som troligen består av någon typ av plast. Även här antas hanteringen anpassas till aktuell plasttyp. Oavsett hantering medför renovering och avveckling av använt plastmaterial en belastning på miljön. 13
Biologisk mångfald Naturgräs är ett levande material som skapar livsmiljö för gräset men också för olika djur som kan leva i gräset och i marken. Detta innebär att naturgräsplanen kan bidra med föda till t ex fåglar. En naturgräsmatta för elitfotboll bedöms dock, med hänsyn till nyttjande och skötsel, ha mycket liten betydelse för den biologiska mångfalden och i praktiken torde denna aspekt vara helt underordnad planens funktion för fotbollsspel. En plan med konstgräs bedöms i princip helt sakna betydelse för den biologiska mångfalden. 14